Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968
1968-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1968:11, Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av motioner om vårdbidrag till fosterföräldrar.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1:414 av herr Pettersson, Karl, och fru Ohlsson, Lilly, samt 11:513 av fru
Lindberg och fru Uudvigsson.
Motionerna
Motionärerna anmärker till en början att i vårt land ungefär 10 procent av
barnen föds utom äktenskap och att en del av dessa barn, främst de vars
mödrar är unga och utan utbildning och arbete, ganska snart efter födelsen
placeras i fosterhem med sikte på ett blivande adoptivförhållande. I motionerna
anföres vidare följande.
Fosterföräldrarna har ofta under många år köat för att få ta hand om ett
barn, som de hoppas att så småningom få adoptera. Under denna väntetid
har både kvinnan och mannen haft förvärvsarbete. Vid mottagandet av
fosterbarnet får kvinnan förbinda sig att ta tjänstledigt från sitt förvärvsarbete,
för att hon på ett tillfredsställande sätt skall kunna vårda det späda
barn som anförtrotts henne.
1 en del fall avtalas om fosterlön. Denna är avsedd att täcka de kostnader
som är förenade bl. a. med nyanskaffning av utrustning till barnet. Fosterlönen
utgör emellertid icke någon ersättning för den förvärvsinkomst som
kvinnan går miste om under den lid hon har tjänstledigt från sin anställning.
Enligt nuvarande lagstiftning har fostermodern eller fosterfadern, även
om vederbörande har hand om barnet från späd ålder, inte rätt till någon
form av ersättning från moderskapsförsäkringen. Vår uppfattning är, att
någon form av vårdbidrag bör tillskapas för att ge ersättning till den av
fosterföräldrarna, som för att vårda barnet avstår "från förvärvsinkomst till
dess barnet uppnått 6 månaders ålder.
I motionerna yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
att de synpunkter som framförts i motionen måtte överbringas till
familjepolitiska kommittén för beaktande».
Gällande bestämmelser m. m.
Adoption
Adoptivförhållande kommer till stånd genom beslut av domstol efter an0110938
Ilihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 11
2 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968
sökan. För tillstånd krävs att adoptionen finnes lända till gagn för barnet
samt sökanden uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild
anledning är till adoptionen. Ansökan får ej bifallas om vederlag för
adoptionen är givet eller utfäst på någon sida, ej heller — bortsett från bidrag
med engångsbelopp, som inbetalas till barnavårdsnämnden •— om
underhållsbidrag till barnet är avtalat. Vid handläggning av adoptionsärende
har rätlen att söka inhämta upplysningar om barnet och adoptanten ävensom
huruvida vederlag eller underhållsbidrag avtalats eller utfästs. Om barnet
ej fyllt 18 år skall yttrande inhämtas frän barnavårdsnämnd.
Ofta inleds ett adoptionsförfarande med att sökanden under en prövotid
tar barnet i sin vård som fosterbarn. Prövotiden torde vanligen uppgå till
minst 3 månader. Sedan ansökan om adoption ingivits till rätten åtgår
ytterligare tid, stundom åtskilliga månader, innan ärendet kan avgöras av
domstolen.
Fosterbarnsvård
Grundläggande regler om fosterbarnsvård återfinns i 7 kapitlet barnavårdslagen.
Med fosterbarn förstås enligt barnavårdslagen barn under 16
år, som vårdas och fostras i annat enskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt
förordnad förmyndare, vilken har vårdnaden om barnet. Fosterföräldrar
är de som i sitt hem mottagit fosterbarn. Den som önskar mottaga
fosterbarn har att inhämta tillstånd av barnavårdsnämnden i hemkommunen.
Detta gäller dock ej beträffande barn som är omhändertaget för
samhällsvård och av barnavårdsnämnd placeras i fosterhem. Tillstånd får
lämnas endast om barnavårdsnämnden finner att barnet hos sökanden kommer
att erhålla god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden.
Vid denna prövning kan barnavårdsnämnd komma att ta ställning
till frågan om sökande bör avhålla sig från förvärvsarbete under
längre eller kortare tid. Fosterföräldrar är skyldiga att till barnavårdsnämnden
eller dess företrädare lämna önskade upplysningar om barnet,
dess vård och fostran samt därmed sammanhängande förhållanden. Barnavårdsnämnden
har att utöva tillsyn över alla fosterhem inom kommunen.
Antalet fosterbarn var den 31 december 1965 26 223. Av dessa var 15 178
barn omhändertagna för samhällsvård. Endast eu ringa del av fosterbarnen
avses bli adopterade.
Några föreskrifter rörande ersättning för fosterbarnsvård finnes ej. På
detta område föreligger således full avtalsfrihet. Många fosterföräldrar avstår
helt från fosterlön, andra nöjer sig med en gottgörelse, som inte tillnärmelsevis
täcker kostnaderna. Det torde inte vara ovanligt att personer,
som mottagit fosterbarn i avsikt alt adoptera detta, påtager sig vårduppgiften
mot ringa eller ingen ersättning.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1968
För i runt tal en tredjedel av de icke omhändertagna fosterbarnen utgår
ej fosterlön. Beträffande under 1965 nytillkomna fosterbarn, som ej omhändertagits
och för vilka fosterlön utgick, utgjorde medianfosterlönen per
månad 118 kronor om barnet vårdades hos släktingar och 219 kronor i övriga
fall. Motsvarande siffror var för det vid 1965 års utgång totala antalet
fosterbarn, som ej omhändertagits och för vilka fosterlön utgick, 113 kronor
respektive 184 kronor.
! de fall där barnet är omhändertaget för samhällsvård kan barnavårdsnämnden
träffa överenskommelse med fosterhemmet om fosterlön. Fosterlönernas
storlek varierar högst betydligt, beroende bl. a. på orsaken till
att barnet placerats i fosterhem. Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet
har år 1965 beslutat att som fosterlön för vård av barn som
omhändertagits för vård i enskilt hem gemensamt rekommendera ett normalbelopp
för år räknat, motsvarande 55 procent av det i 1 kap. 6 § lagen
om allmän försäkring omförmälda basbeloppet. I rekommendationen sägs
att barnavårdsnämnden med detta normalbelopp som riktpunkt kan fastställa
fosterlönens storlek i det individuella fallet. Såsom ett exempel på eu
situation då det kan vara motiverat att utge lägre fosterlön än normalbeloppet
anföres det fallet, att barnet är utplacerat i ett blivande adoptivhem.
Vidare framhålles att det i andra fall — exempelvis om barnet lider
av fysiska defekter eller psykiska besvär — kan vara motiverat att utge en
högre, ibland avsevärt högre, fosterlön än normalbeloppet. Det sägs också
att fosterföräldrarna utöver den kontanta fosterlönen bör erhålla ersättning
för vissa särskilda kostnader, såsom utgifter för tandvård, läkarvård
och medicin samt viss klädesutrustning. År 1966 har kommunförbunden
rekommenderat barnavårdsnämnderna att fastställa fosterlönens normalbelopp
att omfatta helt budgetår och att till grund för beräkningen av fosterlönens
storlek lägga det basbelopp som gäller den 1 januari det budgetår
fosterlönen avser. Detta innebär att fosterlönens normalbelopp för år 1968
skall beräknas till 265 kronor i månaden (avrundat belopp).
Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för fosterbarn tillkommer i regel
barnafostraren. Denne äger också normalt uppbära eventuellt utgående bidragsförskott.
Förmåner för mödrar i allmänhet
Enligt lagen om allmän försäkring utgår i regel vid barnsbörd moderskapspenning
med 1 080 kronor. Därest kvinna i anledning av barnsbörd
avhåller sig från förvärvsarbete har bon därjämte under vissa förutsättningar
rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. Tillläggssjukpenning
utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade
tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. in. förlossningsdagen så
4 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 11)68
länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst 180
dagar.
Pågående översyn av stödet åt barnfamiljer
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 har sakkunniga
tillkallats för att utreda frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.
Utredningen bar antagit namnet familjepolitiska kommittén. I
direktiven för utredningen anföres att frågan om införande av ett vårdbidrag
bör prövas bl. a. mot bakgrund av att de arbetsföra åldersgruppernas
andel av totalbefolkningen minskar. Kommittén framlade i oktober 1967 ett
första betänkande. Därvid uttalade kommittén att den hade för avsikt att i
ett senare betänkande återkomma till bl. a. frågan om ett vårdbidrag avseende
kostnader för barntillsyn.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen hade år 1967 att ta ställning till motionsyrkande om utredning
och förslag i syfte att ge adoptivföräldrar sociala förmåner motsvarande
dem som tillkommer andra föräldrar. Motionärerna framhöll att vid adoption
av spädbarn varken kunde utgå moderskapspenning eller tilläggssjukpenning
till adoptant som avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 18 avstyrkte andra lagutskottet
motionen under anförande bl. a. att det enligt utskottets mening inte var
möjligt att låta en förmån av moderskapspenningens karaktär utgå i samband
med adoption, eftersom moderskapsförsäkringen var konstruerad på
sådant sätt att det från principiella utgångspunkter skulle te sig främmande
att låta förmåner i form av moderskapspenning och tilläggssjukpenning utgå
utom i samband med barnsbörd. Beträffande rätten till tilläggssjukpenning
från försäkringen anfördes dessutom att adoption av barn regelmässigt
kommer till stånd vid en sådan tidpunkt, att det enligt gällande regler
normalt ej skulle bli möjligt att utge tilläggssjukpenning.
Utskottet
Frågan om ersättning för vård av fosterbarn är inte reglerad i författning.
Om och i så fall med vilket belopp ersättning, s. k. fosterlön, skall utgå
är beroende av överenskommelse mellan å ena sidan fosterföräldrarna och
å andra sidan de biologiska föräldrarna eller, beträffande barn som omhändeidagits
för samhällsvård, barnavårdnämnden. Fosterföräldrar har i regel
rätt att uppbära allmänt barnbidrag och eventuellt utgående bidragsförskott
för barnet.
Motionärerna syftar till införande av någon form av ersättning för för
-
5
Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968
lorad arbetsinkomst åt personer, som tar tjänstledigt från sitt arbete för
att, ofta med sikte på ett blivande adoptivförhållande, mottaga ett spädbarn
såsom fosterbarn. I motionerna yrkas att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t skall begära att synpunkterna i motionerna överbringas till
familjepolitiska kommittén för beaktande. Motionärerna påpekar, att fosterföräldrar
inte kan få någon ersättning från moderskapsförsäkringen och
menar att någon form av vårdbidrag bör införas som ersättning till fosterföräldrar,
som för att vårda barnet avstår från förvärvsinkomst under de
sex första månaderna av barnets levnad.
Familjepolitiska kommittén utreder samhällets stöd åt barnfamiljerna.
Kommittén skall enligt sina direktiv pröva bl. a. frågan om införandet av
ett vårdbidrag. Kommittén är vidare oförhindrad att lägga fram förslag om
andra inslag i familj estödet.
Utskottet är inte berett att ta ställning i sak till motionärernas förslag.
Med hänsyn till de uppgifter, som åligger familjepolitiska kommittén, vill
utskottet inte motsätta sig att motionerna överlämnas till kommittén. Utskote
får därför hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:414
och II: 513, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att motionerna
överlämnas till familjepolitiska kommittén.
Stockholm den 5 mars 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars
Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar Dahlberg (s), Kaijser (h)
och fru Nilsson (ep);
från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s)*, herrar
Gustavsson i Alvesta (ep), Fredriksson (s), fru Svensson (s)*, herrar
Åkerlind (h), Jonsson (fp) och fru Skantz (s)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:109 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående ersättning enligt lagen om allmän försäkring i sambänd med transplantation. a1 i texten