Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968

1968-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:11, Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av motioner om vårdbidrag till fosterföräldrar.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:414 av herr Pettersson, Karl, och fru Ohlsson, Lilly, samt 11:513 av fru

Lindberg och fru Uudvigsson.

Motionerna

Motionärerna anmärker till en början att i vårt land ungefär 10 procent av

barnen föds utom äktenskap och att en del av dessa barn, främst de vars

mödrar är unga och utan utbildning och arbete, ganska snart efter födelsen

placeras i fosterhem med sikte på ett blivande adoptivförhållande. I motionerna

anföres vidare följande.

Fosterföräldrarna har ofta under många år köat för att få ta hand om ett

barn, som de hoppas att så småningom få adoptera. Under denna väntetid

har både kvinnan och mannen haft förvärvsarbete. Vid mottagandet av

fosterbarnet får kvinnan förbinda sig att ta tjänstledigt från sitt förvärvsarbete,

för att hon på ett tillfredsställande sätt skall kunna vårda det späda

barn som anförtrotts henne.

1 en del fall avtalas om fosterlön. Denna är avsedd att täcka de kostnader

som är förenade bl. a. med nyanskaffning av utrustning till barnet. Fosterlönen

utgör emellertid icke någon ersättning för den förvärvsinkomst som

kvinnan går miste om under den lid hon har tjänstledigt från sin anställning.

Enligt nuvarande lagstiftning har fostermodern eller fosterfadern, även

om vederbörande har hand om barnet från späd ålder, inte rätt till någon

form av ersättning från moderskapsförsäkringen. Vår uppfattning är, att

någon form av vårdbidrag bör tillskapas för att ge ersättning till den av

fosterföräldrarna, som för att vårda barnet avstår "från förvärvsinkomst till

dess barnet uppnått 6 månaders ålder.

I motionerna yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

att de synpunkter som framförts i motionen måtte överbringas till

familjepolitiska kommittén för beaktande».

Gällande bestämmelser m. m.

Adoption

Adoptivförhållande kommer till stånd genom beslut av domstol efter an0110938

Ilihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968

sökan. För tillstånd krävs att adoptionen finnes lända till gagn för barnet

samt sökanden uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild

anledning är till adoptionen. Ansökan får ej bifallas om vederlag för

adoptionen är givet eller utfäst på någon sida, ej heller — bortsett från bidrag

med engångsbelopp, som inbetalas till barnavårdsnämnden •— om

underhållsbidrag till barnet är avtalat. Vid handläggning av adoptionsärende

har rätlen att söka inhämta upplysningar om barnet och adoptanten ävensom

huruvida vederlag eller underhållsbidrag avtalats eller utfästs. Om barnet

ej fyllt 18 år skall yttrande inhämtas frän barnavårdsnämnd.

Ofta inleds ett adoptionsförfarande med att sökanden under en prövotid

tar barnet i sin vård som fosterbarn. Prövotiden torde vanligen uppgå till

minst 3 månader. Sedan ansökan om adoption ingivits till rätten åtgår

ytterligare tid, stundom åtskilliga månader, innan ärendet kan avgöras av

domstolen.

Fosterbarnsvård

Grundläggande regler om fosterbarnsvård återfinns i 7 kapitlet barnavårdslagen.

Med fosterbarn förstås enligt barnavårdslagen barn under 16

år, som vårdas och fostras i annat enskilt hem än hos föräldrarna eller särskilt

förordnad förmyndare, vilken har vårdnaden om barnet. Fosterföräldrar

är de som i sitt hem mottagit fosterbarn. Den som önskar mottaga

fosterbarn har att inhämta tillstånd av barnavårdsnämnden i hemkommunen.

Detta gäller dock ej beträffande barn som är omhändertaget för

samhällsvård och av barnavårdsnämnd placeras i fosterhem. Tillstånd får

lämnas endast om barnavårdsnämnden finner att barnet hos sökanden kommer

att erhålla god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden.

Vid denna prövning kan barnavårdsnämnd komma att ta ställning

till frågan om sökande bör avhålla sig från förvärvsarbete under

längre eller kortare tid. Fosterföräldrar är skyldiga att till barnavårdsnämnden

eller dess företrädare lämna önskade upplysningar om barnet,

dess vård och fostran samt därmed sammanhängande förhållanden. Barnavårdsnämnden

har att utöva tillsyn över alla fosterhem inom kommunen.

Antalet fosterbarn var den 31 december 1965 26 223. Av dessa var 15 178

barn omhändertagna för samhällsvård. Endast eu ringa del av fosterbarnen

avses bli adopterade.

Några föreskrifter rörande ersättning för fosterbarnsvård finnes ej. På

detta område föreligger således full avtalsfrihet. Många fosterföräldrar avstår

helt från fosterlön, andra nöjer sig med en gottgörelse, som inte tillnärmelsevis

täcker kostnaderna. Det torde inte vara ovanligt att personer,

som mottagit fosterbarn i avsikt alt adoptera detta, påtager sig vårduppgiften

mot ringa eller ingen ersättning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1968

För i runt tal en tredjedel av de icke omhändertagna fosterbarnen utgår

ej fosterlön. Beträffande under 1965 nytillkomna fosterbarn, som ej omhändertagits

och för vilka fosterlön utgick, utgjorde medianfosterlönen per

månad 118 kronor om barnet vårdades hos släktingar och 219 kronor i övriga

fall. Motsvarande siffror var för det vid 1965 års utgång totala antalet

fosterbarn, som ej omhändertagits och för vilka fosterlön utgick, 113 kronor

respektive 184 kronor.

! de fall där barnet är omhändertaget för samhällsvård kan barnavårdsnämnden

träffa överenskommelse med fosterhemmet om fosterlön. Fosterlönernas

storlek varierar högst betydligt, beroende bl. a. på orsaken till

att barnet placerats i fosterhem. Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

har år 1965 beslutat att som fosterlön för vård av barn som

omhändertagits för vård i enskilt hem gemensamt rekommendera ett normalbelopp

för år räknat, motsvarande 55 procent av det i 1 kap. 6 § lagen

om allmän försäkring omförmälda basbeloppet. I rekommendationen sägs

att barnavårdsnämnden med detta normalbelopp som riktpunkt kan fastställa

fosterlönens storlek i det individuella fallet. Såsom ett exempel på eu

situation då det kan vara motiverat att utge lägre fosterlön än normalbeloppet

anföres det fallet, att barnet är utplacerat i ett blivande adoptivhem.

Vidare framhålles att det i andra fall — exempelvis om barnet lider

av fysiska defekter eller psykiska besvär — kan vara motiverat att utge en

högre, ibland avsevärt högre, fosterlön än normalbeloppet. Det sägs också

att fosterföräldrarna utöver den kontanta fosterlönen bör erhålla ersättning

för vissa särskilda kostnader, såsom utgifter för tandvård, läkarvård

och medicin samt viss klädesutrustning. År 1966 har kommunförbunden

rekommenderat barnavårdsnämnderna att fastställa fosterlönens normalbelopp

att omfatta helt budgetår och att till grund för beräkningen av fosterlönens

storlek lägga det basbelopp som gäller den 1 januari det budgetår

fosterlönen avser. Detta innebär att fosterlönens normalbelopp för år 1968

skall beräknas till 265 kronor i månaden (avrundat belopp).

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för fosterbarn tillkommer i regel

barnafostraren. Denne äger också normalt uppbära eventuellt utgående bidragsförskott.

Förmåner för mödrar i allmänhet

Enligt lagen om allmän försäkring utgår i regel vid barnsbörd moderskapspenning

med 1 080 kronor. Därest kvinna i anledning av barnsbörd

avhåller sig från förvärvsarbete har bon därjämte under vissa förutsättningar

rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. Tillläggssjukpenning

utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade

tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. in. förlossningsdagen så

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 11)68

länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst 180

dagar.

Pågående översyn av stödet åt barnfamiljer

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 har sakkunniga

tillkallats för att utreda frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.

Utredningen bar antagit namnet familjepolitiska kommittén. I

direktiven för utredningen anföres att frågan om införande av ett vårdbidrag

bör prövas bl. a. mot bakgrund av att de arbetsföra åldersgruppernas

andel av totalbefolkningen minskar. Kommittén framlade i oktober 1967 ett

första betänkande. Därvid uttalade kommittén att den hade för avsikt att i

ett senare betänkande återkomma till bl. a. frågan om ett vårdbidrag avseende

kostnader för barntillsyn.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen hade år 1967 att ta ställning till motionsyrkande om utredning

och förslag i syfte att ge adoptivföräldrar sociala förmåner motsvarande

dem som tillkommer andra föräldrar. Motionärerna framhöll att vid adoption

av spädbarn varken kunde utgå moderskapspenning eller tilläggssjukpenning

till adoptant som avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 18 avstyrkte andra lagutskottet

motionen under anförande bl. a. att det enligt utskottets mening inte var

möjligt att låta en förmån av moderskapspenningens karaktär utgå i samband

med adoption, eftersom moderskapsförsäkringen var konstruerad på

sådant sätt att det från principiella utgångspunkter skulle te sig främmande

att låta förmåner i form av moderskapspenning och tilläggssjukpenning utgå

utom i samband med barnsbörd. Beträffande rätten till tilläggssjukpenning

från försäkringen anfördes dessutom att adoption av barn regelmässigt

kommer till stånd vid en sådan tidpunkt, att det enligt gällande regler

normalt ej skulle bli möjligt att utge tilläggssjukpenning.

Utskottet

Frågan om ersättning för vård av fosterbarn är inte reglerad i författning.

Om och i så fall med vilket belopp ersättning, s. k. fosterlön, skall utgå

är beroende av överenskommelse mellan å ena sidan fosterföräldrarna och

å andra sidan de biologiska föräldrarna eller, beträffande barn som omhändeidagits

för samhällsvård, barnavårdnämnden. Fosterföräldrar har i regel

rätt att uppbära allmänt barnbidrag och eventuellt utgående bidragsförskott

för barnet.

Motionärerna syftar till införande av någon form av ersättning för för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1968

lorad arbetsinkomst åt personer, som tar tjänstledigt från sitt arbete för

att, ofta med sikte på ett blivande adoptivförhållande, mottaga ett spädbarn

såsom fosterbarn. I motionerna yrkas att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall begära att synpunkterna i motionerna överbringas till

familjepolitiska kommittén för beaktande. Motionärerna påpekar, att fosterföräldrar

inte kan få någon ersättning från moderskapsförsäkringen och

menar att någon form av vårdbidrag bör införas som ersättning till fosterföräldrar,

som för att vårda barnet avstår från förvärvsinkomst under de

sex första månaderna av barnets levnad.

Familjepolitiska kommittén utreder samhällets stöd åt barnfamiljerna.

Kommittén skall enligt sina direktiv pröva bl. a. frågan om införandet av

ett vårdbidrag. Kommittén är vidare oförhindrad att lägga fram förslag om

andra inslag i familj estödet.

Utskottet är inte berett att ta ställning i sak till motionärernas förslag.

Med hänsyn till de uppgifter, som åligger familjepolitiska kommittén, vill

utskottet inte motsätta sig att motionerna överlämnas till kommittén. Utskote

får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:414

och II: 513, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att motionerna

överlämnas till familjepolitiska kommittén.

Stockholm den 5 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars

Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar Dahlberg (s), Kaijser (h)

och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s)*, herrar

Gustavsson i Alvesta (ep), Fredriksson (s), fru Svensson (s)*, herrar

Åkerlind (h), Jonsson (fp) och fru Skantz (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:109 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående ersättning enligt lagen om allmän försäkring i sambänd med transplantation. a1 i texten