Utlåtande i anledning av motioner om höjning och indexreglering av studiebidrag, m.m. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:277 av herr Larsson, T hor sten, m. fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m. fl.
1968-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1968:15, Utlåtande i anledning av motioner om höjning och indexreglering av studiebidrag, m.m. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:277 av herr Larsson, T hor sten, m. fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 dr 1968
1
Nr 15
Utlåtande i anledning av motioner om höjning och indexreglering
av studiebidrag, m.m.
Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner.
1) De likalydande motionerna 1:277 av herr Larsson, T hor sten, m. fl.
samt II: 341 av herr Dahlgren m. fl. I motionerna yrkas, att riksdagen måtte
besluta »att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och
förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsförordningen
till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning därtill en
motsvarande höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet,
dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner
inom studiehjälpsreglementet».
2) De likalydande motionerna 1: 408 av herr Lidgard samt II: 512 av fru
Kristensson. I motionerna yrkas, att riksdagen måtte besluta »att bidragsdelen
av studiemedlen från och med läsåret 1968/69 uppräknas med 245 kr. till
1 995 kr. per läsår» samt »att studiebidragsmedlen indexregleras i enlighet
med vad gäller studiemedlens totalbelopp».
I motionerna framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala frågor.
I dessa delar behandlas motionerna i särskilda utlåtanden.
Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna 1: 277 och II: 512.
Gällande bestämmelser m. m.
Det studiesociala stödet regleras främst i studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen.
I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de
studiesociala förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor och andra
därmed jämställda skolformer. I reglementet skiljer man mellan yngre
elever — de som börjat sina studier före det år de fyller 21 år — och
äldre elever — de som börjat studera vid högre ålder. Till skillnad från
yngre elever anses alltid äldre elever som fristående från föräldrarnas ekonomi.
Till yngre elever utgår utan behovsprövning studiebidrag med 75 kr.
i månaden under läsåret. Dessa elever kan också erhålla inkomstprövat tilllägg
med högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg om högst samma
belopp. Elever med lång skolväg kan utan ekonomisk behovsprövning få
resetillägg eller inackorderingstillägg med högst 100 kr. i månaden. Äldre
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 15
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968
elever erhåller i stället för de ovan angivna förmånerna förhöjt studiebidrag
som utgår utan behovsprövning med 175 kr. i månaden under läsåret.
Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit
erhålla studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som handhas
av centrala studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre elev
med hänsyn till elevens och hans föräldrars eller, om han är gift, makens
ekonomiska förhållanden. Äldre studerandes lånerätt bedömes endast med
beaktande av studerandens egen och i förekommande fall makes ekonomi.
Enligt huvudregeln utgår studielån med högst 5 000 kr. för läsår. Studerande
som bedriver heltidsstudier och har försörjningsskyldighet mot barn
under 16 år kan dock tillerkännas större belopp (se 2LU 1968:2). Lånets
storlek i de enskilda fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden
och de medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta,
som motsvarar normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer
har enligt studiemedelsförordningen, som trädde i kraft den
1 januari 1965, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för varje termin
till högst 70 % av basbeloppet. Detta var vid ingången av år 1968 5 700
kr. För minderårigt barn. utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet.
Har den studerande eller, om han är gift, hans make inkomst eller
förmögenhet minskas studiemedlen enligt särskilda regler. Av studiemedlen
utgör för studerande, som är berättigad till oreducerat belopp, 1 750 kr. årligen
studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet.
Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda
regler.
Budgetåret 1968/69 beräknas 92 200—96 900 studerande få studiebidrag
enligt studiemedelsförordningen med i genomsnitt 1 700 kr. per studerande
(prop. 1968: 1 bil. 10 s. 391). Basbeloppet har från innevarande månad höjts
till 5 800 kr. En höjning av studiebidraget från 1 750 kr. om året till 50 °/o
av basbeloppet kan med nämnda utgångspunkter beräknas innebära en kostnadsökning
med 103—108 milj. kr. om året. Om studiebidraget bestämmes
till 35% av basbeloppet (motsvarande 25% av hela studiemedelssumman)
visar motsvarande beräkningar en kostnadsökning på 25—26 milj. kr. per
år. En höjning av det förhöjda studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet
i sådan grad, att det skulle motsvara en höjning av studiebidraget enligt
studiemedelsförordningen till 50 % av basbeloppet, kan antas medföra ökat
anslagsbehov med 18—19 milj. kr.
Frågans tidigare behandling
Vid införandet av det nuvarande studiesociala systemet diskuterades frågan
om indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen. Föredragande
departementschefen anförde i prop. 1964: 138 s. 169.
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1968
3
Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är
det enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast,
att ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och
tilläggen inom studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i
kronor. Studiebidraget kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut
av riksdagen.
Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning
till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och
förmånerna enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I
sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet
motionerna och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende
av riksdagens beslut i varje särskilt fall.
Vid envar av 1965, 1966 och 1967 års riksdagar har frågan ånyo behandlats.
Riksdagen har därvid godkänt utlåtanden av andra lagutskottet i ämnet
(1965:47, 1966: 15 och 1967:5). Utskottet har i utlåtandena anslutit sig till
särskilda utskottets ståndpunkt.
Utskottet
I detta utlåtande behandlas motionsyrkanden, som avser höjning och indexreglering
av vissa studiesociala förmåner.
Till elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt studiehjälpsreglementet
75 kr. i månaden i studiebidrag. Elever som ej är bosatta
på skolorten kan varje månad få resetillägg eller inackorderingstillägg
med högst 100 kr. Vid sidan av dess generella förmåner kan efter särskild
prövning månatligen utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat tillägg och lika
mycket i behovsprövat tillägg. Till studerande, som påbörjar studierna efter
det år de fyllt 21 år, utgår i stället för de nämnda bidragen och tilläggen
lörhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden. Samtliga förmåner utgives under
pågående läsår eller kurstid. Förutom ovanstående förmåner kan studerande
enligt huvudregeln erhålla studielån med högst 5 000 kr. per läsår.
Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.
Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor
och vissa andra läroanstalter varje termin berättigade till studiemedel
med högst 70 %> av basbeloppet. Har den studerande barn tillkommer barntillägg
med 12,5 % av basbeloppet. Av studiemedlen utgör 875 kr. per termin
studiebidrag, som till skillnad från övriga studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet.
Detta belopp är ej indexreglerat.
I motionerna I: 277 och II: 341 yrkas skyndsam utredning och förslag om
fastställande av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen till 25 % av
basbeloppet per termin och om motsvarande uppräkning av det förhöjda
studiebidraget samt indexreglering av samtliga förmåner enligt studiehjälpsreglementet.
I motionerna I: 408 och II: 512 hemställer motionärerna, att
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 dr 1968
riksdagen skall besluta att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen
från och med nästa läsår skall uppräknas med 245 kr. till 1 995 kr. per läsår
samt att bidraget skall indexregleras enligt samma regler som gäller för studiemedlens
totalbelopp. Detta synes innebära, att studiebidraget per termin
skall bestämmas till 17,5 % av basbeloppet, d.v.s. 25 % av studiemedelssumman
i dess helhet för samma tid.
Den pågående starka ökningen av antalet elever inom såväl de gymnasiala
och därmed jämställda skolformerna som vid universitet och andra högskolor
ställer stora krav på samhällets resurser. Det utrymme som kan finnas
för ökat studiesocialt stöd bör enligt utskottets mening inte i första hand
användas till en uppräkning av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen.
Det må också framhållas, att ett bifall till det aktuella yrkandet i
motionerna 1:408 och 11:512 inte ökar den studerandes totala tillgång till
studiemedel. Utskottet kan på grund av det sagda inte tillstyrka motionsyrkandet
i denna del.
I fråga om de framställda yrkandena om indexreglering får utskottet erinra
om att riksdagen år 1964, då det nuvarande systemet genomfördes, avslog
motioner med samma syfte som de här aktuella. Vid utskottsbehandlingen
framhölls att studiebidraget inom studiemedelsförordningen i likhet med de
olika bidragen inom studiehjälpsreglementet och det allmänna barnbidraget
borde kunna höjas endast efter särskilt beslut av riksdagen.
Vid samtliga riksdagar därefter har frågan ånyo aktualiserats motionsvägen.
Motionerna har åren 1965—1967 avslagits under hänvisning till 1964
års beslut. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Motionsyrkandena
bör således avslås.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 277 och II: 341 samt I: 408 och II: 512,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 mars 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Carlqvist (s), herrar Lars
Larsson (s), Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Edström (fp)*, Blomquist (h)
och Blom (fp);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s),
Rimmerfors (fp)*, Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s), Johansson i
Skärstad (ep) *, Göransson (s) * och Carlshamre (h).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 dr 1968 5
Reservation
av herrar Eric Carlsson (ep), Edström (fp), Blomquist (h), Blom (fp), Anderson
i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp) och Johansson i Skärstad (fp), som
ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden »Den
pågående» och slutar med orden »således avslås» bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Utskottet finner skäl tala för det i motionerna framförda förslaget, att
studiebidragsdelen inom studiemedelsförordningen göres värdebeständig.
Likaså delar utskottet uppfattningen i motionerna I: 277 och II: 341 att de
enligt studiehjälpsreglementet utgående förmånerna bör vara värdebeständiga.
Utskottets principiella inställning är att de olika bidragen till studerande
skall behålla det relativa värde, som de hade vid den tidpunkt, då riksdagen
bestämde deras storlek.
Utskottet tillstyrker sålunda det i motionerna framförda förslaget om utredning
av frågan om indexreglering av studiestödet. Däremot är utskottet
inte berett att nu precisera bidragsdelen av studiemedlen och förmånerna
enligt studiehjälpsreglementet till viss del av basbeloppet.»
b) att utskottet bort hemställa,
»A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 277 och II: 341 samt I: 408 och II: 512, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsam utredning beträffande frågan om värdebeständighet
av dels studiebidraget inom studiemedelsförordningen,
dels samtliga förmåner enligt studiehjälpsreglementet;
samt
B. att motionerna, såvitt nu är i fråga och i den mån de
icke besvarats genom vad utskottet under A. hemställt, inte
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.