Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om fri sjukhusvård under obegränsad tid för folkpensionärer m. fl. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:690 av herr Olsson, Johan, och herr Nilsson, Nils, samt 11:866 av herrar Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping.

1968-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:16, Utlåtande i anledning av motioner om fri sjukhusvård under obegränsad tid för folkpensionärer m. fl. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:690 av herr Olsson, Johan, och herr Nilsson, Nils, samt 11:866 av herrar Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1968

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av motioner om fri sjukhusvård under

obegränsad tid för folkpensionärer m. fl.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:690 av herr Olsson, Johan, och herr Nilsson, Nils, samt 11:866 av herrar

Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta om sådan ändring i Lag om allmän försäkring, att person, som uppbär

folkpension eller hel förtidspension, må åtnjuta fri sjukhusvård utan

tidsinskränkning samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till

erforderlig ändring av författningstexten».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:866.

Gällande bestämmelser

Sjukvårdsersättning

Huvudreglerna om sjukvårdsersättning återfinns i 2 kap. lagen om allmän

försäkring. Enligt dessa regler har en försäkrad rätt till ersättning för utgifter

för läkarvård, viss tandläkarvård samt sjukhusvård ävensom i samband

därmed företagna resor.

Ersättning för utgifter för sjukhusvård, som varit erforderlig på grund

av sjukdom eller förlossning, utgår enligt huvudregeln med det belopp som

motsvarar avgiften på allmän sal vid hemortssjukhus. Härmed avses sjukhus

drivet av landstingskommun eller stad, inom vars område den försäkrade

är bosatt. Har vård beretts genom riksförsäkringsverkets försorg annorstädes

än på allmänt sjukhus, motsvarar ersättningsbeloppet den lägsta

för sådan vård utgående avgiften.

Om en försäkrad är berättigad till ersättning för utgifter för sjukhusvård,

får han också ersättning för resor till och från sjukvårdsinrättningen,

såvida ej med hänsyn till resans längd samt den sjukes tillstånd skäligen

kunnat fordras, att han gått eller färdats på annat sätt som inte krävt

särskild kostnad. Närmare bestämmelser om reseersättning finns intagna

i sjukreseförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1968

Sjukpenning

Sjukpenningförmånerna regleras i 8 kap. lagen om allmän försäkring.

Den försäkrades rätt till sjukpenning är beroende av att han är placerad

1 sjukpenningklass. Varje försäkrad, som är inskriven hos försäkringskassa

och som har inkomst av förvärvsarbete (anställning eller annat förvärvarbete)

om minst 1 800 kronor om året, skall vara placerad i sjukpenningklass.

Det avgörande för vilken sjukpenningklass en försäkrad skall

tillhöra är inkomstens storlek.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa men

vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kronor, skall ändå

vara placerad i sjukpenningklass, om hon är gift och stadigvarande sammanbor

med sin make eller med barn under 16 år till henne eller hennes

make eller med någon, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sjukpenningplacering enligt denna regel

gäller dock icke för tid efter den månad, varunder kvinnan fyller 67 år.

Kvinna som omfattas av hemmafruförsäkringen skall tillhöra sjukpenningklass

nr 1.

För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning med visst

undantag minskas med 5 kronor, dock högst med hälften av sjukpenningens

belopp.

Sjukpenningbeloppen för dag varierar från 6 kronor i klasserna nr 1 och

2 till 52 kronor i klass nr 21.

Samordningen mellan sjukförsäkringen och den allmänna pensioneringen

Förmånerna från sjukförsäkringen och pensioneringen är samordnade enligt

regler i 4 kap. lagen om allmän försäkring. Rätten till ersättning från

sjukförsäkringen är ej begränsad till visst antal dagar annat än för dem

som åtnjuter ålderspension eller hel förtidspension från den allmänna försäkringen.

En ålderspensionär har rätt till sjukpenning och ersättning för

sjukhusvård för sammanlagt högst 180 dagar, räknat från ingången av den

månad han fyller 67 år eller dessförinnan börjar åtnjuta ålderspension. Den

som åtnjuter hel förtidspension kan ej ha rätt till sjukpenning, men däremot

har han rätt till ersättning för sjukhusvård under en tid av sammanlagt

högst 180 dagar. För den som har partiell förtidspension gäller vanliga

regler, d. v. s. han är sjukvårdsförsäkrad för obegränsad tid och kan vara

sjukpenningförsäkrad för den förvärvsinkomst han har.

Historik

Beträffande den nu aktuella frågans behandling före år 1966 hänvisas

till andra lagutskottets utlåtande 1966:26.

I nyssnämnda utlåtande behandlade andra lagutskottet motioner med yrkande

av liknande innebörd som de nu förevarande motionerna. Utskottet

anförde bl. a. följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1968

3

Frågor om folkpensionärernas ställning inom sjukförsäkringen har varit

föremål för riksdagens prövning vid flera tillfällen. Motioner i ämnet vid

1963 års riksdag lämnades i enlighet med andra lagutskottets hemställan

utan åtgärd. Utskottet påpekade, att 1961 års sjukförsäkringsutredning tillkallats

för att verkställa en översyn av sjukförsäkringen och därmed sammankopplade

förmåner samt att utredningen enligt sina direktiv bl. a. skall

undersöka fördelarna och nackdelarna av helt avgiftsfri sjukhusvård. Utskottet

ansåg det ej lämpligt eller möjligt att till särskild behandling utbryta

de problem som aktualiserats i motionerna. Vid 1964 års riksdag 1''ann utskottet

inte anledning att frångå sin ståndpunkt, att frågorna om folkpensionärernas

ställning inom sjukförsäkringen ej bör behandlas i annat sammanhang

än i samband med den allmänna översynen av sjukförsäkringen.

Utskottet påpekade att de ändrade bestämmelser rörande sjukförsäkringsförmånerna

i stort, som kan bli en följd av den allmänna översynen, sannolikt

kommer att ställa de aktualiserade problemen i ny belysning. Frågorna

om folkpensionärernas ställning inom sjukförsäkringen måste, ansåg utskottet,

omprövas mot bakgrund av det nya läge som sålunda kan uppkomma.

Med hänsyn härtill fann utskottet, att de då aktuella motionsyrkandena

borde förutsättningslöst behandlas av 1961 års sjukförsäkringsutredning.

Huruvida det är möjligt och lämpligt att, innan utredningens uppdrag fullgjorts

i dess helhet, framlägga förslag i de frågor motionärerna aktualiserat

skulle, enligt utskottets mening, ankomma på utredningen att avgöra. Riksdagen

gav i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening till känna vad utskottet

anfört. Under år 1965 fann utskottet inte skäl föreligga att frångå

sin tidigare ståndpunkt såvitt angick folkpensionärernas sjukförsäkringsförmåner.

Motioner i frågan avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets

hemställan.

Utskottet kan inte finna att sedan fjolåret inträffat något som kan leda

till en annan bedömning av de nu aktualiserade frågorna.

Utskottet hemställde att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Sjukförsäkringsutredningens förslag

1961 års sjukförsäkringsutredning framlade i slutet av år 1967 betänkande

med förslag rörande förmåner och avgifter i sluten sjukvård m. m. (SOU

1967:63). Remissbehandling av betänkandet pågår.

I de delar som kan vara av betydelse i förevarande sammanhang har förslaget

i huvudsak följande innehåll.

Patienter i sluten sjukvård anses liksom för närvarande böra erlägga avgift

i någon form. Denna avgift konstrueras emellertid efter andra principer

än de som ligger till grund för nuvarande vårdavgift.

För den egentliga sjukvården (den medicinska vården) i samband med

vård på allmän sal på sjukhus skall avgift inte utgå. Denna förmån får åtnjutas

under obegränsad tid på i princip samtliga av de offentliga sjukvårdshuvudmännen

drivna sjukhus samt på sådana enskilda sjukvårdsanstalter,

vars driftunderskott täcks genom bidrag från staten, landsting,

landstingsfri stad eller kommun. I samband med införandet av kostnadsfri

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1968

medicinsk vård föreslås förmånen av ersättning för utgifter för sjukhusvård

enligt lagen om allmän försäkring bli slopad.

För det underhåll (kost och logi in. m.) patienterna får på sjukhuset skall

enligt förslaget erläggas viss avgift. Denna skall i princip motsvara kostnaden

för patientens underhåll. Avgiften skall inte tas ut förrän patienten varit

intagen på sjukhus viss tid (karenstid). Karenstiden har satts till 180

dagar.

Skyldigheten att betala underhållsavgift skall gälla i all sluten sjukvård

och för alla patientkategorier, dock med undantag för dem, som är intagna

för vård av epidemisk eller venerisk sjukdom. Underhållsavgiften föreslås

skola vara maximerad till visst belopp per vårddag. Maximibeloppet görs

enhetligt för samtliga sjukhus inom ett och samma sjukvårdsområde. Det

föreslås, att tills vidare den genomsnittliga kostnaden per vårddag för underhåll

av patienter vid ålderdomshemmen inom respektive sjukvårdsområde

utgör maximiavgift. Vid fastställande av underhållsavgift i varje särskilt

fall skall patientens ekonomiska förhållanden vid den tidpunkt då avgiftsskyldigheten

inträder beaktas.

Vad ovan sagts får avseende även på vissa andra vårdformer, såsom

dagsjukhusvård, nattsjukhusvård och femdag ar svård. Dessutom skall i dessa

fall kostnaderna för patienternas resor till och från sjukhus ersättas av

sjukvårdshuvudmännen. Vid hemsjukvård skall sjukvårdskostnader i huvudsak

ersättas av huvudmännen till den del den allmänna försäkringen

inte lämnar återbäring.

Bestämmelserna om reducerad sjukpenning vid sjukhusvård föreslås bli

upphävda när systemet med underhållsavgift genomförs.

Den allmänna försäkringens medverkan i finansieringen av sjukhusvårdskostnaderna

bibehålls tills vidare i avvaktan på en enligt utredningens uppfattning

ofrånkomlig blivande översyn av frågan om fördelning av kostnaderna

för sjukvården mellan stat, kommun och försäkring.

Utredningen föreslår, att bestämmelser rörande huvudmännens skyldighet

att lämna den medicinska vården kostnadsfritt meddelas i en särskild

lag. I fråga om bl. a. systemet för uttagande av underhållsavgift anges att

utredningens förslag endast får betraktas som rekommendationer till huvudmännen.

Utskottet

Bestämmelserna om ersättning för sjukhusvård och om sjukpenning återfinns

i lagen om allmän försäkring. Sjukförsäkrad erhåller enligt huvudregeln

ersättning för sjukhusvård med belopp som motsvarar avgiften på

allmän sal vid hemortssjukhus — f. n. i regel fem kronor för dag. Under

den tid sjukhusvård åtnjutes minskas emellertid den försäkrades sjukpenning

med fem kronor per dag, dock högst med halva sjukpenningen. I lagen

om allmän försäkring finns dessutom vissa bestämmelser som samordnar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1968

5

förmånerna från sjukförsäkringen och den allmänna pensioneringen. Sålunda

har ålderspensionär rätt till sjukpenning och ersättning för sjukhusvård

för sammanlagt 180 dagar efter det han fyllt 67 år eller dessförinnan

uttagit ålderspension. Den som åtnjuter hel förtidspension kan ej få sjukpenning

men har rätt till ersättning för sjukhusvård under en tid av sammanlagt

högst 180 dagar.

Motionärerna vill slopa tidsbegränsningen i ålders- och förtidspensionärers

rätt till ersättning för sjukhusvård och hemställer, att utskottet utarbetar

härför erforderligt förslag till lagändring.

1961 års sjukförsäkringsutredning framlade i slutet av förra året ett betänkande

med förslag om förmåner och avgifter i sluten sjukhusvård m. m.

Enligt förslaget skall den medicinska vården på sjukhus lämnas kostnadsfritt

för alla, således även för ålders- och förtidspensionärer, men avgift

i princip uttas för det underhåll, som erhålles vid sjukhusvård. Underhållsavgiften,

som avses bli graderad efter patientens inkomstförhållanden, skall

utgå först efter en karenstid på 180 dagar. Remissbehandling av förslaget

pågår för närvarande.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:690 och 11:866, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s) *, fru Carlqvist (s), herrar Lars

Larsson (s), Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Edström (fp)*, Blomquist

(h) och Blom (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg

(s), Rimmerfors (fp)*, Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s), Johansson

i Skärstad (ep)*, Göransson (s)* och Carlshamre (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.