Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående studiesociala förmåner vid korrespondensstudier och vid lokal vuxenutbildning. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:271 av herrar Bengtson och Dahlén samt 11:350 av herrar Wedén och Hedlund.

1968-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:19, Utlåtande i anledning av motioner angående studiesociala förmåner vid korrespondensstudier och vid lokal vuxenutbildning. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:271 av herrar Bengtson och Dahlén samt 11:350 av herrar Wedén och Hedlund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av motioner angående studiesociala förmåner vid

korrespondensstudier och vid lokal vuxenutbildning.

Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner.

1) De likalydande motionerna 1:271 av herrar Bengtson och Dahlén samt

11:350 av herrar Wedén och Hedlund. I motionerna yrkas, ”att riksdagen måtte

besluta att korrespondensstuderande som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser

må komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna vid

de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga undervisningsperioderna”.

2) De likalydande motionerna 1:277 av herr Larsson, Tliorsten, m. fl. samt 11:341

av herr Dahlgren m. fl. I motionerna yrkas, att riksdagen måtte besluta ”för sin del

att elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall omfattas av studiehjälpsreglementets

bestämmelser”.

I motionerna 1:277 och 11:341 framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala

frågor. I dessa delar behandlas motionerna i särskilda utlåtanden.

Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionerna

11:282 (beträffande 1:271 och 11:350) samt 1:277.

Vuxenutbildningens organisation

Den år 1967 beslutade vuxenutbildningsreformen (prop. 85, SU 117) är avsedd

att vidga den enskildes möjligheter att deltaga i utbildning och studier. Radio och

television skall i högre grad utnyttjas för utbildning av såväl vuxna som ungdom.

Denna verksamhet får till en början försökskaraktär. I övrigt hänförs till vuxenutbildningen

de statliga vuxenskolorna, den kommunala vuxenutbildningen, studiecirkelverksamheten

och studieförbunden samt folkhögskolan. I statsverkspropositionen

(bil. 10 s. 376) hemställs om anslag med tillhopa 192 miljoner för vuxenutbildningen.

I detta belopp har inte inräknats kostnaden för studiesociala åtgärder.

Statliga skolor för vuxna

För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norrköping

och Härnösand. Vid dessa meddelas utbildning enligt läroplanerna för gymnasiet,

fackskolan och grundskolans högstadium.

Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av muntlig

undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna samt självstu
Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

dier i form av brevskolstudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). Den varvade

undervisningen beräknas enligt skolöverstyrelsen nästa budgetår omfatta tillhopa

2 700 elevplatser, varav 550 i Härnösand och återstoden i Norrköping.

I enlighet med 1967 års reform ordnas från och med innevarande budgetår även

enbart brevundervisning. Undervisningsmaterielen, som till stor del inköps från

enskilda korrespondensinstitut, ställs gratis till de studerandes förfogande. Undervisningen

skall tills vidare koncentreras till vuxenskolan i Norrköping. Brevskolundervisningen

omfattar för innevarande budgetår 500 elevplatser. Detta elevantal

beräknas, likaledes enligt skolöverstyrelsen, bli 1 000 nästa budgetår och 2 000 budgetåret

1969/70. Departementschefen anför i statsverkspropositionen, att han anser

det önskvärt med en något snabbare utveckling i fråga om brevskolundervisningen

och utgår från ett elevantal i denna undervisningsform på cirka 1 250

nästa budgetår. Eftersom nu angivna siffror för de korrespondensstuderande avser

heltidsplatser, är det faktiska elevantalet större än vad siffrorna anger. Enligt vad

som upplysts antogs vid den första intagningen av korrespondensstuderande till norrköpingsskolan

1 000 elever av 2 200 sökande.

Även de elever, som i princip är enbart brevskolstuderande, skall deltaga i vissa

kurser, nämligen för att utföra laborationer. Norrköpingsskolan har därför ansvaret

för att sådana kurser ordnas. Kurserna kan komma att ordnas även på annan ort

men under norrköpingsskolans''huvudmannaskap. Utskottet har inhämtat, att skolan

ännu inte ordnat några laborationskurser men att för en gymnasiekurs med naturvetenskaplig

inriktning erforderliga laborationskurser kan beräknas omfatta tillhopa

omkring åtta veckor. Som jämförelse kan nämnas, att vid den varvade utbildningen

kurstiden maximalt uppgår till fem veckor per termin.

Kommunala skolor för vuxna

Kommunal gymnasial vuxenutbildning omfattar fr. o. m. nästa budgetår utbildning

enligt läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan, gymnasiet och

yrkesskolan. Den kommunala utbildningen får dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser

och yrkesskolkurser i form av studiecirklar. Utbildningen ordnas som deltidsundervisning

med kurser i ämnen (ämneskurser) eller, i fråga om yrkesskolutbildning,

med yrkesskolkurser eller studiecirklar. I statsverkspropositionen beräknas,

att det totala antalet elever för nästa budgetår kommer att bli cirka 25 000.

Bestämmelser om utbildningen vid de riksrekryterande skolorna och om den lokala

vuxenutbildningen meddelas i stadgan den 9 juni 1967 för gymnasial vuxenutbildning

(nr 452, ändrad 1967:587).

Korrespondensinstitut

Från Hermods korrespondensinstitut har utskottet inhämtat följande. Numera

är Hermods den enda enskilda brevskola, som ordnar examensinriktade brevkurser.

Den typ av muntliga kurser, som framdeles kommer att ordnas av skolan för elever

vid det nya gymnasiet, kommer att bli av fyra till fem veckors längd och omfatta dels

laborationer, dels annan lärarledd undervisning. På den tekniska linjen kan kurserna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

bli något längre. För den som ägnar sig åt heltidsstudier kan gymnasiekursen (utom

på den tekniska linjen) genomgås på tre år. För en sådan elev gäller, att han då

kommer att i princip gå på en sådan kurs som nyss sagts varje år. Sammanlagt kommer

han således att under gymnasietiden få muntlig undervisning under 12—15

veckor. Om eleven inte läser samtliga ämnen samtidigt kan den sammanlagda kurstiden

komma att bli längre. Inte i något fall torde en elev komma upp till en kurstid

under året av åtta veckor. Varje år kan 200—300 elever beräknas komma att deltaga

i de nämnda muntliga gymnasiekurserna. Även för elever vid andra examenskurser

kommer muntliga kurser att ordnas för de korrespondensstuderande vid institutet.

Studiehj älpsreglementet

De studerande vid de särskilda läroanstalterna för vuxna erhåller studiesociala

förmåner enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet och tilläm pningskun gör elsen

till denna samt med stöd av en kungörelse om läroanstalter och utbildningslinjer

vid vilka studiehjälp utgår.

Till elever, som börjat sina studier före det år de fyller 21 år, kan utan behovsprövning

utgå studiebidrag med 75 kronor i månaden. Härtill kan komma inkomstprövat

tillägg med högst 75 kronor i månaden och behovsprövat tillägg om högst

samma belopp. Elever med lång skolväg kan utan ekonomisk behovsprövning få

resetillägg eller inackorderingstillägg med högst 100 kr. i månaden. För äldre elever

kan utan behovsprövning utgå förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden.

Studielån utgår med högst 5 000 kr. för läsår. Om synnerliga skäl föreligger får

dock studielån utöver detta belopp beviljas studerande som har vårdnaden om barn,

som inte fyllt sexton år, eller är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till sådant barn.

Ovan angivna bidrag (studiebidrag jämte tillägg samt förhöjt studiebidrag) utgår

enligt 7 § studiehjälpsreglementet endast vid heltidsundervisning omfattande minst

åtta veckor. Kungl. Maj:t äger förordna om undantag från denna regel för visst

fall. Kravet på heltidsstudier gäller vidare i den mån studielån skall utgå med högre

belopp än 5 000 kr.

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för studiehjälpsreglementets tilllämplighet

vid de olika studieformer, som är aktuella i anledning av de av utskottet

behandlade motionerna. Som jämförelse anges även motsvarande förhållanden för

dem som ägnar sig åt den varvade utbildningen vid de riksrekryterande vuxenskolorna.

Varvad undervisning vid de statliga skolorna för vuxna

Under deltagande i de muntliga kurserna på skolorten utgår studiebidrag jämte

tillägg eller förhöjt studiebidrag. Detta följer av 4 § kungörelsen med tillämpningsbestämmelser

till studiehjälpsreglementet (omtryckt SFS 1967:310), vari görs undantag

från regeln i 7 § studiehjälpsreglementet i fråga om kravet på en kurstid av

minst åtta veckor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

Vidare utgår resekostnadsersättning för resa från hemorten till studieorten vid

början av kurs vid läroanstalten och för återresa till hemorten efter kursens slut.

Resa ersättes i den mån kostnaden överstiger tio kr. och det överskjutande beloppet

uppgår till minst fem kr. Kostnaden beräknas enligt de grunder som gäller vid

tjänsteresa för statstjänsteman i lägsta reseklass, dock att kostnad för sovplats och

bagage ej inräknas.

Slutligen kan studielån utgå till de studerande.

Lokal vuxenutbildning

Eleverna vid lokal vuxenutbildning torde i princip komma att bli uteslutna från

bidrag enligt studiehjälpsreglementet eftersom kurserna vid den lokala undervisningen

betraktas som deltidsundervisning. Studiehjälpens konstruktion att kurser,

som innebär deltidsstudier, ej ger rätt till bidrag torde även medföra att en kombination

av kurser — trots att studierna för den studerande upplevs som heltidsstudier

— ej ger rätt till bidrag med mindre studierna bedrivs i ett sammanhang under

minst åtta veckor och därvid omfattar lärarledd undervisning av minst 23 veckotimmar.

Eleverna torde kunna erhålla studielån efter vanlig prövning.

Brevskolstudier vid den statliga skolan för vuxna i Norrköping

Bidrag samt resekostnadsersättning för laborationskurserna på skolorten utgår enligt

samma regler som för deltagarna i de muntliga kurserna inom den varvade undervisningen

(se ovan).

Hitintills har studielån för brevskolstuderande inte beviljats. Centrala studiehjälpsnämnden

har i beslut den 16 februari i år, med hänsyn till att korrespondensstuderande

som regel själv avgör studietakten och därmed studietidens längd, avslagit

låneansökningar från ett antal elever i denna skolform.

Brevskolstudier vid privata korrespondensinstitut

Förmåner enligt studiehjälpsreglementet torde — även om undervisningen ordnas

så att studiehjälpsreglementet i och för sig blir tillämpligt — framdeles ofta inte

komma att utgå under de muntliga kurser, som ordnas av institutet, eftersom kravet

på åtta veckors kurstid inte uppfylls. Hitintills har dock centrala studiehjälpsnämnden

tillämpat bestämmelserna liberalt så till vida, att nämnden i betydande utsträckning

tillåtit kursdeltagare att räkna samman tiden för olika kurser, som ingår i

en serie.

Till den här åsyftade elevkategorin har hitintills utgått brevskolstipendier med i

allmänhet högst 300 kr. om året i högst fem år. Under det sista studieåret har

stipendiet kunnat höjas till 600 kr. till elev, som deltagit i preparandkurs vid brevskola.

Stipendierna har varit avsedda att täcka en del av kursavgifterna för dem

som bedrivit studier med real- eller gymnasieexamen som mål. Brevskolstipendier

kan inte utgå för tid efter den 30 juni i år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

5

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Beträffande behandlingen under åren 1964—1966 av frågor om studiesocialt stöd

till vuxenstuderande och brevskolstuderande får utskottet hänvisa till 2LU 1966:34.

I samband med 1967 års vuxenutbildningsreform (prop. 1967:85, SU 117) behandlade

andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande (45) vissa studiesociala

frågor för de här aktuella grupperna. Av innehållet i utlåtandet må här

först återgivas utskottets yttrande i anledning av ett motionsyrkande av samma innehåll

som det nu behandlade om att studerande vid lokal vuxenutbildning som

bedriver heltidsstudier skall kunna få studiebidrag och tillägg eller förhöjt studiebidrag

enligt studiehjälpsreglementet:

Utskottet vill först framhålla att de relativt begränsade åtgärder som nu föreslås

för de vuxenstuderande inte innebär någon slutgiltig lösning av studiefinansieringsfrågan.

Förslaget får ses som en första etapp som bör följas av fler allteftersom det

samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna medger

det. I propositionen uppges att undersökningar pågår rörande konsekvenserna i

skilda avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt utformat studiefinansieringssystem.

Mot denna bakgrund anser sig utskottet kunna acceptera propositionens

förslag om det studiesociala stödet till vuxenstuderande. Motionärernas förslag, som

f. n. endast torde vara av betydelse för ett mindre antal studerande, kan emellertid

enligt utskottets mening vara värt att beakta i samband med övervägandena om det

framtida studiefinansieringssystemet.

I andra motionsyrkanden behandlades frågor rörande det studiesociala stödet till

korrespondensstuderande. Utskottet yttrade följande:

I motionerna 1:622 och 11:784 hävdas att de korrespo riden studerande i studiesocialt

avseende bör behandlas efter samma normer som andra studerande. Motionärerna

önskar skyndsam utredning och förslag i frågan. I motionerna 1:132 och

11:171 yrkas att vuxenutbildningsbidrag skall utgå till korrespondensstuderande för

bevistande av preparandkurser.

I propositionen, som alltså framlagts efter det de nu aktuella motionerna väcktes,

finns förslag av stor betydelse för de korrespondensstuderande. Korrespondensundervisning

skall bedrivas av den riksrekryterande skolan i Norrköping. Korrespondensstudier

skall även — liksom redan nu sker — kunna drivas i kombination

med muntliga kurser. Undervisningsmaterialet kommer i princip att utan kostnad

ställas till elevernas förfogande. Vid de muntliga kurserna skall studiebidrag jämte

tillägg eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Mot bakgrunden av dessa reformer

föreslås i propositionen att de nuvarande brevskolstipendierna, som är avsedda att

bidraga till kurskostnader vid studier med real-, student-, handelsgymnasie- eller

ingenjörsexamen som mål, skall avvecklas.

De i propositionen framlagda förslagen kommer att medföra betydande förbättringar

för de brevskolstuderande. De som bedriver brevskolstudier vid skolan i

Norrköping kan sägas bli jämställda med övriga vuxenstuderande i studiesocialt avseende.

Enligt utskottets mening finns det emellertid goda skäl för att i framtiden

förbättra det studiesociala stödet till brevskolstuderande. Utskottet anser sig kunna

utgå från att frågan kommer att uppmärksammas under de pågående övervägandena

om ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande. Med hänsyn härtill synes det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

inte erforderligt med en utredning av det slag som förordas i motionerna 1:622 och

11:784.

Yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande i samband med

preparandkurser kan enligt uskottets mening inte längre anses aktuellt med hänsyn

till propositionens förslag om vuxenutbildningsbidragets avskaffande vid alla former

av undervisning. Utskottet, som ej har någon erinran mot propositionens förslag

i denna del, vill dessutom hänvisa till vad ovan anförts om möjligheten för

korrespondensstuderande att vid muntlig undervisning få studiehjälp.

Utskottet

I de motionsyrkanden, som behandlas i detta utlåtande, föreslås vissa studiesociala

åtgärder som avser i främsta rummet vuxenstuderande.

Vid fjolårets riksdag antogs en reform angående vuxenutbildningen. Reformen innebar

att vuxenutbildning skall bedrivas dels lokalt med kommunerna som huvudmän,

dels i riksrekryterande skolor.

Den lokala undervisningen skall i princip meddelas som deltidsundervisning. Det

förutsättes dock att den enskilde studeranden, i varje fall på de största orterna, har

möjlighet att utforma sitt studieprogram så att heltidsstudier i praktiken kan bedrivas.

Statliga riksrekryterande skolor för vuxna finns f. n. i Härnösand och Norrköping.

Hitintills har undervisningen bedrivits endast som så kallad varvad undervisning,

dvs. eleverna har under en kortare period varje termin — maximalt omkring fem

veckor — deltagit i kurser på skolorten men i övrigt bedrivit självstudier i form av

brevskolstudier på hemorten. Avsikten är att denna undervisningsform skall utbyggas.

Vid sidan av den varvade undervisningen har i Norrköping inrättats en utbildningslinje,

som av&r ren brevundervisning, dock att kortare laborationskurser skall

ordnas för eleverna. I vart fall till en början kommer skolan i Norrköping att i betydande

utsträckning köpa undervisningsmateriel i form av brevkurser från enskilda

korrespondensinstitut. Åtminstone det största av dessa kommer även i fortsättningen

att, liksom hittills, meddela egen undervisning i form av examenskurser med ren

brevundervisning kompletterad med kortare kurser. Eleverna får under dessa ägna

sig åt bl. a. laborationer.

I motionerna 1:277 och 11:341 yrkas, att elev vid lokal vuxenutbildning, som bedriver

heltidsstudier, skall ”omfattas av studiehjälpsreglementets bestämmelser”.

Motionerna syftar till att eleverna skall kunna få — utöver lån om i princip maximalt

5 000 kr. per år — studiebidrag, som utgår med 175 kr. i månaden till elev, som

börjat bidragsberättigade studier efter 21 års ålder.

I det andra motionsparet, 1:271 och 11:350, vill motionärerna att elever, som bevistar

preparandkurser hos korrespondensinstituten, skall kunna få samma studiesociala

stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de

muntliga undervisningsperioderna. Det stöd, som utgår till de åsyftade elevgrupperna,

utgörs av studiebidrag under kurstiden samt resekostnadsersättning för resa

mellan hem och skolort vid kursens början och slut. För dessa elever gäller inte det i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

andra fall uppställda kravet på att kurstiden skall vara minst åtta veckor för att

studiebidrag skall utgå.

Av de förslag, som förelädes riksdagen i samband med vuxenutbildningsreformen,

behandlade andra lagutskottet de studiesociala frågorna. Utskottet hade därvid att

ta ställning till motioner med väsentligen samma syfte som de aktuella. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande framhöll utskottet, att de relativt begränsade studiesociala

åtgärder, som föreslagits för de vuxenstuderande, inte innebar någon slutgiltig

lösning av studiefinansieringsfrågan och att förslaget — som främst innebar ökade lånemöjligheter

och införande av resekostnadsersättning vid kurserna i Norrköping och

Härnösand — fick ses som en första etapp som borde följas av fler allteftersom det

samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna medgav det.

Vidare uttalade utskottet bl. a. att det fanns goda skäl för att i framtiden förbättra

det studiesociala stödet till brevskolstuderande.

Vuxenutbildningsreformen genomförs successivt och träder i full tillämpning först

så småningom. Den lokala vuxenutbildningen i dess nya organisation påbörjas således

först nästa läsår. Norrköpingsskolans brevskollinje har nyligen satts i gång.

Den kan antas expandera mycket kraftigt under de närmaste åren. Utskottet kan

inte finna det motiverat att mot denna bakgrund redan nu — utan närmare utredning

— besluta om ytterligare studiesociala åtgärder för de vuxenstuderande. Sådana

åtgärder synes lämpligen böra anstå till dess undersökning skett av var ett utökat

stöd i första rummet bör sättas in och hur detta bör utformas. Enligt vad utskottet

inhämtat bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli frågan om studiefinansieringen

inom vuxenutbildningen. Något riksdagens initiativ i denna fråga är därför

inte påkallat. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

A. att motionerna 1:271 och 11:350 inte måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

B. att motionerna 1:277 och 11:341, såvitt nu är i fråga, inte

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Hubinette

(h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Edström

(fp) och Wanhainen (s)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s), fröken

Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s), Gomér (ep),

Jonsson (fp) och Carlshamre (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I

vid utskottets hemställan under A och B

av fm Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Edström (fp), Anderson

i Sundsvall (fp), Gomér (ep) och Jonsson (fp), vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden ”Vuxenutbildningsreformen

genomförs” och slutar med orden ”således motionsyrkandena”

bort ersättas med text av följande lydelse:

”Övervägande skäl talar för att här ifrågavarande motionsyrkanden bifalles i avvaktan

på att frågan om de vuxenstuderandes studiesociala stöd får en slutgiltig

lösning. Utskottet delar den i motionerna 1:277 och 11:341 framförda uppfattningen,

att de studerande vid vuxenutbildningsanstalter med lokal rekrytering som faktiskt

bedriver heltidsstudier bör komma i åtnjutande av studiehjälpsreglementets förmåner.

Genom riksdagens beslut föregående år om slopande av vuxenutbildningsbidraget

är denna kategori studerande nu utan annat studiestöd än lån. Detta är inte

tillfredsställande. Några skäl för att dessa studerande skall behandlas annorlunda än

andra heltidsstuderande kan enligt utskottets mening inte anföras.

Utskottet anser vidare såsom yrkas i motionerna 1:271 och 11:350, att korrespondensstuderande

som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser bör åtnjuta

samma studiesociala stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller vid perioderna

med muntlig undervisning. Enligt nu gällande ordning måste de studerande

själva betala dels kostnaderna för preparandkurserna — främst avseende lärare och

undervisningsmateriel — och dels de egna levnadskostnaderna. Detta är inte förenligt

med de rättvisekrav som enligt utskottets mening bör uppställas. Det finns också anledning

erinra om att den studiesociala situationen för denna grupp studerande ytterligare

försämras genom att brevskolstipendierna avskaffas fn o. m. den 1 juli 1968.”

b) att utskottet bort hemställa

”A. att riksdagen med bifall till motionerna 1:271 och 11:350

i skrivelse till Kungl. Maj: t måtte anhålla att korrespondensstuderande

som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser skall

komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

9

de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga undervisningsperioderna

;

B. att riksdagen med bifall till motionerna 1:277 och 11:341,

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att

elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall

omfattas av studiehjälpsreglementets bestämmelser.”

II

vid utskottets hemställan under A

av herrar Hubinette (h) och Carlshamre (h), vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden ”Vuxenutbildningsreformen

genomförs” och slutar med orden ”således motionsyrkandena”

bort ersättas med text av följande lydelse:

”Utskottet anser, i enlighet med yrkandet i motionerna 1:271 och II :350, att korrespondensstuderande

som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser bör åtnjuta

samma studiesociala stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller

vid perioderna med muntlig undervisning. Enligt nu gällande ordning måste de studerande

själva betala dels kostnaderna för preparandkurserna — främst avseende

lärare och undervisningsmateriel — och dels de egna levnadskostnaderna. Detta är

inte förenligt med de rättvisekrav som enligt utskottets mening bör uppställas. Det

finns också anledning erinra om att den studiesociala situationen för denna grupp

studerande ytterligare försämras genom att brevskolstipendierna avskaffas fr. o. m.

den 1 juli 1968.

Konsekvenserna av ett bifall till yrkandet i motionerna 1:277 och 11:341 kan enligt

utskottets mening inte överblickas utan närmare utredning. Enligt vad utskottet inhämtat

bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli frågan om studiefinansieringen

inom vuxenutbildningen. Något riksdagens initiativ i denna fråga är därför

inte påkallat. Utskottet avstyrker därför det här behandlade yrkandet i motionerna

1:277 och II:341

b) att utskottet bort hemställa

”A. att riksdagen med bifall till motionerna 1:271 och 11:350

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att korrespondensstuderande

som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser

skall komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna

vid de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga

undervisningsperioderna;”

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.