Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ökade möjligheter att erhålla statliga studielån. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner. 1) Motionerna 1:677 av herr Andersson, Torsten, och 11:880 av herrar Persson i Heden och Jonasson.

1968-02-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:2, Utlåtande i anledning av motioner om ökade möjligheter att erhålla statliga studielån. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner. 1) Motionerna 1:677 av herr Andersson, Torsten, och 11:880 av herrar Persson i Heden och Jonasson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 dr 1968

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av motioner om ökade möjligheter att erhålla

statliga studielån.

Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner.

1) Motionerna 1:677 av herr Andersson, Torsten, och 11:880 av herrar

Persson i Heden och Jonasson. I dessa båda likalydande motioner hemställes,

»att riksdagen måtte uttala, att reduktionen enligt föräldrainkomsten

på de i studiehjälpsreglementet fastställda lånen inte må inträda förrän

nämnda inkomst överstiger 10 000 kronor beskattningsbart belopp».

2) Motionen II: 71 av herr Westberg, i vilken hemställes, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av bestämmelserna och

tillämpningsföreskrifterna för studielån enligt studiehjälpsreglementet syftande

till att vidga möjligheterna att erhålla dylikt lån».

Gällande bestämmelser

De studiesociala förmånerna till elever i gymnasier, yrkesskolor och

andra därmed jämställda skolformer regleras av studiehjälpsreglementet.

I reglementet skiljer man mellan yngre elever — de som börjat sina

studier före det år de fyller 21 år — och äldre elever — de som börjat

studera vid högre ålder. Till skillnad från yngre elever anses alltid äldre

elever som fristående från föräldrarnas ekonomi. Till yngre elever utgår

utan behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden under läsåret. Dessa

elever kan också erhålla inkomstprövat tillägg med högst 75 kr. i månaden

och behovsprövat tillägg om högst samma belopp. Elever med lång skolväg

kan utan ekonomisk behovsprövning få resetilltigg eller inackorderingstillägg

med högst 100 kr. i månaden. Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna

förmånerna förhöjt studiebidrag som utgår utan behovsprövning med

175 kr. i månaden under läsåret.

Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit

erhålla studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som handhas

av centrala studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre

elev med hänsyn till elevens och hans föräldrars eller, om han är gift, makens

ekonomiska förhållanden. Äldre studerandes lånerätt bedömes endast

med beaktande av studerandens egen och i förekommande fall makes ekonomi.

Enligt huvudregeln utgår studielån med högst 5 000 kr. för läsår. Studerande

som bedriver heltidsstudier och har försörjningsskyldighet mot barn

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

under 16 år kan dock tillerkännas större belopp. Lånets storlek i de enskilda

fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och de

medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar

normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Studielån skall återbetalas genom årliga amorteringar. Vid fastställande

av amorteringsplan skall iakttagas, att den första amorteringen icke bör

äga rum förrän under tredje året efter det, då utbildningen avslutats, och

att lånet skall ha återbetalats före utgången av tjugonde året efter den första

amorteringen. Om fullgörandet av betalningsskyldighet enligt fastställd

amorteringsplan skulle innebära oskälig uppoffring för låntagaren, kan

för visst år anstånd med amortering eller räntebetalning beviljas honom.

Har anstånd beviljats, kan amorteringsplanen ändras och amorteringstiden

utsträckas. Låntagare, vars betalningsförmåga på grund av sjukdom eller

av annan jämförlig orsak är varaktigt nedsatt, kan helt eller delvis befrias

från honom åvilande betalningsskyldighet. Avlider låntagare, bortfaller skyldigheten

att återbetala sådan del av lånet, som vid tiden för dödsfallet ännu

inte förfallit till betalning.

Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets

regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden

lättar i normalfallen beslut efter vissa schabloner, som f. n. innebär följande.

Elev i åldern 16—19 år får låna högst 3 500 kr. per år. För »yngre

elev» som är 20 år eller däröver utgör maximibeloppet 5 000 kr. För inackorderad

elev tillkommer 900 kr. Vid bestämmande av lånesumman i de enskilda

fallen reduceras maximibeloppet med följande summor.

1) Belopp erhållet i studiebidrag och inkomstprövat tillägg.

2) Två tredjedelar av den del av elevens beräknade inkomst som överstiger

4 400 kr./år.

3) Den del av elevens förmögenhet som överstiger 5 000 kr.

4) Tre tiondelar av den del av föräldrarnas till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst som överstiger ett fribelopp av 6 000 kr.

Om eleven har syskon under 20 års ålder ökas fribeloppet med 3 000 kr,

för varje sådant syskon. Undantagsvis tas hänsyn även till äldre syskon.

Har föräldrarna förmögenhet jämställes två femtedelar av det förmögenhetsbelopp

som överstiger 33 000 kr. med inkomst.

Äldre elev — den som börjat studierna efter det år han fyller 21 år — bedöms

enbart med utgångspunkt från hans egna och, om han är gift, hans

makes ekonomiska förhållanden. Maximibeloppet för lån utgör 5 000 kr.

Reduktion sker med två tredjedelar av elevens beräknade inkomst över

4 400 kr. och med en tredjedel av makes beräknade inkomst över 15 400 kr.

Har den studerande förmögenhet överstigande 33 000 kr. jämställes två

femtedelar av det överskjutande beloppet med inkomst. Sak samma gäller

för makes förmögenhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

3

Elev, som har försörjningsplikt mot barn under 16 år kan få låna mer

än 5 000 kr. Om eleven är vårdnadshavare för ett barn är låneramen 9 076

kr. För varje ytterligare barn tillkommer 1 380 kr. Bestämmelserna anknyter

till motsvarande regler inom studiemedelssystemet.

Lånebelopp, som efter reduktion skulle uppgå till mellan 500 och 900 kr.,

höjes till 1 000 kr. Framräknat helopp under 500 kr. utgår ej.

Historik

Före studielijälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964 var lån till

gymnasiestuderande ur allmänna studielånefonden maximerade till 2 500

kr. per läsår. När synnerliga skäl förelåg kunde beloppet höjas med 1 000

kr. Lånen var subventionerade av staten dels i fråga om räntan, dels på så

sätt att vid första amorteringstillfället regelmässigt avskrevs en fjärdedel

av kapitalskulden. Lånen var behovsprövade i förhållande till elevens och

föräldrarnas ekonomi.

Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963:

48) lades till grund för studiehjälpsreglementet, föreslog att studielånens

maximibelopp skulle höjas till 5 000 kr. Dessutom skulle subventionerna

vid långivningen avskaffas. Utredningen ansåg att de äldre gymnasiestuderandena

skulle få förmåner av samma ungefärliga storlek som de universitetsstuderande.

De äldre studerandena skulle enligt utredningens förslag

bedömas som fristående från föräldrarnas ekonomi. Beträffande yngre

elever framhöll utredningen, att lån endast i undantagsfall borde tilldelas

elever som tillhörde föräldrarnas ekonomi. Därvid borde prövningen av

låneansökningar ske efter restriktiva grunder. Utredningen fann det naturligt

att i sådana fall prövningen skedde i förhållande till föräldrarnas ekonomi.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag erinrade studiehjälpsnämnden

om att det fanns inte så få ungdomar under 21 år, som ville börja

gymnasiestudier och som inte hade möjlighet att göra detta med enbart den

studiehjälp de kunde få i form av studiebidrag och tillägg. De måste även

låna medel för utbildningen. Nämnden ville därför betona, att restriktiviteten

med lån till denna yngre elevgrupp inte fick drivas alltför långt. Samma

synpunkt återkom i yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen, Målsmännens

riksförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Tekniska

läroverkens elevförbund.

I prop. 1964: 138 med bl. a. förslag till det gällande studiehjälpsreglemenlet

godtogs i allt väsentligt utredningsförslaget beträffande studielån. Departementschefen

framhöll särskilt (s. 185) att de vidgade lånemöjligheterna

i främsta rummet var avsedda för vuxna studerande. Han uttalade

vidare, att några särskilda begränsningar i lånemöjligheterna visserligen

inte föreskrivits för yngre, hemmaboende studerande, men avsikten var att

eu viss restriktivitet skulle iakttagas i hithörande fall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 1 över propositionen.

Utskottet utgår ifrån att studielånen även i fortsättningen skall komma

att spela en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla

för yngre elever vid gymnasier, yrkesskolor och folkhögskolor. De äldic

eleverna inom dessa skolformer kommer, om propositionen lägges till giund

för lagstiftning, att kunna få studiesociala förmåner med sammanlagt ungefär

samma belopp som universitets- och högskolestuderande. Detta anser

utskottet värdefullt.

1 anslutning till avsnittet om studielån i propositionen vill utskottet understryka

vad departementschefen uttalat om att den nu aktuella studiesociala

reformen endast innefattar en etapp som sannolikt kommer att följas av

flera andra. I ett mera definitivt skede torde det böra övervägas att tillgodose

alla studerandes kreditbehov i samma former, oavsett om studierna bedrives

vid gymnasium, yrkesskola eller universitet. En sadan lösning niaste

kunna erbjuda åtskilliga fördelar.

Riksdagen godtog i denna del utskottets utlåtande.

Vid 1966 års riksdag framställde herr Rask en interpellation till statsrådet

Edenman. Herr Rask frågade om statsrådet var beredd att vidtaga åtgärder,

som skulle möjliggöra generösare tillämpningsbestämmelser för studielån

enligt studiehjälpsreglementet för studerande som ej fyllt 21 år. I interpellationssvaret

uttalades att de av centrala studiehjälpsnämnden utformade

detaljreglerna för prövning av studielån syntes sta i god överensstämmelse

med syftet med denna stödform. Statsrådet framhöll vidare.

En sådan uppmjukning av lånereglerna som åsyftas i interpellationen

förutsätter en ändring av grunderna för det studiesociala stödet. För detta

fordras beslut av riksdagen. Jag är emellertid för närvarande inte beredd

att ta initiativet härtill. Nu gällande regler har ej tillämpats mer än ett par

år. Tiden är ej mogen för att vidta ändringar av mera djupgående art i

nuvarande studiesociala system.

Vid 1967 års riksdag framlades i prop. 1967:45 förslag till vissa förbättringar

av det studiesociala stödet till vuxenstuderande. Bl. a. tillkom bestämmelsen

att studielån utöver 5 000 kr. får beviljas till heltidsstuderande

som har försörjningsplikt mot barn under 16 år.

Vid fjolårets riksdag behandlades en motion som syftade till att vidga

möjligheten för studerande under 21 år att få studielån. Motionärerna önskade

att bestämmelserna skulle överses. Andra lagutskottet anförde i sitt

utlåtande 1967:22 över motionen att man bör vara återhållsam med att

bevilja lån till gymnasiestuderande. Enligt utskottets uppfattning överensstämde

centrala studiehjälpsnämndens praxis med de intentioner statsmakten

hade år 1964 vid studiehjälpsreglementets antagande. Utskottet uttalade

avslutningsvis, att om det anses önskvärt att yngre studerande får ett ökat

studiestöd bör ett sådant stöd i princip ges på annat sätt än genom ökade

lånemöjligheter. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968 5

Finansiering m. m.

Studielångivningen enligt studiehjälpsreglementet finansieras över en statlig

lånefond, allmänna studielånefonden. De för utlåning tillgängliga medlen

utgörs av till fonden influtna amorteringar och statliga investeringsanslag.

Budgetåret 1966/67 var antalet ansökningar om studielån 29 137. Lån

beviljades 24 190 elever med i genomsnitt 3 193 kr. per elev. Av de beviljade

lånebeloppen gick ca 27 milj. kr. till gymnasister och elever i flickskolans

två högsta klasser. Ungefär 28 milj. kr. tillfördes yrkesskoleelever

och resten studerande vid övriga skolformer, som är berättigade till förmåner

enligt studiehjälpsreglementet. Sammanlagt utbetalades ca 77 milj. kr.,

eu ökning från föregående budgetår med ca 17 milj. kr. För budgetåret

1967/68 beräknar centrala studiehjälpsnämnden en medelsförbrukning av

97 milj. kr. och för det följande budgetåret 109 milj. kr., varav 19 milj. kr.

beräknas inflyta i amorteringar.

Utskottet har från centrala studiehjälpsnämnden inhämtat, att eu förändring

av inkomstprövningsreglerna i enlighet med förslaget i motionerna

I: 677 och II: 880, d. v. s. en ökning av fribeloppet från 6 000 till 10 000 kr.,

skulle medföra en kostnadsökning, som enligt preliminära uppskattningar

kan beräknas till minst 10 milj. kr.

I anslagsframställning för budgetåret. 1968/69 uttalar centrala studiehjälpsnämnden

sin oro över att det blir allt vanligare att lån sökes för elever

i gymnasial utbildning. Det föreligger enligt nämnden inga utsikter atl

den ökade efterfrågan på lån skall stagnera. Nämnden vill emellertid inte

skärpa låneprövningen med hänsyn till att det skulle försämra studiemöjligheterna

för elever från mindre välsituerade hem. Nämnden begär att de

allmänna reglerna för studiehjälp skall överses. Den översyn och förstärkning

som är påkallad bör enligt nämnden ske i samband med aviserade

familjepolitiska reformer.

Centrala studiehjälpsnämnden har i framställning den 25 januari i år

till Ivungl. Maj:t föreslagit ändrade regler i fråga om gränsdragningen mellan

äldre och yngre elever. Nämnden förordar att man skall övergå till

en strikt åldersregel så att som yngre studerande skall betraktas den som

fyller tjugo år under det år läsåret eller kurstiden börjar. Enligt detta förslag

skall alltså, till skillnad mot de nuvarande förhållandena, en studerande

under studietiden kunna övergå från studiestödet för yngre studerande

till motsvarande stöd för äldre studerande. Genomföres nämndens

förslag beräknas ett ytterligare medelsbehov för nästa budgetår av 6 milj. kr.

Utskottet

Studiehjälpsreglementet innehåller bestämmelser om det studiesociala

stödet till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och en del andra

skolformer. Studiestödet utgår i form av bidrag eller lån. Av bidragen ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

går utan ekonomisk behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden

samt resetillägg med 40—100 kr. eller inackorderingstillägg med 100 kr.

i månaden. Härutöver kan i vissa fall utgå inkomstprövat tillägg om högst

75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg med högst samma belopp. Elever,

som börjar sina studier efter det år de fyller 21 år, erhåller i stället

för de nämnda förmånerna utan behovsprövning förhöjt studiebidrag med

175 kr. i månaden.

Studielånen är behovsprövade och långivningen handhas av centrala

studiehjälpsnämnden. Nämnden har utarbetat vissa normer efter vilka lånen

beviljas i normalfallen. Elever i åldern 16—19 år erhåller högst 3 500

kr. i lån. Är eleven inackorderad ökas maximibeloppet med 900 kr. Elever

som är 20 år eller däröver kan få upp till 5 000 kr. i lån. Dessutom föreligger

möjlighet till väsentligt större lån om vederbörande har försörjningsskyldighet

mot barn.

Elev som börjat sina studier före det år han fyller 21 år och som ej har

försörjningsskyldighet mot barn räknas såsom tillhörande föräldrarnas ekonomi.

Behovsprövningen sker därför med hänsyn till, förutom elevens egna,

hans föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden. För annan elev

beaktas endast elevens egen och — om eleven är gift — makens ekonomi.

Behovsprövningen i förhållande till föräldrarnas ekonomi innebär enligt

nämndens normer att det belopp eleven högst kan erhålla i lån reduceras

med 30 procent av den del av föräldrarnas till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst som överstiger ett fribelopp av 6 000 kr. Finns syskon

under 20 år, ökas fribeloppet med 3 000 kr. för varje syskon. Om föräldrarna

har förmögenhet överstigande 33 000 kr., jämställs 40 procent av det

överskjutande beloppet med inkomst.

Förevarande motioner syftar till en uppmjukning av normerna för låneprövningen.

I motionerna 1:677 och 11:880 föreslås att vid bedömningen

av föräldrarnas ekonomiska förhållanden fribeloppet skall höjas till 10 000

kr. Även i motionen II: 71 framställs förslag som går ut på att minska inverkan

av föräldrarnas ekonomi. Motionären ifrågasätter dessutom om

inte åldersgränsen för rätt till lånebeloppet 5 000 kr. bör sänkas till 19 år.

I denna motion nämns ett exempel som enligt motionären illustrerar det

otillfredsställande i normerna för låneprövningen. En nittonårig inackorderad

fackskoleelev beviljades endast 759 kr. i lån, trots att föräldrarnas

taxerade inkomst ej var högre än 8 500 kr. och deras förmögenhet inte uppgick

till mer än 48 000 kr., varav 43 000 kr. var bundet i en fastighet.

fjolårets riksdag behandlade motioner med samma syfte som de förevarande.

Utskottet framhöll då i sitt av riksdagen godkända utlåtande att

man bör vara återhållsam med att bevilja lån till gymnasiestuderande. Utskottet

ansåg att centrala studiehjälpsnämnden bör svara för detaljutformningen

av långivningen och uttalade, att nämndens handhavande av utlåningen

väl stämde överens med de intentioner statsmakterna hade vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

7

studiehjlilpsreglementets antagande år 1964. Slutligen framhöll utskottet att,

om det ansågs önskvärt att yngre studerande får ett ökat studiestöd bör ett

sådant stöd i princip ges på annat satt än genom ökade lånemöjligheter.

Enligt utskottets uppfattning är det en mindre god utväg att genom lån

finansiera studier för yngre elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer.

Det är därför berättigat med en viss återhållsamhet vid låneprövningen.

Med hänsyn härtill kan utskottet inte biträda de framlagda förslagen

om generella lättnader i normerna för låneprövningen. Utskottet

vidhåller sin tidigare ståndpunkt, att ökat studiestöd till yngre elever i princip

bör ges på annat sätt än genom ökade lånemöjligheter. Det kan emellertid

påpekas att en konsekvens av de nya regler om kommunalskatteavdrag,

som tillämpades vid fjolårets taxering och gjorts än mer förmånliga

vid årets taxering, är att låneprövningen i praktiken blir generösare för

elever vars föräldrar har låga inkomster. Det må också framhållas att enligt

vad utskottet inhämtat centrala studiehjälpsnämndens praxis inte är så

restriktiv som det kan synas av det i motionen II: 71 åberopade exemplet.

Med tillämpning av de normer som gäller för innevarande läsår synes

den i exemplet nämnde eleven kunna få 2 250 kr. i bidrag och tillägg samt

1 850 kr. i lån.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna

A) I: 677 och II: 880 samt

B) 11:71

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s)*,

Hubinette (h), Dahlberg (s), Edström (fp), Wanhainen (s)*, Blom (fp) och

fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimrner1''ors

(fp)*, Johansson i Södertälje (s), Gomér (ep), fru Svensson (s), herrar

Svensson i Kungälv (s), Göransson (s) och Carlshamre (h).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Nilsson (ep) och herr Gomér (ep).

SVENSKA REPRODUKTIONS AB

Stockholm 1968

80742

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.