Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utredning om tilläggssjukpenning vid barnsbörd även inom den frivilliga sjukförsäkringen».

1968-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:20, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utredning om tilläggssjukpenning vid barnsbörd även inom den frivilliga sjukförsäkringen».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motioner angående frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd.

Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna 1:140 av fru Olsson, Elvy, och fru Nilsson

samt 11:181 av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö, i vilka

hemställts »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om

skyndsam utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst

för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget

företag i enlighet med vad i motionen anförts».

2) de likalydande motionerna 1:683 av fru Hamrin-Thorell samt 11:869

av herr Hamrin i Kalmar m. fl., i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utredning om tilläggssjukpenning

vid barnsbörd även inom den frivilliga sjukförsäkringen».

I motionerna 1:683 och 11:869 framställs även yrkande rörande den

frivilliga yrkesskadeförsäkringen. I denna del behandlas motionerna i

utlåtande 2LU 1968:21.

Motionerna

Motionerna 1:1 iO och 11:181

Motionärerna anför bl. a. följande.

En hemarbetande kvinna eller en kvinna arbetande i familjens eget företag

har möjlighet att teckna frivillig tilläggssjukpenningförsäkring. Till1

äggssjukpenningen utgår emellertid inte vid barnsbörd för dem som är med

i den frivilliga försäkringen. Denna skillnad i förmån mellan dem som är

med i den obligatoriska försäkringen och dem som har en frivillig försäkring

förefaller oss omotiverad. Syftet med den frivilliga tilläggssjukpenningcn

för hemarbetande husmödrar eller i familjens eget företag arbetande

är att ge ekonomisk ersättning vid tillfällen då deras arbetsinsatser uteblir

på grund av sjukdom. Dessa kvinnor får vid barnsbörd vidkännas ett liknande

inkomstbortfall som den förvärvsarbetande kvinnan även om det inte

på samma sätt som beträffande den förvärvsarbetande kan mätas i pengar.

Vi är medvetna om de svårigheter som skulle följa av rätt till frivilligt

tecknad tilläggssjukpenning under de 180 dagar som moderskapspenningen

är hänförlig till. Med hänsyn till numera förekommande familjeplanering

skulle möjligheten stå öppen att vid en lämplig tidpunkt före ett planerat

havandeskap teckna försäkring för tilläggspenning för att komma i åtnjutande

av tillägg till moderskapspenningen. Den belastning som ett sådant

Bihang till riksdagens protokoll i968. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

utnyttjande skulle lägga på den frivilliga tilläggssjukpenningförsäkringen

kunde medföra att den frivilliga försäkringen bleve förenad med stora kostnader.

Dessa svårigheter får inte vara avgörande för vår inställning till hemmafruarnas

och i det aktuella avseendet jämförbara gruppers rätt att erhålla

samma ekonomiska ersättning som förvärvsarbetande kvinnor vid inkomstbortfall

i samband med barnsbörd. Hur de redovisade svårigheterna skall

övervinnas bör bli föremål för skyndsam utredning.

För att inte kostnaden för tilläggspenning vid nedkomst helt skall belasta

det relativt begränsade försäkringskollektiv, som de frivilligt försäkrade

utgör, bör försäkringskassorna erhålla statsbidrag med 50 % av utgifterna

för tilläggspenning vid nedkomst. För att inte förmånen skall utnyttjas

genom tillfälligt tecknande av frivillig försäkring bör föreskrivas att den

försäkrade skall ha varit försäkrad för tilläggspenning under en oavbruten

tid av ett och ett halvt år före nedkomsten eller från den tidpunkt då möjlighet

förelegat för henne att vara försäkrad för tilläggssjukpenning. övergångsvis

dock från den tidpunkt då här berörda bestämmelser träder i kraft.

Motionerna 1:688 och 11:869 i vad avser frivillig sjukförsäkring

Motionärerna framhåller, att hemarbetande kvinnor i visst avseende är

missgynnade jämfört med sådana förvärvsarbetande kvinnor, som inom den

obligatoriska sjukförsäkringen är placerade i annan sjukpenningklass än

den lägsta, eftersom den frivilliga sjukförsäkringen inte erbjuder tilläggssjukpenning

vid ledighet för barnsbörd. Detta innebär, anför motionärerna,

för husmödrarna uppenbart en avsevärd begränsning av fördelarna med den

frivilliga sjukförsäkringen. Motionärerna finner sådant förhållande oberättigat

med hänsyn till att den frivilliga försäkringen till största delen bekostas

av den försäkrade själv. Motionärerna framför tanken på att inom

den frivilliga sjukförsäkringen tillskapa valmöjlighet när det gäller den tid,

under vilken tilläggssjukpenning skall utgå. De förordar en utredning om

den frivilliga sjukförsäkringen i syfte att bereda hemarbetande kvinnor möjlighet

att försäkra sig för tilläggssjukpenning jämväl vid barnsbörd.

Gällande bestämmelser

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän

försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning

utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av

moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som

har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt

till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m. den tjugonionde

dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från

förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagulskoilets utlåtande nr 20 år 1968

3

till tilläggssjulcpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning

är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle

ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning

som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före

den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock

högst för 180 dagar. Fr. o. in. den trettionde dagen efter förlossningsdagen

utgår tilläggssjukpenning i anledning av harnsbörd endast under förutsättning

att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet

i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid harnsbörd.

I vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass

och sålunda berättigade till sjukpenning utan att uppfylla det

generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete

om minst 1 800 kr. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor

med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i sjukpenningklass

nr 1, som berättigar till en sjukpenning av sex kronor om dagen.

Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör

hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster

utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.

Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring

och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän

försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller,

såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen, i huvudsak

följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om lägst en krona och

högst nio kronor för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av

den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga femton

kronor om dagen. Den frivilliga sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom

och således ej i samband med barnsbörd.

Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93

dagars karenstid. Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller

nr 2, äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet finns till

kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning. Avgifterna för

den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande försäkringskassa.

Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av kassans utgifter

för sjukpenningtillägg.

Historik

Frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd har vid ett flertal

tillfällen och senast år 1967 varit föremål för riksdagens behandling. Be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

träffande behandlingen före år 1967 hänvisas till andra lagutskottets utlåtande

nr 6 år 1967.

Frågan väcktes sistnämnda år genom motioner av samma innehåll som

förevarande motioner 1:140 och 11:181. I sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 6 anförde utskottet bland annat följande.

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband med

barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen

med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra

och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen

av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas.

År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän försäkring

motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande. Andra

lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det från

varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för

finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning

som motionärerna förordat.

Vid 1965 och 1966 års riksdagar hade riksdagen i anledning av motioner

att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd.

Båda åren avslogs motionerna under hänvisning till 1962 års beslut.

Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962 anfördes i frågan, alltjämt

bärande.

Utskottet

Förevarande motioner behandlar förmånerna enligt lagen om allmän

försäkring i samband med barnsbörd.

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband

med barnsbörd moderskapspenning med 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer

540 kr. för varje barn utöver ett. Kvinna som i anledning av

barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning

under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten

eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd

varit placerad i lägst sjukpenningklass nr 3, d.v.s. i princip haft minst

2 600 kr. i årlig arbetsinkomst. Kvinna som gemensamt med sin make

driver en verksamhet kan tillhöra den obligatoriska försäkringen för

tilläggssjukpenning, varvid klassplacering sker med ledning av hennes

arbetsinsats i verksamheten. Sådana hemarbetande kvinnor, som saknar

arbetsinkomst eller har endast obetydlig sådan, är berättigade enbart till

grundsjukpenning om sex kronor per dag. De kan därutöver genom den

frivilliga sjukförsäkringen försäkra sig så att den sammanlagda sjukpenningen

per dag uppgår till högst 15 kr. Denna försäkring utfaller ej i

samband med barnsbörd. Staten bidrager till den frivilliga försäkringen

med 20 procent av utgifterna för denna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

5

I motionerna 1:140 och 11:181 begäres skyndsam utredning av frågan

om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd för »hemarbetande kvinnor

och kvinnor arbetande i familjens eget företag». Med hänsyn till de höga

kostnader en sådan försäkring skulle dra föreslår motionärerna att statsbidrag

skall utgå med 50 procent. I motionerna 1:683 och 11:869 hemställs

om utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd.

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband

med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen

med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle

medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen

av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle

hämmas. År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän

försäkring motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.

Andra lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl.a. till att det

från varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat

att för finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning

som motionärerna förordat.

Vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning av

motioner att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning

till 1962 års beslut. Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962

anfördes i frågan, alltjämt bärande. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

a) motionerna 1:140 och 11:181 samt

b) motionerna 1:683 och 11:869, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),

Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg

(s), Edström (fp) och Wanhainen (s)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg

(s), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar Johansson i

Södertälje (s), Fredriksson (s), Gomér (ep) och Jonsson (fp).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968

Reservation

av fru Hamrin-Thorell (fp) samt herrar Eric Carlsson (ep), Gomér

(ep) och Jonsson (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 5 med orden

»I samband med» och slutar på samma sida med orden »frågan alltjämt

bärande» bort ersättas med text av följande lydelse:

»De i förevarande motioner aktualiserade frågorna var föremål för behandling

i samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp. Eftersom någon lösning då inte kunde åstadkommas

av frågan om frivillig tilläggsjukpenning vid nedkomst för hemarbetande

kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag anser utskottet det

i motionerna framförda utredningskravet vara berättigat.

Den skillnad i förmån som föreligger mellan dem som är med i den

obligatoriska försäkringen och den frivilliga är omotiverad. Den frivilliga

tilläggssjukpenningen skall ge hemarbetande kvinnor eller kvinnor sysselsatta

i familjens eget företag ekonomisk ersättning då de på grund av

sjukdom inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Sådan ekonomisk ersättning

är motiverad vid barnsbörd.

De svårigheter som föreligger vid konstruerandet av ett i motionerna

krävt system bör inte utgöra hinder för att en utredning av frågan företages.

En sådan bör därför skyndsamt ske varvid även de i motionerna berörda

finansieringsproblemen bör behandlas.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till förevarande motioner,

nämligen

a) motionerna 1:140 och 11:181 samt

b) motionerna 1:683 och 11:869, såvitt nu är i fråga,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning

vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande

i familjens eget företag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.