Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående den frivilliga yrkesskadeförsäkringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:683 av fru Hamrin-Thorell samt 11:869 av herr Hamrin i Kalmar m. fl.

1968-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:21, Utlåtande i anledning av motioner angående den frivilliga yrkesskadeförsäkringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:683 av fru Hamrin-Thorell samt 11:869 av herr Hamrin i Kalmar m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motioner angående den frivilliga yrkesskadeförsäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:683 av

fru Hamrin-Thorell samt 11:869 av herr Hamrin i Kalmar m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har såvitt nu är i fråga, hemställts ”att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en upplysningskampanj om den frivilliga

yrkesskadeförsäkringen”.

I motionerna framställs även yrkande rörande den frivilliga sjukförsäkringen. I

denna del behandlas motionerna i utlåtande 2LU 1968:20.

Motionerna

Motionärerna påpekar, att varje svensk medborgare har möjlighet att inom den

frivilliga yrkesskadeförsäkringen teckna frivillig försäkring, avseende alla i eller utom

arbetet ådragna skador som orsakats av olycksfall. Det framhålles att den frivilliga

yrkesskadeförsäkringen i kombination med den frivilliga sjukförsäkringen ger ett

heltäckande skydd vid olycksfall. Detta anser motionärerna vara av särskilt värde för

hemarbetande, som vanligen saknar försäkringsskydd mot olycksfall i arbetet. För

hemarbetande är dessutom, anför motionärerna, försäkringsavgiften mycket låg.

Motionärerna menar emellertid, att den frivilliga yrkesskadeförsäkringen är alltför

litet känd och utnyttjad bland de personer, som är sysselsatta med hushållsarbete i

hemmet. Motionärerna föreslår därför att en upplysningskampanj för denna försäkring

genomförs.

Gällande bestämmelser m. m.

Försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring sker för närvarande i riksförsäkringsverket

eller i ömsesidigt socialförsäkringsbolag. Socialförsäkringsbolagens verksamhet

på detta område skall emellertid avvecklas. Försäkringen är obligatorisk. Vid

sidan av den obligatoriska försäkringen finns också en frivillig försäkring.

Den obligatoriska försäkringens personkrets omfattar, med vissa undantag, varje

arbetstagare i allmän eller enskild tjänst och därjämte enligt Kungl. Maj :ts förordnande

elever vid vissa skolor och andra utbildningsanstalter.

Försäkringen avser att skydda mot följderna av yrkesskada, dvs. kropps- eller därmed

jämställd skada som orsakats av olycksfall i arbete eller viss annan skadlig inver
Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

kan av arbetet. Till olycksfall i arbetet räknas även olycksfall vid färd till eller från

arbetet, om färden föranleds av och står i nära samband med arbetsanställningen.

Vid yrkesskada ersätts kostnader för sjukvård (läkar- och tandläkarvård, sjukhusvård,

resor m. in.). Nedsättning av arbetsförmågan berättigar vid sjukdomstillstånd

till sjukpenning (ev. med barntillägg) och vid invaliditet till livränta. Dessa båda

ersättningsformer kompletteras i vissa fall av vårdtillägg. Om yrkesskadan medfört

döden, utgår förutom begravningshjälp livräntor till efterlevande.

Frivillig försäkring kan meddelas åt a) arbetsgivare, som bedriver verksamhet i

riket, för arbetstagare (anställda) hos honom; b) utbildningsanstalt i riket för elever

vid anstalten; c) svensk yrkes- eller fackorganisation för medlemmar i organisationen

samt d) varje svensk medborgare, som är bosatt i riket, ävensom åt den, som utan

att vara svensk medborgare, är bosatt och mantalsskriven i riket, för egen del.

Försäkring enligt a) avser huvudsakligen olycksfall utom arbete för anställda,

som i arbetet omfattas av den obligatoriska försäkringen. Den kan tecknas antingen

för hela personalen, för del av denna eller för namngivna personer.

Studerande, som i egenskap av elev omfattas av den obligatoriska försäkringen,

kan av utbildningsanstalten försäkras för olycksfall under fritiden. Omfattas den

studerande inte av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen, kan anstalten frivilligt

försäkra honom för olycksfall som inträffar i samband med undervisningen eller

under fritiden.

Frivillig försäkring enligt c) avser för fackorganisation enbart olycksfall utom arbete

samt för yrkesorganisation olycksfall såväl i som utom arbete.

Den frivilliga försäkringen enligt d) står i första hand öppen för självständiga

yrkesutövare, hemmafruar och studerande. Även för andra, som önskar komplettera

sitt försäkringsskydd med försäkring för olycksfall utom arbete, kan en sådan frivillig

försäkring vara av värde.

Den frivilliga försäkringen skall — i den mån dess omfattning ej begränsats i försäkringsavtalet

— avse alla i eller utom arbetet ådragna skador, som orsakas av

olycksfall eller av sådan särskild inverkan som närmare anges i 6 § b) och c) i yrkesskadeförsäkringslagen

och vilka inte omfattas av den obligatoriska försäkringen enligt

samma lag. Vissa skador är dock alltid undantagna från denna försäkring, nämligen

sådana på vilka militärersättningsförordningen och motsvarande förordning beträffande

civilförsvaret äger tillämpning. Samma gäller skador, orsakade av krigsåtgärd

under krig, vari riket befinner sig.

I fråga om ersättning på grund av den frivilliga försäkringen skall gälla vad som i

yrkesskadeförsäkringslagen stadgas om ersättning på grund av den obligatoriska försäkringen.

En viss valfrihet föreligger dock på så sätt, att rätten till ersättning på

grund av den frivilliga försäkringen kan begränsas. Däremot kan aldrig sjukpenning

och livränta, som till sin storlek är beroende av den årliga arbetsförtjänsten, göras

förmånligare. Den årliga arbetsförtjänst, som skall ligga till grund vid den frivilliga

försäkringen, får nämligen inte bestämmas till högre belopp än det som skulle ha

gällt, om det varit fråga om obligatorisk försäkring.

Yrkesskadeförsäkringen är beträffande ersättning vid sjukdom samordnad med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

den allmänna försäkringens sjukförsäkring. Härvid gäller att skadad, som är omfattad

av sjukförsäkringen, äger för tid t. o. m. nittionde dagen efter den då skadan

inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt till livränta eller t. o. m. den

dag då rätten till sjukpenning upphör (samordningstiden), rätt att från allmän försäkringskassa

erhalla sjukvårdsersättning och sjukpenning såsom vid annan sjukdom.

Detta innebär, att under samordningstiden den frivilliga försäkringen inte ger rätt till

nagra förmåner utöver dom som utgår från sjukförsäkringen. I vissa särskilda fall

gäller dock gynnsammare regler. Så är förhållandet om skadan medfört behov av

sjukvård utom riket, tandvård eller särskilda hjälpmedel såsom kryckor, konstgjorda

lemmar och glasögon. Vidare kan sjukpenning utgå från den frivilliga försäkringen

även under samordningstiden i vissa fall när den försäkrade inte är berättigad till

sjukpenning från sjukförsäkringen. Det bör emellertid observeras, att den s. k. studerandeförsäkringen

för elever vid undervisningsanstalter aldrig kan ge rätt till

sjukpenning under samordningstiden.

Vad beträffar ersättningsförmånerna efter samordningstiden gäller att den frivilliga

försäkringen i motsats till den obligatoriska — inte helt övertager kostnaderna

för dessa. Sjukförsäkringen skall nämligen utge ersättning i form av läkarvårdsersättning

och sjukpenning på samma sätt som vid vanlig sjukdom ända fram

(ill den tidpunkt, da den försäkrade eventuellt får rätt till livränta. I fråga om ersättning

för läkarvardskostnader ger härvid den frivilliga yrkesskadeförsäkringen utfyllnad

från det av försäkringskassan utbetalade beloppet upp till full ersättning för

erforderliga” sadana kostnader. Uttrycket läkarvårdskostnader inrymmer även kostnader

för tandläkar- och sjukhusvård, läkemedel, sjukgymnastik och fysikalisk behandling

efter läkares föreskrift. Utfyllnad sker även i fråga om sjukpenning, om

denna är högre enligt den frivilliga försäkringen än den från försäkringskassan. När

den försäkrade blivit berättigad till livränta utgår all ersättning till denne från den

frivilliga försäkringen (livränta, sjukpenning vid förnyat sjukdomstillstånd, ersättning

för läkarvårdskostnader, för proteser och andra särskilda hjälpmedel m. m.).

Har skadan medfört invaliditet, som orsakar nedsättning av arbetsförmågan med

minst 10 procent, utgår livränta. Livräntans storlek bestäms i förhållande till invaliditetsgraden

och till ett på grundval av den årliga arbetsförtjänsten uträknat s. k.

ersättningsunderlag. Detta underlag är lika stort som arbetsförtjänsten om denna icke

överstiger 2 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid

skadeårets början. Den del av arbetsförtjänsten som överstiger detta belopp medräknas

endast delvis enligt särskilda regler. Den högsta arbetsförtjänst, vartill hänsyn

kan tagas, utgör 5 gånger basbeloppet vid ingången av det år, då skadan inträffade.

För skador som inträffar under år 1968 gäller basbeloppet 5 700 kronor.

Har den försäkrade avlidit till följd av skada, utgives begravningshjälp med ett belopp

motsvarande 20 procent av basbeloppet vid ingången av det år dödsfallet inträffade

(1 140 kronor under år 1968). Vidare kan livränta utgå till efterlevande,

nämligen till änka med 1/3 (efter fyllda 67 år 1/4) och till barn med 1/6 av den avlidnes

årliga arbetsförtjänst. Årliga beloppen av livräntor till efterlevande får sammanlagt

utgöra högst 5/6 av ersättningsunderlaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

Ersättningar som utgår på grund av frivillig yrkesskadeförsäkring omfattas inte

av lagen om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m., som trätt i kraft den 1 januari

1968.

Frivillig yrkesskadeförsäkring löper som regel för en tid av ett år i sänder och förlänges

ytterligare ett år, såvida ej uppsägning sker från någondera sidan. Har ej

annat överenskommits, upphör försäkringen fr. o. m. året efter det år försäkringstagaren

fyller 67 år. Försäkringsavgiften bestämmes med hänsyn till arbetets farlighet,

årlig arbetsförtjänst och tillförsäkrade ersättningsförmåner (sjukpenning, livränta

vid invaliditet och dödsfall). Den högsta årliga arbetsförtjänst som tages i beaktande

vid försäkringens tecknande är 28 000 kronor. Om annat inte särskilt avtalats,

beräknas försäkringstagarens årliga arbetsförtjänst till det belopp, vartill hans

inkomst av förvärvsarbete kan antagas uppgå för år räknat. Hushållsarbete i hemmet

likställes därvid efter vad som prövas skäligt med förvärvsarbete. Är försäkringstagaren

studerande, beräknas hans arbetsförtjänst till lägst det belopp, vartill hans

inkomst av förvärvsarbete kan antagas ha uppgått, om han då försäkringen togs

skulle avbrutit sin utbildning och i stället ägnat sig åt förvärvsarbete.

Finansieringssystemet bygger på den principen att de skador, som inträffar under

visst kalenderår, skall bekostas av försäkringstagarnas premier för samma år. Systemet

brukar kallas kapitaltäckningssystemet.

Antalet arbetsgivare som hos riksförsäkringsverket tagit frivillig yrkesskadeförsäkring

kollektivt för sina arbetstagare är 515. I de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen

var motsvarande antal år 1964 cirka 5 000. Frivillig försäkring har hos riksförsäkringsverket

tecknats av 10 yrkesorganisationer. För närvarande har inte någon utbildningsanstalt

tecknat sådan försäkring. Antalet hos riksförsäkringsverket frivilligt

försäkrade självständiga yrkesutövare är cirka 2 800. I runt tal 2 600 kvinnor har

tecknat s. k. hemmafruförsäkring hos verket. Omkring 2 300 personer, som omfattas

av obligatorisk försäkring för skador i arbetet eller såsom elever vid utbildningsanstalt

har motsvarande försäkringsskydd, har hos riksförsäkringsverket tecknat s. k. fritidsförsäkring.

Ett hundratal studerande har frivillig yrkesskadeförsäkring hos riksförsäkringsverket.

Antalet frivilliga yrkesskadeförsäkringar hos socialförsäkringsbolagen

för självständiga yrkesutövare, studerande och hemmafruar uppgick år 1964 till

inemot 15 000.

Utredningar

Yrkesskadeutredningen framlade år 1966 ett betänkande med förslag till yrkesskadelag

m. m. (SOU 1966:54). Enligt förslaget skulle det ekonomiska skyddet vid

yrkesskada i princip infogas i den allmänna försäkringen. Någon fristående försäkring

för yrkesskada skulle inte längre finnas. I enlighet härmed föreslog utredningen att

frivillig yrkesskadeförsäkring inte skulle meddelas efter utgången av år 1967.

Utredningens förslag har inte lett till genomgripande förändringar i principerna i

lagen om yrkesskadeförsäkring. Det har emellertid lagts till grund för bland annat

bestämmelser om värdesäkring av vissa livräntor och andra förmåner (prop. nr 243,

andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1967).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1967 har chefen för justitiedepartementet

tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om vidgad samhällsinformation

m. m. De sakkunniga har antagit namnet informationsutredningen. I direktiven

för utredningen framhålles bl. a. att önskemål framförts om förbättrad information

t. ex. på socialförsäkringsområdet.

Tidigare upplysningskampanj

Under hösten 1967 genomfördes i riksförsäkringsverkets och Försäkringskasseförbundets

regi en upplysningskampanj beträffande den frivilliga sjukförsäkringen.

Upplysningsverksamheten bedrevs främst genom annonser och artiklar i pressen samt

genom översändande av foldrar och annat upplysningsmaterial till presumtiva försäkringstagare,

vilka utletades med ledning av försäkringskassornas register. Sedan

kampanjen pågått i tre månader och i det närmaste avslutats hade drygt 122 000

nya försäkringar tecknats. Detta antal skall jämföras med antalet frivilligt sjukförsäkrade

vid årsskiftet 1966/1967, vilket var 146 195 (varav 13 297 studerande och

132 898 gifta kvinnor). Av de nytillkomna försäkringstagarna var omkring 34 000

studerande och drygt 88 000 gifta kvinnor.

Utskottet

Enligt lagen om yrkesskadeförsäkring kan frivillig försäkring meddelas som komplement

till övriga socialförsäkringar. Den frivilliga försäkringen kan tecknas av så

gott som alla, således även av dem, som är sysselsatta med hushållsarbete. Rätten

till livränta utgör den viktigaste delen av försäkringsskyddet. Betydelsefulla inslag

för de försäkrade utgör också möjligheterna till tandvårdsersättning och till ersättning

för proteser och liknande hjälpmedel. Försäkringsavgiften för bland annat

hemmafruar är låg, 9 kr. per år.

Hushållsarbete, som till följd av det ökade bruket av maskiner medför allt större

skaderisker, omfattas inte av arbetarskyddslagstiftningen.

Motionärerna anser att den frivilliga yrkesskadeförsäkringen är alltför litet känd

och utnyttjad av personer, som är sysselsatta med hushållsarbete i hemmet. De hemställer,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära en upplysningskampanj

rörande denna försäkringsform.

Utskottet vill framhålla att lättillgänglig saklig upplysning bör finnas om skilda

samhälleliga verksamhetsgrenar. Behovet av information är måhända särskilt framträdande

i fråga om socialförsäkringen och social verksamhet i övrigt. För att komma

till rätta med samhällets informationsproblem tillsattes i fjol den s. k. informationsutredningen.

Denna utredning skall pröva bland annat frågor om behovet av

vidgad samhällsinformation och om metoderna härför.

Det är angeläget att de grupper, som avsetts kunna få skydd genom den frivilliga

yrkesskadeförsäkringen, inte lämnas okunniga om denna. Den upplysningsverksamhet,

som under fjolåret bedrevs beträffande den frivilliga sjukförsäkringen och

som medförde en väsentlig ökning av försäkringsbeståndet, visar värdet av ökad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1968

upplysning. Det finns anledning anta att kännedomen om den frivilliga yrkesskadeförsäkringen

i varje fall inte är bättre än vad som tidigare var fallet i fråga om den

frivilliga sjukförsäkringen. Skäl talar således för en ökad upplysningsverksamhet

rörande den frivilliga yrkesskadeförsäkringen.

Utskottet har inhämtat att den aktualiserade frågan övervägs inom riksförsäkringsverket.

Utskottet vill understryka vikten av att en ökad upplysningsverksamhet beträffande

den frivilliga yrkesskadeförsäkringen verkligen kommer till stånd. Med

hänvisning härtill får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:683 och 11:869, såvitt

nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening

ge till känna vad uskotttet anfört.

Stockholm den 19 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Hiibinette

(h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Edström

(fp) och Wanhainen (s)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s), fröken

Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson

(s), Gomér (ep) och Jonsson (fp).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.