Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om havandeskapsersättning till kvinnliga studenter m. m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:408 av herr Lidgard samt 11:512 av fru Kristensson.

1968-03-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:22, Utlåtande i anledning av motioner om havandeskapsersättning till kvinnliga studenter m. m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:408 av herr Lidgard samt 11:512 av fru Kristensson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av motioner om havandeskapsersättning

till kvinnliga studenter m. m.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:408 av herr Lidgard samt 11:512 av fru Kristensson.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att motionen såvitt

avser frågan om rätt till havandeskapsersättning till kvinnliga studerande

överlämnas till 1961 års sjukförsäkringskommitté för beaktande».

I motionerna framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala frågor.

I dessa delar behandlas motionerna i utlåtandena 2LU 1968:14

1968:15.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. följande.

I ill kvinnliga studerande som måste göra studieavbrott på grund av havandeskap

och barnsbörd brukar studiemedel enligt praxis utgå under en

tid på upp till sex månader utan att några studieresultat behöver uppvisas.

Eftersom studiemedlen till större delen är återbetalningsskyldiga lån innebär

detta en stor ekonomisk belastning och ställer dessa kvinnor i en betydligt

sämre situation än de yrkesarbetande. Enligt min mening bör därför

övervägas att även för studerande medge havandeskapsersättning. Jag är

dock inte beredd att framlägga förslag om hur de närmare reglerna härför

skall utformas. Problemet är givetvis att någon inkomst ej finns till grund

för placering i sjukpenningklass. Tänkbart vore att inplacering skedde med

utgångspunkt från de för varje tidpunkt gällande studiemedelsbeloppen.

Likaledes bör framhållas att en rimlig karenstid måste införas för erhållande

av denna förmån för att förhindra missbruk. Jag föreslår att 1961 års

sjukförsäkringskommitté får i uppdrag att framlägga förslag i denna fråga.

Gällande bestämmelser

Studiemedelsförordningen

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer

har enligt studiemedelsförordningen i princip rätt till studiemedel.

Till studerande, som icke tidigare varit inskriven vid sådan läroanstalt

eller utbildningslinje, utgår studiemedel utan föregående prövning av

hans lämplighet för studierna. Till annan studerande utgår studiemedel endast

om det med hänsyn till de resultat som han uppnått måste anses sannolikt,

att han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid denna be
-

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

dömning skall skälig hänsyn tas till förhållanden av personlig natur, som

kan antas ha inverkat på studieresultaten.

Studiemedlen beräknas för varje termin till 70 ,% av basbeloppet. För

minderårigt barn utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet.

Har den studerande eller, om han är gift, hans make inkomst eller förmögenhet

minskas studiemedlen enligt särskilda regler. Av studiemedlen utgör

för studerande, som är berättigad till oreducerat belopp, 875 kr. per termin

studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet.

Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.

Studerande som önskar erhålla studiemedel skall ansöka därom. För att

äga rätt att få ansökan upptagen till prövning skall ansökan ske senast

en månad före terminens början. Ansökan kan omfatta två terminer. Vårterminen

omfattar 1 januari—30 juni och höstterminen resten av året. Studiemedlen

beviljas i regel för högst två terminer i sänder och utbetalas terminsvis

efter anfordran. Beviljade studiemedel får lyftas först sedan den

studerande genom studieintyg styrkt sin närvaro för studier vid viss läroanstalt.

Studiemedel beviljas av de lokala studiemedelsnämnder, som finns på

universitetsorterna. Studiemedelsnämnds beslut kan överklagas hos centrala

studiehjälpsnämnden.

Lagen om allmän försäkring

Enligt lagen om allmän försäkring är alla — således även studerande -—

som har en viss årsinkomst av förvärvsarbete obligatoriskt s j u k p e nningförsäkrade

för dels en grundsjukpenning, dels en tilläggssjukpenning

som beror av inkomstens storlek. Därjämte är gift kvinna samt

ensamstående kvinna med hemmavarande barn under 16 år obligatoriskt

försäkrad för grundsjukpenning. En studerande som inte alls eller endast

i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring

eller försäkra sig för sjukpenningtillägg till den obligatoriska

sjukpenningförsäkring, vartill han eller hon är berättigad. Enligt

den obligatoriska sjukpenningförsäkringen utgår grundsjukpenning med 6

kr. per dag, medan tilläggssjukpenningens storlek varierar mellan 1 och 46

kr. per dag. Försäkrade i de vanligaste inkomstlägena kompenseras för ca

80 % av inkomstbortfallet. Sjukpenning på grund av den frivilliga försäkringen

utgör lägst 6 och högst 15 kr. per dag. Sjukpenningtillägg samt sjukpenning

enligt den obligatoriska försäkringen får tillsammans utgöra högst

15 kr. per dag. Karenstiden för frivillig sjukpenningförsäkring samt sjukpenningtillägg

är för studerande 18 dagar. Årsavgiften var år 1965 3 kr. för

varje tillförsäkrat belopp om 1 kr. sjukpenning eller sjukpenningtillägg. Frivillig

försäkring kan meddelas individuellt eller kollektivt. Individuell försäkring

kan emellertid i regel endast tecknas av den som har god hälsa och

inte fyllt 55 år. Vid s. k. kollektivt inträde i den frivilliga försäkringen lämnas

dispens från ålders- och hälsovillkoren. Sjukpenning eller sjukpenning
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

3

tillägg på grund av frivillig försäkring utgår inte vid havandeskap utan endast

vid sjukdom.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän

försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning

utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av

moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som

har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt

till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m. den tjugonionde

dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från

förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt

till tilläggs sjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning

är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle

ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning

som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före

den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock

högst för 180 dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen

utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast under förutsättning

att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet

i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

Utredningar

I samband med studiemedelsförordningens tillkomst år 1964 anförde departementschefen

(proposition nr 138), att frågan om vissa s. k. indirekta

studiesociala åtgärder borde utredas. På uppdrag av Kungl. Maj :t utarbetade

härefter en arbetsgrupp inom dåvarande ecklesiastikdepartementet en

promemoria med förslag om hälso- och sjukvård för de studerande (Stencil

E 1966:14). Arbetsgruppen föreslog beträffande de studerandes försäkringsskydd

vid sjukdom, att som villkor för erhållande av studiemedel skulle

uppställas att den studerande var sjukpenningförsäkrad för en dagersättning

av 15 kronor. Därjämte borde enligt gruppen finnas möjlighet för de

studerande att frivilligt teckna försäkring för ytterligare 5 kronor per dag.

I promemorian berörs inte frågan om ekonomiskt skydd för studerande vid

havandeskap.

Under den följande remissbehandlingen ställde sig remissinstanserna i

huvudsak positiva till tanken på ett försäkringsskydd i enlighet med förslaget

men restes vissa invändningar mot förslagets utformning. Förslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

har inte i vad avser försäkringsskydd lett till lagstiftning. I sitt i proposition

nr A8 år 1967 intagna yttrande över förslaget anförde departementschefen,

att bl. a frågan huruvida studiemedel och sjukpenning skulle kunna utgå

på samma gång borde närmare utredas innan ställning togs till förslaget

angående sjukpenningförsäkring för ifrågavarande studerande. Departementschefen

uttalade vidare som sin avsikt att i annat sammanhang föreslå

Kungl. Maj :t att uppdraga åt riksrevisionsverket att i samråd med bl. a.

centrala studiehjälpsnämnden och riksförsäkringsverket utreda vissa med

en sådan sjukpenningförsäkring sammanhängande frågor.

Under år 1967 har riksrevisionsverket erhållit i uppdrag att i samråd med

centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och medicinalstyrelsen

utreda de frågor, som sammanhänger med en utvidgning av sjukförsäkringsskyddet

för studerande. Enligt uppgift beräknas uppdraget bli

slutfört under innevarande år.

I sitt remissyttrande över förslaget rörande hälso- och sjukvård för studerande

anförde centrala studiehjälpsnämnden att nämnden förutsatte att

frågan om ekonomiskt skydd för studerande under havandeskap skulle av

arbetsgruppen tas upp till utförlig behandling i samband med en aviserad

promemoria angående serviceåtgärder för studerande med barn. Nämnden

anförde i yttrandet vidare följande.

För närvarande kan en studerande få uppbära studiemedel även under tid

då hon till följd av havandeskap och barnsbörd har starkt nedsatt studieförmåga.

Därvid tillåts en studietidsförlängning motsvarande sammanlagt

högst sex månader utan att rätten till studiemedel påverkas. CSN är emellertid

tveksam om det kan anses riktigt att studiestöd skall utgå under dylika

perioder av mycket ringa studieaktivitet, bl. a. eftersom de berörda studerandena

kommer att ådraga sig en väsentligt högre återbetalningsskyldighet.

Enligt nämndens uppfattning talar många skäl för att kvinnliga studerande

bör tillförsäkras sjukpenning under havandeskap. Då CSN emellertid

ej har tillgång till vissa för ett förslag grundläggande fakta, såsom t. ex.

uppgifter om frekvensen barnsbörder inom ifrågavarande grupp och de ekonomiska

konsekvenserna i form av erforderliga försäkringsavgifter och behov

av statsbidrag för en dylik sjukpenningförsäkring, så har nämnden

avstått från att nu ta upp denna fråga till närmare behandling.

Förenämnda arbetsgrupp har nyligen slutfört sitt uppdrag genom avgivande

av en promemoria rörande serviceåtgärder för studerande med barn

(Stencil Utbildningsdep. 1968:1). I denna berörs ej frågan om ekonomiskt

stöd vid havandeskap.

1961 års sjukförsäkringsutredning har avgivit tre delbetänkanden (SOU

1965:4, 1966:28 och 1967:63). De utredningsuppdrag, som enligt direktiven

för utredningen återstår, avser i huvudsak den förebyggande hälsovården,

andra av läkare ordinerade sjukvårdande åtgärder än läkarvård och sjukhusvård,

medicinskt tekniska hjälpmedel, resekostnader vid läkarvård, sjukhusvård

och annan sjukvård m. m., administrativa förenklingar vid utgi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

5

vande av ersättning för läkarvård samt sjukförsäkringsförmåner vid viss

anstaltsvård.

Vissa i riksdagen behandlade frågor

Frivillig försäkring för tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen

drogs upp undersökte socialförsälcringsutredningen (SOU 1954:4) möjligheten

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband

med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av

riksdagen (andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1954:32)

med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra

och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen av

dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas.

I anslutning till proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring

in. m. till 1962 års riksdag väcktes motioner med förslag om att sjukpenningtillägg

på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå i viss utsträckning

i samband med barnsbörd samt om att statsbidrag till försäkringskassornas

utgifter i dylika fall skulle utgå med 50 procent av utgifterna.

Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

27 motionerna med hänvisning bl. a. till att det varken från principiella eller

statsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansieringen av en

frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som motionärerna

förordat.

Vid envar av 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning

av motioner att ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning

till 1962 års beslut (andra lagutskottets utlåtanden 1965:71, 1966:11 och

1967:6).

Obligatorisk sjukförsäkring för studerande

I motioner, som väcktes i anslutning till proposition nr 48 vid 1967 års

riksdag med förslag om ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet

vid högre utbildningsanstalter, yrkades bl. a. att riksdagen

måtte i princip besluta att studerande vid postgymnasiala läroanstalter skulle

omfattas av obligatorisk sjukförsäkring. Andra lagutskottet, som behandlade

motionerna i sitt utlåtande nr 48, ansåg sig inte kunna tillstyrka förslagen

om ett principbeslut. Därvid framhöll utskottet bl. a. att frågans ändamålsenliga

lösning syntes bättre betjänt av att det i propositionen förutskickade

utredningsarbetet fick ske i så fria former som möjligt. Riksdagen

anslöt sig till utskottsutlåtandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

Utskottet

I förevarande motioner behandlas frågan om ersättning åt studerande

vid havandeskap.

Kvinna, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,

har enligt den obligatoriska sjukförsäkringen rätt till tilläggssjukpenning,

även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning härför är emellertid,

att hon under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d.v.s. haft minst 2 600 kronor i arbetsinkomst. Den obligatoriska

sjukpenningförsäkringen omfattar även studerande, som uppfyller

villkoret beträffande sjukpenningklassplacering. Däremot kan en

studerande, som inte alls eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt

förvärvsarbete, varken genom frivillig sjukförsäkring eller på annat sätt

få tilläggssjukpenning i samband med havandeskap och barnsbörd.

Studiemedel utgår inte då en studerande betydligt försenas i sina studier

eller gör längre avbrott däri. Något generellt hinder finns emellertid

inte för studerande att uppbära studiemedel även under tid då hon till

följd av havandeskap och barnsbörd har starkt nedsatt studieförmåga. I

praxis tillåts också en studietidsförlängning motsvarande sammanlagt

högst sex månader utan att rätten till studiemedel berörs.

Motionärerna menar att någon form av havandeskapsersättning för

studerande bör övervägas. De föreslår att 1961 års sjukförsäkringsutredning

får i uppdrag att framlägga förslag i frågan samt hemställer att motionerna

i nu förevarande del överlämnas till utredningen för beaktande.

Riksrevisionsverket har år 1967 erhållit i uppdrag att i samråd med

centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och dåvarande medicinalstyrelsen

utreda de frågor, som sammanhänger med en utvidgning

av sjukförsäkringsskyddet för studerande. Detta utredningsarbete torde

även omfatta den av motionärerna aktualiserade frågan. Med hänsyn härtill

bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet

får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:408 och 11:512, såvitt nu är

i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

7

Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg

(s), Edström (fp) och Wanhainen (s)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg

(s), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson

(s), Gomér (ep), Ringaby (h) och Jonsson (fp).

* Ej närvarit vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.