Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k. 21-årsregeln i studiehjälpsreglementet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.
1968-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1968:30, Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k. 21-årsregeln i studiehjälpsreglementet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
1
Nr 30
Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k.
21-årsregeln i studiehjälpsreglementet.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta »för sin del att studiehjälpsreglementet ändras så, att förhöjt studiebidrag
inträder från den tidpunkt då vederbörande studerande fyller
21 år, även om han påbörjat ifrågavarande utbildning före denna tidpunkt».
I motionerna framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala frågor.
I dessa delar behandlas motionerna av utskottet i utlåtandena 1968: 15
och 1968: 19.
Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 277.
Studiehjälpsreglementet
Till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och vissa därmed
jämställda skolformer utgår studiesocialt stöd enligt bestämmelser i studieh
jälpsreglementet.
I 4 § studiehjälpsreglementet stadgas bl. a. att till studerande, som påbörjat
sina studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen före det år
under vilket han fyller 21 år (nedan kallad yngre elev), utgår studiehjälp
i form av studiebidrag jämte tillägg och studielån. Till annan studerande
(nedan kallad äldre elev) utgår studiehjälp i form av förhöjt studiebidrag
och studielån. Till skillnad från yngre elever anses alltid äldre elever som
fristående från föräldrarnas ekonomi.
Bidrag
Till yngre elever utgår utan behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i
månaden under läsåret. Dessa elever kan också erhålla inkomstprövat tilllägg
med högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg om högst samma
belopp. Inkomst- och behovsprövningen sker med hänsyn till elevens och,
om han är ogift, föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Om han är gift tas
0112618 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 30
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
hänsyn till elevens och makens ekonomi. Elever med lång skolväg kan utan
ekonomisk behovsprövning få resetillägg eller inackorderingstillägg med
högst 100 kr. i månaden.
Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna förmånerna förhöjt
studiebidrag som utgår utan behovsprövning med 175 kr. i månaden under
läsåret.
Studielån
Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit
erhålla studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som
handhas av centrala studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre
elev med hänsyn till elevens och hans föräldrars eller, om han är gift,
makens ekonomiska förhållanden. Äldre studerandes lånerätt bedömes
endast med beaktande av studerandens egen och i förekommande fall makes
ekonomi.
Enligt huvudregeln utgår studielån med högst 5 000 kr. för läsår. Studerande
som bedriver heltidsstudier och har försörjningsskyldighet mot barn
under 16 år kan dock tillerkännas större belopp. Lånets storlek i de enskilda
fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och de
medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets
regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden
fattar i normalfallen beslut efter vissa schabloner. F. n. gäller härvid följande
utgångspunkter. Elev i åldern 16—19 år får låna högst 3 500 kr.
per år. För yngre elev som är 20 år eller däröver utgör maximibeloppet
5 000 kr. För inackorderad elev tillkommer 900 kr., men högre belopp än
5 000 kr. kan i princip inte utgå. Även för äldre elev är låneramen 5 000 kr.
Studiehjälpsutredningen
Studiehjälpsutredningen behandlade i betänkandet Bättre studiehjälp
(SOU 1963:48) frågor som gällde avgränsningen av studiehjälpen. Utredningen
lades till grund för studiehjälpsreformen 1964, såvitt avsåg det
gymnasiala studiestödet.
Utredningen framhöll, att det ur många synpunkter vore önskvärt att
skapa ett enhetligt studiesocialt system, omfattande samtliga elever vid de
frivilliga skolformerna på olika nivåer, men att av praktiska skäl en viss
differentiering torde bli ofrånkomlig. Differentieringen borde grundas på
förefintliga skillnader i elevernas studieekonomiska situation. Utredningen
anförde i anslutning därtill följande (s. 87).
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
3
Den viktigaste skillnaden i elevernas studieekonomiska situation är betingad
av om de tillhör familjens ekonomiska hushållning eller icke. Den
elev som tillhör familjens ekonomiska hushållning kan vanligen beräknas
tå en väsentlig del av kostnaderna under utbildningstiden bestridd av
föräldrarna. Den som icke tillhör familjens ekonomiska hushållning får
däremot själv antas svara för sitt uppehälle. Den senare elevkategorin har
givetvis i allmänhet större behov av medel från något annat håll än föräldrarna
för att finansiera sina studier.
Elevernas ålder torde vara det mest användbara kriteriet för att bedöma
om eleverna hör till familjens ekonomiska hushållning eller icke. Det är
självfallet inte lråga om någon skarp gräns. Det finns många mycket unga
elever, som icke kan erhålla något stöd från föräldrarna. Det finns å andra
sidan, såsom framgår av bl. a. studiesociala utredningens undersökningar,
ett icke ringa antal elever i relativt hög ålder som erhåller ganska betydande
bidrag från föräldrarna. Enligt studentekonomiska undersökningen
erhöll 1956/57 inemot hälften av de universitets- och högskolestuderande
i varierande grad kontanta bidrag eller lån från föräldrarna. Men i huvudsak
torde elevens ålder vara ett godtagbart mått för bedömningen av om
vederbörande tillhör familjens ekonomiska hushållning eller icke.
Med denna utgångspunkt är det naturligt att differentiera studiehjälpen
med ledning av elevernas ålder. Det kan synas lämpligt att därvid låta
21 år utgöra åldersgräns.
Av praktiska skäl synes denna åldersgräns böra tillämpas på sådant sätt
alt eleverna vid de skolformer, vid vilka huvuddelen av eleverna är i den
ålder att de får anses tillhöra familjens ekonomiska hushållning, erhåller
studiehjälp efter samma regler. Så långt möjligt bör samma studiestöd
utgå till elever som befinner sig i likartad studiesituation vid samma skolformer.
Det skulle skapa svårigheter, inte minst av administrativ art, om
eleven skulle tå förändrade förmaner mitt under sin skolgång vid en och
samma skola. En anknytning till skolformen ansluter sig väl till uppläggningen
av utredningens förslag i övrigt. Sålunda bör i framtiden enligt
utredningens mening det generellt utgående studiebidraget utdelas i anknytning
till skolformen.
Mot bakgrunden av dessa resonemang skedde gränsdragningen mellan
studiehjälpssystemet (för gymnasiala studier) och studiemedelssystemet
(för postgymnasiala studier) på sådant sätt, att studiehjälpssystemet kom
att omfatta skolformer, där huvuddelen av eleverna är under 21 år och
således får anses tillhöra familjens ekonomiska hushållning, medan studiemedelssystemet
kom att omfatta övriga elevkategorier.
Studiehjälpsutredningen konstaterade emellertid, att vid de skolformer,
som därmed kom att tillhöra studiehjälpssystemet, fanns ett inte ringa antal
elever, som är 21 år eller äldre. Vidare ansåg utredningen, att man vid
utformningen av de studiesociala stödåtgärderna bör ta särskild hänsyn
till dessa elever. Utredningen utgick emellertid ifrån att det i mindre utsträckning
skulle bli aktuellt med att elever under utbildningens gångpasserar
21-årsgränsen. Man menade mot bakgrunden av de förda resonemangen,
att det inte kunde vålla några större betänkligheter, om elever
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
efter att ha passerat 21-årsgränsen behåller tidigare förmåner under något
år, och att det av praktiska skäl skulle vara betydligt lättare att tillämpa
särskilda bestämmelser för de elever, som vid utbildningens början fyllt
21 år.
Riksdagen beslöt i enlighet med utredningens förslag (prop. 1964: 138,
SäU 1964:1). ''
Framställning från centrala studiehjälpsnämnden
I en den 25 januari i år till Kungl. Maj :t gjord framställning riktar
centrala studiehjälpsnämnden (CSN) stark kritik mot 21-årsregeln samt
föreslår att 4 § studiehjälpsreglementet ändras i enlighet med förslag av
nämnden.
I skrivelsen lämnar CSN till en början en redogörelse för tillkomsten av
bestämmelsen i enlighet med vad som återgivits i nästföregående avsnitt.
Studiehjälpsnämnden fortsätter härefter:
Bestämmelserna om 21-årsgränsen, sådan den nu föreligger, visade sig
emellertid alltifrån det att studiehjälpsreglementet trädde i kraft läsåret
1964/65 mycket svåra att tillämpa. För skolstyrelser och rektorer har reglerna
till följd härav ur administrativ synpunkt varit en belastning. Vidare
har åtskiliig kritik från såväl skolhåll som föräldrar och elever under de
gångna tre budgetåren riktats mot den faktiska innebörden av bestämmelserna,
nämligen att eleven även efter fyllda 21 år i ett stort antal fall får
sin studiehjälp behovsprövad mot föräldrarnas ekonomi, om han påbörjat
studierna före 21 års ålder. Jämförelse görs här med studiemedelssystemet
för postgymnasiala studier, inom vilket samtliga studerande betraktas som
fristående från sina föräldrar, även om de inte fyllt 21 år när studierna
påbörjas. Med ledning av tillgänglig åldersstatisik över eleverna i gymnasiala
skolor kan antalet elever, som under utbildningen passerar 21-årsgränsen,
uppskattas till drygt 8—10 000.
Särskilt i de fall eleven påbörjar sin gymnasiala utbildning i åldern
19—20 år, och då fråga är om en längre tids utbildning (t. ex. 3-årig utbildutbildning
vid folkhögskola eller yrkesskola), har föräldrarna svårt att
förstå motiven för att barnen även efter 21 års ålder skall vara beroende
av deras ekonomi. En 19- eller 20-åring, som vid yrkesskola t. ex. genomgår
en utbildning för vilken studiemedel utgår, kan däremot få fulla studiemedel
oberoende av föräldrarnas ekonomi. Jämförelsen kan gälla två med
varandra så jämförliga utbildningar som handelsutbildning resp. ettårig
datakurs vid yrkesskola. För datakursen utgår studiemedel oberoende av
föräldrarnas ekonomi men för handelsutbildningen utgår studiehjälp. Studiehjälpen
behovsprövas mot föräldrarnas ekonomi även efter det att eleven
fyllt 21 år, om han påbörjat studierna dessförinnan. Detta förhållande kan
utgöra incitament för eleven att uppskjuta påbörjandet av sin utbildning
till dess att han fyller 21 år. En sådan försening av studierna är oftast inte
tillrådlig.
CSN utvecklar härefter närmare bl. a. vilka administrativa problem
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
som uppstår vid regelns tillämpning. I detta hänseende torde få hänvisas
till framställningen samt till utskottets yttrande nedan. Efter att vidare
ha redogjort för den irritation som vållas av 21-årsregeln vid övergång från
kvällsstudier till dagundervisning fortsätter CSN:
CSN är av den bestämda uppfattningen, att en övergång bör ske till en
strikt åldersregel, så att eleven vid 21-årsåldern i studiehjälpshänseende
frigörs från föräldrarnas ekonomi oberoende av när studierna påbörjades.
För vissa elever kommer en sådan regel att medföra en minskning av
bidragen men i stället en förbättring av möjligheten till studielån. I andra
fall kan det bli en ökning av bidraget. I maximifallet, då även behovsprövat
tillägg och inackorderingstillägg utgår enligt nuvarande regler, blir minskningen
av bidraget 150 kr. per månad (325 — 175 kr.) eller 1 350 kr. för
ett helt läsår. Är eleven inte inackorderad men åtnjuter inkomstprövat
tillägg med högsta belopp samt behovsprövat tillägg med 75 kr. per månad,
blir minskningen 50 kr. per månad eller 450 kr. för ett läsår. Antalet maximifall
är inte särskilt många. Ökningen i ett enskilt fall kan bli högst 900
kr. för ett läsår. Totalt utgick under läsåret 1966/67 behovsprövat tillägg
till 7 896 elever, och endast en mindre del av dessa var i den åldern, att
deras studiehjälp skulle ha påverkats av en ändrad åldersregel. CSN har
emellertid ofta upplevt argumentationen från föräldrarnas och elevernas
sida så att dessa inte fäster den avgörande vikten vid huruvida bidraget
blir något större än vad som gäller i normalfallet utan fast mer på möjligheten
att få full eller största möjliga täckning för studiekostnaderna.
I en bilaga till framställningen ger CSN exempel på hur studiekostnaderna
i några tänkta fall täcks enligt nuvarande regler för studiehjälpen
och hur utfallet blir, om nämndens förslag genomföres. Beträffande dessa
exempel anför CSN:
Som framgår av exemplen ger de föreslagna reglerna olika förändringar
i utfallet med hänsyn till föräldraekonomin m. m. Det bör emellertid starkt
understrykas, att ändrade regler skulle få starkast stödjande effekt i fallen
med låga och medelstora inkomster och där behovet av hjälp är som mest
markant. Att totalstödet ökar även i andra fall är ett förhållande, som har
sin direkta motsvarighet då en studerande går över till postgymnasiala
studier och erhåller studiemedel.
CSN beräknar, att vid övergång till en strikt åldersregel en viss utgiftsökning
uppstår för statsverket. På bidragssidan beräknas utgiftsökningen
till ca 1,5 milj. kr., medan lånesidan kan antas kräva ett ytterligare investeringsanslag
på 6 milj. kr. Beräkningarna avser budgetåret 1968/69.
I sin framställning anför CSN slutligen följande:
CSN vill erinra om förmynderskapsutredningens förslag om sänkning
av myndighetsåldern till tjugo år. Beslutar statsmakterna i enlighet därmed,
hör även åldergränsen, sådan den föreslagits av CSN, ändras till högst
nitton år, när det gäller rätten till studiebidrag jämte tillägg och studielån
resp. förhöjt studiebidrag. Det torde vara uppenbart, att även myndighetsåldern
utgjorde motiv för nuvarande åldersgräns.
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
Enligt CSN:s förslag bör 4 § studiehjälpsreglementet ändras på följande
sätt.
(Nuvarande lydelse)
Till studerande, som börjat sina
studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen
före det år under vilket
han fyller tjugoett år, utgår studiehjälp
i form av studiebidrag jämte
tillägg och studielån.
Till annan studerande utgår studiehjälp
i form av förhöjt studiebidrag
och studielån.
Till studerande--
(Föreslagen lydelse)
Studiehjälp utgår i form av studiebidrag
jämte tillägg och studielån,
om den studerande fyller högst tjugo
år under det år då läsåret eller kursen
börjar.
I annat fall utgår studiehjälp i
form av förhöjt studiebidrag och
studielån.
dessutom resekostnadsersättning.
Utskottet
Det studiesociala stödet till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor
och vissa därmed jämställda skolformer utgår enligt bestämmelser i
studiehjälpsreglementet. Studiestödet utgår i form av bidrag och lån. Enligt
4 § reglementet gäller olika regler för dessa förmåner beroende på om
eleven börjat sina studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen före det
år under vilket han fjdler tjugoett år eller om han börjat studierna senare.
För den förstnämnda gruppen — yngre elever — utgår utan ekonomisk
behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden samt resetillägg
eller inackorderingstillägg med högst 100 kr. i månaden. Härutöver kan utgå
inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tilllägg
med högst samma belopp. Studielånen är behovsprövade. Enligt centrala
studiehjälpsnämndens normer erhåller elever i åldern 16—19 år högst
3 500 kr. i lån, vilket maximibelopp ökat med 900 kr. vid inackordering.
Elever som är 20 år eller däröver kan få upp till 5 000 kr. i lån. Dessutom
föreligger möjlighet till väsentligt större lån för elever med försörjningsskyldighet
mot barn. Både då det gäller bidrag och lån skall behovsprövningen
för yngre elev som är ogift ske med hänsyn till elevens och hans
föräldrars ekonomiska förhållanden.
Till äldre elever utgår förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden
utan behovsprövning. Däremot är studielånen, för vilka i princip gäller
maximibeloppet 5 000 kr., behovsprövade. Behovsprövningen för äldre elev
sker uteslutande med hänsyn till elevens egen och — om han är gift —
makens ekonomi.
I motionerna kritiseras konstruktionen av 21-årsregeln. Motionärerna viil
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1068
att elevens ålder vid den tidpunkt, då stödet utgår, skall vara avgörande
och begär att studiehjälpsreglementet skall ändras så att förhöjt studiebidrag
utgår sedan eleven fyllt 21 år, även om han börjat utbildningen vid
lägre ålder.
Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj:t i januari
i år riktat stark kritik mot 21-årsregeln. Nämnden anför i skrivelsen, att
regeln alltsedan studiehjälpsreglementet trädde i kraft den 1 juli 1964 varit
mycket svår att tillämpa. För skolstyrelser och rektorer har regeln ur administrativ
synpunkt varit en belastning. Såväl från skolhåll som från elevoch
föräldrahåll har kritik riktats mot den konsekvens av 21-årsregeln
som består i att en elev, som tillhör yngregruppen, även sedan han är myndig
får sin studiehjälp behovsprövad mot föräldrarnas ekonomi. Centrala
studiehjälpsnämnden lämnar åtskilliga exempel på olägenheter och icke
önskvärda konsekvenser av regeln. Både då det gäller prövning av rätten
till bidrag, som i huvudsak sker vid skolan, och låneprövningen, som nämnden
utför, är det ofta svårt att få korrekta uppgifter om vid vilken tidpunkt
studierna påbörjats. Detta leder till oenhetliga och felaktiga resultat
i fråga om rätten till studiestöd. Det är vidare många gånger svårt att
avgöra om en elev, som går över från en kurs till en annan, fortfarande
tillhör den ursprungliga utbildningslinjen. Likaledes uppstår till följd av
regeln i åtskilliga fall tveksamhet och andra svårigheter rörande beräkningen
av studiestödet, då en elev efter avbrott i sina studier återupptar dem
efter fyllda 21 år eller då en elev övergår från kvällsstudier till dagundervisning.
Även olägenheter i andra fall påvisas av studiehjälpsnämnden.
Centrala studiehjälpsnämnden är av den bestämda uppfattningen, anförs
det i skrivelsen, att en övergång bör ske till en strikt åldersregel, så
att eleven vid 21-årsåldern frigörs från föräldrarnas ekonomi oberoende
av när studierna påbörjades. Nämnden framlägger förslag till erforderliga
författningsändringar.
Utskottet delar motionärernas och centrala studiehjälpsnämndens uppfattning
att 4 § studiehjälpsreglementet bör ändras så att man så långt
möjligt får bort de avsevärda olägenheter som 21-årsregeln visat sig ha. De
svårigheter som regeln medför ur administrativ synpunkt, väger naturligtvis
tungt vid en bedömning av frågan om regeln bör ändras, eftersom
det här är fråga om ett mycket stort antal bidrags- och låneansökningar
varje år. Vidare måste man taga hänsyn t i 11 att en regel, som blir avgörande
för i vilken omfattning förmåner skall utgå från det allmänna, självfallet
bör ha ett innehåll som leder till ett resultat som av den enskilde
uppfattas som rättvist och rimligt. 21-årsregeln kan inte anses uppfylla
detta krav. På grund av det anförda anser utskottet det ytterst angeläget,
att 4§ studiehjälpsreglementet snarast revideras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad studiehjälpsnämnden förordar. Med hänsyn till att cen
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968
trala studiehjälpsnämnden aktualiserat frågan hos Kungl. Maj:t synes det
inte erforderligt med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet utgår
ifrån att Kungl. Maj:t kommer att pröva framställningen i sådan tid att nya
regler kan träda i kraft läsåret 1969/70. Såsom studiehjälpsnämnden framhållit
bör liberala övergångsbestämmelser skapas.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner, 1:277 och 11:341, såvitt nu är
i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 april 1968
På andra lagutskottets vägnar :
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Lars
Larsson (s), Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herr Edström (fp),
och fru Nilsson (ep);
från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström
(h), herrar Bengtsson i Varberg (s)*, Johansson i Södertälje (s),
Wiklund i Stockholm (fp), Fredriksson (s)*, fru Svensson (s) och herr
Jönsson i Ingemarsgården (fp)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
KL BeckmansTryckerier AB • Stockholm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.