Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k. 21-årsregeln i studiehjälpsreglementet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.

1968-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:30, Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k. 21-årsregeln i studiehjälpsreglementet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av motioner angående ändring av den s.k.

21-årsregeln i studiehjälpsreglementet.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:217 av herr Larsson, Thorsten, m.fl. samt II: 341 av herr Dahlgren m.fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

besluta »för sin del att studiehjälpsreglementet ändras så, att förhöjt studiebidrag

inträder från den tidpunkt då vederbörande studerande fyller

21 år, även om han påbörjat ifrågavarande utbildning före denna tidpunkt».

I motionerna framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala frågor.

I dessa delar behandlas motionerna av utskottet i utlåtandena 1968: 15

och 1968: 19.

Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 277.

Studiehjälpsreglementet

Till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och vissa därmed

jämställda skolformer utgår studiesocialt stöd enligt bestämmelser i studieh

jälpsreglementet.

I 4 § studiehjälpsreglementet stadgas bl. a. att till studerande, som påbörjat

sina studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen före det år

under vilket han fyller 21 år (nedan kallad yngre elev), utgår studiehjälp

i form av studiebidrag jämte tillägg och studielån. Till annan studerande

(nedan kallad äldre elev) utgår studiehjälp i form av förhöjt studiebidrag

och studielån. Till skillnad från yngre elever anses alltid äldre elever som

fristående från föräldrarnas ekonomi.

Bidrag

Till yngre elever utgår utan behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i

månaden under läsåret. Dessa elever kan också erhålla inkomstprövat tilllägg

med högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg om högst samma

belopp. Inkomst- och behovsprövningen sker med hänsyn till elevens och,

om han är ogift, föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Om han är gift tas

0112618 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

hänsyn till elevens och makens ekonomi. Elever med lång skolväg kan utan

ekonomisk behovsprövning få resetillägg eller inackorderingstillägg med

högst 100 kr. i månaden.

Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna förmånerna förhöjt

studiebidrag som utgår utan behovsprövning med 175 kr. i månaden under

läsåret.

Studielån

Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit

erhålla studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som

handhas av centrala studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre

elev med hänsyn till elevens och hans föräldrars eller, om han är gift,

makens ekonomiska förhållanden. Äldre studerandes lånerätt bedömes

endast med beaktande av studerandens egen och i förekommande fall makes

ekonomi.

Enligt huvudregeln utgår studielån med högst 5 000 kr. för läsår. Studerande

som bedriver heltidsstudier och har försörjningsskyldighet mot barn

under 16 år kan dock tillerkännas större belopp. Lånets storlek i de enskilda

fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och de

medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar

normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets

regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden

fattar i normalfallen beslut efter vissa schabloner. F. n. gäller härvid följande

utgångspunkter. Elev i åldern 16—19 år får låna högst 3 500 kr.

per år. För yngre elev som är 20 år eller däröver utgör maximibeloppet

5 000 kr. För inackorderad elev tillkommer 900 kr., men högre belopp än

5 000 kr. kan i princip inte utgå. Även för äldre elev är låneramen 5 000 kr.

Studiehjälpsutredningen

Studiehjälpsutredningen behandlade i betänkandet Bättre studiehjälp

(SOU 1963:48) frågor som gällde avgränsningen av studiehjälpen. Utredningen

lades till grund för studiehjälpsreformen 1964, såvitt avsåg det

gymnasiala studiestödet.

Utredningen framhöll, att det ur många synpunkter vore önskvärt att

skapa ett enhetligt studiesocialt system, omfattande samtliga elever vid de

frivilliga skolformerna på olika nivåer, men att av praktiska skäl en viss

differentiering torde bli ofrånkomlig. Differentieringen borde grundas på

förefintliga skillnader i elevernas studieekonomiska situation. Utredningen

anförde i anslutning därtill följande (s. 87).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

3

Den viktigaste skillnaden i elevernas studieekonomiska situation är betingad

av om de tillhör familjens ekonomiska hushållning eller icke. Den

elev som tillhör familjens ekonomiska hushållning kan vanligen beräknas

tå en väsentlig del av kostnaderna under utbildningstiden bestridd av

föräldrarna. Den som icke tillhör familjens ekonomiska hushållning får

däremot själv antas svara för sitt uppehälle. Den senare elevkategorin har

givetvis i allmänhet större behov av medel från något annat håll än föräldrarna

för att finansiera sina studier.

Elevernas ålder torde vara det mest användbara kriteriet för att bedöma

om eleverna hör till familjens ekonomiska hushållning eller icke. Det är

självfallet inte lråga om någon skarp gräns. Det finns många mycket unga

elever, som icke kan erhålla något stöd från föräldrarna. Det finns å andra

sidan, såsom framgår av bl. a. studiesociala utredningens undersökningar,

ett icke ringa antal elever i relativt hög ålder som erhåller ganska betydande

bidrag från föräldrarna. Enligt studentekonomiska undersökningen

erhöll 1956/57 inemot hälften av de universitets- och högskolestuderande

i varierande grad kontanta bidrag eller lån från föräldrarna. Men i huvudsak

torde elevens ålder vara ett godtagbart mått för bedömningen av om

vederbörande tillhör familjens ekonomiska hushållning eller icke.

Med denna utgångspunkt är det naturligt att differentiera studiehjälpen

med ledning av elevernas ålder. Det kan synas lämpligt att därvid låta

21 år utgöra åldersgräns.

Av praktiska skäl synes denna åldersgräns böra tillämpas på sådant sätt

alt eleverna vid de skolformer, vid vilka huvuddelen av eleverna är i den

ålder att de får anses tillhöra familjens ekonomiska hushållning, erhåller

studiehjälp efter samma regler. Så långt möjligt bör samma studiestöd

utgå till elever som befinner sig i likartad studiesituation vid samma skolformer.

Det skulle skapa svårigheter, inte minst av administrativ art, om

eleven skulle tå förändrade förmaner mitt under sin skolgång vid en och

samma skola. En anknytning till skolformen ansluter sig väl till uppläggningen

av utredningens förslag i övrigt. Sålunda bör i framtiden enligt

utredningens mening det generellt utgående studiebidraget utdelas i anknytning

till skolformen.

Mot bakgrunden av dessa resonemang skedde gränsdragningen mellan

studiehjälpssystemet (för gymnasiala studier) och studiemedelssystemet

(för postgymnasiala studier) på sådant sätt, att studiehjälpssystemet kom

att omfatta skolformer, där huvuddelen av eleverna är under 21 år och

således får anses tillhöra familjens ekonomiska hushållning, medan studiemedelssystemet

kom att omfatta övriga elevkategorier.

Studiehjälpsutredningen konstaterade emellertid, att vid de skolformer,

som därmed kom att tillhöra studiehjälpssystemet, fanns ett inte ringa antal

elever, som är 21 år eller äldre. Vidare ansåg utredningen, att man vid

utformningen av de studiesociala stödåtgärderna bör ta särskild hänsyn

till dessa elever. Utredningen utgick emellertid ifrån att det i mindre utsträckning

skulle bli aktuellt med att elever under utbildningens gångpasserar

21-årsgränsen. Man menade mot bakgrunden av de förda resonemangen,

att det inte kunde vålla några större betänkligheter, om elever

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

efter att ha passerat 21-årsgränsen behåller tidigare förmåner under något

år, och att det av praktiska skäl skulle vara betydligt lättare att tillämpa

särskilda bestämmelser för de elever, som vid utbildningens början fyllt

21 år.

Riksdagen beslöt i enlighet med utredningens förslag (prop. 1964: 138,

SäU 1964:1). ''

Framställning från centrala studiehjälpsnämnden

I en den 25 januari i år till Kungl. Maj :t gjord framställning riktar

centrala studiehjälpsnämnden (CSN) stark kritik mot 21-årsregeln samt

föreslår att 4 § studiehjälpsreglementet ändras i enlighet med förslag av

nämnden.

I skrivelsen lämnar CSN till en början en redogörelse för tillkomsten av

bestämmelsen i enlighet med vad som återgivits i nästföregående avsnitt.

Studiehjälpsnämnden fortsätter härefter:

Bestämmelserna om 21-årsgränsen, sådan den nu föreligger, visade sig

emellertid alltifrån det att studiehjälpsreglementet trädde i kraft läsåret

1964/65 mycket svåra att tillämpa. För skolstyrelser och rektorer har reglerna

till följd härav ur administrativ synpunkt varit en belastning. Vidare

har åtskiliig kritik från såväl skolhåll som föräldrar och elever under de

gångna tre budgetåren riktats mot den faktiska innebörden av bestämmelserna,

nämligen att eleven även efter fyllda 21 år i ett stort antal fall får

sin studiehjälp behovsprövad mot föräldrarnas ekonomi, om han påbörjat

studierna före 21 års ålder. Jämförelse görs här med studiemedelssystemet

för postgymnasiala studier, inom vilket samtliga studerande betraktas som

fristående från sina föräldrar, även om de inte fyllt 21 år när studierna

påbörjas. Med ledning av tillgänglig åldersstatisik över eleverna i gymnasiala

skolor kan antalet elever, som under utbildningen passerar 21-årsgränsen,

uppskattas till drygt 8—10 000.

Särskilt i de fall eleven påbörjar sin gymnasiala utbildning i åldern

19—20 år, och då fråga är om en längre tids utbildning (t. ex. 3-årig utbildutbildning

vid folkhögskola eller yrkesskola), har föräldrarna svårt att

förstå motiven för att barnen även efter 21 års ålder skall vara beroende

av deras ekonomi. En 19- eller 20-åring, som vid yrkesskola t. ex. genomgår

en utbildning för vilken studiemedel utgår, kan däremot få fulla studiemedel

oberoende av föräldrarnas ekonomi. Jämförelsen kan gälla två med

varandra så jämförliga utbildningar som handelsutbildning resp. ettårig

datakurs vid yrkesskola. För datakursen utgår studiemedel oberoende av

föräldrarnas ekonomi men för handelsutbildningen utgår studiehjälp. Studiehjälpen

behovsprövas mot föräldrarnas ekonomi även efter det att eleven

fyllt 21 år, om han påbörjat studierna dessförinnan. Detta förhållande kan

utgöra incitament för eleven att uppskjuta påbörjandet av sin utbildning

till dess att han fyller 21 år. En sådan försening av studierna är oftast inte

tillrådlig.

CSN utvecklar härefter närmare bl. a. vilka administrativa problem

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

som uppstår vid regelns tillämpning. I detta hänseende torde få hänvisas

till framställningen samt till utskottets yttrande nedan. Efter att vidare

ha redogjort för den irritation som vållas av 21-årsregeln vid övergång från

kvällsstudier till dagundervisning fortsätter CSN:

CSN är av den bestämda uppfattningen, att en övergång bör ske till en

strikt åldersregel, så att eleven vid 21-årsåldern i studiehjälpshänseende

frigörs från föräldrarnas ekonomi oberoende av när studierna påbörjades.

För vissa elever kommer en sådan regel att medföra en minskning av

bidragen men i stället en förbättring av möjligheten till studielån. I andra

fall kan det bli en ökning av bidraget. I maximifallet, då även behovsprövat

tillägg och inackorderingstillägg utgår enligt nuvarande regler, blir minskningen

av bidraget 150 kr. per månad (325 — 175 kr.) eller 1 350 kr. för

ett helt läsår. Är eleven inte inackorderad men åtnjuter inkomstprövat

tillägg med högsta belopp samt behovsprövat tillägg med 75 kr. per månad,

blir minskningen 50 kr. per månad eller 450 kr. för ett läsår. Antalet maximifall

är inte särskilt många. Ökningen i ett enskilt fall kan bli högst 900

kr. för ett läsår. Totalt utgick under läsåret 1966/67 behovsprövat tillägg

till 7 896 elever, och endast en mindre del av dessa var i den åldern, att

deras studiehjälp skulle ha påverkats av en ändrad åldersregel. CSN har

emellertid ofta upplevt argumentationen från föräldrarnas och elevernas

sida så att dessa inte fäster den avgörande vikten vid huruvida bidraget

blir något större än vad som gäller i normalfallet utan fast mer på möjligheten

att få full eller största möjliga täckning för studiekostnaderna.

I en bilaga till framställningen ger CSN exempel på hur studiekostnaderna

i några tänkta fall täcks enligt nuvarande regler för studiehjälpen

och hur utfallet blir, om nämndens förslag genomföres. Beträffande dessa

exempel anför CSN:

Som framgår av exemplen ger de föreslagna reglerna olika förändringar

i utfallet med hänsyn till föräldraekonomin m. m. Det bör emellertid starkt

understrykas, att ändrade regler skulle få starkast stödjande effekt i fallen

med låga och medelstora inkomster och där behovet av hjälp är som mest

markant. Att totalstödet ökar även i andra fall är ett förhållande, som har

sin direkta motsvarighet då en studerande går över till postgymnasiala

studier och erhåller studiemedel.

CSN beräknar, att vid övergång till en strikt åldersregel en viss utgiftsökning

uppstår för statsverket. På bidragssidan beräknas utgiftsökningen

till ca 1,5 milj. kr., medan lånesidan kan antas kräva ett ytterligare investeringsanslag

på 6 milj. kr. Beräkningarna avser budgetåret 1968/69.

I sin framställning anför CSN slutligen följande:

CSN vill erinra om förmynderskapsutredningens förslag om sänkning

av myndighetsåldern till tjugo år. Beslutar statsmakterna i enlighet därmed,

hör även åldergränsen, sådan den föreslagits av CSN, ändras till högst

nitton år, när det gäller rätten till studiebidrag jämte tillägg och studielån

resp. förhöjt studiebidrag. Det torde vara uppenbart, att även myndighetsåldern

utgjorde motiv för nuvarande åldersgräns.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Enligt CSN:s förslag bör 4 § studiehjälpsreglementet ändras på följande

sätt.

(Nuvarande lydelse)

Till studerande, som börjat sina

studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen

före det år under vilket

han fyller tjugoett år, utgår studiehjälp

i form av studiebidrag jämte

tillägg och studielån.

Till annan studerande utgår studiehjälp

i form av förhöjt studiebidrag

och studielån.

Till studerande--

(Föreslagen lydelse)

Studiehjälp utgår i form av studiebidrag

jämte tillägg och studielån,

om den studerande fyller högst tjugo

år under det år då läsåret eller kursen

börjar.

I annat fall utgår studiehjälp i

form av förhöjt studiebidrag och

studielån.

dessutom resekostnadsersättning.

Utskottet

Det studiesociala stödet till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor

och vissa därmed jämställda skolformer utgår enligt bestämmelser i

studiehjälpsreglementet. Studiestödet utgår i form av bidrag och lån. Enligt

4 § reglementet gäller olika regler för dessa förmåner beroende på om

eleven börjat sina studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen före det

år under vilket han fjdler tjugoett år eller om han börjat studierna senare.

För den förstnämnda gruppen — yngre elever — utgår utan ekonomisk

behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden samt resetillägg

eller inackorderingstillägg med högst 100 kr. i månaden. Härutöver kan utgå

inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tilllägg

med högst samma belopp. Studielånen är behovsprövade. Enligt centrala

studiehjälpsnämndens normer erhåller elever i åldern 16—19 år högst

3 500 kr. i lån, vilket maximibelopp ökat med 900 kr. vid inackordering.

Elever som är 20 år eller däröver kan få upp till 5 000 kr. i lån. Dessutom

föreligger möjlighet till väsentligt större lån för elever med försörjningsskyldighet

mot barn. Både då det gäller bidrag och lån skall behovsprövningen

för yngre elev som är ogift ske med hänsyn till elevens och hans

föräldrars ekonomiska förhållanden.

Till äldre elever utgår förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden

utan behovsprövning. Däremot är studielånen, för vilka i princip gäller

maximibeloppet 5 000 kr., behovsprövade. Behovsprövningen för äldre elev

sker uteslutande med hänsyn till elevens egen och — om han är gift —

makens ekonomi.

I motionerna kritiseras konstruktionen av 21-årsregeln. Motionärerna viil

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1068

att elevens ålder vid den tidpunkt, då stödet utgår, skall vara avgörande

och begär att studiehjälpsreglementet skall ändras så att förhöjt studiebidrag

utgår sedan eleven fyllt 21 år, även om han börjat utbildningen vid

lägre ålder.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj:t i januari

i år riktat stark kritik mot 21-årsregeln. Nämnden anför i skrivelsen, att

regeln alltsedan studiehjälpsreglementet trädde i kraft den 1 juli 1964 varit

mycket svår att tillämpa. För skolstyrelser och rektorer har regeln ur administrativ

synpunkt varit en belastning. Såväl från skolhåll som från elevoch

föräldrahåll har kritik riktats mot den konsekvens av 21-årsregeln

som består i att en elev, som tillhör yngregruppen, även sedan han är myndig

får sin studiehjälp behovsprövad mot föräldrarnas ekonomi. Centrala

studiehjälpsnämnden lämnar åtskilliga exempel på olägenheter och icke

önskvärda konsekvenser av regeln. Både då det gäller prövning av rätten

till bidrag, som i huvudsak sker vid skolan, och låneprövningen, som nämnden

utför, är det ofta svårt att få korrekta uppgifter om vid vilken tidpunkt

studierna påbörjats. Detta leder till oenhetliga och felaktiga resultat

i fråga om rätten till studiestöd. Det är vidare många gånger svårt att

avgöra om en elev, som går över från en kurs till en annan, fortfarande

tillhör den ursprungliga utbildningslinjen. Likaledes uppstår till följd av

regeln i åtskilliga fall tveksamhet och andra svårigheter rörande beräkningen

av studiestödet, då en elev efter avbrott i sina studier återupptar dem

efter fyllda 21 år eller då en elev övergår från kvällsstudier till dagundervisning.

Även olägenheter i andra fall påvisas av studiehjälpsnämnden.

Centrala studiehjälpsnämnden är av den bestämda uppfattningen, anförs

det i skrivelsen, att en övergång bör ske till en strikt åldersregel, så

att eleven vid 21-årsåldern frigörs från föräldrarnas ekonomi oberoende

av när studierna påbörjades. Nämnden framlägger förslag till erforderliga

författningsändringar.

Utskottet delar motionärernas och centrala studiehjälpsnämndens uppfattning

att 4 § studiehjälpsreglementet bör ändras så att man så långt

möjligt får bort de avsevärda olägenheter som 21-årsregeln visat sig ha. De

svårigheter som regeln medför ur administrativ synpunkt, väger naturligtvis

tungt vid en bedömning av frågan om regeln bör ändras, eftersom

det här är fråga om ett mycket stort antal bidrags- och låneansökningar

varje år. Vidare måste man taga hänsyn t i 11 att en regel, som blir avgörande

för i vilken omfattning förmåner skall utgå från det allmänna, självfallet

bör ha ett innehåll som leder till ett resultat som av den enskilde

uppfattas som rättvist och rimligt. 21-årsregeln kan inte anses uppfylla

detta krav. På grund av det anförda anser utskottet det ytterst angeläget,

att 4§ studiehjälpsreglementet snarast revideras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad studiehjälpsnämnden förordar. Med hänsyn till att cen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1968

trala studiehjälpsnämnden aktualiserat frågan hos Kungl. Maj:t synes det

inte erforderligt med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet utgår

ifrån att Kungl. Maj:t kommer att pröva framställningen i sådan tid att nya

regler kan träda i kraft läsåret 1969/70. Såsom studiehjälpsnämnden framhållit

bör liberala övergångsbestämmelser skapas.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, 1:277 och 11:341, såvitt nu är

i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1968

På andra lagutskottets vägnar :

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Lars

Larsson (s), Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herr Edström (fp),

och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström

(h), herrar Bengtsson i Varberg (s)*, Johansson i Södertälje (s),

Wiklund i Stockholm (fp), Fredriksson (s)*, fru Svensson (s) och herr

Jönsson i Ingemarsgården (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

KL BeckmansTryckerier AB • Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.