Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

1968-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:33, Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av motion om förbättring av de värnpliktigas

ekonomiska och sociala förmåner.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:607, av

herr Jansson m. fl., i vilken hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t

måtte anhalla om sådan andrmg av de värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner

att familjepenningen höjes till 15: — för hustru och 10: — till annan familjemedlem,

exempelvis barn, samt att bostadsbidraget fastställes att i princip täcka hela

hyresbeloppet för den inkallades familj därest den inkallade före militärtjänstgöringen

var huvudsaklig familjeförsörjare.”

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandet får utskottet, i den

mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen II :564.

Gällande bestämmelser

Gällande bestämmelser om familjebidrag finns i familjebidragsförordningen den

29 mars 1946 (nr 99, omtryckt 1960:152) och i familjebidragskungörelsen den 29

mars 1946 (nr 101, omtryckt 1960:153). Familjebidrag utgår under tjänstgöring vid

krigsmakten och civilförsvaret samt under vapenfri tjänst. Bidragsformerna är familjepenning,

bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen

utgår i princip efter behovsprövning. De är med undantag för näringsbidragen

undantagna från beskattning.

Familjepenning utgår för i första hand hustru och barn men kan också utgå för

föräldrar och husföreståndarinna samt undantagsvis för annan anhörig. I familjebidragsförordningen

bestäms familjepenningens maximibelopp för olika kategorier av

familjemedlemmar. Maximibeloppen har höjts vid olika tillfällen i ungefärlig proportion

till stegringen av livsmedelskostnaderna. Genom beslut av 1960 års riksdag

(prop. 1960.33, L~U 7, rskr 137) utgick fr. o. m. den 1 juli 1960 familjepenning för

hustru och frånskild hustru samt i vissa fall för familjemedlem som förestod hemmet

med högst 7 :20 kr. för dag och för annan familjemedlem över resp. under 16 år med

högst 4:30 kr. resp. 2:90 kr. för dag. Med hänvisning till den fortlöpande stegringen

av livsmedelskostnaderna och höjningen av levnadsstandarden beslöts vid 1963 års

riksdag en uppräkning av de år 1960 fastställda beloppen med i genomsnitt ca 25 %.

(Prop. 1963:70 L2U 33, rskr 142). Härigenom utgjorde familjepenningens maximibelopp

för de förut angivna kategorierna av familjemedlemmar fr. o. m. den 1 juli

1963 resp. 9 kr., 4:70 kr. och 4:15 kr. för dag. Vid 1967 års riksdag (prop. 1967:108,

L2U 42, rskr 200) beslöts en ny uppräkning av maximibeloppen, nu med i genomsnitt

30 %. Fr. o. m. den 1 juli 1967 har därför familjepenningens maximibelopp ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

gjort 12 kr. per dag för hustru och därmed jämställda samt 6 kr. per dag för övriga

familjemedlemmar.

Bostadsbidrag utgår i första hand för bestridande av kostnader för familjebostad.

Sammanbor den värnpliktige med familjemedlem utgår bostadsbidrag för bestridande

av de faktiska kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. I

fråga om ensamstående värnpliktig får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den

värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståendet skulle för honom

medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han vid utryckningen inte skulle ha

tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden härav skulle medföra avsevärda svårigheter.

Sådant bostadsbidrag får dock inte utgå till värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöringen, utan tillsynsmyndighetens medgivande.

Vid bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag för hustru, med vilken den

tjänstgöringsskyldige sammanbor, samt för hans barn och adoptivbarn under 16 år,

som står under hans vårdnad, skall s.k. normerad behovsprövning tillämpas. Bestämmelser

härom finns i 14 § familjebidragskungörelsen och innefattar regler om i vad

mån inkomster i familjen skall inverka på familjebidragsbeloppen. Bestämmelserna

innebär i huvudsak följande. Den inkomst från civil anställning som den tjänstgöringsskyldige

får behålla under tjänstgöringen skall dras av från familjebidraget i

den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten. Har hustrun arbetsinkomst

är en fjärdedel av inkomsten, dock minst 500 kr. per månad, avdragsfritt belopp,

medan överskjutande del med hälften dras av från familjebidraget. Har den

tjänstgöringsskyldige eller familjemedlem, för vilken bidrag kan utgå, inkomst av

kapital, skall hänsyn inte tas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger

300 kr. för månad; överskjutande del dras av med hela sitt belopp. Minderårigt

barns inkomst liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidragets storlek

enligt anvisningar som försvarets civilförvaltning utfärdar. — Vid bestämmande av

familjepenning och bostadsbidrag i övriga fall skall s.k. fri behovsprövning tillämpas.

Vid denna prövning kan reglerna för den normerade behovsprövningen tjäna till ledning.

Familjemedlemmarnas inkomster skall dock inte inverka enligt samma matematiska

regler utan mer efter vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda

fallet får anses skäligt. Den fria behovsprövningen får enligt anvisningar som

utgivits av försvarets civilförvaltning inte leda till ett bättre bidragsresultat än om

normerad behovsprövning tillämpats.

Motionen

Motionärerna hävdar att familjepenningen mot bakgrund av de ständigt stegrade

levnadskostnaderna är orimligt låg. Motionärerna anser att familjepenningen bör höjas

till 15 kronor per dag för hustru och till 10 kronor per dag för annan familjemedlem.

Vidare kritiserar motionärerna de nuvarande bestämmelserna om s. k. normerad

behovsprövning. Enligt motionärerna bör t. ex. behovet av familjepenning för barn

inte bedömas med ledning av huruvida hustrun har förvärvsarbete eller ej. Härvidlag

anföres att barnkostnaderna är desamma om fadern är i civil tjänst eller i militär

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

tjänst samt att extra kostnader för barntillsyn ofta tillkommer om hustrun förvärvsarbetar

medan maken är inkallad.

Beträffande bostadsbidraget hävdas att bestämmelsen om att den fria behovsprövningen

inte får leda till bättre bidragsresultat än om normerad behovsprövning tilllämpats

”pressar den bidragsbeviljande instansen att söka åstadkomma lägsta möjliga

bidrag”. Bostadsbidraget bör enligt motionärerna täcka hela hyresbeloppet för den

inkallades familj.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen hade ar 1963 att ta ställning till motionsyrkande om omprövning av reglerna

om normerad behovsprövning. I motionerna anfördes bl. a. att hänsyn inte togs

till att hustruns arbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn och liknande. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1963:32 avstyrkte andra lagutskottet motionerna med

motivering att vad som anförts i motionerna inte utgjorde tillräckliga skäl för en

översyn av ifrågavarande regler i de avseenden som påtalats.

Under år 1965 behandlades motioner rörande de värnpliktigas ekonomiska och

sociala villkor, vari bl. a. framfördes önskemål om höjd familjepenning och ändrade

grunder för bostadsbidragets fastställande. I utlåtande 1965:66 fann andra lagutskottet,

under uttalande att utskottet ansåg det angeläget att frågan om en förbättring

av de värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner skyndsamt prövades, att motionerna

i fråga syntes kunna överlämnas till försvarsutredningen. Riksdagen beslöt i

enlighet med utskottets hemställan att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört.

Utredningar och förslag

1960 års värnpliktsutredning, i vars uppdrag ingick bl. a. att föreslå de förändringar

i systemet för de värnpliktigas förmåner som påkallades av framlagda förslag

rörande värnpliktsutbildningen, avgav år 1965 betänkandet SOU 1965:68. I vad

angår familjebidrag föreslog utredningen ökade förmåner, främst genom förhöjning

av familjepenningens dåvarande maximibelopp med 20 %.

Sedan värnpliktsutredningens förslag framlagts har förbättring i familjebidragsförmånerna

skett år 1967 enligt vad som angivits ovan under avsnittet ”gällande

bestämmelser”.

1965 års försvarsutredning, som haft till uppdrag att verkställa utredning rörande

krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta utveckling, avlämnade innevarande år betänkandet

”Säkerhetspolitik och försvarsutgifter” (SOU 1968:10) innefattande bl. a.

förslag om försvarsutgifterna för budgetåren 1968/1969—1971/1972. I betänkandet

anföres bl. a. följande.

Försvarsutredningen anser — i likhet med 1962 års försvarskommitté — det naturligt

att de värnpliktigas förmåner från tid till annan omprövas med hänsyn till prisutvecklingen

liksom att vid en sådan omprövning också den allmänna standardsteg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

ringen beaktas. Vid en omprövning bör man av flera orsaker i första hand tillse att

de värnpliktigas anhöriga blir tillgodosedda. Man får inte heller bortse från att vämpliktsförmånernas

storlek har betydelse för den värnpliktiges allmänna inställning till

försvaret. Slutligen bör också beaktas att om den värnpliktige har bekymmer för de

anhörigas försörjning detta kan inverka menligt på hans förmåga att fullgöra sina

uppgifter i tjänsten.

Betydande förbättringar av vissa av vämpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag,

premier, utryckningsbidrag och familjepenning, har skett så sent som fr. o. m.

den 1 juli 1967. Kostnaden härför beräknas till ca 55 milj. kr. för år vid normal omfattning

av repetitionsutbildningen.

Samtidigt som sålunda betydande förmånsförbättringar nyligen ägt rum gäller det

förhållandet — som närmare framgår av kapitel 8 — att det tillgängliga ekonomiska

utrymmet för kostnadskrävande åtgärder särskilt de närmaste åren är litet.

Med beaktande av dessa förhållanden har försvarsutredningen övervägt olika åtgärder

för ytterligare förbättring av de värnpliktigas förmåner. Utredningen har

härvid funnit det önskvärt med vissa sådana åtgärder och har därför — som framgår

av kapitel 8 — för den kommande fyraårsperioden inom föreslagna ramar upptagit

medel som kan ianspråktas t. ex. för förmånsförbättringar. Några sådana medel har

dock inte räknats med för budgetåret 1968/69. Utredningen föreslår att bl. a. mot

denna bakgrund förmånsfrågorna prövas successivt under den förestående fyraårsperioden,

allteftersom det blir anledning att definitivt ta ställning till olika åtgärder.

Utredningen föreslår, oberoende av det sagda, att redan fr. o. m. den 1 juli 1968

vidtas viss mindre ändring av reglerna för reseersättning vid inställelse till mobiliseringsövning.

I proposition 1968:110 angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära

försvaret och civilförsvaret godtar föredragande departementschefen försvarsutredningens

beräkning av anslagsbehovet för eventuell ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna

under perioden i fråga (s. 73).

Utskottet

Familjebidrag enligt 1946 års familjebidragsförordning kan utgå under värnpliktstjänstgöring

i syfte att trygga försörjningen för den värnpliktiges familj. Familjebidrag

utgår bl. a. i form av familjepenning och bostadsbidrag. Bidragen är i princip

behovsprövade.

I familjebidragsförordningen bestäms familjepenningens maximibelopp för olika

kategorier av familjemedlemmar. Maximibeloppet, som senast höjts genom beslut av

1967 års riksdag, utgör för hustru och därmed jämställd person 12 kr. per dag samt

för annan familjemedlem 6 kr. per dag. Bostadsbidrag utgår främst till värnpliktig

som sammanbor med familj för bestridande av de faktiska kostnaderna för familjebostad.

Bostadsbidraget är maximerat till belopp som motsvarar den inkallades kostnader

för förhyrd bostad eller bostad i egen fastighet — dock högst med vad som

kan anses utgöra bostadens hyresvärde — samt i förekommande fall kostnader för

uppvärmning av bostad.

Familjepenning och bostadsbidrag reduceras efter behovsprövning med hänsyn till

de civila inkomster som den värnpliktige och hans familj uppbär under värnpliktstjänstgöringen.

Beträffande bidrag till hustru, med vilken värnpliktig sammanlever,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

och minderåriga barn under hans vårdnad tillämpas s. k. normerad behovsprövning,

vilket innebär att tillämpande myndighet har att följa särskilda detaljerade regler

vid prövningen. I fråga om förmåner till andra familjemedlemmar än de nyssnämnda

är behovsprövningen fri. I anvisningar till familjebidragsförfattningarna har föreskrivits

att den fria behovsprövningen inte får leda till bättre bidragsresultat än om

normerad behovsprövning hade tillämpats.

Motionärerna begär sådana ändringar i gällande regler om familjebidrag, att dels

familjepenningen höjes till 15 kr. per dag för hustru och 10 kr. per dag för annan

familjemedlem, dels bostadsbidraget i princip kommer att täcka hela hyresbeloppet

för familjebostad. Motionärerna kritiserar därjämte bestämmelserna om normerad

behovsprövning och regeln att den fria behovsprövningen inte får leda till bättre

resultat än om normerad behovsprövning tillämpats.

Utskottet vill till en början framhålla, att avsikten med familjebidraget inte är

att kompensera för det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel får vidkännas i

samband med militärtjänstgöring. Målsättningen är i stället att garantera skäligt

uppehälle åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Denna

begränsning i målsättningen har föranlett reglerna om maximibidrag och behovsprövning

i familjebidragsförfattningarna. Utformningen av dessa bestämmelser överensstämmer

enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt med de syften reglerna är

avsedda att tjäna. Utskottet vill emellertid betona vikten av att bestämmelserna fortlöpande

blir föremål för översyn under beaktande av främst förändringar i levnadskostnaderna.

Familjepenningens maximibelopp har vid olika tillfällen höjts under åberopande

av livsmedelskostnadernas stegring och den förbättrade levnadsstandarden. Den senaste

höjningen, som innebar en uppräkning av de år 1963 bestämda maximibeloppen

med cirka 30 procent, skedde genom beslut av fjolårets riksdag och trädde i

kraft den 1 juli 1967. Med hänsyn till att familjepenningsförmånen sålunda nyligen

förbättrats och då det tillgängliga ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande

förbättringar för närvarande torde vara litet finner utskottet ej skäl biträda

yrkandet om att maximibeloppen nu skall höjas.

Utskottet kan inte heller biträda motionärernas yrkande rörande bostadsbidraget.

En generell regel av innehåll att bostadsbidraget alltid skall täcka hela hyresbeloppet

för den inkallades familjebostad är inte förenlig med principerna i familjebidragssystemet.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II :607, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 april 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968

Vid detta ärendens behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson

(s), Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herr Edström (fp) och fru Nilsson

(ep);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström (h),

herr Bengtsson i Varberg (s)*, herrar Johansson i Södertälje (s), Wiklund i Stockholm

(fp), Fredriksson (s)*, fru Svensson (s) och herr Jönsson i Ingemarsgården

(fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.