Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

1968-05-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:35, Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av motion angående tilläggssjukpenningen vid

barnsbörd.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:114, av

herr Börjesson i Falköping.

Motionens syfte ar, att den regel i lagen om allmän försäkring, som för rätt till

tillaggssjukpenning vid barnsbörd förutsätter en angiven lägsta sjukpenningklassplacenng

under viss tid, skall kompletteras med bestämmelser som medger sådant

hänsynstagande till omständigheterna i det särskilda fallet, att t. ex. kvinna, som av

slarv eller oförstånd försummat att anmäla arbetsinkomst till försäkringskassan och

darfor ej blivit sjukpenningklassplacerad efter sina inkomstförhållanden, likväl skall

kunna få rätt till tilläggssjukpenning, om hon tillförlitligen styrker att hon haft inkomst

av förvärvsarbete under minst en tid av 270 dagar före nedkomsten eller den

beräknade tidpunkten därför.

I motionen har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om

att sådana bestämmelser införes i lagen om allmän försäkring beträffande försäkrad

kvinnas rätt till tilläggsjukpenning vid barnsbörd att vid bedömning av ett ärende

då kvinnas rätt härtill kan ifrågasättas på grund av hennes uraktlåtenhet att lämna

vederbörlig anmälan till försäkringskassan om inkomstförhållanden etc. största möjliga

hansyn tas till den primära frågan om kvinnan i övrigt uppfyllt de krav som rätt

till tilläggssjukpenning förutsätter; samt att vid bedömningen även hänsyn tas till

kontrollerbara handlingar som bestyrker att vederbörande de facto äger rätt till

ifrågavarande förmån”.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får utskottet, i

den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser

Förmåner inom sjukpenning- och moderskapsförsäkringen

°Den som ar forsakrad enligt lagen om allmän försäkring äger rätt till sjukpenning

på grundval av placering i sjukpenningklass. Varje försäkrad, som är inskriven hos

allmän försäkringskassa och har inkomst av förvärvsarbete (anställning eller annat

förvärvsarbete) om minst 1 800 kronor om året skall vara placerad i sjukpenningklass

med hänsyn till nämnda inkomst. Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän

försäkringskassa men vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kronor,

skall andå vara placerad i viss sjukpenningklass, om hon är gift och stadigvarande

sammanbor med sin make eller med barn under 16 år till henne eller hennes make

eller med någon, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn (den s. k.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

hemmafruförsäkringen). Sjukpenningplacering enligt sistnämnda regel gäller dock

inte för tid efter den månad, varunder kvinnan fyller 67 år. Sjukpenningklasserna

är 21 till antalet. Sjukpenningbeloppen för dag varierar från 6 kronor i klasserna nr 1

och 2 till 52 kronor i klass nr 21. Av sjukpenningbeloppet i varje klass utgör sex kronor

grundsjukpenning och återstoden tilläggssjukpenning. Sjukpenning utgår enligt

huvudregeln vid sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst

hälften.

Kvinnlig försäkrad som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller skulle ha

varit inskriven om hon fyllt 16 år, har vid barnsbörd rätt till moder skaps penning.

Moderskapspenning utgör vanligen 1 080 kr. För rätt till moderskapspenning är det

icke en förutsättning att kvinnan är placerad i sjukpenningklass.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,

har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt till tilläggssjukpenning,

även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning är dock att hon omedelbart

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i

följd varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i

arbetsinkomst, eller skulle ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt

16 år. Tilläggssjukpenning som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen

före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst för 180

dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning

i anledning av barnsbörd endast under förutsättning att kvinnan har eller

på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet i sin vård. Barntillägg utgår ej till

sjukpenning vid barnsbörd.

Beslut rörande sjukpenningklassplacering

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad besluta

angående den försäkrades placering i sjukpenningklass. Inskrivning sker i allmänhet

då vederbörande fyller 16 år eller inflyttar från utlandet. Den försäkrades placering i

sjukpenningklass skall omprövas då vissa omständigheter som närmare angives i lagen

om allmän försäkring (3 kap. 5 §) inträffar. Sådan omprövning skall, såvitt här är

av intresse, ske när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomstförhållanden

undergått ändring av betydelse för placeringen i sjukpenningklass. Sådan kännedom

erhåller kassan i främsta rummet genom anmälan från den försäkrade. Enligt 3 kap.

6 § lagen om allmän försäkring är försäkrad skyldig att så snart ske kan och senast

inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i inkomstförhållandena

som nyss sagts.

Ändring av klassplaceringen i fall av ändrade inkomster får ske tidigast vid det

månadsskifte, som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats. Dock får försäkrads

placering i sjukpenningklass inte ändras under tid då denne lider av sjukdom,

som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Den omständigheten

att tilläggssjukpenning utgår vid barnsbörd enligt 3 kap 13 § lagen om allmän

försäkring utgör inte hinder för ändring av klassplaceringen i höjande riktning. Där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

(■mot skall enligt förarbetena till lagen (prop. 1954:144 s. 83 f.) en inkomständring,

som beror pa kvinnans genom graviditeten nedsatta arbetsförmåga, inte påverka

hennes sjukpenningsklassplacering.

Beslut av försäkringskassa rörande sjukpenningklassplacering kan överklagas hos

riksförsäkringsverket. Mot riksförsäkringsverkets beslut kan talan föras hos försäkringsdomstolen.

Klassplaceringskontroll

Att sjukpenningförsäkringen är av obligatorisk karaktär innebär inte bara att den

som är förvärvsarbetande har rätt att vara placerad i den sjukpenningklass, som motsvarar

hans inkomst, utan också att han bär skyldighet att tillhöra denna klass. Försäkringskassorna

skall därför utöva en fortlöpande kontroll av de försäkrades klassplaceringar.

Kassorna har i sin kontrollverksamhet hjälp av vissa till dem inkommande

uppgifter. 1 detta hänseende må nämnas följande.

Enligt förordningen den 21 maj 1954 om skyldighet för arbetsgivare att lämna

uppgifter rörande arbetsanställning skall arbetsgivare till försäkringskassa lämna uppgift

bl. a. da arbetstagare anställes och anställningen är avsedd att vara längre tid än

fyra veckor samt da anställning upphör efter att ha varat längre än sådan tid. Arbetsgivare,

som försummar sin uppgiftsskyldighet, kan straffas med böter, högst 100 kr.

Detta gäller dock inte om omständigheterna ger vid handen att underlåtenheten haft

sin grund i ett tillfälligt förbiseende.

Även andra uppgifter, som är av betydelse i förevarande sammanhang, inkommer

till försäkringskassorna. Således inkommer uppgifter från folkbokföringen om civilståndsändringar,

flyttningar till annan ort, nya yrkesbeteckningar m. m. Uppgifter

som lämnas i samband med att ersättningsanspråk framställes kan påkalla inkomstutredning.

Det åligger lokal skattemyndighet på den ort där den försäkrade är mantalsskriven

att bestämma hans pensionsgrundande inkomst. För varje år för vilket pensionsgrundande

inkomst fastställts för försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom.

Poängen skall registreras av försäkringskassan, som erhåller kännedom om poängen

genom att en s. k. inkomstavi överlämnas till vederbörande försäkringskassas centralkontor.

Detta skall ske senast den 15 oktober året efter inkomståret.

I ett cirkulär år 1964 (nr A 17) har riksförsäkringsverket rekommenderat försäkringskassorna

att åtminstone vartannat år företaga klassplaceringskontroll med användande

av de aktuella inkomstlängder, som förvaras hos kommunerna.

Sjukförsäkringsavgiften för den försäkrade

Varje försäkringskassa har sina särskilda sjukförsäkringsavgifter, som fastställes av

riksförsäkringsverket efter kassans hörande. Avgift för tilläggssjukpenning utgår för

varje kalendermånad, under vilken försäkrad varit tillförsäkrad tilläggssjukpenning.

Storleken av avgiften för tilläggssjukpenning beror bl. a. på storleken av den tillförsäkrade

tilläggssjukpenningen. En ändring i sjukpenningklassplaceringen medför

således också ändrad avgift för tilläggssjukpenning. Uträkning av varje försäkrads

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

avgift görs av den försäkringskassa som den försäkrade tillhört under det år som avgiften

avser. Sjukförsäkringsavgift debiteras och uppbäres tillsammans med de allmänna

skatterna. Vanligen tas vid fastställandet av preliminär skatt hänsyn till sjukförsäkringsavgift.

Förarbeten och praxis m. m.

Socialvårdskommittén, som år 1944 lade fram förslag till lag om allmän sjukförsäkring

(SOU 1944:15), upptog i förslaget regeln, att sjukkassas beslut rörande

någons inkomst av förvärvsarbete i första hand skulle grundas på de upplysningar,

som kassan kunde inhämta av sjukkassemedlemmen eller hans arbetsgivare. Medlem

skulle vara skyldig anmäla mera avsevärda och stadigvarande ändringar i sina arbetsinkomster.

Ändring i sjukpenningförsäkringen fick inte ske retroaktivt.

Socialförsäkringsutredningen, vars betänkande SOU 1952:39 låg till grund för år

1954 vidtagna ändringar i 1946 års lag om allmän sjukförsäkring, anförde följande.

För att åstadkomma en snabb anpassning av medlemmarnas sjukpenningförsäkring

till aktuella förhållanden bör det emellertid i första hand åligga varje medlem att snarast

möjligt anmäla inkomständringar, som är av betydelse för sjukpenningförsäkringen.

En sådan föreskrift finnes redan i sjukförsäkringslagen. Underlåter medlem sin anmälningsskyldighet

och är han i anledning därav placerad i sjukpenningklass, som

uppenbarligen är för hög med hänsyn till hans inkomstförhållanden, skall kassan

kunna nedsätta eller indraga sjukpenningen vid inträffad sjukdom. Är den försäkrade

placerad i för låg sjukpenningklass, får däremot inte förekomma någon justering av

sjukpenningklassen. Den försummade anmälningsplikten får nämligen inte åberopas

till fördel för medlemmen, vars avgifter beräknats efter den låga klassen.

Lagen om allmän sjukförsäkring trädde kraft vid 1955 års ingång. Vid samma

tidpunkt genomfördes efter beslut vid 1954 års riksdag en allmän och obligatorisk

moderskapsförsäkring med i princip samma uppbyggnad som den som numera är anknuten

till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Bland bestämmelserna

rörande moderskapsförsäkring intogs på förslag av socialförsäkringsutredningen

(SOU 1954:4) — till förhindrande av missbruk av försäkringen — förskriften att

tilläggspenning skulle tillkomma endast den, som emedelbart före nedkomsten eller

den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit obligatoriskt

försäkrad för tilläggspenning. Varken i socialförsäkringsutredningens betänkande

eller i övriga förarbeten till 1954 års reform beträffande moderskapsförsäkringen redovisas

några närmare överväganden rörande verkan av försummad anmälningsskyldighet.

Ej heller i samband med senare genomförda förbättringar av moderskapsförsäkringen

förekommer redovisning av sådana överväganden.

Genom ett flertal avgöranden av försäkringsdomstolen har fastslagits att försäkrade,

som inte har blivit placerade i sjukpenningklass på grund av att försäkringskassan

saknat kännedom om att de haft anställningsinkomst, inte kunnat bli retroaktivt

placerade i sjukpenningklass under åberopande av att arbetsgivaren försummat sin

anmälningsskyldighet, om det samtidigt visat sig att den försäkrade själv underlåtit

att anmäla att han tagit anställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter avlämnade i

oktober 1967 ett betänkande (stencil Fi 1967 :10), innefattande bl. a. en teknisk översyn

av allmänna skatteberedningens år 1964 framlagda förslag rörande socialförsäkringarnas

finansiering. Skatteberedningens förslag avsåg enbart de s. k. grundförmanerna,

nämligen folkpensioneringen och försäkringarna för sjukvårdsersättning

och grundsjukpenning. I det år 1967 avgivna betänkandet behandlas ett under

remissbehandlingen av skatteberedningens betänkande framkommet förslag rörande

finansieringen av försäkringen för tilläggssjukpenning. Detta finansieringsförslag

innebar bl. a. att löntagarnas tilläggssjukpenning (inklusive tilläggssjukpenning vid

barnsbörd) skulle finansieras helt med arbetsgivaravgifter. Enligt utredningen skulle

förslaget, om det genomfördes, medföra vissa konsekvenser för sjukförsäkringens administration.

Sålunda skulle klassplaceringstekniken påverkas. Utredningen anför, att

det skulle bli svårt att upprätthålla principen att den enskilde försäkrade själv måste

svara för att hans placering i sjukpenningklass är riktig i förhållande till hans inkomster.

Enligt utredningen torde det visserligen inte vara möjligt att ändra på den

försäkrades primära ansvar för att försäkringskassa får uppgifter för hans sjukpenningklassplacering.

Emellertid finner utredningen, att en betydligt förbättrad

kontroll mot annat uppgiftsmaterial blir nödvändig. Den bästa utvägen härvidlag

synes utredningen vara att föreskriva skyldighet för arbetsgivare att regelbundet —

förslagsvis en gång om året — till försäkringskassan sända in uppgift om den aktuella

inkomsten för alla som är anställda hos arbetsgivaren. Med ledning av dessa uppgifter

och den ytterligare utredning som granskningar av uppgifterna kunde ge anledning

till skulle kassan få bedriva en fortlöpande revision av klassplaceringen.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring har försäkrad rätt till sjukpenning på grundval

av placering i sjukpenningklass. Avgörande för klassplaceringen är den försäkrades

årliga inkomst av förvärvsarbete. Det åligger den försäkrade att till försäkringskassan

anmäla inkomständringar, som är av betydelse för klassplaceringen. Det är i främsta

rummet genom sådan anmälan som försäkringskassan får underlag för beslut i fråga

om sjukpenningklassplacering.

Kvinnlig försäkrad, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,

äger rätt till tilläggssjukpenning. En förutsättning är att hon omedelbart före nedkomsten

eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit

placerad i lägst sjukpenningklass 3. Tilläggssjukpenning som nu sagts utgår under

högst 180 dagar.

Motionens syfte är att nyssnämnda regel, som för rätt till tilläggssjukpenning vid

barnsbörd förutsätter en angiven lägsta sjukpenningklassplacering under viss tid,

kompletteras med undantagsbestämmelser, som kan medge hänsynstagande till omständigheterna

i det särskilda fallet. Sålunda anför motionären, att t. ex. kvinna, som

av slarv eller oförstånd försummat att anmäla arbetsinkomst till försäkringskassan och

därför ej blivit sjukpenningklassplacerad efter sina inkomstförhållanden, likväl bör

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

kunna få rätt till tilläggssjukpenning, om hon tillförlitligen styrker att hon haft inkomst

av förvärvsarbete under den tid som avses i berörda regel.

Enligt utskottets mening står bestämmelser med sådant innehåll som motionären

föreslår inte i överensstämmelse med grunderna för gällande sjukpenningsystem. Sålunda

är det genomgående placeringen i sjukpenningklass och inte den faktiska arbetsinkomsten

för förfluten tid som är avgörande för rätten till sjukpenning. Till placeringen

i sjukpenningklass anknyter för övrigt också — mot vad motionären synes

anta — debitering och uppbörd av den försäkrades avgift för sjukpenning. Vidare

gäller genomgående den principen, att den enskilde försäkrade själv måste svara för

att hans placering i sjukpenningklass är riktig i förhållande till hans inkomster. Motionärens

förslag skulle, om det genomfördes, innebära att sistnämnda princip genombröts

beträffande tilläggssjukpenningen vid barnsbörd men bibehölls intakt inom

sjukpenningförsäkringen i övrigt. Sådan åtskillnad är enligt utskottets uppfattning

inte försvarlig. Om de föreslagna undantagsbestämmelserna skulle utformas att avse

även annan sjukpenning än sådan som utgår vid barnsbörd, måste detta resultera i

avsevärda tillämpningssvårigheter i fråga om kontroll och utredning.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen. Utskottet får därför

hemställa,

att förevarande motion, II: 114, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson

(s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s)*, Edström

(fp), och Blomquist (h);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp)*,

Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Gomér (ep), Ringaby (h), fru

Svensson (s)* och herr Göransson (s).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.