Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
1968-05-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1968:35, Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av motion angående tilläggssjukpenningen vid
barnsbörd.
Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:114, av
herr Börjesson i Falköping.
Motionens syfte ar, att den regel i lagen om allmän försäkring, som för rätt till
tillaggssjukpenning vid barnsbörd förutsätter en angiven lägsta sjukpenningklassplacenng
under viss tid, skall kompletteras med bestämmelser som medger sådant
hänsynstagande till omständigheterna i det särskilda fallet, att t. ex. kvinna, som av
slarv eller oförstånd försummat att anmäla arbetsinkomst till försäkringskassan och
darfor ej blivit sjukpenningklassplacerad efter sina inkomstförhållanden, likväl skall
kunna få rätt till tilläggssjukpenning, om hon tillförlitligen styrker att hon haft inkomst
av förvärvsarbete under minst en tid av 270 dagar före nedkomsten eller den
beräknade tidpunkten därför.
I motionen har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om
att sådana bestämmelser införes i lagen om allmän försäkring beträffande försäkrad
kvinnas rätt till tilläggsjukpenning vid barnsbörd att vid bedömning av ett ärende
då kvinnas rätt härtill kan ifrågasättas på grund av hennes uraktlåtenhet att lämna
vederbörlig anmälan till försäkringskassan om inkomstförhållanden etc. största möjliga
hansyn tas till den primära frågan om kvinnan i övrigt uppfyllt de krav som rätt
till tilläggssjukpenning förutsätter; samt att vid bedömningen även hänsyn tas till
kontrollerbara handlingar som bestyrker att vederbörande de facto äger rätt till
ifrågavarande förmån”.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får utskottet, i
den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Gällande bestämmelser
Förmåner inom sjukpenning- och moderskapsförsäkringen
°Den som ar forsakrad enligt lagen om allmän försäkring äger rätt till sjukpenning
på grundval av placering i sjukpenningklass. Varje försäkrad, som är inskriven hos
allmän försäkringskassa och har inkomst av förvärvsarbete (anställning eller annat
förvärvsarbete) om minst 1 800 kronor om året skall vara placerad i sjukpenningklass
med hänsyn till nämnda inkomst. Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän
försäkringskassa men vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kronor,
skall andå vara placerad i viss sjukpenningklass, om hon är gift och stadigvarande
sammanbor med sin make eller med barn under 16 år till henne eller hennes make
eller med någon, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn (den s. k.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 35
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
hemmafruförsäkringen). Sjukpenningplacering enligt sistnämnda regel gäller dock
inte för tid efter den månad, varunder kvinnan fyller 67 år. Sjukpenningklasserna
är 21 till antalet. Sjukpenningbeloppen för dag varierar från 6 kronor i klasserna nr 1
och 2 till 52 kronor i klass nr 21. Av sjukpenningbeloppet i varje klass utgör sex kronor
grundsjukpenning och återstoden tilläggssjukpenning. Sjukpenning utgår enligt
huvudregeln vid sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst
hälften.
Kvinnlig försäkrad som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller skulle ha
varit inskriven om hon fyllt 16 år, har vid barnsbörd rätt till moder skaps penning.
Moderskapspenning utgör vanligen 1 080 kr. För rätt till moderskapspenning är det
icke en förutsättning att kvinnan är placerad i sjukpenningklass.
Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,
har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt till tilläggssjukpenning,
även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning är dock att hon omedelbart
före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i
följd varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i
arbetsinkomst, eller skulle ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt
16 år. Tilläggssjukpenning som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen
före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen
så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst för 180
dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning
i anledning av barnsbörd endast under förutsättning att kvinnan har eller
på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet i sin vård. Barntillägg utgår ej till
sjukpenning vid barnsbörd.
Beslut rörande sjukpenningklassplacering
Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad besluta
angående den försäkrades placering i sjukpenningklass. Inskrivning sker i allmänhet
då vederbörande fyller 16 år eller inflyttar från utlandet. Den försäkrades placering i
sjukpenningklass skall omprövas då vissa omständigheter som närmare angives i lagen
om allmän försäkring (3 kap. 5 §) inträffar. Sådan omprövning skall, såvitt här är
av intresse, ske när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för placeringen i sjukpenningklass. Sådan kännedom
erhåller kassan i främsta rummet genom anmälan från den försäkrade. Enligt 3 kap.
6 § lagen om allmän försäkring är försäkrad skyldig att så snart ske kan och senast
inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i inkomstförhållandena
som nyss sagts.
Ändring av klassplaceringen i fall av ändrade inkomster får ske tidigast vid det
månadsskifte, som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats. Dock får försäkrads
placering i sjukpenningklass inte ändras under tid då denne lider av sjukdom,
som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Den omständigheten
att tilläggssjukpenning utgår vid barnsbörd enligt 3 kap 13 § lagen om allmän
försäkring utgör inte hinder för ändring av klassplaceringen i höjande riktning. Där
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
(■mot skall enligt förarbetena till lagen (prop. 1954:144 s. 83 f.) en inkomständring,
som beror pa kvinnans genom graviditeten nedsatta arbetsförmåga, inte påverka
hennes sjukpenningsklassplacering.
Beslut av försäkringskassa rörande sjukpenningklassplacering kan överklagas hos
riksförsäkringsverket. Mot riksförsäkringsverkets beslut kan talan föras hos försäkringsdomstolen.
Klassplaceringskontroll
Att sjukpenningförsäkringen är av obligatorisk karaktär innebär inte bara att den
som är förvärvsarbetande har rätt att vara placerad i den sjukpenningklass, som motsvarar
hans inkomst, utan också att han bär skyldighet att tillhöra denna klass. Försäkringskassorna
skall därför utöva en fortlöpande kontroll av de försäkrades klassplaceringar.
Kassorna har i sin kontrollverksamhet hjälp av vissa till dem inkommande
uppgifter. 1 detta hänseende må nämnas följande.
Enligt förordningen den 21 maj 1954 om skyldighet för arbetsgivare att lämna
uppgifter rörande arbetsanställning skall arbetsgivare till försäkringskassa lämna uppgift
bl. a. da arbetstagare anställes och anställningen är avsedd att vara längre tid än
fyra veckor samt da anställning upphör efter att ha varat längre än sådan tid. Arbetsgivare,
som försummar sin uppgiftsskyldighet, kan straffas med böter, högst 100 kr.
Detta gäller dock inte om omständigheterna ger vid handen att underlåtenheten haft
sin grund i ett tillfälligt förbiseende.
Även andra uppgifter, som är av betydelse i förevarande sammanhang, inkommer
till försäkringskassorna. Således inkommer uppgifter från folkbokföringen om civilståndsändringar,
flyttningar till annan ort, nya yrkesbeteckningar m. m. Uppgifter
som lämnas i samband med att ersättningsanspråk framställes kan påkalla inkomstutredning.
Det åligger lokal skattemyndighet på den ort där den försäkrade är mantalsskriven
att bestämma hans pensionsgrundande inkomst. För varje år för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts för försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom.
Poängen skall registreras av försäkringskassan, som erhåller kännedom om poängen
genom att en s. k. inkomstavi överlämnas till vederbörande försäkringskassas centralkontor.
Detta skall ske senast den 15 oktober året efter inkomståret.
I ett cirkulär år 1964 (nr A 17) har riksförsäkringsverket rekommenderat försäkringskassorna
att åtminstone vartannat år företaga klassplaceringskontroll med användande
av de aktuella inkomstlängder, som förvaras hos kommunerna.
Sjukförsäkringsavgiften för den försäkrade
Varje försäkringskassa har sina särskilda sjukförsäkringsavgifter, som fastställes av
riksförsäkringsverket efter kassans hörande. Avgift för tilläggssjukpenning utgår för
varje kalendermånad, under vilken försäkrad varit tillförsäkrad tilläggssjukpenning.
Storleken av avgiften för tilläggssjukpenning beror bl. a. på storleken av den tillförsäkrade
tilläggssjukpenningen. En ändring i sjukpenningklassplaceringen medför
således också ändrad avgift för tilläggssjukpenning. Uträkning av varje försäkrads
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
avgift görs av den försäkringskassa som den försäkrade tillhört under det år som avgiften
avser. Sjukförsäkringsavgift debiteras och uppbäres tillsammans med de allmänna
skatterna. Vanligen tas vid fastställandet av preliminär skatt hänsyn till sjukförsäkringsavgift.
Förarbeten och praxis m. m.
Socialvårdskommittén, som år 1944 lade fram förslag till lag om allmän sjukförsäkring
(SOU 1944:15), upptog i förslaget regeln, att sjukkassas beslut rörande
någons inkomst av förvärvsarbete i första hand skulle grundas på de upplysningar,
som kassan kunde inhämta av sjukkassemedlemmen eller hans arbetsgivare. Medlem
skulle vara skyldig anmäla mera avsevärda och stadigvarande ändringar i sina arbetsinkomster.
Ändring i sjukpenningförsäkringen fick inte ske retroaktivt.
Socialförsäkringsutredningen, vars betänkande SOU 1952:39 låg till grund för år
1954 vidtagna ändringar i 1946 års lag om allmän sjukförsäkring, anförde följande.
För att åstadkomma en snabb anpassning av medlemmarnas sjukpenningförsäkring
till aktuella förhållanden bör det emellertid i första hand åligga varje medlem att snarast
möjligt anmäla inkomständringar, som är av betydelse för sjukpenningförsäkringen.
En sådan föreskrift finnes redan i sjukförsäkringslagen. Underlåter medlem sin anmälningsskyldighet
och är han i anledning därav placerad i sjukpenningklass, som
uppenbarligen är för hög med hänsyn till hans inkomstförhållanden, skall kassan
kunna nedsätta eller indraga sjukpenningen vid inträffad sjukdom. Är den försäkrade
placerad i för låg sjukpenningklass, får däremot inte förekomma någon justering av
sjukpenningklassen. Den försummade anmälningsplikten får nämligen inte åberopas
till fördel för medlemmen, vars avgifter beräknats efter den låga klassen.
Lagen om allmän sjukförsäkring trädde kraft vid 1955 års ingång. Vid samma
tidpunkt genomfördes efter beslut vid 1954 års riksdag en allmän och obligatorisk
moderskapsförsäkring med i princip samma uppbyggnad som den som numera är anknuten
till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Bland bestämmelserna
rörande moderskapsförsäkring intogs på förslag av socialförsäkringsutredningen
(SOU 1954:4) — till förhindrande av missbruk av försäkringen — förskriften att
tilläggspenning skulle tillkomma endast den, som emedelbart före nedkomsten eller
den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit obligatoriskt
försäkrad för tilläggspenning. Varken i socialförsäkringsutredningens betänkande
eller i övriga förarbeten till 1954 års reform beträffande moderskapsförsäkringen redovisas
några närmare överväganden rörande verkan av försummad anmälningsskyldighet.
Ej heller i samband med senare genomförda förbättringar av moderskapsförsäkringen
förekommer redovisning av sådana överväganden.
Genom ett flertal avgöranden av försäkringsdomstolen har fastslagits att försäkrade,
som inte har blivit placerade i sjukpenningklass på grund av att försäkringskassan
saknat kännedom om att de haft anställningsinkomst, inte kunnat bli retroaktivt
placerade i sjukpenningklass under åberopande av att arbetsgivaren försummat sin
anmälningsskyldighet, om det samtidigt visat sig att den försäkrade själv underlåtit
att anmäla att han tagit anställning.
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter avlämnade i
oktober 1967 ett betänkande (stencil Fi 1967 :10), innefattande bl. a. en teknisk översyn
av allmänna skatteberedningens år 1964 framlagda förslag rörande socialförsäkringarnas
finansiering. Skatteberedningens förslag avsåg enbart de s. k. grundförmanerna,
nämligen folkpensioneringen och försäkringarna för sjukvårdsersättning
och grundsjukpenning. I det år 1967 avgivna betänkandet behandlas ett under
remissbehandlingen av skatteberedningens betänkande framkommet förslag rörande
finansieringen av försäkringen för tilläggssjukpenning. Detta finansieringsförslag
innebar bl. a. att löntagarnas tilläggssjukpenning (inklusive tilläggssjukpenning vid
barnsbörd) skulle finansieras helt med arbetsgivaravgifter. Enligt utredningen skulle
förslaget, om det genomfördes, medföra vissa konsekvenser för sjukförsäkringens administration.
Sålunda skulle klassplaceringstekniken påverkas. Utredningen anför, att
det skulle bli svårt att upprätthålla principen att den enskilde försäkrade själv måste
svara för att hans placering i sjukpenningklass är riktig i förhållande till hans inkomster.
Enligt utredningen torde det visserligen inte vara möjligt att ändra på den
försäkrades primära ansvar för att försäkringskassa får uppgifter för hans sjukpenningklassplacering.
Emellertid finner utredningen, att en betydligt förbättrad
kontroll mot annat uppgiftsmaterial blir nödvändig. Den bästa utvägen härvidlag
synes utredningen vara att föreskriva skyldighet för arbetsgivare att regelbundet —
förslagsvis en gång om året — till försäkringskassan sända in uppgift om den aktuella
inkomsten för alla som är anställda hos arbetsgivaren. Med ledning av dessa uppgifter
och den ytterligare utredning som granskningar av uppgifterna kunde ge anledning
till skulle kassan få bedriva en fortlöpande revision av klassplaceringen.
Utskottet
Enligt lagen om allmän försäkring har försäkrad rätt till sjukpenning på grundval
av placering i sjukpenningklass. Avgörande för klassplaceringen är den försäkrades
årliga inkomst av förvärvsarbete. Det åligger den försäkrade att till försäkringskassan
anmäla inkomständringar, som är av betydelse för klassplaceringen. Det är i främsta
rummet genom sådan anmälan som försäkringskassan får underlag för beslut i fråga
om sjukpenningklassplacering.
Kvinnlig försäkrad, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,
äger rätt till tilläggssjukpenning. En förutsättning är att hon omedelbart före nedkomsten
eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit
placerad i lägst sjukpenningklass 3. Tilläggssjukpenning som nu sagts utgår under
högst 180 dagar.
Motionens syfte är att nyssnämnda regel, som för rätt till tilläggssjukpenning vid
barnsbörd förutsätter en angiven lägsta sjukpenningklassplacering under viss tid,
kompletteras med undantagsbestämmelser, som kan medge hänsynstagande till omständigheterna
i det särskilda fallet. Sålunda anför motionären, att t. ex. kvinna, som
av slarv eller oförstånd försummat att anmäla arbetsinkomst till försäkringskassan och
därför ej blivit sjukpenningklassplacerad efter sina inkomstförhållanden, likväl bör
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968
kunna få rätt till tilläggssjukpenning, om hon tillförlitligen styrker att hon haft inkomst
av förvärvsarbete under den tid som avses i berörda regel.
Enligt utskottets mening står bestämmelser med sådant innehåll som motionären
föreslår inte i överensstämmelse med grunderna för gällande sjukpenningsystem. Sålunda
är det genomgående placeringen i sjukpenningklass och inte den faktiska arbetsinkomsten
för förfluten tid som är avgörande för rätten till sjukpenning. Till placeringen
i sjukpenningklass anknyter för övrigt också — mot vad motionären synes
anta — debitering och uppbörd av den försäkrades avgift för sjukpenning. Vidare
gäller genomgående den principen, att den enskilde försäkrade själv måste svara för
att hans placering i sjukpenningklass är riktig i förhållande till hans inkomster. Motionärens
förslag skulle, om det genomfördes, innebära att sistnämnda princip genombröts
beträffande tilläggssjukpenningen vid barnsbörd men bibehölls intakt inom
sjukpenningförsäkringen i övrigt. Sådan åtskillnad är enligt utskottets uppfattning
inte försvarlig. Om de föreslagna undantagsbestämmelserna skulle utformas att avse
även annan sjukpenning än sådan som utgår vid barnsbörd, måste detta resultera i
avsevärda tillämpningssvårigheter i fråga om kontroll och utredning.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen. Utskottet får därför
hemställa,
att förevarande motion, II: 114, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 maj 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson
(s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s)*, Edström
(fp), och Blomquist (h);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp)*,
Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Gomér (ep), Ringaby (h), fru
Svensson (s)* och herr Göransson (s).
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.