Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte motioner i ämnet.
1968-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1968:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte motioner i ämnet.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968
1
Nr 37
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret
och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till
lagutskott, jämte motioner i ämnet.
Genom en den 8 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 110, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvar särenden, föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer
för det militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåret
1968/69—1971/72 m. m. som angetts i statsrådsprotokollet.
I propositionen bär Kungl. Maj :t vidare föreslagit riksdagen att, bl. a.,
godkänna de grunder för anstånd med värnpliktsutbildning för yrkessjömän
in. m. som föredragande departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet.
Propositionen har, såvitt avser värnpliktsutbildningen för yrkessjömän
in. in., hänvisats till lagutskott — och i denna del behandlats av andra lagutskottet
— samt i övrigt till statsutskottet.
I samband med propositionen har andra lagutskottet behandlat två vid
riksdagens början väckta motioner, I: 484 av herr Svenungsson och II: 612
av herr Åkerlind m. fl., angående värnpliktstjänstgöringen för handelsflottans
personal.
I motionerna har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla alt Kungl. Maj :t snarast framlägger förslag rörande ändrad
värnpliktstjänstgöring för den i handelsflottan tjänstgörande personalen
i enlighet med de riktlinjer som i motionen angivits».
Motionärerna påpekar inledningsvis, att i händelse av lerig kan den på
handelsfartygen tjänstgörande personalen endast i mindre utsträckning
tagas i anspråk av örlogsflottan och att det med hänsyn härtill framstår
som föga önskvärt att lägga ned dryga utbildningskostnader på personalen.
Vidare anför motionärerna följande.
Mycket talar för ett system som innebär att den inom handelsflottan
tjänstgörande personalen utbildas under en kort tid, förslagsvis tre månader,
i fartygsskydd såsom brandskydd, tätning av läckor, skydd mot radiakstrålning
och vad som i övrigt sammanhänger med försvar av hanBihang
till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 37
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968
delsfartyg. Denna personal bör därutöver helt befrias från värnpliktsutbildning
under förutsättning att de kvarstannar i handelsflottan minst 5 år
efter den tidpunkt då värnpliktstjänstgöringen skulle ha påbörjats. Ett
sådant system skulle säkert inverka förmånligt på rekryteringen och
kvarstannandefrekvensen inom sjömansyrket. Inom den svenska handelsflottan
föreligger ett uppenbart behov av att kontinuerligt bygga upp en
kår av verkliga yrkessjömän för att bibehålla en liög standard. Den besparing
som skulle göras genom att införa ett sådant system kan användas
för andra militära behov.
D epar tementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen
anfört följande (s. 85):
Försvarsutredningen har behandlat frågan om den svenska handelsflottans
beredskap från två olika utgångspunkter.
Utredningen har först övervägt huruvida inom ramen för det nu gällande
värnpliktsutbildningssystemet bör anordnas en för yrkessjömän avsedd
fartygsskyddsutbildning. Under hänvisning till de ekonomiska ramar för
det svenska försvaret som utredningen i annat sammanhang föreslagit finner
utredningen det inte vara en lämplig avvägning att avdela särskild utbildningstid
och särskilda utbildningsresurser för utbildning av värnpliktiga
för den svenska handelsflottans behov.
För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning på denna
punkt.
Utredningen har vidare —• sett från totalförsvarets synpunkt — övervägt
önskemålet om att öka tillgången på svenskt sjöfolk i handelsflottan. Utredningen
finner ansträngningar i denna riktning vara den för svenska handelsflottan
viktigaste beredskapsåtgärden och föreslår att yrkessjömännens
värnpliktsutbildning i fred ytterligare begränsas utöver vad som f. n. är
fallet. Jag ansluter mig till utredningens förslag.
Jag föreslår under hänvisning till det anförda att värnpliktsutbildningen
i fred i större omfattning än nu är fallet begränsas för yrkessjömän som
uppfyller vissa krav i fråga om seglationstid m. m. Anstånd bör sålunda
alltid beviljas sjömanshusinskriven värnpliktig som är anställd ombord på
svenskt handelsfartyg i utrikes sjöfart. Som utrikes sjöfart bör bedömas
sådan fjärr- eller närfart som avses i förordningen den 16 maj 1958 (nr
295) om sjömansskatt. Anstånd med att påbörja grundutbildning bör beviljas
för ett år i taget. Vid beviljande av fortsatt anstånd bör krävas att
den anståndssökande fortfarande är anställd ombord på svenskt handelsfartyg
i utrikes sjöfart och att han har haft sådan anställning under minst
halva den föregående anståndsperioden. Värnpliktiga som har upphört
att vara yrkessjömän före uppnådda 28 års ålder bör fullgöra dem åliggande
värnpliktstjänstgöring på sådant sätt att deras yrkeskunskaper tas till
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968
vara i största möjliga utsträckning. De bör i första hand tilldelas flottan. Om
bär avsedd värnpliktig inte har påbörjat grundutbildning före det år då
lian uppnår 28 års ålder bör han inte vidare kallas in till grundutbildning
eller repetitionsutbildning. Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj :t de ändringar i inskrivningsförordningen som behövs för att tillämpa
den föreslagna vidgade anståndsgivningen. Det nya systemet bör införas med
början den 1 oktober 1968. Värnpliktig som påbörjar grundutbildning före
den 1 oktober 1968 bör inte omfattas av det föreslagna systemet.
Utskottet
Yrkessjömännen genomgår för närvarande militär grundutbildning i
huvudsak i samma utsträckning som andra värnpliktiga men fullgör, så
länge de tjänstgör i handelsflottan, normalt inte repetitionsutbildning. Frågan
om yrkessjömännens värnpliktsutbildning har under det senaste årtiondet
varit aktuell i olika sammanhang. Vid årets riksdag har frågan tagits
upp dels i de vid riksdagens början väckta, likaiydande motionerna
I: 484 och II: 612, dels i proposition nr 110.
Motionerna syftar till att den som är anställd i handelsflottan skall befrias
från vanlig värnpliktsutbildning under förutsättning att han bibehåller
sådan anställning under minst fem år från den tidpunkt då den
militära grundutbildningen skulle ha påbörjats. I motionerna framläggs
även förslag om att de ombordanställda skall utbildas i fartygsskydd.
Motionärerna åberopar som stöd för sitt ställningstagande, att dryga kostnader
inte bör läggas ned på utbildning av värnpliktiga, som ändå inte i
krig kan tas i anspråk för den tjänstgöring, till vilken de utbildas. Vidare
framhålles, att det föreslagna systemet skulle verka rekryteringsbefrämjande
till sjömansyrket.
I propositionen föreslås att värnplikt sutbildningen i större omfattning
än nu är fallet begränsas för yrkessjömän som uppfyller vissa krav i fråga
om seglationstid in. in. Som skäl härför anförs, att det med tanke på verksamheten
i krig är angeläget att öka tillgången på svenskt sjöfolk i vår
handelsflotta. Förslaget innebär i huvudsak följande. Anstånd bör beviljas
sjömanshusinskriven värnpliktig som är anställd ombord på svenskt
handelsfartyg i utrikes sjöfart. Anståndet bör beviljas för ett år i taget och
vid beviljande av fortsatt anstånd bör krävas att den värnpliktige haft
sådan anställning som nyss sagts under minst halva den föregående anståndsperioden.
Om värnpliktig yrkessjömän icke påbörjat grundutbildning
före det år då han uppnår 28 års ålder bör han inte vidare kallas in till
grundutbildning eller repetitionsutbildning. Beträffande frågan om särskild
utbildning i fartygsskydd avvisas tanken härpå under hänvisning till
de ekonomiska ramar som föreslagits för försvaret.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968
Utskottet har inte något att erinra mot propositionens förslag. Detta står
också i överensstämmelse med vad som föreslagits i motionerna utom såvitt
avser utbildningen i fartygsskydd. I sistnämnda avseende är utskottet
inte berett att biträda motionerna.
I fråga om den närmare utformningen av anståndsförfarandet får utskottet
anföra följande. Med ombordanställd, som enligt Kungi. Maj :ts förslag
skall beviljas anstånd, bör jämställas värnpliktiga som utan att uppfylla
de generella anståndsvillkoren uppenbarligen för framtiden avser att
ägna sig åt sjömansyrket. Således bör anstånd beviljas elever vid sjömansskola
eller sjöbefälsskola samt värnpliktiga som praktiserar för erhållande
av maskinistbrev. Vid beviljandet av anstånd bör också skälig hänsyn tas till
värnpliktiga yrkessjömän som drabbats av sjukdom eller som måste ta ut
ledighet i avvaktan på att få hyra på ett nytt fartyg.
Utöver det ovan anförda har de i propositionen framlagda förslagen inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
1) att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
110, såvitt här är i fråga;
2) att motionerna 1:484 och II: 612 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 maj 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars
Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg
(s)*, Edström (fp)* och Blomquist;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors
(fp)*, fröken Sandell (s), herr Gomér (ep), fru Svensson (s)*, herrar
Åkerlind (h)*, Carlsson i Göteborg (s) och Göransson (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM 68
814302
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:287 Skrivelse till Konungen i anledning dv Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 191f2 a1 i texten