Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte motioner i ämnet.

1968-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret

och civilförsvaret, såvitt propositionen hänvisats till

lagutskott, jämte motioner i ämnet.

Genom en den 8 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 110, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvar särenden, föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer

för det militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåret

1968/69—1971/72 m. m. som angetts i statsrådsprotokollet.

I propositionen bär Kungl. Maj :t vidare föreslagit riksdagen att, bl. a.,

godkänna de grunder för anstånd med värnpliktsutbildning för yrkessjömän

in. m. som föredragande departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet.

Propositionen har, såvitt avser värnpliktsutbildningen för yrkessjömän

in. in., hänvisats till lagutskott — och i denna del behandlats av andra lagutskottet

— samt i övrigt till statsutskottet.

I samband med propositionen har andra lagutskottet behandlat två vid

riksdagens början väckta motioner, I: 484 av herr Svenungsson och II: 612

av herr Åkerlind m. fl., angående värnpliktstjänstgöringen för handelsflottans

personal.

I motionerna har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla alt Kungl. Maj :t snarast framlägger förslag rörande ändrad

värnpliktstjänstgöring för den i handelsflottan tjänstgörande personalen

i enlighet med de riktlinjer som i motionen angivits».

Motionärerna påpekar inledningsvis, att i händelse av lerig kan den på

handelsfartygen tjänstgörande personalen endast i mindre utsträckning

tagas i anspråk av örlogsflottan och att det med hänsyn härtill framstår

som föga önskvärt att lägga ned dryga utbildningskostnader på personalen.

Vidare anför motionärerna följande.

Mycket talar för ett system som innebär att den inom handelsflottan

tjänstgörande personalen utbildas under en kort tid, förslagsvis tre månader,

i fartygsskydd såsom brandskydd, tätning av läckor, skydd mot radiakstrålning

och vad som i övrigt sammanhänger med försvar av hanBihang

till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968

delsfartyg. Denna personal bör därutöver helt befrias från värnpliktsutbildning

under förutsättning att de kvarstannar i handelsflottan minst 5 år

efter den tidpunkt då värnpliktstjänstgöringen skulle ha påbörjats. Ett

sådant system skulle säkert inverka förmånligt på rekryteringen och

kvarstannandefrekvensen inom sjömansyrket. Inom den svenska handelsflottan

föreligger ett uppenbart behov av att kontinuerligt bygga upp en

kår av verkliga yrkessjömän för att bibehålla en liög standard. Den besparing

som skulle göras genom att införa ett sådant system kan användas

för andra militära behov.

D epar tementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen

anfört följande (s. 85):

Försvarsutredningen har behandlat frågan om den svenska handelsflottans

beredskap från två olika utgångspunkter.

Utredningen har först övervägt huruvida inom ramen för det nu gällande

värnpliktsutbildningssystemet bör anordnas en för yrkessjömän avsedd

fartygsskyddsutbildning. Under hänvisning till de ekonomiska ramar för

det svenska försvaret som utredningen i annat sammanhang föreslagit finner

utredningen det inte vara en lämplig avvägning att avdela särskild utbildningstid

och särskilda utbildningsresurser för utbildning av värnpliktiga

för den svenska handelsflottans behov.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning på denna

punkt.

Utredningen har vidare —• sett från totalförsvarets synpunkt — övervägt

önskemålet om att öka tillgången på svenskt sjöfolk i handelsflottan. Utredningen

finner ansträngningar i denna riktning vara den för svenska handelsflottan

viktigaste beredskapsåtgärden och föreslår att yrkessjömännens

värnpliktsutbildning i fred ytterligare begränsas utöver vad som f. n. är

fallet. Jag ansluter mig till utredningens förslag.

Jag föreslår under hänvisning till det anförda att värnpliktsutbildningen

i fred i större omfattning än nu är fallet begränsas för yrkessjömän som

uppfyller vissa krav i fråga om seglationstid m. m. Anstånd bör sålunda

alltid beviljas sjömanshusinskriven värnpliktig som är anställd ombord på

svenskt handelsfartyg i utrikes sjöfart. Som utrikes sjöfart bör bedömas

sådan fjärr- eller närfart som avses i förordningen den 16 maj 1958 (nr

295) om sjömansskatt. Anstånd med att påbörja grundutbildning bör beviljas

för ett år i taget. Vid beviljande av fortsatt anstånd bör krävas att

den anståndssökande fortfarande är anställd ombord på svenskt handelsfartyg

i utrikes sjöfart och att han har haft sådan anställning under minst

halva den föregående anståndsperioden. Värnpliktiga som har upphört

att vara yrkessjömän före uppnådda 28 års ålder bör fullgöra dem åliggande

värnpliktstjänstgöring på sådant sätt att deras yrkeskunskaper tas till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968

vara i största möjliga utsträckning. De bör i första hand tilldelas flottan. Om

bär avsedd värnpliktig inte har påbörjat grundutbildning före det år då

lian uppnår 28 års ålder bör han inte vidare kallas in till grundutbildning

eller repetitionsutbildning. Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl.

Maj :t de ändringar i inskrivningsförordningen som behövs för att tillämpa

den föreslagna vidgade anståndsgivningen. Det nya systemet bör införas med

början den 1 oktober 1968. Värnpliktig som påbörjar grundutbildning före

den 1 oktober 1968 bör inte omfattas av det föreslagna systemet.

Utskottet

Yrkessjömännen genomgår för närvarande militär grundutbildning i

huvudsak i samma utsträckning som andra värnpliktiga men fullgör, så

länge de tjänstgör i handelsflottan, normalt inte repetitionsutbildning. Frågan

om yrkessjömännens värnpliktsutbildning har under det senaste årtiondet

varit aktuell i olika sammanhang. Vid årets riksdag har frågan tagits

upp dels i de vid riksdagens början väckta, likaiydande motionerna

I: 484 och II: 612, dels i proposition nr 110.

Motionerna syftar till att den som är anställd i handelsflottan skall befrias

från vanlig värnpliktsutbildning under förutsättning att han bibehåller

sådan anställning under minst fem år från den tidpunkt då den

militära grundutbildningen skulle ha påbörjats. I motionerna framläggs

även förslag om att de ombordanställda skall utbildas i fartygsskydd.

Motionärerna åberopar som stöd för sitt ställningstagande, att dryga kostnader

inte bör läggas ned på utbildning av värnpliktiga, som ändå inte i

krig kan tas i anspråk för den tjänstgöring, till vilken de utbildas. Vidare

framhålles, att det föreslagna systemet skulle verka rekryteringsbefrämjande

till sjömansyrket.

I propositionen föreslås att värnplikt sutbildningen i större omfattning

än nu är fallet begränsas för yrkessjömän som uppfyller vissa krav i fråga

om seglationstid in. in. Som skäl härför anförs, att det med tanke på verksamheten

i krig är angeläget att öka tillgången på svenskt sjöfolk i vår

handelsflotta. Förslaget innebär i huvudsak följande. Anstånd bör beviljas

sjömanshusinskriven värnpliktig som är anställd ombord på svenskt

handelsfartyg i utrikes sjöfart. Anståndet bör beviljas för ett år i taget och

vid beviljande av fortsatt anstånd bör krävas att den värnpliktige haft

sådan anställning som nyss sagts under minst halva den föregående anståndsperioden.

Om värnpliktig yrkessjömän icke påbörjat grundutbildning

före det år då han uppnår 28 års ålder bör han inte vidare kallas in till

grundutbildning eller repetitionsutbildning. Beträffande frågan om särskild

utbildning i fartygsskydd avvisas tanken härpå under hänvisning till

de ekonomiska ramar som föreslagits för försvaret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1968

Utskottet har inte något att erinra mot propositionens förslag. Detta står

också i överensstämmelse med vad som föreslagits i motionerna utom såvitt

avser utbildningen i fartygsskydd. I sistnämnda avseende är utskottet

inte berett att biträda motionerna.

I fråga om den närmare utformningen av anståndsförfarandet får utskottet

anföra följande. Med ombordanställd, som enligt Kungi. Maj :ts förslag

skall beviljas anstånd, bör jämställas värnpliktiga som utan att uppfylla

de generella anståndsvillkoren uppenbarligen för framtiden avser att

ägna sig åt sjömansyrket. Således bör anstånd beviljas elever vid sjömansskola

eller sjöbefälsskola samt värnpliktiga som praktiserar för erhållande

av maskinistbrev. Vid beviljandet av anstånd bör också skälig hänsyn tas till

värnpliktiga yrkessjömän som drabbats av sjukdom eller som måste ta ut

ledighet i avvaktan på att få hyra på ett nytt fartyg.

Utöver det ovan anförda har de i propositionen framlagda förslagen inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

1) att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

110, såvitt här är i fråga;

2) att motionerna 1:484 och II: 612 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars

Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg

(s)*, Edström (fp)* och Blomquist;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors

(fp)*, fröken Sandell (s), herr Gomér (ep), fru Svensson (s)*, herrar

Åkerlind (h)*, Carlsson i Göteborg (s) och Göransson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68

814302

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:287 Skrivelse till Konungen i anledning dv Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 191f2 a1 i texten