Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962

1968-04-23 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 51 år 1968

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr

381) om allmän försäkring, m. m., såvitt propositionen

hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 8 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 60, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl, Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till lag angående ändring i

lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring,

dels till Folkpensioner för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 000 kr.

Propositionen har hänvisats till statsutskottet, såvitt angår anvisande av

anslag, och i övrigt till lagutskott.

I samband med propositionen behandlar utskottet följande i ämnet väckta

motioner, nämligen

A. vid riksdagens början väckta motioner:

1) de likalydande motionerna I: 416 av herr Werner och II: 511 av herr

Hermansson m. fl. om höjning av folkpensionen;

B. i anledning av propositionen väckta motioner:

2) de likalydande motionerna 1:815 av herr Enarsson och 11: 1055 av

herr Åkerlind och fru Sundberg;

3) motionen II: 1054 av herr Jonsson.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, dels att i 18 kap. 7, 13 och 20 §§ lagen den 25 maj

1962 om allmän försäkring1 ordet »medicinalstyrelsen» skall bytas ut mot

»socialstyrelsen», dels att 6 kap. 2 §, 7 kap. 4 §, 15 kap. 2 § och 16 kap. 4 §

lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 kap.

2

Ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad i andra stycket sägs,

för år räknat nittio procent eller, för

gift försäkrad vars make åtnjuter

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension eller äger

rätt till pension enligt 1 § första stycket,

sextiosju och en halv procent

av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt

7 kap. 2 § andra eller tredje

stycket två tredjedelar eller en tredjedel

av hel förtidspension, utgår

dock ålderspension i förra fallet med

sjuttiofem och i senare fallet med

åttiotvå och en halv procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension-----

§•

Ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad i andra stycket sägs,

för år räknat nittio procent eller, för

gift försäkrad vars make åtnjuter

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension eller äger rätt

till pension enligt 1 § första stycket,

sjuttio procent av basbeloppet. Åtnjuter

maken enligt 7 kap. 2 § andra

eller tredje stycket två tredjedelar

eller en tredjedel av hel förtidspension,

utgår dock ålderspension i förra

fallet med sjuttiosex och två tredjedels

och i senare fallet med åttiotre

och en tredjedels procent av basbeloppet.

-----till folkpension.

7 kap.

4 §•

Hel förtidspension utgör för år Hel förtidspension utgör för år

räknat nittio eller, för gift försäkrad räknat nittio eller, för gift försäkrad

vars make åtnjuter folkpension i vars make åtnjuter folkpension i

1 Senaste lydelse av 15 kap. 2 § och 18 kap. 13 § se 1965: 752 samt av 18 kap. 20 § se 1964:156.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr it år 1968

(Nuvarande lydelse)

form av ålderspension eller förtidspension

eller äger rätt till pension

enligt 6 kap. 1 § första stycket, sextiosju

och en halv procent av basbeloppet.

Åtnjuta båda makarna förtidspension

och är pensionen för endera

eller båda sådan som i 2 § andra

eller tredje stycket sägs, skall dock

vid beräkning av pension hel förtidspension

utgöra, om två tredjedelar

av liel förtidspension utgår till andra

maken, sjuttiofem och, om en tredjedel

av hel förtidspension utgår till

denne, åttiotvå och en halv procent

av basbeloppet.

(Föreslagen lydelse)

form av ålderspension eller förtidspension

eller äger rätt till pension

enligt 6 kap. 1 § första stycket, sjuttio

procent av basbeloppet. Åtnjuta

båda makarna förtidspension och är

pensionen för endera eller båda sådan

som i 2 § andra eller tredje stycket

sägs, skall dock vid beräkning

av pension hel förtidspension utgöra,

om två tredjedelar av hel förtidspension

utgår till andra maken, sjuttiosex

och två tredjedels och, om eu

tredjedel av hel förtidspension utgår

till denne, åttiotre och en tredjedels.

procent av basbeloppet.

15 kap.

2 §•

Har försäkrad,-----— —■ —----tre år. .

Vad i första stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning, då försäkrad,

som är född år 1927 eller tidigare,

visst år under mer än sextio

dagar uppburit dagpenning från er1- känd arbetslöshetskassa eller då

han för jämförlig tid uppburit utbildningsbidrag,

därest han var berättigad

till dagpenning när bidraget

började utgå, eller omstållningsbidrag.

Utbildningsbidrag eller omställningsbidrag

för hel månad motsvarar

härvid dagpenning under

tjugutvå dagar. Bidrag för del av

månad motsvarar dagpenning under

det antal dagar som erhålles,

om det tal, som angiver förhållandet

mellan det uppburna beloppet och

beloppet för hel månad multipliceras

med tjugutvå. Brutet dagantal

avrundas till närmast högre tal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 dr 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 kap.

4

Pension utgives månadsvis.

Vid beräkning av pensionsbelopp

för månad skall den årspension, från

vilken beräkningen utgår, avrundas

till närmast lägre hela krontal, som

är jämnt delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet

lägre än tolv kronor,

bortfaller pensionen för den månad

som beräkningen avser. Vid tilllämpning

av vad nu sagts skola samtliga

den pensionsberättigade tillkommande

pensionsförmåner anses som

en pension. Avrundning skall i första

hand göras å folkpension enligt 6, 7

eller 8 kap. 1 2 3

§•

Pension utgives månadsvis.

Vid beräkning av pensionsbelopp

för månad skall den årspension, från

vilken beräkningen utgår, avrundas

till närmaste hela krontal, som är

jämnt delbart med tolv. Är år spensionsbeloppet

lägre än tolv kronor,

bortfaller pensionen för den månad

som beräkningen avser. Vid tillämpning

av vad nu sagts skola samtliga

den pensionsberättigade tillkommande

pensionsförmåner anses som en

pension. Avrundning skall i första

hand göras å folkpension enligt 6, 7

eller 8 kap.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

2. För den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension

och vars pension enligt 18 § andra stycket lagen den 25 maj

1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring utgår

med högre belopp än som skolat utges med tillämpning av 17 kap. 2 § lagen

om allmän försäkring, skall pensionen höjas med belopp motsvarande den

pensionshöjning som föranledes av den nya lydelsen av 6 kap. 2 § och 7 kap.

4 § lagen om allmän försäkring samt av att 11 § första stycket lagen angående

införande av lagen om allmän försäkring upphör att gälla vid utgången

av juni 1968.

3. Vid tillämpning av 15 kap. 2 § andra stycket skall hänsyn tagas till

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller utbildningsbidrag, som

belöper på tiden efter ingången av år 1965. Dagpenning eller utbildningsbidrag

som belöper på åren 1965—1967 skall dock beaktas endast om den

försäkrade före den 1 januari 1970 gör anmälan till den allmänna försäkringskassan

om att han uppburit dagpenning eller utbildningsbidrag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr hl år 1968 5

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring i lagen om allmän försäkring att

inkomstbortfall vid arbetslöshet i vissa fall skall kunna beaktas vid beräkning

av allmän tilläggspension (ATP). Förslaget innebär fördelaktigare beräkningsregler

i fråga om ATP för försäkrade som är födda år 1927 eller

tidigare. De nya reglerna omfattar arbetslösa i dessa åldersgrupper som

uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa under mer än 60 dagar

ett och samma kalenderår. De omfattar vidare arbetslösa som för jämförlig

tid uppburit utbildningsbidrag eller omställningsbidrag.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1968. De förmånligare beräkningsgrunderna

skall tillämpas beträffande arbetslöshet som inträffat efter

ingången av år 1965.

Propositionen innehåller vidare förslag om de lagändringar som behövs

för att genomföra den standardhöjning av folkpensionerna som föreslagits

i statsverkspropositionen. Vid ett basbelopp av 5 800 kr. blir fr. o. m. den

1 juli 1968 det årliga pensionsbeloppet — bortsett från kommunalt bostadstillägg

—- 5 220 kr. för ensam pensionär och 8 112 kr. för ett pensionärspar.

Av propositionen redovisas i det följande endast vad föredragande departementschefen,

statsrådet Aspling, och lagrådet anfört. Beträffande övriga

delar av propositionen hänvisas till denna.

Moti onsyr kandena

I motionerna I: 416 av herr Werner och II: 511 av herr Hermansson m. fl.

yrkas, »att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i 11 § lagen den 25

maj 1962 (nr 382) om införande av lagen om allmän försäkring, att från

den 1 juli 1968 nu utgående pensionsbelopp höjes för ensamstående pensionär

med 300 kr. per år samt för två pensionsberättigade makar med 425 kr.

per år, samt att övriga utgående pensioner ändras med belopp motsvarande

den pensionsförhöjning som föranledes av ändringarna i 11 §; samt att vederbörande

lagutskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext». I

I motionerna I: 815 av herr Enarsson och 11: 1055 av herr Åkerlind och

fru Sundberg anförs bl. a.

Förslaget innebär sålunda retroaktiv verkan för åren 1965—1967. Som

förutsättning anges att den försäkrade före den 1 januari 1970 genom anmälan

till försäkringskassan styrker att hon eller han uppburit dagpenning

eller utbildningsbidrag mer än 60 dagar under något av de nämnda åren.

Då emellertid i vissa fall familjepensioneringsförmånen från ATP kan

beröras av de föreslagna, förmånligare reglerna, bör det — lämpligen i tillämpningsföreskrifterna

— klart framgå, att med den »försäkrade» i ovan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

nämnda förutsättning för retroaktiv tillämpning i tillämpliga fall avses

även den försäkrades efterlevande.

Motionärerna yrkar, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

giva till känna vad i förevarande motion anförts».

I motionen II: 1055 av herr Jonsson yrkas, »att riksdagen vid behandling

av proposition nr 60 måtte besluta att den andra satsen i 4 § 16 kap. lagen

den 25 maj 1962 om allmän försäkring skall ha följande lydelse: ’Vid beräkning

av pensionsbelopp för månad skall den årspension, från vilken beräkningen

utgår, avrundas till närmast högre hela krontal, som är jämnt delbart

med tolv.’»

Departementschefen

Beräkning av allmän tilläggspension (ATP) i vissa fall för arbetslösa

Rätten till ATP grundas på inkomst av förvärvsarbete, som försäkrad

nar i åldern 16—65 år. För rätt till ATP i form av ålderspension förutsätts

att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. För full

ålderspension krävs enligt huvudregeln att den försäkrade tillgodoräknats

pensionspoäng för minst 30 år (trettioårsregeln). Trettioårsregeln tillämpas

för dem som är födda år 1924 eller senare. För försäkrade, som är födda

under något av åren 1896—1914, krävs dock endast 20 år för full pension

(tjugoårsregeln). För dem som är födda under något av åren 1915—1923

finns avtrappningsregler. Krävs för full pension exempelvis 20 år och har

den försäkrade pensionspoäng för ett mindre antal år, utgör pensionen så

många, tjugondeiar av full pension som han har år med pensionspoäng.

Full, ålderspension utgör i regel 60 % av produkten av basbeloppet och

medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har

den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för mer än 15 år, beräknas

pensionen på medeltalet av de 15 högsta poängtalen (femtonårsregeln).

Trettioårsregeln och femtonårsregeln är förmånliga för den försäkrade,

eftersom en persons tid som förvärvsarbetande vanligen är betydligt längre

än 30 år. Syftet med reglerna är bl. a. att bortfall av pensionspoäng eller

minskning av poäng under några år i allmänhet inte skall behöva påverka

pensionens storlek. Med dessa regler ansåg man sig vid ATP-systemets tillkomst

kunna undvara särskilda regler om beräkning av pensionspoäng under

år då den försäkrade drabbats av inkomstbortfall på grund av t. ex.

sjukdom eller arbetslöshet.

j I viss mån annorlunda förhåller det sig för de personer, som berörs av

övergångsreglerna i 15 kap. 1 § AFL, i första hand för dem på vilka tjugoårsregeln

skall tillämpas. Bortfall av pensionspoäng för ett år kan för dem

betyda en minskning av pensionen med en tjugondei, och ett år med låg

inkomst drar ned underlaget för pensionsberäkningen. För många i de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1968

7

äldre åldersgrupperna har femtonårsregeln ingen betydelse eftersom man vid

beräkningen av genomsnittspoängen måste ta med poängen under samtliga

år, så snart antalet poängår inte överstiger 15. Härmed sammanhängande

problem övervägdes av 1958 års socialförsäkringskommitté och kommitténs

förslag föranledde vissa bestämmelser — reglerna i 15 kap. 2 § AFL — som

för dem som är födda år 1927 eller tidigare neutraliserar verkan av inkomstbortfall

under högst tre år på grund av längre tids sjukdom — minst 90

dagar — varunder den försäkrade uppburit sjukpenning. Reglerna innebär

att eti bortfallet poängår skall räknas med, när det gäller att få ihop det

antal år som för den försäkrade ger maximal pension, men frånräknas när

det gäller att fastställa den medelpoäng som ligger till grund för pensionens

storlek, om medelpoängen därigenom blir högre.

Tanken att på liknande sätt beakta inkomstbortfall på grund av arbetslöshet

vann inte bifall. Enligt socialförsäkringskommitténs mening borde

man i varje fall avvakta en längre tids erfarenhet av de föreslagna bestämmelserna

vid sjukdom och vidare avvakta resultatet av pågående utredningar

om arbetslöshetsförsäkringen, innan man närmare övervägde frågan

om förvärv av pensionsrätt under arbetslöshet.

Viss erfarenhet av de ifrågavarande reglernas tillämpning vid sjukdom

har nu vunnits. På grundval av förslag av 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning

genomfördes en rad förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen

vid 1964 års riksdag. I prop. 1968: 29 har med utgångspunkt från KSA-utredningens

betänkade föreslagits utvidgat stöd för arbetslösa äldre arbetstagare,

dels i form av dagpenning under längre tid än f. n. för dem som är

medlemmar i arbetslöshetskassa, dels i form av omställningsbidrag för medlem

som under maximal tid uppburit dagpenning (utförsäkrad) och för

oförsäkrade arbetslösa.

Risken att bli arbetslös har ökat på grund av den snabba strukturomvandlingen

i vårt samhälle. Denna kan leda till driftsförändringar och företagsnedläggningar,

som medför påfrestningar särskilt för den därav berörda

äldre arbetskraften. Vid beräkning av ATP kan verkningarna av arbetslöshet

bli kännbara. Mot bakgrunden härav uppdrog Kungl. Maj :t på

mitt förslag i juni förra året åt riksförsäkringsverket att utreda frågan

om sådan ändring av 15 kap. 2 § AFL att inkomstbortfall på grund av

arbetslöshet beaktas.

Riksförsäkringsverket har föreslagit att skyddet i 15 kap. 2 § AFL vidgas

så att det omfattar sådana arbetslösa som uppburit dagpenning eller

omställningsbidrag. Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

En del remissinstanser har ansett det önskvärt att också andra grupper

arbetslösa än de som omfattas av förslaget behandlas på samma sätt.

LO har ansett att också arbetslösa som har utbildningsbidrag bör omfattas

av bestämmelserna. LO framhåller, att bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL

avser endast den s. k. övergångsgenerationen samt att den arbetslöse kan

välja att uppbära ersättning från arbetslöshetskassa under utbildnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr il år 1968

tiden i stället för utbildningsbidrag. Den arbetslöse skulle följaktligen

komma att behandlas olika i pensionshänseende beroende på vilken form

av ersättning han valt.

Enligt min mening är det angeläget att det skydd som ATP skall ge den

försäkrade och hans familjemedlemmar inte minskar eller bortfaller på

grund av den försäkrades oförvållade arbetslöshet. Att stärka detta skydd

överensstämmer väl med samhällets strävanden att på olika sätt sörja för

de arbetslösa. För den s. k. övergångsgenerationen — personer som är

födda år 1927 eller tidigare — finns f. n. en skillnad i fråga om pensionsberäkningen

mellan dem som drabbats av inkomstbortfall på grund av

sjukdom och dem som drabbats av inkomstbortfall på grund av arbetslöshet.

Denna skillnad bör så långt möjligt undanröjas. Vissa svårigheter

uppkommer emellertid när det gäller att bestämma den personkrets

för -vilken de nya reglerna skall gälla. Man har nämligen inte när

det gäller arbetslösa samma enkla kontrollmöjligheter som man vid sjukdom

har i den allmänna sjukförsäkringen. Den omständigheten att en

person står anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen

är inte tillräckligt belägg för att han verkligen är arbetslös. Man

kan i stället såsom riksförsäkringsverket föreslagit begränsa personkretsen

till dem som viss tid uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa

eller omställningsbidrag. En sådan avvägning leder till att vissa arbetslösa

kommer i förmånligare läge än andra arbetslösa. Det avsedda pensionsskyddet

kommer nämligen i regel inte att omfatta arbetslös under 60 år

som står utanför arbetslöshetsförsäkringen eller fått kassaersättning under

maximal tid, dvs. är utförsäkrad. Från kontrollsynpunkt och av administrativa

skäl kan det emellertid f. n. knappast komma i fråga att i väsentlig

mån gå utanför den av verket förordade personkretsen. Mot bakgrunden

av remissinstansernas positiva inställning förordar jag nu en reform i stort

sett efter de riktlinjer som riksförsäkringsverket angett. Frågan om en

ytterligare utvidgning får bedömas när resultatet av KSA-utredningens

fortsatta arbete föreligger.

I ett avseende anser jag att man bör gå längre än riksförsäkringsverket

föreslagit. Jag finner nämligen med beaktande bl. a. av vad LO anfört i sitt

remissyttrande angeläget att medlem i arbetslöshetskassa, som har möjlighet

att välja mellan kassaersättning och utbildningsbidrag, inte bör komma

i sämre ställning i pensionshänseende om han väljer den senare förmånen.

Jag föreslår därför att reglerna i 15 kap. 2 § AFL vidgas så att de omfattar

— förutom försäkrad som viss tid uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa

eller omställningsbidrag — även försäkrad, som uppburit

utbildningsbidrag, om han var berättigad till dagpenning, då utbildningsbidraget

började utgå.

För att de nuvarande bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL skall vara tilllämpliga

krävs att den försäkrade under ett år uppburit sjukpenning eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1968

motsvarande ersättning under viss kvalifikationstid, nämligen

under mer än 90 dagar. Sjukpenning utgår i princip för alla dagar i veckan,

medan dagpenningen är anpassad till fem dagars arbetsvecka. Omställningsbidraget

är avsett att utgå månadsvis liksom fallet är med utbildningsbidraget.

Bidrag under hel månad motsvarar i allmänhet ersättning i form

av dagpenning under 22 dagar. Riksförsäkringsverket har föreslagit att

tidsvillkoret skall vara uppfyllt, om dagpenning utgått för mer än 65 dagar

eller om omställningsbidrag utgått för motsvarande tid. De erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation har ansett att kvalifikationstiden bör

bestämmas till 60 ersättningsdagar, när det gäller dagpenning. Jag anser

att tiden generellt bör bestämmas till 60 dagar. Denna regel bör kompletteras

med en föreskrift att omställningsbidrag eller utbildningsbidrag för hel

månad skall motsvara dagpenning under 22 dagar. Har bidrag uppburits

för del av månad bör det uppburna beloppet motsvara ett i förhållande

därtill reducerat antal dagar. Regeln härom kan uttryckas så att det uppburna

beloppet skall anses motsvara dagpenning under det antal dagar som

erhålls om det tal som anger förhållandet mellan det uppburna beloppet

och det belopp som skulle utgått till den försäkrade för hel månad multipliceras

med 22. För försäkrad som uppburit utbildningsbidrag bör den

ifrågavarande jämförelsen avse det i bidraget ingående grundbidraget. Vid

brutet dagantal bör avrundning ske uppåt.

Försäkrad kan under ett visst år ha uppburit mer än en av nämnda förmåner.

Om det behövs för att uppfylla det bestämda tidsvillkoret, bör man

kunna lägga samman de tider under vilka förmånerna utgått. Däremot bör,

som riksförsäkringsverket framhållit, sammanläggning inte ske av sjukpenningdagar

med tid lör vilken dagpenning, omställningsbidrag eller utbildningsbidrag

utgått eftersom detta i hög grad skulle komplicera administrationen

och knappast vara av nämnvärd betydelse för de försäkrade.

Till belysande av reglerna om beräkning av antalet dagar lämnas här

några exempel. Exempel 1: En försäkrad har under ett år uppburit omställningsbidrag

för två hela månader. Under den tredje månaden har han

lått arbete på grund varav bidraget för denna månad reducerats från

<S00 kr. till 550 kr. Den försäkrades bidrag skall motsvara dagpenning un
-

försäkrad har under ett år uppburit dagpenning under 44 dagar och därefter

omställningsbidrag för sex hela månader. De uppburna förmånerna

motsvarar dagpenning under 44 + 22x6= 176 dagar. Exempel 3: En försäkrad

haj- under ett år uppburit utbildningsbidrag för fem hela månader

och delvis under den sjätte månaden. Det i utbildningsbidraget ingående

grundbidraget har under den sjätte månaden reducerats från 500 kr. till

300 kr. Den försäkrades bidrag skall motsvara dagpenning under 5x22 +

der 22 + 22 +

= 59,1 eller avrundat 60 dagar. Exempel 2: En

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 4/ år 1068

—-) = 123,2 eller avrundat 124 dagar.

500 J

Ytterligare ett villkor för att de nuvarande bestämmelserna i 15 kap. 2 §

AFL skall vara tillämpliga är att den försäkrade under det år han uppburit

sjukpenning eller motsvarande ersättning varit placerad i lägst den sjukpenningklass

som han skulle ha tillhört, om hans årsinkomst av förvärvsarbete

uppgått till det vid årets ingång gällande basbeloppet. Därigenom

har man skapat en viss garanti för att den försäkrade var förvärvsarbetande

före sjukdomsfallet. LO har i sitt remissvar erinrat om att enligt AFL

placering i sjukpenningklass inte får ändras under tid för sjukdom men

att motsvarande regel inte finns för arbetslöshetstid. LO förordar antingen

motsvarande bestämmelse vid arbetslöshet eller att kravet på placering i

sjukpenningklass utgår.

Det är riktigt att ändring av sjukpenningklass inte får ske under tid för

sjukdom utom i vissa närmare angivna fall. Förbudet mot ändring av sjukpenningklass

gäller också vid vissa former av arbetsvärd. Den försäkrade

får sålunda under pågående arbetsvärd i form av arbetsprövning, yrkesutbildning

eller arbetsträning inte placeras i lägre sjukpenningklass än

den han tillhörde då arbetsvärden började. Detta innebär också att sjukpenningldassplaceringen

inte får upphöra. Sedan arbetsträning pågått sex

månader föreligger inte längre hinder för sänkning av sjukpenningklassen.

Särskilda regler om rätten att stå kvar i sjukpenningklass under tid för

arbetslöshet finns inte i AFL. På detta område har emellertid utbildats en

praxis, för vilken riksförsäkringsverket redogjort i sitt remissyttrande över

KS A-utredningens förslag. Enligt verket gäller i huvudsak följande. Den

som utträder ur förvärvslivet skall normalt inte längre vara sjukpenningförsäkrad.

Kortare arbetsavbrott — intill sex månader — medför emellertid

inte ändring av sjukpenningklass. Är avbrottet i förvärvsarbete föranlett av

oförvållad arbetslöshet och har den arbetslöse genom anmälan hos arbetsförmedling

eller på annat sätt dokumenterat sin avsikt att fortfarande stå

till arbetsmarknadens förfogande, får han stå kvar som sjukpenningförsäkrad

så länge dessa förhållanden alltjämt föreligger. För den som pensionerats

i sin tidigare anställning och som inte kan antas få annan anställning

med lika hög lön kan sjukpenningklassen emellertid sänkas. Även i sådana

fall skall dock sjukpenningklassen motsvara inkomsten av sådant

arbete som kan tänkas stå honom till buds. Först när hans förmåga att utföra

förvärvsarbete med säkerhet kan bedömas ha upphört på grund av

ålder, sjukdom eller avvänj ning från arbete eller han i vart fall inte längre

kan tänkas få en arbetsinkomst som motiverar placering i sjukpenningklass,

bör han upphöra att vara sjukpenningförsäkrad.

Det anförda ger enligt min mening vid handen att rimliga garantier finns

för att sänkning av sjukpenningklassplacering inte sker opåkallat vid arbetslöshet.

Det finns därför inte anledning att ändra nuvarande bestämmelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr M år li)G8

11

bnligt 15 kap. 2 § AFL gäller vidare att bestämmelserna i paragrafen inte

Lu tillämpas för mer än tre år för en försäkrad. Denna begränsning beror

på att det inte ansetts motiverat att en försäkrad skall få tillgodoräkna sig

mer än några få år som pensionsgrundande utan att dessa år kan inverka

sänkande på medelpoängen. Riksförsäkringsverket har utgått från att här

nämnda bestämmelser skall gälla även vid arbetslöshet. Jag delar denna uppfattning

och kan alltså inte ansluta mig till ett under remissbehandlingen

framfört förslag att utsträcka tiden till fem år. Då det här rör sig om eu

avvikelse från de principer som gäller för rätt till ATP bör en viss försiktighet

iakttas när det gäller att bestämma omfattningen av de nya reglerna.

För att försäkringskassorna skall kunna tillämpa de nya bestämmelserna

krävs en omfattande a visering till dem. Denna bör i fråga om dagpenning

från de erkända arbetslöshetskassorna åvila arbetslöshetskassorna

och i fråga om omställningsbidrag och utbildningsbidrag arbetsmarknadsverket.

Arbetslöshetskassorna har genom sin samorganisation förklarat sig

beredda att lämna uppgifter om de medlemmar, som under ett kalenderår

uppburit ersättning i sådan omfattning, att de berörs av den förordade

lagstiftningen. Kassorna har emellertid framhållit att det skulle innebära

en fördel att lämna uppgifterna per försäkringsår, alltså för tiden den 1 september—den

31 augusti påföljande år. Jag anser att alla uppgifter till de

allmänna försäkringskassorna bör lämnas kalenderårsvis. Anmälningsförfarandet

kompliceras av regeln att man skall kunna lägga samman de tider

under vilka dagpenning, omställningsbidrag och utbildningsbidrag utgått.

Det får ankomma på riksförsäkringsverket att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

utforma de administrativa regler som kan behövas.

De nya bestämmelserna bör bilda ett nytt andra stycke i 15 kap. 2 § AFL.

De bör träda i kraft den 1 juli 1968. Riksförsäkringsverket har förordat att

bestämmelserna får retroaktiv tillämpning så att de förmånligare

beräkningsgrunderna får tillämpas för åren 1965—1967 för försäkrad

som hos allmän försäkringskassa styrker att han under något av dessa år

uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa under kvalifikationstiden.

Jag delar verkets uppfattning och anser alt detsamma skall gälla

även för utbildningsbidrag. Retroaktiviteten bör omfatta även första halvåret

1968 så att arbetslöshet under första och andra halvåren 1968 räknas

samman. Föreskrifter om den retroaktiva tillämpningen bör tas in i övergångsbestämmelser

till den föreslagna lagändringen. Frågan huruvida

retroaktivregeln är tillämplig på en försäkrad för åren 1965—1967 bör inte

hållas öppen någon längre tid. Jag förordar att regeln skall vara tillämplig

under förutsättning att den försäkrade före den 1 januari 1970 genom

anmälan till försäkringskassan styrker att han uppburit dagpenning mer

än 60 dagar under något av de nämnda åren. Anmälan torde böra ske

på blankett enligt formulär som fastställs av riksförsäkringsverket efter

samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Jag utgår från att arbetslöshetskassorna

hos sina medlemmar sprider kännedom om lagändringen och att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 4/ år 1968

kassorna medverkar vid anmälningsförfarandet. I fråga om första halvåret

1968 torde det vara möjligt för arbetslöshetskassorna att utan den försäkrades

medverkan lämna uppgifter om uppburen dagpenning. Uppgifterna

bör avse hela kalenderåret 1968.

De förbättrade förmåner som kan bli en följd av de nya reglerna bör utgå

fr. o. m. den 1 juli 1968 för den som då uppbär pension. Försäkringskassa

har att verkställa sådan omräkning av beviljad pension, som kan föranledas

av retroaktivregeln så snart det kommer till kassans kännedom att förutsättningar

föreligger.

I detta sammanhang bör på förekommande ställen i AFL ordet »medicinalstyrelsen»

bytas ut mot »socialstyrelsen».

Standardhöjning av folkpensioner

I prop. 1968:1 (bil. 7, sid. 20) har föreslagits en standardhöjning avfolkpensionerna

den 1 juli 1968. Jag har förordat att pensionerna Irån

denna tidpunkt skall utgå med ett årsbelopp motsvarande för en ensam pensionär

90 % av basbeloppet och för två pensionsberättigade makar 140 %

av basbeloppet. I anslutning härtill vill jag föreslå en ändring av avrundningsregeln

vid beräkning av pension i 16 kap. 4 § andra stycket AFL. Den

nuvarande regeln innebär att den årspension man utgår från vid beräkningen

avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med

tolv. Regeln har tillkommit för att man skall slippa att betala ut öresbelopp

vid månadsutbetalningarna av pension. Samma effekt, men ett för pensionärerna

gynnsammare resultat, får man om årsbeloppet i stället för att alltid

avrundas neråt avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart

med tolv. Detta innebär att om den överskjutande delen utgör 6 kr. eller mer

avrundning sker uppåt och i andra fall neråt. Jag förordar att regeln ändras

i enlighet härmed. Den föreslagna standardhöjningen motsvarar vid nuvarande

basbelopp — 5 800 kr. — 204 kr. för en ensam pensionär och 288 kr.

för ett pensionärspar. Vid oförändrat basbelopp skulle ålderspensionens årsbelopp

bli — frånsett kommunalt bostadstillägg — 5 220 kr. för en ensam

pensionär och 8 112 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande höjningar inträder

för hel förtidspension och oreducerad änkepension.

Med den förordade höjningen kommer det program för standardhöjningar

av folkpensioner t. o. m. år 1968, som statsmakterna bär uttalat sig

för, att vara genomfört. I 1964 års statsverksproposition framhöll jag att

standardhöjningar av folkpensionerna bör komma till stånd även efter år

1968. Frågan om utformningen av dessa fortsatta folkpensionshöjningar utreds

av pensionsförsäkringskommittén. Kommittén kommer att lägga fram

förslag härom under innevarande år.

Jag föreslår att pensionen för en ensam pensionär utgår efter den i AFL

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1968

angivna andelen 90 % av basbeloppet. Pensionen till var och en av två pensionsberättigade

makar bör såsom pensionsförsäkringskommittén föreslagit

utgå med 70 % av basbeloppet. Pensionen till pensionsberättigad, vars make

uppbär två tredjedels resp. en tredjedels förtidspension, skall då utgå med

76 2/s % resp. 83 Vs % av basbeloppet. Förslagen kräver ändringar i 6 kap.

2 § första stycket och 7 kap. 4 § AFL.

Pensionshöjningar har de senaste åren fullt ut tillkommit ålders- och

förtidspensionärer, som åtnjuter ersättning från yrkesskadeförsäkringen

och vilkas pension utgår med tillämpning av 18 § andra stycket lagen angående

införande av AFL. Också de pensionshöjningar som nu genomförs

bör tillkomma dessa pensionärer utan reduktion. Jag förordar en övergångsbestämmelse

härom.

Kostnaderna för standardhöjningen kan beräknas till 225 milj. kr. för

budgetåret 1968/69.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Förevarande proposition innehåller förslag om fördelaktigare beräkningsregler

för ATP till försäkrade som är födda före år 1928 och som fått sina

inkomster nedsatta till följd av arbetslöshet. Reglerna, som har samma konstruktion

som motsvarande bestämmelser för sjukdom, omfattar försäkrad

som under ett kalenderår erhållit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa

under mer än 60 dagar eller under motsvarande tid uppburit utbildningsbidrag

eller omställningsbidrag. Sådan försäkrad skall i princip få tillgodoräkna

sig året som pensionsunderlag även om han inte haft pensionsgrundande

inkomst överstigande ett basbelopp. Vidare skall vid beräkning av

del poängmedeltal, som skall ligga till grund för pensionen, bortses från det

aktuella året, om medeltalet därigenom höjs. De fördelaktigare beräkningsreglerna

får tillämpas för högst tre år.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år men den fördelaktiga beräkningsgrunden

skall tillämpas även beträffande arbetslöshet som inträffat

efter ingången av år 1965. Retroaktiv tillämpning för åren 1965—1967 förutsätter

att i fall, då reglerna kan bli aktuella, före den 1 januari 1970 till

den allmänna försäkringskassan görs anmälan i vilken omfattning dagpenning

eller utbildningsbidrag åtnjutits.

I motionerna 1:815 och II: 1055 påpekas att det i vissa fall är familjepensionsförmåner,

som berörs av de fördelaktigare beräkningsreglerna.

När det gäller anmälan för åren 1965—1967 måste det i sådana fall bli den

försäkrades efterlevande som har att göra anmälan till försäkringskassan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande nr 41 år 1968

Motionärerna vill att det i tillämpningsföreskrifterna skall anges att anmälan

av en efterlevande skall beaktas, trots att det i lagtexten anges att anmälan

skall göras av den försäkrade.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om de särskilda beräkningsreglerna

för ATP i samband med arbetslöshet. Beträffande den i motionerna

upptagna frågan ligger det enligt utskottets mening i sakens natur

att i fall då den försäkrade avlidit anmälan i stället får göras av hans

efterlevande. Förhållandet bör beaktas i samband med utformandet av formulär

till de blanketter som, enligt vad som anförs i propositionen, skall

användas vid anmälningsförfarandet. Motionärernas önskemål kan därigenom

bli tillgodosett.

Propositionen innehåller vidare förslag om standardhöjning av folkpensionerna

från den 1 juli 1968. Vid nuvarande basbelopp föreslås det årliga

pensionsbeloppet höjt med 204 kr. till 5 220 kr. för ensam pensionär och

med 288 kr. till 8 112 kr. för ett pensionärspar. I motionerna 1:416 och

II: 511 föreslås att det årliga pensionsbeloppet skall höjas med 300 kr. för

ensam pensionär och 425 kr. för två pensionsberättigade makar. Utskottet

ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker således motionerna.

I anslutning till förslaget om höjning av folkpensionerna föreslås en justering

av avrundningsregeln vid beräkning av pension. Den nuvarade regeln i

16 kap. 4 § AFL innebär att det pensionsbelopp, som skall utgivas för en

månad, fastställs med utgångspunkt från årspensionsbeloppet avrundat

till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Regeln har

tillkommit för att man skall slippa utanordna öresbelopp vid de månatliga

pensionsutbetalningarna. I propositionen anförs att man kan nå samma

effekt, men med ett för pensionärerna gynnsammare resultat, om årspensionsbeloppet

i stället för att alltid avrundas neråt avrundas till närmaste

hela krontal som är jämnt delbart med tolv. 16 kap. 4 § AFL föreslås justerad

i enlighet härmed.

I motionen II: 1054 yrkas att avrundningsregeln skall utformas så att årspensionsbeloppet

alltid skall avrundas uppåt, d. v. s. till närmast hela högre

krontal som är jämnt delbart med tolv.

Kungl. Maj :ts förslag får anses innebära en rimlig lösning. Sett på längre

sikt innebär den nya regeln inte någon reduktion av de med utgångspunkt

från basbeloppet bestämda årliga pensionsbeloppen. Utskottet ansluter sig

alltså till propositionen i denna del och avstyrker motionen II: 1054.

Utöver vad ovan anförts har det i propositionen framlagda lagförslaget

och de av departementschefen i anslutning därtill gjorda uttalandena inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr bl år 1968

15

A. att riksdagen med avslag på motionen II: 1054 måtte

antaga det genom förevarande proposition, nr 60, framlagda

lagförslaget, såvitt angår 16 kap. 4 § lagen om allmän försäkring;
B.

att riksdagen med avslag på motionerna I: 416 och

II: 511 måtte antaga lagförslaget i övrigt; samt

C. att riksdagen med bifall till motionerna 1:815 och

II: 1055 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört angående anmälningsförfarandet.

Stockholm den 23 april 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), fru

Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s), Edström (fp), Blomquist (h),

Ivar Andersson (s)* och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Ekendahl (s)*, herrar Gustavsson i Alvesta

(ep), Johansson i Södertälje (s), Wiklund i Stockholm (fp), fru Svensson

(s), herrar Jonsson (fp), Göransson (s) och Carlshamre (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A

av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Wiklund i Stockholm (fp) och Jonsson

(fp), vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på sid. 14 med orden

»Kungl. Maj:ts förslag» och slutar med orden »motionen 11:1054» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör avrundningsregeln utformas så att månatliga

pensionsbelopp aldrig reduceras i förhållande till vad som skall utgå

med utgångspunkt från årspensionsbeloppet, beräknat som viss del av basbeloppet.

Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motionen II: 1054

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5 Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1968

och föreslår alltså den ändringen i propositionen att avrundning av månatliga

pensionsbelopp alltid skall ske uppåt.»

b) att utskottet under A bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till motionen II: 1054 samt med

avslag på propositionen såvitt angår ändring i 16 kap. 4 §

lagen om allmän försäkring, måtte för sin del antaga nämnda

paragraf i följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

16 kap.

4

Pension utgives månadsvis.

Vid beräkning av pensionsbelopp

för månad skall den årspension, från

vilken beräkningen utgår, avrundas

till närmaste hela krontal, som

är jämnt delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet

lägre än tolv kronor,

bortfaller pensionen för den månad

som beräkningen avser. Vid tilllämpning

av vad nu sagts skola samtliga

den pensionsberättigade tillkommande

pensionsförmåner anses som

en pension. Avrundning skall i första

band göras å folkpension enligt 6, 7

eller 8 kap.

§•

Pension utgives månadsvis.

Vid beräkning av pensionsbelopp

för månad skall den årspension, från

vilken beräkningen utgår, avrundas

till närmast högre hela krontal, som

är jämnt delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet

lägre än tolv kronor,

bortfaller pensionen för den månad

som beräkningen avser. Vid tilllämpning

av vad nu sagts skola samtliga

den pensionsberättigade tillkommande

pensionsförmåner anses som

en pension. Avrundning skall i första

hand göras å folkpension enligt 6, 7

eller 8 kap.»

ESSELTE AB, STHLM 68

814276

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den tf juni 1926 s. 1 i texten