Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension jämte i ämnet väckta motioner.

1968-05-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren

1970—1974 till försäkringen för tilläggspension jämte

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 29 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 93, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förelag

till

Lag

om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970_1974

till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381)

om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen

för tilläggspension skall utgöra tio procent för år 1970, tio och en

fjärdedels procent för år 1971, tio och en halv procent för år 1972, tio och

tre fjärdedels procent för år 1973 och elva procent för år 1974.

Motioner

I samband med propositionen har andra lagutskottet behandlat följande

i anledning av densamma väckta motioner.

1) de likalydande motionerna 1: 953 av herr Holmberg m. fl. och II: 1209

av herr Bohman in. fl.

I motionerna föreslås att avgiftsuttaget för ATP under perioden 1970—

1974 skall vara oförändrat 9,5 %. Motionärerna yrkar, »att riksdagen måtte

antaga följande

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

Förslag

till

Lag

om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen

för tilläggspension.

Härigenom för ordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen den 15 maj 1962 (nr

381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till

försäkringen för tilläggspension skall utgöra 9,5 % för vart och ett av åren

1970—1974».

2) de likalydande motionerna I: 954 av herr Nilsson, Ferdinand, och

II: 1210 av herr Börjesson i Glömminge.

I motionerna yrkas,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och

förslag avseende en avvägning av ATP-avgiften för tiden 1970—1974 som

tryggar ATP-pensionernas utbetalning utan fondering som därför icke är

erforderlig samt

att ATP-avgiften för 1971 i avvaktan härpå måtte bestämmas att utgå

med tio procent».

I anledning av propositionen har dessutom väckts de likalydande motionerna

I: 952 av herrar Bengtson och Dahlén samt II: 1211 av herrar Wedén

och Eliasson i Sundborn. Detta motionspar behandlas av bankoutskottet i

utlåtandet 1968: 45.

I det följande redovisas av propositionen endast departementschefens anförande.

Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till denna.

Departementschefen

Avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen har hittills fastställts

för två femårsperioder. Uttaget för de första fem åren 1960—1964

fastställdes efter en skala, som började med 3 % för år 1960 och som därefter

steg med 1 % om året till 7 % för år 1964. Under den nu löpande perioden,

åren 1965—1969, har uttaget fastställts till 7,5 % för år 1965 för att

därefter öka med 0,5 % om året fram till periodens slut. Avgiften för år

1969 —- det senaste år för vilket avgiftsuttaget har fastställts — skall alltså

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968 3

utgöra 9,5 %. Statsmakterna har alt i år ta ställning till avgiftsuttagets storlek

för tiden närmast efter år 1969. Liksom tidigare bör uttaget avse en

femårsperiod.

Riksförsäkringsverket har lagt fram förslag beträffande avgiftsuttaget för

åren 1970—1974. Fem alternativ föreligger, betecknade A—E. Enligt alternativ

A skall avgiften höjas med 0,5 % om året för att uppgå till 12 % år

1974. Alternativ B innebär en avgiftsökning med 0,5 % under vart och ett av

de tre första åren, varefter avgiften fr. o. m. år 1972 skall utgöra 11 %. Enligt

alternativ C skall avgiften utgöra 10 % för år 1970 för att därefter årligen

öka med 0,25 % till 11 % år 1974. Alternativen D och E innebär att

avgiftsuttaget skall fastställas till 10 % resp. 9,5 % för hela den aktuella

perioden. Riksförsäkringsverket förordar att avgiftsuttaget för åren 1970—

1974 bestäms i enlighet med något av alternativen A—C, vilka alla av verket

anses godtagbara från försäkringens synpunkt. Alternativen D och E är

enligt riksförsäkringsverkets mening inte förenliga med de principer som

verket, nu liksom år 1963, anser att man bör tillämpa vid bedömningen av

avgiftsuttaget.

Vid remissbehandlingen har försäkringsinspektionen anslutit sig till

riksförsäkringsverkets förslag om avgiftsuttag enligt något av alternativen

A, B eller C. Löntagarorganisationerna förordar att avgiftsuttaget bestäms

enligt alternativ C, medan de remissinstanser som företräder företagarintressena

vill ha ett oförändrat avgiftsuttag enligt alternativ E. RLF anser

att detta oförändrade avgiftsuttag bör fastställas provisoriskt och förordar

i andra hand alternativ C.

Remissinstansernas olika meningar om vilken avgift som bör tas ut under

den aktuella perioden grundas på olikheter i uppfattningen om pensionslondens

syfte. För min del anser jag att det inte finns någon anledning att

frångå den grundinställning till fondbildningen som kom till uttryck vid införandet

av tilläggspensioneringen och som även låg till grund för 1963 års

riksdagsbeslut om avgiftsuttaget för åren 1965—1969 (prop. 1963: 123, 2LU

57, rskr 289). Det innebär att en betydande fondbildning är motiverad både

av pensioneringens eget intresse och av samhällsekonomiska skäl. Fondmedlen

medverkar till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och

därmed till en produktionsökning. Vidare skall pensionsfonden medverka

till en utjämning av kostnaderna för tilläggspensioneringen så att avgifterna

för utgående pensioner inte behöver bli så stora i framtiden som de måste

bli om man inte hade en fondering.

Vid min granskning av materialet i denna fråga har jag kommit till slutsatsen

att avgiftsuttaget för år 1970 bör utgöra 10 % och att avgiften därefter

bör höjas med 0,25 % om året så att avgiften för år 1974 kommer att

utgöra 11 %. Detta överensstämmer med alternativ C i riksförsäkringsverkets

förslag. Jag anser att man enligt detta alternativ, som tillstyrkts av bl. a.

löntagarnas organisationer, får en god avvägning mellan de olika synpunkter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

som bör beaktas i sammanhanget. C-alternativet är godtagbart såväl från

försäkringens synpunkt som från allmänna samhällsekonomiska synpunkter.

Den årliga avgiftshöjningen blir relativt måttlig och jämnt fördelad under

perioden.

Avgifterna till tilläggspensioneringen beräknas på den pensionsgrundande

inkomsten. Räknat på den totala inkomsten kan den för år 1969 fastställda

avgiften beräknas motsvara ett uttag av 6,6 %. Med utgångspunkt

i antaganden om en årlig ökning av realinkomsterna med 3 % och av levnadskostnaderna

med 2 % blir avgifterna enligt alternativ C räknat på

totalinkomsten 6,97 % år 1970, 7,16 % år 1971, 7,35 % år 1972, 7,52 % år

1973 och 7,70 % år 1974. Den årliga höjningen med 0,25 % på den pensionsgrundande

inkomsten motsvarar 0,16—0,19 % på totalinkomsten.

Med utgångspunkt i nyssnämnda antaganden om realinkomst- och levnadskostnadsutvecklingen

samt en förräntning av pensionsfondens medel

efter 4 % beräknas pensionsfonden vid tillämpning av avgiftsalternativ C

komma att öka från drygt 19 miljarder kr. vid slutet av år 1967 till närmare

65 miljarder kr. år 1974. Sett i förhållande till de totala bruttoinvesteringarna

kan fondökningens årliga andel av dessa investeringar beräknas till

12—13 % under den period som det nu aktuella avgiftsuttaget avser. En sådan

fondbildning inom tilläggspensioneringen får anses stå i god samklang

med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter som bör beaktas i

detta sammanhang.

I anslutning härtill vill jag också erinra om att riksdagen i samband med

1963 års beslut om avgiftsuttaget har uttalat sig för en utredning om de

samhällsekonomiska verkningarna i olika avseenden av pensionssystemet.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t den 1 november 1963 beslutat att

utredning i dessa hänseenden rörande tillägg sp e n sio n s sy st e i n e t s verkningar

skall utföras inom ramen för den av finansdepartementet bedrivna

planeringen av den svenska ekonomins utveckling på längre sikt. För utredning

av bl. a. angivna frågor har en särskild utredningsman tillkallats.

Utredningsmannen har i januari 1967 redovisat resultatet av sitt arbete i betänkandet

»Finansiella långtidsperspektiv» (SOU 1967:6). Utredningsresultatet

kommer att bli föremål för ytterligare överarbetning.

Procentsatsen för avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension bör

— räknat på den pensionsgrundande inkomsten— bestämmas till 10 % för

år 1970, 10,25 % för år 1971, 10,50 % för år 1972, 10,75 % för år 1973 och

11 % för år 1974.

Utskottet

I förevarande proposition föreslås att avgiften för ATP, som för år 1969

fastställts till 9,5 % av den pensionsgrundande inkomsten, skall höjas med

0,5 % för år 1970 och därefter med 0,25 % för de närmast följande fyra

åren så att avgiften för år 1974 kommer att utgöra 11 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968 5

Om man utgår från en årlig ökning av realinkomsterna med 3 % och av

levnadskostnaderna med 2 % kan avgiftsuttaget räknat på totalinkomsten

beräknas motsvara ett uttag av 6,6 % år 1969 och 7,7 % år 1974. Om man

vidare antar att pensionsfonden förräntas efter 4 % kommer fonden, som

vid slutet av år 1967 uppgick till ca 19 miljarder kr., att vid slutet av år

1974 nå en höjd av ca 65 miljarder kr. Med utgångspunkt från oförändrat

avgiftsuttag av 11 % efter år 1974 har det — med nyssnämnda förutsättningar

om förräntning och utveckling i fråga om löner och penningvärde

samt med oförändrade regler på förmånssidan — beräknats att de influtna

avgifterna jämte avkastningen av allmänna pensionsfonden under innevarande

sekel varje år kommer att överstiga försäkringens utgifter.

I motionerna 1:953 och 11:1209 yrkas att avgiftsuttaget för perioden

1969—1974 skall bestämmas till 9,5 %. Motionärerna hävdar att allmänna

pensionsfonden kan beräknas bli förräntad efter eu högre procentsats än

4 %. Den genomsnittliga förräntningen har hittills legat mellan 5 och 6 %.

Fortsätter denna utveckling kommer fonden med ett avgiftsuttag på 9,5 %

att vid slutet av år 1974 uppgå till ungefär samma belopp som förutsätts

enligt propositionens förslag till avgiftsuttag och med en fondförräntning

av 4 %. Motionärerna hävdar vidare, att deras förslag till avgiftsuttag är

tillfyllest, även om fondtillväxten mot förmodan inte skulle vara underskattad

i den prognos som ligger till grund för propositionen. Det är enligt

motionärerna oförenligt med en sund ekonomisk politik att i ett svagt konjunkturläge

belasta näringslivet med ytterligare kostnader.

Även i motionerna I: 954 och II: 1210 kritiseras det i propositionen föreslagna

avgiftsuttaget. Motionärerna vill ha en ny utredning om avgiftsuttaget

för åren 1970—1974 med sikte på att uttaget skall avvägas så att fonderingen

inte blir större än som erfordras för att trygga pensionsutbetalningarna.

I avvaktan på utredningsresultatet föreslår motionärerna att avgiften

för år 1971 fastställs till 10 %.

De skilda åsikter som finns beträffande avgiftsuttaget torde —- såsom

framhålles av departementschefen — bottna i olikheter i uppfattningen om

pensionsfondens syfte. I den principproposition som ligger till grund för

lagstiftningen om tilläggspensioneringen (1958 A: 55) framhölls, att en betydande

fondering var motiverad av pensioneringens eget intresse och av

samhällsekonomiska skäl. Fondmedlen skulle, med beaktande av bortfall

av annat sparande, medverka till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten

och därmed till en produktionsökning. Det framhölls också, att

pensionsfonden skulle möjliggöra en utjämning av kostnaderna för tillläggspensioneringen

så att avgifterna för utgående pensioner inte behövde

bli så stora i framtiden som de måste bli om man inte avsatte några medel

till en fond. I det sammanhanget erinrades om att antalet åldringar kunde

beräknas stiga kraftigt under en lång tid framåt.

Denna inställning till fondbildningen bekräftades av riksdagen i samband

med bestämmandet av avgiftsuttaget för åren 1965—1969 (2LU

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

1963:57). I den förevarande propositionen uttalar departementschefen att

det inte finns skäl att gå ifrån det anförda ställningstagandet. Utskottet

delar denna uppfattning. Det i propositionen föreslagna avgiftsuttaget tillgodoser

det uttalade syftet med fondbildningen. Även med hänsyn till vad

i övrigt anförs i propositionen bör den av Kungl. Maj :t gjorda avvägningen

av avgiftsuttaget kunna accepteras. Den ökade belastningen på företagen

med sannolikt något över 1 % räknat på de totala löneutgifterna kan inte

anses vara av en sådan storleksordning att den inte kan godtas. Utskottet vill

dessutom framhålla att det är angeläget att avgiftsuttaget inte sker efter

alltför snäva normer, eftersom ett visst utrymme bör skapas för framtida

reformer inom ATP-systemet. Utskottet biträder alltså propositionen och

avstyrker således motionerna. I anslutning till utredningsyrkandet i motionerna

1:954 och II: 1210 får utskottet påpeka att bankoutskottet i sitt

utlåtande 1968:45 behandlar frågan om en parlamentarisk utredning av

ATP-systemets samhällsekonomiska verkningar, allmänna pensionsfondens

inverkan på näringslivet och fondförvaltningens framtida utformning.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag på följande motioner, nämligen

A) 1:953 och 11:1209 samt

B) I: 954 och II: 1210,

måtte bifalla förevarande proposition, nr 93.

Stockholm den 14 maj 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar

Lars Larsson (s), Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric

Carlsson (ep)*, Edström (fp) och Ivar Andersson (s);

från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s), herrar

Bengtsson i Varberg (s), Fredriksson (s), Gomér (ep), Ringaby (h),

Jonsson (fp) och Göransson (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hubinette (h) och Ringaby (h), vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden

»De skilda» och slutar med orden »framtida utformning» bort ersättas med

text av följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

»Utskottet delar den i motionerna I: 953 och II: 1209 framförda uppfattningen

att ett oförändrat avgiftsuttag efter 1969 på 9,5 % är tillräckligt.

Även om man räknar med den låga räntesatsen 4 %, kommer — med 9,5 %

avgiftsuttag och med de förutsättningar i övrigt som uppställs i propositionen

— avkastningen av fonden, under hela den tid vi nu har att fastställa

avgiftsuttaget för, att i praktiken täcka pensioneringens utgifter. Influtna

avgifter kan således i princip i sin helhet fonderas. Ännu år 1980 kommer

med nyssnämnda förutsättningar fondavkastningen att utgöra mer än

50 % av pensioneringens utgifter. Till detta kommer att fonden sannolikt

kommer att förräntas efter en högre procentsats än 4 %, vilket ytterligare

ökar fondens betydelse för försäkringens finansiering. Belysande för det stora

»överuttag» av avgifter som sker är, att med ett renodlat fördelningssystem

— utan varje fondering — skulle avgiftsuttaget först omkring år

1990 behöva uppgå till procenttal av den storleksordning som nu föreslås i

propositionen.

Det anförda visar enligt utskottet att eu procentsats på 9,5 % för tiden

1‘ram till år 1975 är fullt tillfredsställande såväl för försäkringen som för

den allmänna samhällsekonomin. Belastningen på försäkringen kan visserligen

förutses öka kontinuerligt under resten av seklet, men såvitt nu kan

bedömas kan man med relativt måttliga avgiftsökningar under kommande

avgiftsperioder klara den ökade belastningen utan att själva fonden behöver

tillgripas. Ett ytterligare viktigt skäl att inte nu stegra avgiftsuttaget är

det pressade kostnadsläget för företagen. Det kan inte vara klokt att i nuvarande

konjunktur lägga på företagen ytterligare bördor, i synnerhet som

detta i enlighet med det ovan anförda inte är motiverat för att trygga pensionsutfästelserna.

Enligt utskottets mening behövs inte någon ytterligare

utredning, som förordas i motionerna 1:954 och II: 1210, av avgiftsuttaget

för åren 1970—1974.

Utskottet biträder alltså motionerna I: 953 och II: 1209 och avstyrker såväl

propositionens förslag till avgiftsuttag som motionerna 1:954 och

II: 1210.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen — under förklaring att det i propositionen

framlagda lagförslaget inte i oförändrat skick kunnat antagas

—- med avslag på motionerna I: 954 och II: 1210 samt

med bifall till motionerna I: 953 och II: 1209 måtte antaga

lagförslaget i nedanstående såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att den i 19 Härigenom förordnas, att den i 19

kap. 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr kap. 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr

381) om allmän försäkring nämnda 381) om allmän försäkring nämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1968

(Kungl. Maj:ts förslag)

procentsatsen för uttag av avgift till

försäkringen för tilläggspension skall

utgöra tio procent för år 1970, tio

och en fjärdedels procent för år 1971,

tio och en halv procent för år 1972,

tio och tre fjärdedels procent för år

1973 och elva procent för år 1974.

(Utskottets förslag)

procentsatsen för uttag av avgift till

försäkringen för tilläggspension skall

utgöra nio och en halv procent för

vart och ett av åren 1970—1974.»

Särskilt yttrande

av fru Hamrin-Thorell (fp), lierrar Eric Carlsson (ep), Edström (fp),

Rimmerfors (fp), Gomér (ep) och Jonsson (fp), vilka anfört:

Från vårt håll har i motionerna I: 952 och II: 1211, som hänvisats till

bankoutskottet, framförts angelägenheten av att undvika betydande överföring

av kostnader för pensioneringen på nästa generation. Som framhållits

från t. ex. LO är det dessutom nödvändigt att se till företagens möjligheter

att bära en stor ökning av kostnaderna, och organisationen har utifrån

dessa utgångspunkter inte funnit det lämpligt med något av de två högsta

alternativen utan har förordat alternativ C. Avgiftsuttaget måste också bedömas

utifrån samhälls- och företagsekonomiska utgångspunkter. Organisationer

som i första hand förordat ett lägre avgiftsuttag, såsom t. ex. RLF,

har förordat alternativ C i andra hand. Mot denna bakgrund och med hänsyn

till att riksförsäkringsverket anser, att alternativ C måste godtagas

för att uppfylla de krav, som från försäkringens synpunkt måste ställas,

finner vi det nödvändigt med en klarläggande samhällsekonomisk analys

av pensionssystemets verkningar i olika avseenden vid en fonduppbyggnad

av den omfattning som följer av alternativ C. I anledning därav har från

vårt håll i ovan nämnda motioner föreslagits att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående ATP-systemets

samhällsekonomiska verkningar, allmänna pensionsfondens inverkan

på näringslivet och fondförvaltningens framtida utformning. Till detta yrkande

har inte andra lagutskottet att taga ställning. Bankoutskottet behandlar

yrkandet i sitt utlåtande nr 1968: 45.

ESSELTE AB, STHLM

814335

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om procentsatsen för uittag av avgift under åren 1970—1971f till försäkr a1 i texten