Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

1968-10-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:49, Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av motioner angående den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande

motioner, 1:413 av herr Pettersson, Karl, och herr Johansson, Tage, samt

II: 514 av fru Lindberg och herr Fagerlund.

Motionärerna gör gällande att det finns vissa grupper av medborgare som

inte kan vara sjukpenningförsäkrade men som har behov av ett försäkringsskydd

med tanke på de extra kostnader som uppstår vid sjukdom. Följande

personkategorier borde enligt motionärernas mening kunna teckna frivillig

sjukpenningförsäkring, nämligen 1) kvinnor, som förut omfattats av den

s. k. hemmafruförsäkringen men som ej längre uppfyller villkoren på grund

av makes död eller på grund av att hemmavarande barn uppnått 16 års

ålder; 2) hemmadöttrar eller andra, som vårdat åldriga anhöriga mot fritt

vivre och därför varit obligatoriskt sjulcpenningförsäkrade men som ej

längre har förvärvsinkomst efter de anhörigas frånfälle; samt 3) gifta män,

som på grund av att de sköter hemmet saknar inkomst av förvärvsarbete.

I motionerna har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om prövning av sådan ändring i lagen om allmän försäkring

att villkoren för tecknande av frivillig sjukpenningförsäkring ändras så

att även de i motionen nämnda grupperna kan bli delaktiga av försäkringen».

Beträffande de skäl som motionärerna i övrigt åberopat till stöd för sin

hemställan får utskottet hänvisa till motionen II: 514.

Gällande bestämmelser m. m.

Grunderna för den obligatoriska sjukpenningförsäkringen

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om

allmän försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen

måste man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor,

som betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall

medföra rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till

minst 1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad

en grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst

på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning

på minst en kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 4!) år 1968

Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är

alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Såsom hemmafru räknas sådan

kvinnlig försäkrad under 67 år, som inte har någon arbetsinkomst eller har

så ringa arbetsinkomst att den inte uppgår till 1 800 kr. för år och som (a)

är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller i annat fall (b)

stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till henne eller hennes

make eller (c) stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit

gift eller har eller haft barn. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,

utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Hemmafru kan genom frivillig

försäkring förskaffa sig sjukpenningtillägg (se nedan). Kvinna, som

ej längre uppfyller villkoren för tillhörighet till hemmafruförsäkringen

(och som ej heller har förvärvsinkomst om minst 1 800 kr.) skall ej vidare

omfattas av sjukpenningförsäkringen. Avförandet sker i sådana situationer,

som åsyftas i motionerna, vid månadsskiftet närmast efter det anledning

till ändringen uppkommit eller, i fall av makes död, vid fjärde månadsskiftet

efter dödsfallet.

Frivillig sjukpenningfförsäkring

Vid sidan av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen finns för kvinnor,

som tillhör hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om

inte deras inkomster utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en

frivillig sjukpenningförsäkring. Bestämmelserna härom återfinnes i 21 kap.

lagen om allmän försäkring och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring

hos allmän försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen

gäller, såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen,

i huvudsak följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om

lägst en kr. och högst nio kr. för dag. Den sammanlagda sjukpenningen

på grund av den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga

femton kr. om dagen. Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med

3, 18, 33 eller 93 dagars karenstid. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass

nr 1 eller nr 2 äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet

finns till kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning.

Avgifterna för den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande

försäkringskassa. Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av

kassans utgifter för sjukpenningtillägg.

Historik

Ända sedan år 1954, då sjukförsäkring slag en trädde i kraft, har rätten för

hemmafruar och vissa därmed jämställda kvinnor att teckna frivillig sjukpenningförsäkring

varit beroende av om vederbörande tillhört den obligato
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

3

riska hemmafruförsäkringen eller varit utesluten från denna endast på

grund av att hennes inkomst varit för hög.

Till en början var av de icke förvärvsarbetande kvinnorna endast sådana

sjukpenningförsäkrade som var gifta och sammanlevde med sin man.

Vid 1955 års riksdag bifölls ett förslag, som innebar bl. a., att sjukpenningförsäkring

för hemmafruar efter hävande av sammanlevnaden mellan

makarna eller äktenskapets upplösning — genom mannens död, äktenskapsskillnad

eller återgång av äktenskapet — skulle bestå så länge hon

sammanlevde med barn under 16 år. Föredragande departementschefen anförde

i prop. nr 114 år 1955 följande.

För hemmafruarna avses sjukpenningförsäkringens funktion vara att

gardera mot bortfall på grund av sjukdom av deras arbetskraft för familjens

räkning. Något barnvillkor har emellertid inte uppsatts. Alldeles samma

funktion som den nyssnämnda torde en sjukpenningförsäkring fullgöra

för en familj bestående av moder och små barn. Behovet av sjukpenning

torde måhända mången gång vara större för en sådan familj. Situationen

torde väl i allmänhet vara densamma, vare sig familjen består av änka och

småbarn eller av frånskild eller hemskild kvinna med småbarn. Det synes

mig därför mindre följ driktigt att — när man nu har tagit in den med mannen

sammanlevande hemmafrun i den obligatoriska sjukpenningförsäkringen

och detta oberoende av barnvillkor — hustru med hemmavarande barn skall

uteslutas ur denna försäkring, om mannen försvinner ur familjebilden genom

att makarna flyttar isär med eller utan hem- eller äktenskapsskillnad

eller mannen avlider.

I propositionen berördes icke frågan om utsträckning av nämnda förmån

till att gälla även ogifta mödrar. Detta spörsmål behandlades emellertid av

andra lagutskottet (utlåtande nr 28) som i anledning av vid riksdagen avgivna

motioner anförde att situationen torde vara en annan för ogifta mödrar

än för änkor samt hem- och frånskilda kvinnor genom att de förra i regel

antingen kunde antagas snart återta sitt förvärvsarbete eller tillhöra kategorin

icke förvärvsarbetande hemmadöttrar. Utskottet ville likväl icke bestrida,

att behov av hjälp kunde föreligga för de ogifta mödrarna. Emellertid

ansåg sig utskottet icke kunna tillstyrka en sådan utsträckning av förmånen.

Utskottet förklarade sig förutsätta att frågan skulle följas med uppmärksamhet.

År 1960 utvidgades hemmafruförsäkringen — och den därtill anslutande

frivilliga försäkringen — så att ogifta mödrar, som sammanlevde med barn

under 16 år, fick ett försäkringsskydd, motsvarande det som i samma situation

tillkom ensamstående kvinnor, som var eller varit gifta (prop. 1960: 137,

LI 2U 1960:36).

Genom lagen om allmän försäkring, som gäller från den 1 januari 1963,

utvidgades personkretsen för hemmafruförsäkringen och den frivilliga försäkringen

till att omfatta även kvinna som stadigvarande sammanbor med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

någon med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn (prop. 1962: 90,

L2U 1962: 27). Denna utvidgning stod i samband med ändringar år 1960 i

skattelagstiftningen, vilka innebar att kvinna som nyss sagts i skattehänseende

behandlas som gift.

Krav på ändring av det villkor för tillhörighet till hemmafruförsäkringen

som hänför sig till barnets ålder (sextonårsgränsen) har väckts i motioner

åren 1962 och 1966 (2 LU 1962: 27, 1966: 47). Motionerna föranledde ingen

åtgärd, men sistnämnda år uttalade utskottet att om det blev aktuellt med

en mera allmän omprövning av sextonårsgränsen så förutsatte utskottet

att även den ifrågavarande regeln skulle övervägas.

I samband med reformförslag år 1966 om förbättrad sjukpenningförsäkring

hade riksdagen att ta ställning till motionsyrkande om att den allmänna

sjukförsäkringens regler och tillämpningsföreskrifter skulle överses

i syfte att män skulle bli jämställda med kvinnor i fråga om rätten till de

förmåner som hemmafruförsäkringen innefattar. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande 1966: 47 konstaterade andra lagutskottet att problemet ingick

i den större frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringen. Utskottet var inte berett att i dåvarande sammanhang

ta ställning till frågor av den arten, men utskottet uttalade att Kungl. Maj :t

borde ta upp problemet i lämpligt sammanhang.

Påföljande år behandlades i riksdagen motioner om översyn av socialförsäkringssystemet

såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män och

kvinnor. Andra lagutskottet anslöt sig i sitt utlåtande 1967: 38, vilket godkändes

av riksdagen, till motionärernas uppfattning att det fanns behov

av översyn av socialförsäkringsförmånerna i aktuellt hänseende. Riksdagens

begäran om utredning har i vad den avser översyn av sjukförsäkringsreglerna

av Kungl. Maj :t överlämnats till familjepolitiska kommittén att

övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.

Vid fjolårets riksdag väcktes jämväl motioner om vissa sjukförmåner

för hemmadöttrar. Ett av yrkandena innebar att hemmadöttrar skulle beredas

möjlighet att teckna frivillig försäkring för tilläggssjukpenning. I

sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967: 36 erinrade andra lagutskottet

om att reglerna om sjukpenning i lagen om allmän försäkring med vissa

undantag byggde på principen att sjukpenning skulle utgå endast då sjukdomen

medförde ett bortfall av förvärvsinkomst. Utskottet ansåg inte att

hemmadöttrarnas situation var så speciell att de i fråga om sjukpenningförmåner

borde bedömas på annat sätt än försäkrade i allmänhet. Utskottet

ville därför inte tillstyrka att undantag från angivna princip skulle göras

för hemmadöttrarna.

Under innevarande år har riksdagen behandlat en motion om utredning

av frågan om en frivillig sjukpenningförsäkring för ålderspensionärer. Motionen

har avslagits i enlighet med vad andra lagutskottet hemställt i utlåtande

1968: 36.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

5

Utskottet

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring

omfattar varje inskriven försäkrad som har inkomst av förvärvsarbete

uppgående till minst 1 800 kronor om året samt dessutom — på grund

av vad som brukar benämnas hemmafruförsäkringen — kvinnor upp till

67 års ålder vilkas inkomst understiger nämnda belopp men som stadigvarande

sammanbor med make eller därmed jämställd person eller barn under

16 år. Som komplement till den obligatoriska sjukpenningförsäkringen

finns en frivillig sådan. Denna är avsedd — förutom för vissa studerande

— för dels kvinnor som enligt vad nyss sagts har rätt till grundsjukpenning

trots att deras årsinkomst understiger 1 800 kronor, dels kvinnor som

skulle ha tillhört hemmafruförsäkringen om inte deras inkomster utgjort

hinder därför.

Motionärerna vill att den frivilliga sj nkpenningför säkringen skall utsträckas

till att omfatta vissa ytterligare grupper, nämligen dels kvinnor,

som tidigare inbegripits under hemmafruförsäkringen men som inte längre

uppfyller villkoren på grund av makes död eller på grund av att hemmavarande

barn uppnått 16 års ålder, dels hemmadöttrar eller andra, som

vårdat åldriga anhöriga mot fritt vivre och därför varit obligatoriskt sjukpenningförsäkrade

men som inte längre har någon förvärvsinkomst efter

de anhörigas frånfälle, dels ock gifta män, som saknar inkomst av förvärvsarbete

på grund av att de sköter hemmet. Motionärerna begär översyn av

lagen om allmän försäkring i sådant syfte.

Enligt utskottets mening föreligger ett i nuvarande lagstiftning obeaktat

behov av försäkringsskydd vid sjukdom för de av motionärerna åsyftade

kategorierna. Möjligheten att utsträcka rätten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring

till dessa grupper bör därför övervägas.

Önskemålet om översyn av sjukpenningreglerna torde delvis bli tillgodosett

genom det utredningsarbete som pågår inom familjepolitiska kommittén.

Det finns anledning anta att kommittén, som enligt sina direktiv

har att ägna särskild uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna,

kommer att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukpenningförsäkringen.

Till kommittén har också överlämnats riksdagens framställning

från i fjol om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringssystemet skall utredas. Även spörsmålet i vad mån gifta

män, som sköter hemmet och som saknar förvärvsinkomst, bör vara sjukpenningförsäkrade

torde således tas upp till behandling av kommittén.

Även för övriga i motionerna berörda grupper — kvinnor som ej längre

uppfyller villkoren för hemmafruförsäkring på grund av makes död samt

hemmadöttrar vars åldriga anhöriga avlidit — bör enligt utskottets mening

möjligheten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring bli föremål för

utredning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:413 och 11:514, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att frågan om vidgad möjlighet att teckna frivillig sjukpenningförsäkring

blir föremål för utredning i enlighet med

vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 oktober 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),

Hiibinette (h), Eric Carlsson (ep)*, Dahlberg (s), Högström (s), Erik Filip

Petersson (fp) och Blom (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg

(s), Rimmerfors (fp), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar

Fredriksson (s), Gomér (ep) och fru Svensson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Dahlberg (s), Högström (s)

samt fröken Sandell (s) och herr Fredriksson (s), vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden

»Enligt utskottets mening» och slutar på samma sida med orden »bli föremål

för utredning» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Sjukpenningförsäkringens funktion avses vara att gardera mot inkomstbortfall

på grund av sjukdom eller, beträffande hemmafruar och

likställda, mot bortfall på grund av sjukdom av arbetskraft för familjens

räkning. Frågan vilka merkostnader som uppstår för den enskilde i samband

med sjukdom tillägges däremot inte någon betydelse för rätten till

sjukpenning. Att utsträcka sjukpenningsystemet på sätt motionärerna föreslår

när det gäller kategorierna änkor utan barn eller ensamstående

kvinnor med barn som fyllt 16 år eller hemmadöttrar är följaktligen inte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

7

väl förenligt med grundläggande principer inom sjukpenningförsäkringen.

I vad avser änkor utan barn skulle dessutom motionsförslagets genomförande

innebära att samordningen mellan sjukpenningförmåner och pensionsförmåner

rubbades. Beträffande hemmadöttrarna uttalade utskottet i

anledning av motioner under fjolåret att deras situation inte är så speciell

att de i fråga om sjukpenningförmåner bör bedömas annorlunda än försäkrade

i allmänhet. Utskottet anser inte skäl föreligga att frångå denna

ståndpunkt.

I övrigt vill utskottet erinra om det utredningsarbete som pågår inom

familjepolitiska kommittén. Denna har enligt sina direktiv att ägna särskild

uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna och kommer

att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukförsäkringen. I

framställning till Kungl. Maj :t begärde riksdagen förra året att frågan om

jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkringen skulle utredas.

Beträffande översynen av reglerna inom sjukförsäkringen har uppdraget

överlämnats till familjepolitiska kommittén, som sålunda kommer

att ta upp frågan i vad mån gifta män utan förvärvsinkomst bör vara

sjukpenningförsäkrade.

På grund av det anförda föreligger enligt utskottets mening inte skäl

att vidtaga någon åtgärd i anledning av motionsyrkandet.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att förevarande motioner, 1:413 och 11:514, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:330 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om polismans rätt till ersättning för kroppsskada. a1 i texten