Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om befrielse för hemvärnsmän i vissa fall från repetitionsövning. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 139 av herr Mossberger m. fl. samt II: 183 av herrar Josefsson i Halmstad och Johansson i Simrishamn.

1968-10-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:52, Utlåtande i anledning av motioner om befrielse för hemvärnsmän i vissa fall från repetitionsövning. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1: 139 av herr Mossberger m. fl. samt II: 183 av herrar Josefsson i Halmstad och Johansson i Simrishamn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av motioner om befrielse för hemvärnsmän

i vissa fall från repetitionsövning.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1: 139 av herr Mossberger m. fl. samt II: 183 av herrar Josefsson i Halmstad

och Johansson i Simrishamn.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

hemställa hos Kungl. Maj :t om en utredning angående möjligheterna för de

hemvärnsmän som är krigsplacerade att få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring

inom hemvärnet på sätt som motsvarar deltagande i repetitionsövning».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 139.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från överbefälhavaren.

Gällande bestämmelser

Värnpliktsutbildning

Bestämmelserna om värnpliktsutbildning finns i värnpliktslagen. Värnplikten

varar fr. o. in. det år vederbörande fyller 18 år t. o. m. det år då

han fyller 47 år. Värnpliktsutbildningen omfattar grundutbildning och

repetitionsutbildning. Ben sistnämnda kan utgöras av krigsförbandsövningar,

särskilda övningar och mobiliseringsövningar. Värnpliktig skall fullgöra

högst fem krigsförbandsövningar. Övningens längd varierar i flertalet

fall mellan 15 och 34 dagar beroende på vapenslag och befattning. De särskilda

övningarna, som läggs in vid viktigare förband mellan krigsförbandsövningarna,

genomförs i huvudsak med befäl i officers- och underofficersbefattning

men vid ett mindre antal förband även med vissa värnpliktiga i

befattning för underbefäl eller menig. Dessa övningar — för varje värnpliktig

högst fem till antalet — är av fyra eller elva dagars längd. Mobiliseringsövningarna

kan omfatta antingen viss nyckelpersonal för förbandens mobilisering

eller hela förband med särskilt korta mobiliseringstider. Övningens

längd är i regel ett eller högst två dygn.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 2 avd. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

Hemvärnstjånst

Bestämmelser om hemvärnstjänstgöring återfinns i hemvärnskungörelsen

(SFS 673/1947, omtryckt efter ändringar i SFS 509/1953). Hemvärnet utgör

en del av armén och består av militärt organiserade, på frivillighetens väg

rekryterade förband, vilkas främsta uppgift är att verka för det omedelbara

skyddet av den egna hemorten och arbetsplatsen. Enligt 6 § i kungörelsen

utgörs hemvärnets personal av hemvärnsmän, extra hemvärnsmän, hemvärnsrekryter,

hemvärnsveteraner och musikhemvärnsmän. Hemvärnsmän

kan endast den vara som i värnpliktshänseende är över- eller underårig

eller frikallats från värnpliktens fullgörande eller såsom värnpliktig krigsplacerats

vid hemvärnet eller på grund av krigsplacering i civil befattning,

uppskov eller motsvarande anledning beräknas icke komma att inkallas till

värnpliktstjänstgöring under beredskapstillstånd eller krigstillstånd. Till

extra hemvärnsmän kan antas även den som inte uppfyller nyssnämnda krav.

Extra hemvärnsmän avses för aktiv tjänst i hemvärnet endast under tid

då han icke tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring (§ 7 i kungörelsen).

Extra hemvärnsmän är i fredstid skyldig att i utbildningssyfte årligen fullgöra

högst 50 och lägst 20 timmars tjänstgöring, dock icke under tid då han

tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring. Chefen för armén må befria extra

hemvärnsmän från nyssnämnda tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet

(§ 10 mom. 6 i kungörelsen).

Pågående utredningsverksamhet

Enligt direktiven för 1966 års värnpliktskommitté har kommittén till

uppgift att utreda bl. a. frågor om den närmare utformningen av utbildningen

av värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst, samordningen

av hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning och

verksamhet med ordinarie utbildning av värnpliktspersonal samt samordningen

av utbildningen mellan försvarsmakten och andra delar av totalförsvaret.

Kommittén beräknas att under nästa år avge delbetänkande angående

hemvärnsutbildningen.

Remissyttrande

I sitt remissyttrande konstaterar överbefälhavaren att motionärerna uppenbarligen

åsyftar s. k. extra hemvärnsmän. Han anför vidare följande.

Kategorin extra hemvärnsmän består till stor del av män i värnpliktsålderns

övre skikt. Såsom värnpliktiga avses de bekläda befattningar i krigsorganisationen.

De bibringas under repetitionsutbildningen speciella kunskaper

och färdigheter, vilka är nödvändiga för att de skall kunna lösa

sina uppgifter i krigsbefattningen. Det är därför av vikt att vederbörande i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

3

full utsträckning kan deltaga i repetitionsutbildning med sitt krigsförband.

1960 års värnpliktsutredning har särskilt framhållit betydelsen av att hela

krigsförbandet övas och att den värnpliktige under hela sin krigsplaceringstid

vid förbandet har samma övningsrytm som detta.

Avsteg härifrån skulle medföra kvalitetsförsämring inom krigsförbandet

samtidigt som det skulle innebära att grundprincipen i nuvarande repetitionsutbildningssystem

frångås.

De på frivillighetens väg rekryterade extra hemvärnsmännen torde i detta

avseende även kunna jämföras med värnpliktiga som är anslutna till andra

frivilliga försvarsorganisationer —- t. ex. Centralförbundet för befälsutbildning

som bl. a. omfattar den frivilliga befälsutbildningsrörelsen (FBU). Det

värnpliktiga befälet i FBU vidareutbildas för att bättre kunna lösa uppgifterna

i sin krigsbefattning. Eftersom repetitionsutbildningen avser i huvudsak

förbandsutbildning kan den personliga befälsutbildningen ej tas till intäkt

för att detta befäl skulle medgivas att fullgöra en begränsad repetitionsutbildning.

Frivillig tjänstgöring inom hemvärnet bör därför inte medföra möjlighet

till kompensation i form av minskad repetitionsutbildningsskyldighet. Man

kan däremot överväga att hemvärnsmännen, det år denne fullgör repetitionsutbildning,

befrias från tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet. Detta förhållande

kan regleras genom i hemvärnskungörelsen § 10 mom. 6 anvisad

möjlighet.

Överbefälhavaren avstyrker det i motionerna framförda förslaget om en

utredning angående möjligheterna för värnpliktiga hemvärnsmän att få

tillgodoräkna frivillig tjänstgöring inom hemvärnet på sätt som motsvarar

deltagande i repetitionsutbildning (krigsförbandsövning).

Utskottet

Motionärerna yrkar att riksdagen skall begära en utredning rörande

möjligheterna för hemvärnsmän att få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring

inom hemvärnet såsom repetitionsutbildning.

Med hemvärnsmän avses enligt hemvärnskungörelsen personal inom hemvärnet

som i regel inte är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring. En

annan kategori av hemvärnets personal är de extra hemvärnsmännen. Dessa

har att fullgöra värnpliktsutbildning (grundutbildning och repetitionsutbildning)

i normal omfattning. De avses för aktiv tjänst inom hemvärnet

endast under tid då de inte tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring. Inom

hemvärnet är de skyldiga att i utbildningssyfte fullgöra högst 50 och lägst

20 timmars tjänstgöring varje år. Chefen för armén kan medge extra hemvärnsman

befrielse från sistnämnda tjänstgöringsskyldighet.

Med hänsyn till innehållet i motionen avser denna uppenbarligen kategorin

extra hemvärnsmän.

Överbefälhavaren har i avgivet remissyttrande över motionen avstyrkt

densamma. I yttrandet framhålles att de extra hemvärnsmännen såsom

värnpliktiga ingår i krigsorganisationen och att det bl. a. ur effektivitetssynpunkt

är av vikt att denna kategori kan deltaga i repetitionsutbildning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

med sitt krigsförband i full utsträckning. Enligt överbefälhavarens mening

bör frivillig tjänstgöring inom hemvärnet inte medföra möjlighet till kompensation

i form av minskad repetitionsutbildningsskyldighet. Däremot anser

överbefälhavaren det kunna övervägas att extra hemvärnsman det år denne

fullgör repetitionsutbildning befrias från tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet.

Detta låter sig emellertid göra inom ramen för nuvarande bestämmelser.

Utskottet ansluter sig till de synpunkter överbefälhavaren anfört och

kan följaktligen inte biträda motionsförslaget. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 139 och II: 183, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 oktober 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),

Hiibinette (h), Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Högström (s), Erik Filip

Petersson (fp) och Blom (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg

(s), Odhe (s), Rimmerfors (fp), fröken Wetterström (h), fröken Sandell

(s) samt herr Gomér (ep) och fru Svensson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68

814440

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.