Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om viss ändring av skollagens bestämmelse angående undervisningens målsättning. Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, II: 863, av herr Arvidson.

1968-11-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:57, Utlåtande i anledning av motion om viss ändring av skollagens bestämmelse angående undervisningens målsättning. Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, II: 863, av herr Arvidson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1968

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av motion om viss ändring av skollagens bestämmelse

angående undervisningens målsättning.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, II: 863, av

herr Arvidson.

I motionen föreslås att 1 § skollagen skall ändras enligt följande:

(Nuvarande lydelse)

Den genom samhällets försorg bedrivna

undervisningen av barn och ungdom

har till syfte att meddela eleverna kunskaper

och öva deras färdigheter samt

i samarbete med hemmen främja elevernas

utveckling till harmoniska människor

och till dugliga och ansvarskännande

samhällsmedlemmar.

(Föreslagen lydelse)

Den genom samhällets försorg bedrivna

undervisningen av barn och ungdom

har till syfte att i samarbete med hemmen

främja elevernas personliga utveckling

samt därvid meddela eleverna

kunskaper och öva deras färdigheter.

I motionen har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om

förslag till ny lydelse av 1 § skollagen i överensstämmelse med vad som anförts i

motionen.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från skolöverstyrelsen.

Historik

Målsättningen för undervisningen enligt skollagen

Det förslag till skollag som framlades av 1957 års skolberedning (betänkandet

Grundskolan, SOU 1961: 30) innehöll en bestämmelse (§ 4) rörande det allmänna

skolväsendets uppgift. Bestämmelsen hade, frånsett viss del som ej är av direkt

intresse i förevarande sammanhang, samma lydelse som skollagens nuvarande

första paragraf.

I remissyttrandena över skolberedningens förslag föreslog skolöverstyrelsen så
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1968

dan jämkning av texten i den aktuella paragrafen, att den uppgift för skolan som

består i att i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska

människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar angavs i

första hand; härigenom skulle bättre överensstämmelse ernås med den allmänna

målsättningen för den nya obligatoriska skolan.

I propositionen 1962: 136 med förslag till skollag anförde emellertid departementschefen

att, ehuru den av skolöverstyrelsen föreslagna omredigeringen måhända

skulle ännu bättre än skolberedningens förslag ge uttryck för just grundskolans

mål, torde ändringen inte böra vidtagas av det skälet att det förevarande stadgandet

skall äga tillämpning i huvudsak även beträffande de icke-obligatoriska

skolorna under skolstyrelsens förvaltning.

Propositionsförslaget godtogs i riksdagen utan särskild erinran rörande innehållet

i eller lydelsen av paragrafen (SäU 1962: 2).

Målsättningen för grundskolans undervisning

Enligt skolberedningen (betänkandet s. 150) kan skolans mål i korthet anges

vara att söka hjälpa varje elev till en allsidig utveckling. Detta sker, anför beredningen,

genom att skolan meddelar grundläggande allmänbildning och planmässigt

söker bidra till elevens personliga mognande. Beredningen understryker att skolans

mål är att uppfatta såsom en helhet. Fortsättningsvis anför skolberedningen bl. a.

följande.

När man tidigare sökt bestämma skolans mål, har man stundom ställt upp begreppen

fostran och undervisning som väsentligt åtskilda. Fostran har angivits

innebära »karaktärens utformande, känslo- och viljelivets utveckling, de allmänna

personliga egenskaperna daning», medan undervisning betecknats som »bibringandet

av kunskaper och färdigheter». Senare målsättningsdiskussion har visat, att

denna tudelning är mindre lämplig bl. a. med hänsyn till dess praktiska konsekvenser.

All undervisning innebär ju i realiteten en påverkan på personligheten,

antingen vi medvetet åsyftar det eller inte. Undervisningen har sålunda en fostrande

effekt. Men individens fostran är det i grunden väsentligare, och begreppet undervisning

måste därför vid en målsättning, som huvudsakligen bygger på värderingar,

underordnas begreppet fostran.

I propositionen 1962:54 angående reformering av den obligatoriska skolan (s.

71) och i särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande 1962:1 godtas i allt

väsentligt vad skolberedningen andragit rörande skolans målsättning.

Målsättningen för gymnasiets och fackskolans undervisning

11960 års gymnasieutrednings huvudbetänkande (SOU 1963: 42) understryks att

gymnasiet liksom varje annan skolform har en betydelsefull personlighetsutvecklande

uppgift som bl. a. inkluderar både individuell och social fostran. Det framhålles

att denna del av skolans uppgift numera accentueras mer än tidigare. Gymnasieutredningen

ansluter sig till den precisering härav, som ges i läroplanen för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1968

3

grundskolan, och anser att denna i sina huvuddrag är giltig också för de gymnasiala

skolformerna även om tyngdpunktsförskjutningar med hänsyn till åldersstadiet är

motiverade.

Fackskoleutredningen konstaterar i sitt betänkande Fackskolan (SOU 1963: 50)

att ett genomgående drag i skoldebatten under senare år varit att allt större vikt

fästs vid den utbildning av allmän karaktär som skolan kan ge. Enligt utredningens

uppfattning råder det enighet om att även fackskolan skall ge en vidgad och

fördjupad allmän utbildning.

I proposition 1964:171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m.

anför departementschefen att gymnasiet — förutom sin specifika uppgift i utbildningssystemet

i fråga om nivå och inriktning — har en personlighetsutvecklande

uppgift, som är generell för alla skolformer för ungdom och vars betydelse understrukits

genom fixering i skollagen. Gymnasieutredningens starka betonande av

denna uppgift är således helt i linje med de grundläggande principerna för hela

vårt skolväsende, och departementschefen anser att denna grundsyn bör komma

till klart uttryck i läroplanens målsättningsavsnitt under beaktande av de för det

gymnasiala åldersstadiet speciella förhållandena. Beträffande fackskolan uttalar

departementschefen att fackskoleutredningens allmänna karaktäristik av fackskolans

mål enligt hans mening är riktig. Vidare anför departementschefen att åtskilligt

av vad han för egen del uttalat om gymnasiets mål, innehåll, differentiering

och närmare utformning i princip äger giltighet också för fackskolan.

Vid riksdagsbehandlingen underströk särskilda utskottet i sitt godkända utlåtande

1964:1 starkt departementschefens uttalande om gymnasiets personlighetsutvecklande

uppgift. I anslutning härtill anförde utskottet att detta uttalande innebar

att den målsättning, som i berörda hänseende år 1962 fastställdes för grundskolans

del, också skall gälla för gymnasiet. Utskottet anslöt sig jämväl till vad

departementschefen uttalat rörande fackskolans mål.

Förslag om sammanförande av skolorna på det gymnasiala stadiet

På grundval av ett betänkande av bl. a. yrkesutbildningsberedningen (SOU

1966: 3) har Kungl. Maj:t till innevarande års höstriksdag framlagt prop. nr 140

angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet. Propositionen innefattar principförslag

om att de nuvarande skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola

den 1 juli 1971 skall sammanföras till en skolform (tills vidare benämnd mellanskolan).

Närmare ställningstagande sker i propositionen väsentligen till spörsmål

av principiell natur, medan förslag i andra hänseenden avses skola framläggas senare.

Införandet av mellanskolan förutsätter enligt propositionen ett stort antal författningsändringar

i bl. a. skollagen. Departementschefen säger sig senare skola

återkomma med förslag till sådana ändringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1968

Remissyttrande

Skolöverstyrelsen framhåller att skollagens första paragraf formulerats att avse

inte blott grundskolan (och specialskolan) utan även yrkesskolan, fackskolan och

gymnasiet. Efter att ha påpekat att det i motionen anförda avsnittet om mål och

riktlinjer i läroplanen för grundskolan är hämtat från 1962 års riksdagsbeslut om

grundskolan anför styrelsen i sitt yttrande, som är daterat den 25 mars 1968, följande.

De mål, som genom 1964 års riksdagsbeslut fastställts för fackskolan och gymnasiet

och som närmare utformats i »Mål och riktlinjer» i läroplanerna för dessa

skolformer (s. 11—15, respektive s. 13—16), ger onekligen visst stöd för motionsyrkandet.

Skolöverstyrelsen föreställer sig emellertid att frågan om en omformulering

av 1 § skollagen bör prövas först i samband med statsmakternas ställningstagande

till förslaget om sammanförande av de tre gymnasiala skolformerna i en

skolform och till målsättningen för en sålunda integrerad gymnasial skola.

Utskottet

I 1 § skollagen stadgas att den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen

av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva

deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till

harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Motionären hävdar att lydelsen av paragrafen inte överensstämmer med lagstiftarens

mening, sådan denna kommit till uttryck i förarbetena till grundskolereformen.

Detta bekräftas enligt motionären av att skolöverstyrelsen i läroplanen för

grundskolan angivit skolans målsättning annorlunda än vad skollagen gör. I nämnda

läroplan anförs nämligen att målet för den nioåriga grundskolan är att i samarbete

med hemmen främja elevernas allsidiga utveckling samt därvid meddela eleverna

kunskaper och öva deras färdigheter. Denna skiljaktighet är enligt motionären

ägnad att skapa förvirring och kan få till följd att skolorna återfaller i föreställningen

att skolan skall ge alla elever bestämda kunskaper och färdigheter. Motionären

yrkar att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära förslag till ny lydelse av

den aktuella bestämmelsen. Texten bör enligt motionären vara följande: »Den

genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till

syfte att i samarbete med hemmen främja elevernas personliga utveckling samt därvid

meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter.»

Tanken på att utforma det förevarande stadgandet på sätt motionären föreslår

övervägdes i samband med skollagens införande år 1962 men avvisades av departementschefen

under hänvisning till att stadgandet skulle äga tillämpning på inte

bara grundskolan utan även de vid denna tid befintliga icke-obligatoriska skolorna

under skolstyrelsernas förvaltning. Vad motionären anfört om bristande överensstämmelse

mellan lagtext och lagmotiv saknar av denna anledning fog. Frågan om

en omformulering av 1 § skollagen i den riktning motionären föreslår bör emeller
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1968

5

tid enligt utskottets mening kunna tas upp till behandling på grund av den utveckling

på det gymnasiala skolväsendets område som fortgått efter skollagens införande,

i enlighet med vad skolöverstyrelsen förordar i remissyttrande över motionen bör

en sådan översyn lämpligen ske i samband med den närmare utformningen av

målsättningen för den integrerade gymnasiala skola, beträffande vilken principförslag

nyligen framlagts av Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte för närvarande finns

skäl till något sådant initiativ från riksdagens sida som begärs i motionen. Utskottet

får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 863, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson (s), fru HamrinThorell

(fp), herrar Dahlberg (s), Högström (s)*, Blomquist (h), fru Elvy Olsson

(ep)* och herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp),

fru Ekendahl (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s), Gomér (ep),

Ringaby (h) och fru Svensson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.