Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående änkepensionen inom den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner, nämligen dels de likalydande motionerna I: 678 av herr Bengtson samt II: 867 av herrar Gomér och Börjesson i Falköping, dels de likalydande motionerna I: 694 av herr Österdahl och fru Nilsson samt II: 868 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Elmstedt.

1968-11-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:59, Utlåtande i anledning av motioner angående änkepensionen inom den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner, nämligen dels de likalydande motionerna I: 678 av herr Bengtson samt II: 867 av herrar Gomér och Börjesson i Falköping, dels de likalydande motionerna I: 694 av herr Österdahl och fru Nilsson samt II: 868 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Elmstedt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av motioner angående änkepensionen inom den

allmänna försäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 678 av herr Bengtson samt II: 867 av herrar

Gomér och Börjesson i Falköping,

dels de likalydande motionerna I: 694 av herr Österdahl och fru Nilsson samt

II: 868 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Elmstedt.

I motionerna I: 678 och II: 867 har yrkats »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om en snabb översyn av reglerna för erhållande av änkepension

i syfte att eliminera de orättvisor som gällande bestämmelser innebär i de fall då

makens död inträffat före den 1 juli 1960».

I motionerna I: 694 och II: 868 har hemställts »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning i syfte att avskaffa nuvarande

inkomstprövning å änkepension efter man som avlidit före den 1 juli 1960».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionerna

II: 867 och II: 868.

Gällande bestämmelser m. m.

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att

hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom minst

fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under

16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos

änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av

hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då barnet

upphörde att påverka rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. in. nämnda

tidpunkt.

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed jämställda

tidpunkten fyllt 50 år, eller som har barn under 16 år i hemmet samma belopp som

ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar

pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den

tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo utgå,

om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen utan inkomstprövning.

För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen

1 —. Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 2 avd. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

däremot inkomstprövad. Pensionen minskas med en tredjedel av inkomsten i vad

den överstiger 1 700 kronor. Vid beräkning av inkomsten medför förmögenhet

överstigande 20 000 kronor höjning av årsinkomsten med 10 procent av det belopp

varmed förmögenheten överstiger 20 000 kronor. Om dödsfallet inträffat under

tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det

s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet

inträffat under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959 en tredjedel och, om

dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar

av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning.

Antalet utbetalda änkepensioner i de s. k. övergångsfallen var i juni 1968 omkring

28 000. Av dessa var uppskattningsvis något mindre än hälften nedsatta till

följd av reglerna om inkomstprövning. År 1963 var motsvarande antal omkring

44 000 resp. omkring 23 000. Antalet änkor som på grund av inkomstprövningsreglema

ej erhöll pension angavs år 1964 av socialministern till uppskattningsvis

20 000, varav dock åtskilliga kunde vara sådana som hade rätt till pension men

som av olika anledningar underlåtit att ansöka därom.

Historik

Före den 1 juli 1960 utgick änkepension till änka, som fyllt 55 år, under förutsättning

att hon uppnått denna ålder senast det kalenderår under vilket mannen

avlidit och att hon varit gift med honom minst fem år. Till änka, som fyllt 55 år,

kunde dock — om särskilda skäl föranledde därtill — änkepension utgå, även om

nysnämnda förutsättningar inte var uppfyllda. Änkepensionen var inkomstprövad.

Dess maximibelopp var lika med ålderspensionen till den ena av äkta makar, som

båda hade sådan pension. Detta belopp utgjorde i juni 1960 2 000 kronor.

Inkomsiprövningsreglerna innebar att en årsinkomst upp till 1 000 kronor ej

medförde reduktion av pensionen. För inkomster mellan 1 000 och 1 400 kronor

skedde avdrag med en tredjedel och för inkomster överstigande 1 400 kronor med

två tredjedelar. Enligt en s. k. skärpningsregel skulle vid uppskattning av förmögenhets

avkastning denna höjas med 20 procent av det belopp varmed förmögenheten

översteg 20 000 kronor.

Änka, som under sin vårdnad hade barn i äktenskapet med sin avlidne man eller

annat barn, vilket vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem, kunde

före den 1 juli 1960 erhålla s. k. änkebidrag enligt lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn. Förutsättning för bidrag var dock, att barnet inte fyllt 12 år,

att änkan stadigvarande bodde tillsammans med barnet samt att hon ej själv åtnjöt

folkpension. Änkebidraget var inkomstprövat på samma sätt som änkepensionen.

Bidragets maximibelopp var detsamma som änkepensionens.

Vid behandling av pensionsfrågan uttalade sig 1958 års A-riksdag om huvuddragen

i änkepensioneringen (prop. nr 55, särskilda utskottets utlåtande nr 1,

rskr. nr 272). De principer som därvid fastlades har i stort sett genomförts i den

nu gällande lagstiftningen. Riksdagen förordade bl. a., att kvinnor, som blivit än
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

3

kor före den 1 juli 1960, skulle få änkepension med samma maximibelopp och enligt

samma villkor beträffande änke- och barnaålder som skulle gälla för dem som

blivit änkor efter den 30 juni 1960. Med hänsyn till de betydande avvägningssvårigheter

och samordningsproblem som eljest uppkomme ville riksdagen dock

förorda, att rätten till änkepension i övergångsfallen gjordes beroende av inkomstprövning.

Riksdagen förklarade sig emellertid vara medveten om att det även vid

inkomstprövning kunde uppkomma svårigheter vid gränsdragningen mellan änkor

i övergångsfallen och änkor, som skulle bli berättigade till pension utan inkomstprövning,

och pekade på möjligheten att ge kvinnor, som blivit änkor under tiden

före den nya lagstiftningens ikraftträdande, ett garantibelopp i änkepension. Detta

syntes kunna utformas så att beloppet blev högre ju kortare den tid var, som vid

ikraftträdandet förflutit från mannens död.

Den närmare utformningen av de nya reglerna om änkepensioneringen anförtroddes

åt 1958 års socialförsäkringskommitté, som år 1959 framlade förslag i

ämnet (SOU 1959: 32). De nya reglerna genomfördes vid 1960 års riksdag (prop.

nr 75, andra lagutskottets utlåtande nr 20, rskr. nr 175). Därvid följdes helt socialförsäkringskommitténs

förslag i här aktuella delar.

Reglerna innebar att inkomstprövning slopades för dem som blivit änkor efter

den 30 juni 1960. För övriga änkor skulle inkomstprövning bestå. Beträffande

dem som blivit ankor den 1 juli 1958—den 30 juni 1960 infördes de ännu gällande

garantibeloppen.

Frågan om förmånerna i allmänhet i övergångsfallen aktualiserades vid sistnämnda

riksdagsbehandling. I två likalydande motioner (I: 579 och II: 715) hemställdes,

»att full änkepension utan behovsprövning skall utgå till den, som blivit

änka före den 1 juli 1960, från det år hon uppnått 60 års ålder». I sitt därutinnan

av riksdagen godkända utlåtande anförde andra lagutskottet såsom skäl mot motionsförslaget,

att detta innebar full änkepension till alla änkor, som fyllt 60 år,

därest mannen avlidit före den 1 juli 1960. De kvinnor som blivit änkor därefter

kunde däremot i åtskilliga fall inte få full änkepension vid 60 års ålder, vilket berodde

på att för full änkepension fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet

uppnått 16 års ålder tidigast då kvinnan fyllt 50 år. Motionsförslaget innebar

alltså gynnsammare regler för dem som blivit änkor före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande än för dem som blivit änkor därefter. Utskottet framhöll vidare, att

det skulle innebära en djupgående omläggning av systemet för änkepensioneringen,

om den i motionerna föreslagna regeln skulle utsträckas jämväl till huvudfallen,

något som utskottet inte ville biträda. På de nu anförda skälen avstyrkte utskottet

motionerna.

Vid 1961 års riksdag väcktes ånyo motioner med samma syfte som motionerna

I: 579 och II: 715 vid 1960 års riksdag. Andra lagutskottet avstyrkte motionerna

i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 3.

I sitt betänkande Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU

1961: 29) föreslog 1958 års socialförsäkringskommitté vissa lättnader för övergångsänkorna.

Kommittén anförde:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

Vad angår övergångsänkorna bör deras pensionsrätt ses i relation till att de

kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, får sin änkepension helt utan inkomstprövning.

Därest man åsyftar att minska skillnaden mellan de båda änkekategoriernas

pensionsrätt är det uppenbart, att en uppmjukning av inkomstprövningen

blir nödvändig i fråga om pensionen till övergångsänkorna. 1960 års riksdag

har också uttalat sig för att så bör ske. Det har emellertid under kommitténs utredningsarbete

framkommit att uppmjukningen måste begränsas till själva änkepensionen.

Skulle den avse även det kommunala bostadstillägget kunde nämligen

resultatet bli att många övergångs änkor skulle komma i bättre läge än de kvinnor,

som blivit änkor efter den 30 juni 1960. Det blir alltså nödvändigt att åtminstone

i något avseende ha olika avdragsregler i fråga om de båda inkomstprövade delarna

av övergångsänkomas folkpension.

Vill man undvika att beräkningen av denna pension blir alltför invecklad, synes

det knappast låta sig göra att tillämpa olika stor avdragsfri inkomst för de båda

pensionsdelarna. Uppmjukningen bör således avse avdragsfaktorn. Denna är nu

J/3 i lägre inkomstlägen över det avdragsfria beloppet och % i högre inkomstlägen.

Kommittén förordar att beträffande själva änkepensionen tillämpas endast den lägre

avdragsfaktorn.

Kommittén föreslog dessutom att den vid inkomstberäkningen tillämpade skärpningsprocenten

för förmögenhet överstigande 20 000 kronor skulle sänkas från

20 till 10.

Vid införandet av lagen om allmän försäkring genomfördes de av socialförsäkringskommittén

förordade reglerna beträffande övergångsänkorna.

I proposition nr 12 till 1963 års riksdag föreslogs den ändringen beträffande

änkepensionerna, att änkepension i anledning av dödsfall före den 1 juli 1960 skulle

minskas med en tredjedel av inkomsten i vad den översteg 1 700 kronor. Propositionen,

som behandlades av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 3, bifölls av riksdagen.

I motioner vid 1964 års riksdag begärdes en översyn av reglerna om änkepension

inom folkpensioneringen, innefattande jämväl utredning om kostnaderna för ett

fullständigt avskaffande av inkomstprövningen. Andra lagutskottet uttalade i sitt

av riksdagen godkända utlåtande nr 21 år 1964, att de i motionerna upptagna

problemen syntes falla inom ramen för vad pensionsförsäkringskommittén kunde

behandla. Utskottet ansåg därför att motionerna borde överlämnas till kommittén.

Även vid 1965 års riksdag förekom motioner med yrkande om översyn av reglerna

om änkepension till övergångsänkorna. Mot bakgrund av att motioner i samma

spörsmål föregående år överlämnats till pensionsförsäkringskommittén ansågs

inte någon åtgärd från riksdagens sida påkallad. (2LU 1965: 16).

Pensionsförsäkringskommitténs förslag

Pensionsförsäkringskommittén lade i maj innevarande år fram ett betänkande

kallat »Pensionstillskott m. m.» (SOU 1968: 21). I betänkandet tar kommittén

ställning till pensionsutvecklingen för folkpensionärer under tio år framåt eller

för åren 1969—1978. Tillgängliga resurser bör enligt kommittén i första hand

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

koncentreras på de pensionärsgrupper, som i huvudsak inte har några inkomster

vid sidan av folkpensionen. En ökning av folkpensionerna för nämnda grupper upp

till en viss garantinivå föreslås ske genom ett pensionstillskott, som höjes varje år.

Pensionstillskottet skall enligt förslaget öka med tre procent av basbeloppet varje

år under tioårsperioden. Vid periodens slut har alla en garantinivå, som motsvarar

30 procent av basbeloppet. Denna garantinivå läggs ovanpå nuvarande folkpension,

som från och med den 1 juli i år är nittio procent av basbeloppet för ensamstående

och 70 procent av basbeloppet för gift eller därmed jämställd pensionär, vars make

uppbär folkpension. Från pensionstillskottet skall ATP-pension avräknas i den mån

den tillsammans med tillskottet överstiger garantinivån.

Kommittén lägger vidare fram förslag till ändringar i reglerna angående de inkomstprövade

förmånerna inom folkpensioneringen. Ändringarna berör således

— förutom hustrutillägg och kommunala bostadstillägg — änkepensioner i anledning

av dödsfall före den 1 juli 1960. Förslaget har till syfte att mildra marginaleffekterna

av inkomstprövningen och att göra det mera lönsamt för folkpensionärer

att ha sidoinkomster. I fråga om samtliga inkomstprövade förmåner föreslås att det

avdragsfria beloppet höjes från 1 700 till 2 000 kronor för ensamstående pensionär

och från 2 400 till 3 000 kronor för två gifta pensionärer tillsammans. Såvitt

gäller hustrutillägg och kommunala bostadstillägg skall reduktionen för inkomster

utöver det avdragsfria beloppet ske med 50 procent.

Betänkandet innehåller inte slutligt ställningstagande till vissa frågor av familjepensionskaraktär,

som har nära samband med det åt kommittén genom tilläggsdirektiv

den 20 oktober 1967 erhållna uppdraget att utreda frågor som rör jämställande

av män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen.

Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.

Utskottet

Fn änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att

hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i

minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn

under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller

hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet

av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då

barnet upphörde att påverka rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. m.

nämnda tidpunkt. Änkepensionen utgör för änka, som vid mannens död eller den

därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år eller som har barn under 16 år i hemmet,

samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär.

För annan änka minskar pensionen med en femtondedel för varje år, varmed änkans

ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år

i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960 utgår änkepension utan inkomstprövning.

För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—

30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från

inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden

den 1 juli 1958-—30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden

den 1 juli 1959—30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått

utan inkomstprövning.

Inkomstprövningsreglerna innebär, att pensionsförmånen minskas med en tredjedel

av änkans inkomster vid sidan av folkpensionen. Årsinkomster under 1 700

kronor medför dock ej någon reduktion.

I förevarande motioner hävdas att den åtskillnad som i bestämmelserna görs mellan

dem som blivit änkor före respektive efter den 1 juli 1960 inte är tillfredsställande

ur rättvisesynpunkt. I motionsparet I: 678 och II: 867 begärs en översyn av

reglerna för att avhjälpa denna brist. I motionsparet I: 694 och II: 868 hemställs

om en utredning i syfte att avskaffa inkomstprövningen.

I pensionsförsäkringskommitténs uppdrag ingår att pröva olika frågor rörande

familjepensionen inom folkpensioneringen, däribland spörsmålet om inkomstprövningen

av änkepensioner för dem som blivit änkor före den 1 juli 1960. Kommittén

har i ett i år framlagt betänkande föreslagit viss ändring i de aktuella inkomstprövningsreglerna,

innefattande en höjning av det avdragsfria inkomstbeloppet från

1 700 kronor till 2 000 kronor. Några överväganden rörande den grundläggande

frågan om inkomstprövningens bibehållande har inte redovisats. Däremot anför

kommittén — som den 20 oktober 1967 fick tilläggsdirektiv att utreda frågor

rörande jämställande av män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen —

att den ännu inte tagit ställning till vissa frågor av familjepensionskaraktär, som

har nära samband med det under fjolåret erhållna uppdraget. Utskottet utgår från

att de i motionerna berörda frågorna kommer att prövas av kommittén i detta

sammanhang. I avvaktan härpå ger det framlagda förslaget om förhöjt avdragsfritt

inkomstbelopp, därest det genomförs, vissa förbättringar för den grupp änkor

motionärerna åsyftar.

På grund av det anförda finns enligt utskottets mening inte skäl till något initiativ

från riksdagens sida i anledning av motionsyrkandena. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 678 och II: 867, samt

2) motionerna I: 694 och II: 868,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968 7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson (s), fru HamrinThorell

(fp), herrar Dahlberg (s), Högström (s)*, Blomquist (h), fru Elvy Olsson

(ep)* och herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp), fru

Ekendahl (s), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje

(s), Fredriksson (s) och Gomér (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

I. av fröken Wetterström (h), som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden »Utskottet

utgår från» och slutar med orden »i anledning av motionsyrkandena» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Det finns anledning antaga, att de i motionerna berörda frågorna kommer att

prövas av kommittén i nämnda sammanhang. Uppenbarligen kommer emellertid

det utredningsarbete, som nu kvarstår för kommittén, att bli långvarigt. Utskottet

anser det angeläget att den rättvisefråga, som behandlas i motionerna och som gäller

en begränsad grupp pensionärer under begränsad tid, löses medan frågan är

aktuell, dvs. innan alla eller de flesta av ifrågavarande pensionärer uppnår ordinarie

pensionsålder. Det i motionerna behandlade problemet bör därför enligt utskottets

mening utredas av pensionsförsäkringskommittén med förtur. Det bör vara

möjligt att förelägga 1970 års riksdag förslag om avveckling av inkomstprövningen

av änkepensionerna i övergångsfallen.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 678 och II: 867, samt

2) motionerna I: 694 och II: 868,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

i syfte att avskaffa inkomstprövningen beträffande änkepension

för dem, vars män avlidit före den 1 juli 1960.»

II. av herr Gomér (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.