Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 691 av herr Svanström och herr Petersson, Erik Filip, samt 11:610 av herrar Jonsson och Johansson i Skärstad.

1968-11-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:60, Utlåtande i anledning av motioner om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 691 av herr Svanström och herr Petersson, Erik Filip, samt 11:610 av herrar Jonsson och Johansson i Skärstad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av motioner om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 691

av herr Svanström och herr Petersson, Erik Filip, samt 11:610 av herrar Jonsson

och Johansson i Skärstad.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»A. att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande lag om

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension att gälla fr. o. m. den

1 juli 1968,

1. att avdragsfaktorn vid beräkning av inkomstprövat hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg för folkpensionärer skall vara en tredjedel av det belopp

som sidoinkomst (extrainkomst vid sidan av folkpension) överstiger 2 500 för

ensam pensionär och 3 500 för gift par;

2. att avdragsfaktorn skall vara två tredjedelar av det belopp som sidoinkomst

överstiger 3 500 för ensam pensionär och 5 000 för gift par;

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.

»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen

II: 610.

Gällande rätt

Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg utgår, där kommunen så beslutat, till den som är

mantalsskriven i kommunen och som åtnjuter folkpension i form av ålderspension,

förtidspension, sjukbidrag, änkepension eller hustrutillägg. Bostadstillägg utgår

dock inte vid förtida uttag av ålderspension. Tillägget utgår enligt de grunder som

kommunen bestämmer. Kommunens bestämmanderätt är dock enligt en särskild

lag begränsad i vissa avseenden, bl. a. i fråga om inkomstprövning och beräkning

av pensionsberättigads årsinkomst. Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna

för det kommunala bostadstillägget antingen så att det utgår med ett fixt belopp

oberoende av pensionärens bostadskostnad, eller så att tillägget i sin helhet

är anknutet till bostadskostnaden, eller genom en kombination av dessa båda beräkningssystem.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

Inkomstprövningen innebär för ogift pensionsberättigad, att pensionsförmånerna

minskas med en tredjedel av den del av årsinkomsten som ligger mellan 1 700 och

2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomsten däröver. För gift pensionsberättigad

gäller i stället gränsbeloppen 1 200 och 1 700 kr. Förmögenhet, som för ogift

överstiger 30 000 kr. och för gift 22 500 kr., medför vid beräkningen av årsinkomsten

höjning av denna med 10 procent av vad förmögenheten överstiger

nämnda belopp.

Bostadstillägg utgår i samtliga rikets kommuner och bestrids helt av respektive

kommun.

Hustrutillägg

Hustrutillägg är en förmån som kan ges hustrun till den som får folkpension i

form av ålderspension, förtidspension eller sjukbidrag. I princip gäller som förutsättningar

att äktenskapet varat minst 5 år och att hustrun fyllt 60 år.

Hustrutillägget är inkomstprövat efter samma regler som gäller för det kommunala

bostadstillägget. Maximibeloppet utgör skillnaden mellan två makars pension

och en ensamståendes. Hustrutillägget finansieras helt av statliga medel.

Historik

De kommunala bostadstilläggen i nuvarande fall har funnits sedan år 1954.

Dessförinnan kunde folkpensioneringens grundförmåner höjas med ett statligt inkomstprövat

bostadstillägg och ett särskilt kommunalt bostadstillägg. Det senare

tillägget stod det kommunerna fritt att inrätta. Kommunerna ägde själva bestämma

efter vilka grunder tillägget skulle utgå.

De inkomstprövningsregler som infördes år 1954 innebar att pensionsförmåner

för en ensamstående pensionär skulle minskas med en tredjedel om inkomsten

översteg 1 000 kr. men ej 1 400 kr. och med ytterligare en tredjedel av den inkomst

som översteg sistnämnda belopp. För makar gällde i stället för 1 000 ler. och 1 400

kr. 750 kr. resp. 1 050 kr. De år 1954 införda inkomstprövningsreglerna gjordes

tillämpliga även på hustrutillägg. Vid bedömning av årsinkomstens storlek gällde

särskilda s. k. skärpningsregler för innehavare av förmögenhet. Dessa regler innebar

att vid uppskattning av förmögenhetens avkastning denna skulle höjas med 10

procent av det belopp varmed förmögenheten överstiger för gift 7 500 kr. och för

annan 10 000 kr.

Är 1957 justerades skärpningsreglerna. Procenttalet 10 höjdes till 20 och fribeloppen

för förmögenhet fördubblades. Vid 1960 års riksdag behandlades inkomstprövningsreglerna

i samband med reformering av änkepensioneringen. Riksdagen

uttalade sig då för att regeln borde överses (2LU 1960: 20).

Kungl. Maj :t uppdrog åt socialförsäkringskommittén att överse reglerna. Kommittén

behandlade frågan i sitt betänkande (SOU 1961: 29) och anförde därvid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968 3

Hustrutilläggen och de kommunala bostadstilläggen skulle enligt kommitténs

förslag alltjämt vara underkastade inkomstprövning. Vid bifall till kommitténs

förslag kom inkomstprövningen i övrigt att bibehållas allenast beträffande

änkepension till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960. Den omständigheten

att inkomstprövningen i fortsättningen begränsades till de nyssnämnda förmånerna

kunde, yttrade kommittén, måhända ge fog för uppfattningen att frågan om

inkomstprövningen numera var av mindre vikt. Kommittén konstaterade emellertid

att, även om antalet inkomstprövade förmånsslag blev ringa, kunde dock ett

mycket stort antal personer beräknas komma att uppbära sådana förmåner. Enbart

antalet kommunala bostadstillägg beräknades sålunda till omkring 600 000

vid tiden för reformernas genomförande.

Beträffande inkomstprövningens utformning framhöll kommittén att, om avdragsreglerna

skulle uppmjukas, följden blev att flera personer erhöll inkomstprövade

förmåner och att dessa förmåner i många fall kom att utgå med större belopp.

Kommittén ifrågasatte, huruvida det var erforderligt att öka de inkomstprövade

förmånernas omfattning i ett läge, då folkpensionernas standard successivt förbättrades

och allmän tilläggspension kom att utges utöver folkpensionen. En uppmjukning

av inkomstprövningsreglerna skulle motarbeta önskemålet att i möjlig

mån inskränka inkomstprövningen inom pensionssystemet och gynnade vidare

endast pensionärer, som hade så stora inkomster att dessa enligt de nu gällande

reglerna verkade reducerande på de ifrågavarande pensionsförmånerna. Beträffande

synpunkten att pensionärernas arbetsvilja hämmades genom inkomstprövningen

framhöll kommittén, att stränga avdragsregler minskade bredden av det inkomstskikt,

inom vilket ökad inkomst till följd av avdragsreglerna ledde till minskad

pension. Vid en uppmjukning av avdragsreglerna blev denna verkan av en inkomstökning

märkbar för flera, och effekten av uppmjukningen kunde alltså i vissa fall

bli den motsatta mot att stimulera till arbetsinsatser.

Kommittén, utgick från att allmän tilläggspension liksom tjänstepension skulle

anses utgöra inkomst vid tillämpning av avdragsreglerna. I den mån tilläggspension

utgick kom den sålunda att helt eller delvis ta i anspråk det s. k. avdragsfria

beloppet. Skulle i dylika fall utformningen av avdragsreglerna medföra någon

stimulerande effekt på arbetsviljan, måste reglerna uppenbarligen mildras i mycket

hög grad, vilket skulle få till resultat att även personer, som hade så stor icke

inkomstprövad pension, att de rimligen inte behövde inkomstprövade förmåner,

skulle komma att få sådana förmaner. Kommittén framhöll vidare, att varje uppmjukning

ledde till en ökning av folkpensionskostnaderna för såväl staten som

kommunerna. Kommittén fann de angivna skälen mot en uppmjukning av avdragsreglerna

så vägande, att er, generell ändring inte borde komma i fråga annat

än i ett avseende.

Härvid åsyftade kommittén de s. k. skärpningsreglerna, vilka innebar att vid

uppskattningen av förmögenhets avkastning denna skulle ökas med 20 procent

av det belopp, varmed förmögenheten översteg för gift pensionsberättigad 15 000

kr. (för makar tillsammans 30 000 kr.) och för annan pensionsberättigad 20 000

kr. Kommittén anförde, att den höga skärpningsprocenten otvivelaktigt verkade

hårt, något som särskilt framträdde om taxeringsvärdena på egnahemsfastigheter

skulle höjas mera avsevärt. På grund härav föreslog kommittén, att skärpningsprocenten

sänktes från 20 till 10.

I prop. 1962:90 gjorde föredragande departementschefen kommitténs förslag

till sitt. Riksdagen godkände förslaget. Vid 1963 års riksdag föreslogs i prop.

1963:12 en viss höjning av inkomstgränserna vid inkomstprövningen. Inkomster

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

under 1 700 kr. för ensamstående skulle inte medföra reduktion av folkpensionsförmånerna.

Översteg inkomsten detta belopp skulle förmånen minskas med en

tredjedel om beloppet understeg 2 400 kr. och med ytterligare en tredjedel i vad

inkomsten översteg sistnämnda belopp. För makar skulle gälla beloppen 1 200

kr. och 1 700 kr. I motioner föreslogs att reduktionsfaktorn en tredjedel skulle

gälla för all inkomst överstigande minimibeloppen 1 700 kr. resp. 1 200 kr. I

utlåtande 1963:3 uttalade andra lagutskottet att inkomstprövning med nödvändighet

måste medföra att i något inkomstskikt marginalbelastningen blir jämförelsevis

stor. Utskottet framhöll vidare att det kommunala bostadstillägget och hustrutillägget

tillkommit med tanke på de mest behövande grupperna, d. v. s. pensionärer

utan eller med ringa sidoinkomster. För sådana pensionärer innebar propositionens

förslag väsentliga förbättringar. Med hänsyn härtill och med tanke

på de ökade kostnader motionärernas förslag skulle innebära, inte minst för

kommunerna, tillstyrkte utskottet propositionen. Riksdagen biföll utskottets utlåtande.

Andra lagutskottet behandlade dessutom motioner med yrkande om

höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen. Utskottet avstyrkte även dessa

yrkanden och riksdagen biföll utskottets förslag.

Vid 1964 års riksdag kom på nytt frågan upp om höjning av de avdragsfria

förmögenhetsbeloppen. Riksdagen intog samma ståndpunkt som året dessförinnan.

Vid följande riksdag föreslog emellertid Kungl. Maj:t en höjning av fribeloppen

från 20 000 kr. till 30 000 kr. för ensam pensionär och från 15 000 kr. till 22 500

kr. för en gift pensionär (prop. 1965: 45). Vid behandling av propositionen hade

andra lagutskottet att pröva motionsyrkanden om högre avdragsfria belopp och

om slopande av avdragsfaktorn två tredjedelar. Andra lagutskottet anförde i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1965:41, att de i motionen berörda frågorna har

sådant samband med standardhöjning av folkpensionerna efter år 1968 att det

syntes lämpligt att samtliga frågor blev utredda samtidigt.

Pensionsförsäkringskommittén fick i juni 1965 i uppdrag att utreda frågan om

folkpensionshöjningar efter den 1 juli 1968. Enligt direktiven är det särskilt angeläget

att pensionärer som inte alls eller i endast ringa mån åtnjuter ATP eller

andra pensioner utöver folkpensionen får sina förhållanden förbättrade genom

ökade folkpensionsförmåner. Kommittén skall överväga om höjningarna bör bygga

på inkomstprövning och i samband därmed även ta upp olika spörsmål som står

i samband med metodiken för inkomstprövningen. Kommittén skall dessutom

pröva om syftet med pensionärsbostadsbidraget kan tillgodoses inom ramen för

ett folkpensionssystem med nya inkomstprövade förmåner.

Vid 1966 års riksdag väcktes på nytt motioner rörande inkomstprövningsreglerna.

I ett motionspar, som behandlades av andra lagutskottet (2LU 1966: 7),

begärdes att reglerna om rätten till kommunalt bostadstillägg skulle bli föremål

för förutsättningslös utredning. I ett annat motionspar, som behandlades av statsutskottet

(SU 1966: 96), yrkades utredning bl. a. av frågan om höjning av gränsen

för sidoinkomster, då reduktion av bostadstilläggen inträder. Samtliga motioner

avslogs av riksdagen under hänvisning till att frågan var föremål för utredning

inom pensionsförsäkringskommittén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

5

I motioner vid fjolårets riksdag begärdes en höjning av inkomstgränserna och en

ändring av reduceringsfaktorerna, en tredjedel till en fjärdedel och två tredjedelar

till en halv. Även dessa motioner avslogs av riksdagen, nu under motivering

att man borde avvakta resultatet av pensionsförsäkringskommitténs arbete (2LU

1967: 56).

Pensionsförsäkringskommitténs förslag

Pensionsförsäkringskommittén lade i maj innevarande år fram ett betänkande

kallat »Pensionstillskott m. m.» (SOU 1968: 21). I betänkandet tar kommittén

ställning till pensionsutvecklingen för folkpensionärer under tio år framåt eller

för åren 1969—1978. Tillgängliga resurser bör enligt kommittén i första hand

koncentreras på de pensionärsgrupper, som i huvudsak inte har några inkomster

vid sidan av folkpensionen. En ökning av folkpensionerna för nämnda grupper

upp till en viss garantinivå föreslås ske genom ett pensionstillskott, som höjes

varje år. Pensionstillskotten skall enligt förslaget öka med 3 procent av basbeloppet

varje år under 1 O-årsperioden. Vid periodens slut har alla en garantinivå,

som motsvarar 30 procent av basbeloppet. Denna garantinivå läggs ovanpå nuvarande

folkpension, som från och med den 1 juli 1968 är 90 procent av basbeloppet

för ensamstående och 70 procent av basbeloppet för gift eller därmed

jämställd pensionär, vars make uppbär folkpension. Från pensionstillskottet skall

ÄTP-pension avräknas i den mån den tillsammans med tillskottet överstiger garantinivån.

Såsom ett komplement till förslaget om pensionstillskott föreslås dessutom vissa

ändringar i reglerna om inkomstprövning av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Dessa ändringar innebär att ATP-pension, som faller inom ramen för pensionstillskottet,

skall undantagas vid inkomstberäkningen.

Kommittén lägger fram ytterligare förslag till ändringar i inkomstprövningsreglerna.

Detta förslag har till syfte att mildra marginaleffekterna och göra det mera

lönsamt för folkpensionärer att ha sidoinkomster. Det avdragsfria beloppet föreslås

höjt från 1 700 kronor till 2 000 kronor för ensamstående pensionär och från 2 400

kronor till 3 000 kronor för två gifta pensionärer tillsammans. Reduktionen för inkomster

utöver det avdragsfria beloppet föreslås skola ske med femtio procent.

Sidoinkomst skall således inte i något inkomstskikt få minska den inkomstprövade

förmånen med mer än halva sitt belopp. Med de föreslagna reglerna kommer förmånerna

vid ett kommunalt bostadstillägg om 5 000 kronor att följa med upp till

en total årsinkomst om 17 000 kronor för ensamstående pensionär och 20 500

kronor för två makar tillsammans. Kostnaden för den nu berörda ändringen har

beräknats till omkring 14 milj. kronor om året. Härav faller omkring 10 milj.

kronor på kommunerna.

I betänkandet framhålles att detta inte innefattar slutligt ställningstagande till

vissa frågor av familjepensionskaraktär, som har nära samband med det åt kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

mittén genom tilläggsdirektiv den 20 oktober 1967 erhållna uppdraget att utreda

frågor rörande jämställande av män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen.

Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.

Utskottet

I förevarande motioner behandlas bestämmelserna om inkomstprövning för hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Reglerna innebär att förmånerna

på visst sätt minskas med pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen,

bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension. Överstiger sidoinkomsten

1 700 kronor per år för ensamstående sker minskning med en tredjedel av inkomst

som ligger mellan 1 700 kronor och 2 400 kronor och med två tredjedelar av inkomst

därutöver. För gift pensionsberättigad är motsvarande gränsbelopp 1 200 och

1 700 kronor. Vid inkomstprövningen avses med årsinkomst den inkomst, för år

räknat, som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. I fråga

om inkomstberäkningen finns detaljerade regler bl. a. beträffande inverkan av

förmögenhet.

Motionärerna begär eu höjning av inkomstgränserna så att dessa kommer att bli

för ensamstående 2 500 kronor respektive 3 500 kronor samt för gift par tillhopa

3 500 kronor respektive 5 000 kronor.

I ett i år framlagt betänkande har pensionsförsäkringskommittén presenterat förslag

om en garanterad, ökning av folkpensionerna genom pensionstillskott under

en tioårsperiod. Detta förslag tar sikte på de pensionärer som har ringa eller ingen

tilläggspension vid sidan av folkpensionen. Betänkandet innehåller också förslag

om ändringar i reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

i syfte att mildra marginaleffekterna och göra det mera lönsamt för

folkpensionärer att ha sidoinkomster. Kommittén föreslår att det avdragsfria inkomstbeloppet

skall höjas från 1 700 till 2 000 kronor för ensamstående pensionär

och från 2 400 till 3 000 kronor för två gifta pensionärer tillsammans. Vidare

föreslås att reduktionen på grund av inkomster utöver det avdragsfria beloppet

alltid skall ske med femtio procent. Dessutom skall vid inkomstberäkningen

pensionstillskott samt tilläggspension, som faller inom ramen för pensionstillskottet,

undantas. Betänkandet bär remissbehandlats och övervägs nu inom Kungl. Maj:ts

kansli.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till kommitténs förslag bör man enligt utskottets

mening inte vidta några åtgärder i anledning av motionsyrkandet. Utskottet

får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 691 och II: 610, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1968

‘ På ändra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1968

7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson (s), fru HamrinThorell

(fp), herrar Dahlberg (s), Högström (s)*, Blomquist (h), fru Elvy Olsson

(ep)* och herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp),

fru Ekendahl (s), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson

(s), Gomér (ep) och Carlshamre (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.