Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående handläggning av ärenden rörande kommunalt bostadstillägg m. m. Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, I: 404-, av herr Blomquist, i vilken hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte utreda frågan om en förenkling av handläggningen av ärenden som nu ankommer på försäkringsnämnd, i enlighet med vad i motionen anförts».

1968-11-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:63, Utlåtande i anledning av motion angående handläggning av ärenden rörande kommunalt bostadstillägg m. m. Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, I: 404-, av herr Blomquist, i vilken hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte utreda frågan om en förenkling av handläggningen av ärenden som nu ankommer på försäkringsnämnd, i enlighet med vad i motionen anförts».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

1

Nr 63

Utlåtande i anledning av motion angående handläggning av ärenden

rörande kommunalt bostadstillägg m. m.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, I: 404-,

av herr Blomquist, i vilken hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte utreda frågan om en förenkling

av handläggningen av ärenden som nu ankommer på försäkringsnämnd, i

enlighet med vad i motionen anförts».

Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från riksförsäkringsverket. Vidare har på utskottets

begäran Försäkringskasseförbundet samt styrelsen för Svenska kommunförbundet

och styrelsen för Svenska stadsförbundet avgivit yttranden.

Gällande bestämmelser

I allmän försäkringskassa skall finnas styrelse, en eller flera pensionsdelegationer

samt försäkringsnämnder. Styrelsen består i regel av sju ledamöter.

I varje försäkringskassa skall finnas direktör, pensionsföredragande,

förtroendeläkare samt de tjänstemän som i övrigt erfordras.

Frågor om förtidspension, invaliditetstillägg och invaliditetsersättning

avgöres av en pensionsdelegation, bestående av fem ledamöter.

Frågor om inkomstprövade folkpensionsförmåner, d. v. s. i första hand

kommunalt bostadstillägg, skall prövas av försäkringsnämnd. Övriga inkomstprövade

förmåner är änkepension i anledning av dödsfall före den

1 juli 1960 samt hustrutillägg. Försäkringsnämnd skall även tillhandagå

kassans styrelse, pensionsdelegation och lokalkontor med råd och upplysningar

i lokala angelägenheter. Försäkringsnämnd skall finnas för varje

kommun. Med riksförsäkringsverkets medgivande kan dock försäkringsnämnds

verksamhetsområde omfatta flera kommuner eller del av kommun.

Försäkringsnämndens ledamöter utses av kommunen. Nämnden är dock ej

något kommunalt organ utan ett organ inom försäkringskassan. Såsom föredragande

i nämnden tjänstgör i regel respektive lokalkontorsföreståndare.

Försäkringsnämnd skall bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Består

nämndens verksamhetsområde av flera kommuner bestämmer dock

riksförsäkringsverket antalet ledamöter och huru många ledamöter, som

skall utses av varje kommun. För varje ledamot skall finnas en suppleant.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196S. 9 saml. 2 avd. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

Arvode och annan ersättning till ledamot i försäkringsnämnd fastställes av

riksförsäkringsverket och utges av försäkringskassan.

Försäkringsnämnd skall sammanträda så ofta detta erfordras med hänsyn

till ärendenas antal och angelägenhetsgrad. Ärende bör dock alltid handläggas

av försäkringsnämnden så snart ske kan och senast inom tre veckor

från det ärendet inkommit till vederbörande lokalkontor. Brådskande ärenden

får avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst halva

antalet övriga ledamöter om samtliga biträder det föreliggande förslaget

till beslut.

Lagbestämmelser om försäkringsnämnderna finns i 18 kap. lagen om

allmän försäkring. Beträffande nämndernas verksamhet må även hänvisas

till riksförsäkringsverkets pensionshandbok (B. 1. 1).

Motionen

Motionären anför — efter en redogörelse för försäkringsnämnderna och

deras verksamhet — följande.

Det nuvarande administrativa förfarandet beträffande ifrågavarande ärenden

synes i olika avseenden otillfredsställande. Dels medför det bl. a. en

onödig tidsutdräkt för ärendenas avgörande, dels medför det en onormalt

hög kostnad per ärende, då i flertalet försäkringsnämnder förekommer ett

mycket ringa antal ärenden per sammanträde. Vidare är här fråga om förmån,

som numera helt utgår av kommunala medel — i motsats till vad som

tidigare var fallet — och det kan hävdas, att det är en kommunens egen

angelägenhet att tillämpa de grunder för tillägget, som den själv beslutat

om. För en sådan handläggning erforderliga uppgifter skulle vederbörande

kommunala organ kunna erhålla exempelvis genom kopia av det huvudkortsmeddelande

som framställes för utbetalning av allmän pension. Å

andra sidan kan hävdas, att — sedan kommunen fastställt grunderna för

kommunalt bostadstillägg — det utan att ge avkall på den kommunala självbestämmanderätten

kan överlämnas till försäkringskassornas tjänstemän

att i första instans tillämpa reglerna. En handläggning på tjänstemannaplanet

bör under alla förhållanden kunna ske av de övriga ärenden (hustrutillägg

och inkomstprövade änkepensioner) som nu handläggs av försäkringsnämnden

och där ersättning inte utgår av kommunala medel.

Om en administrativ förenkling enligt något av ovan angivna alternativ

företages skulle försäkringsnämnderna kunna avskaffas. Ärendena om kommunalt

bostadstillägg kunde om förstnämnda, ovan skisserade lösning valdes,

handläggas av någon hos kommunen redan förefintlig nämnd, t. ex.

socialnämnden.

En förutsättningslös utredning synes med hänsyn till vad ovan anförts

böra komma till stånd beträffande möjligheterna att förenkla handläggningen

hos försäkringskassorna av sådana ärenden, som nu handläggs inom

försäkringsnämnd.

Försäkringsnämndernas tillkomst

I sitt betänkande Socialförsäkringens organisation (SOU 1960: 35) föreslog

socialförsäkringens administrationsnämnd, att de dåvarande lokalsjuk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

3

kassorna skulle ombildas till lokalkontor för centralsjukkassorna och att

till varje lokalkontor skulle knytas en rådgivande nämnd.

I prop. 1961: 45 framlades förslag för riksdagen i anledning av utredningen.

Därvid anförde föredragande departementschefen följande om försäkringsnämnderna

(s. 191).

Arbetsuppgifterna för en rådgivande nämnd skall enligt administrationsnämndens

förslag vara att bistå centralsjukkassan och lokalkontoret med

råd och upplysningar om lokala förhållanden samt att framlägga förslag

för centralsjukkassans styrelse. Vid remissbehandlingen har uttalats en viss

oro för att dessa uppgifter inte skall vara tillräckligt konkreta för att leda

till något egentligt inflytande för nämnderna. I stället har framkastats tanken

att de rådgivande funktionerna inom sjukkassan skulle anförtros åt de

organ, som får till uppgift att handha prövningen av återstående inkomstprövade

folkpensionsförmåner. Enligt administrationsnämndens mening

bör denna prövning ankomma på något kommunalt organ.

Det synes både angeläget och möjligt att beakta dessa olika synpunkter

och ändå knyta behandlingen av alla pensionsärenden till sjukkasseverksamheten.

Detta kan ske genom alt till de föreslagna nämndernas rådgivande

uppgifter lägges funktionen som organ för prövning av ansökningar

om inkomstprövade folkpensionsförmåner. Eftersom dessa förmåner även

i fortsättningen torde få förutsättas till väsentlig del komma att bekostas

av kommunerna, bör nämndernas verksamhetsområden närmare anknytas

till den kommunala indelningen. En nämnds verksamhetsområde bör i regel

omfatta en kommun. Med tillsynsmyndighetens medgivande bör det

dock vara möjligt för två eller flera kommuner att förena sig om eu nämnd

och för en kommun alt inrätta mer än en nämnd.

De föreslagna nämnderna, vilka lämpligen kan kallas försäkringsnämnder,

bör finnas i såväl stadscentralsjukkassa som länscentralsjukkassa, och

det bör vara vederbörande kommun eller kommuner som utser samtliga

ledamöter i nämnderna. Antalet ledamöter bör vara minst 5 och högst 7.

När sjukkassorna övertar uppgiften att vara lokalorgan för den allmänna

pensioneringen bör de rådgivande funktionerna avse både sjukförsäkring

och pensionering. Nämnden bör stå i förbindelse med centralsjukkassans

styrelse och med det lokalkontor, som närmast är avsett att betjäna de

försäkrade inom nämndens verksamhetsområde. Det synes böra ankomma

på centralsjukkassorna att i lämpliga former anordna sammankomster

med företrädare för nämnderna för att lämna dem information om aktuella

socialförsäkringsproblem och bereda tillfälle till åsiktsutbyte i dylika

frågor.

1 fråga om försäkringsnämnderna anfördes i propositionen 1962:90 med

förslag till lag om allmän försäkring in. in. ytterligare följande (s. 378).

Med det föreliggande förslaget fullföljes planerna på försäkringsnämnderna

såsom lokala socialförsäkringsorgan med inte blott rådgivande utan

även beslutande funktioner. Nämndernas rådgivande funktioner utsträckes

att omfatta lokala angelägenheter i anknytning till den allmänna försäkringen

i dess helhet, och beslutanderätt kan tilläggas nämnderna i ärenden

rörande lolkpensionsförmåner. Det är förutsatt att lagstiftningen skall utfyllas

med administrativa föreskrifter. Kompletterande stadganden angående

försäkringsnämnds behörighet i pensionsfrågor finns i 32 § promul
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

gationslagen och i 10 § förslaget till lag om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension.

Eu försäkringsnämnd är i likhet med en pensionsdelegation ett organ

inom vederbörande allmänna försäkringskassa. Förslaget utgår från att

olika frågor, som aktualiseras av eu och samma pensionsansökan, kan komma

att handläggas i olika former: somliga avgöranden träffas av en tjänsteman

på kassans pensionsavdelning, andra i pensionsdelegation och andra

åter i försäkringsnämnd. Samtliga avgöranden i anledning av samma pensionsansökan

torde emellertid i regel utåt böra framstå som en enhet och

redovisas som ett beslut av försäkringskassan, utfärdat genom pensionsavdelningens

försorg.

Samordningen av försäkringsnämndens arbete med arbetet hos kassans

pensionsavdelning och pensionsdelegation avses skola regleras i särskilda

föreskrifter. Av närliggande skäl måste man tänka sig att pensionsavdelningen

hos en kassa vid upprättande av expedition i ett ärende gör en formell

granskning även av försäkringsnämndens avgörande. Pensionsavdelningens

tjänstemän skall dock inte ha behörighet att överpröva nämndens

avgörande, och upptäckt av en eventuell felaktighet kan föranleda rättelse

endast efter beslut av nämnden själv. Rättelsemöjligheten torde stå öppen

intill dess pensionsavdelningen expedierat beslutet.

Att kassans tjänstemän inte i sin handläggning får inkräkta på det område

som förbehålls försäkringsnämnd rubbar naturligtvis inte det faktum

att eu fråga som handlagts av eu försäkringsnämnd kan vara oupplösligt

förbunden med en fråga som skall avgöras på tjänstemannaplanet

såtillvida att nämndens beslut förfaller, om vederbörande tjänstemans prövning

av den fråga han har att handlägga utmynnar i ett avslag. Om t. ex.

en folkpension ej beviljas på grund av att sökanden inte uppfyller lagens

medborgarskapsvillkor, finns det ju inte utrymme för ett kommunalt bostadstillägg.

Över huvud taget gäller att varje avgörande av försäkringsnämnd

rörande en tilläggsförmån måste anses fattat under den av nämnden

ej prövade förutsättningen att rätt till huvudförmånen föreligger.

Riksdagens revisorer

1 riksdagens församlade revisorers berättelse över den år 1963 verkställda

granskningen av statsverket behandlas i 13 § bl. a. frågan om försäkringsnämndernas

verksamhet. Genom frågeformulär, som tillställdes samtliga

försäkringskassor, anhöll revisorerna 1)1. a. om uppgifter avseende utbetald

ersättning till nämnderna samt om allmänna synpunkter på försäkringsnämndernas

verksamhet. Innehållet i åtskilliga av yttrandena redovisas i

revisorernas berättelse (del. I s. 114—119), till vilken hänvisas. Revisorernas

uttalande är av följande lydelse.

Av de uppgifter revisorerna inhämtat framgår att den nu tillämpade

ordningen, som innebär att ärenden rörande samtliga inkomstprövade pensionsförmåner

skall behandlas i försäkringsnämnd, praktiskt taget genomgående

anses omständlig, administrativt betungande och tidskrävande. Kostnaderna

för nämndernas verksamhet har vidare blivit högst betydande och

kan enligt tillgängliga uppgifter för länskassorna beräknas belöpa sig till

närmare 1 milj. kronor under enbart de tre första kvartalen detta år. Som

ovan visats uppgår i regel kostnaden för handläggningen av varje »ordinarie»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 dr 1968

5

ärende i försäkringsnämnd till omkring 20 kronor, men än högre utgifter

redovisas i vissa fall. Såsom exempel kan nämnas att en av försäkringsnämnderna

i Hallands län haft att handlägga endast sex ärenden, av vilka

fyra behandlats vid två s. k. telefonsammanträden. Ersättning till ordförande

och ledamöter i denna nämnd har utgått med 380 kronor, vilket motsvarar

en förvaltningskostnad av över 63 kronor per ärende. Påpekas bör

att i nämnda belopp ej ingår utgifter för avlöning till föredragande, lokalhyror

m. in. Samtidigt kan konstateras att motsvarande kostnader i stadskassorna

är avsevärt lägre eller omkring 1 krona per ärende, vilket bl. a.

sammanhänger med att antalet nämnder i ifrågavarande städer är mycket

litet. Då man bedömer utgifterna för den här avsedda verksamheten bör

också beaktas att nämndernas reella inflytande blivit mycket ringa, då besluten

praktiskt taget alltid fattas i enlighet med lokalkontorsföreståndarens-föredragandens

förslag.

Försäkringsnämnderna har även till uppgift att tillhandagå försäkringskassan

med råd och upplysningar i lokala frågor. Verksamheten i detta

avseende har, enligt vad revisorerna inhämtat, haft en mycket begränsad

omfattning. Nämndernas personkännedom anses endast undantagsvis ha

någon betydelse; i flertalet fall torde f. ö. föredraganden ofta ha lika goda

kunskaper i detta avseende.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser revisorerna att försäkringsnämnderna

knappast fyller en uppgift som står i rimligt förhållande till

de kostnader och nackdelar i övrigt som är förbundna med verksamheten.

De torde därför utan olägenhet kunna avskaffas. Det medinflytande vid

pensionsärendenas handläggning som kommunerna genom dessa nämnder

ansetts böra tillförsäkras på grund av att pensionsförmånerna till viss del

bestrides av kommunala medel har, som ovan antytts, i praktiken blivit

illusoriskt; ej heller denna synpunkt kan därför enligt revisorernas mening

motivera ett bibehållande av nämnderna. Handläggningen av och beslutanderätten

i här avsedda ärenden bör därför enligt revisorernas mening

snarast överflyttas till försäkringskassorna. Av skäl som nyss anförts är

det emellertid naturligt att vederbörande kommuner önskar erhålla möjlighet

till viss insyn i beslutsprocessen. Detta torde organisatoriskt kunna

tillgodoses på olika sätt, exempelvis genom att varje kommun får rätt att

genom lämpligt organ taga del av ärendenas handläggning. Det torde böra

ankomma på riksförsäkringsverket att närmare överväga frågan härom och

framlägga de förslag som kan visa sig motiverade.

I ärendet avgavs yttranden dels — efter hörande av ett antal försäkringskassor

— av riksförsäkringsverket och dels av statskontoret (se revisorernas

berättelse, del II främst s. 120 och 152).

Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande i anledning av ärendet (SU 1964:

181 s. 6). att om än frågan om försäkringsnämndernas verksamhet kunde

synas tidigt väckt, borde särskild uppmärksamhet ägnas denna för att finna

vägar att göra nämnderna effektiva och för att förenkla proceduren där.

Pågående utredning

Inom statskontoret och riksförsäkringsverket pågår i samråd med de allmänna

försäkringskassorna ett utredningsarbete i syfte att rationalisera

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

administrationen inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen).

Därvid är försäkringsnämndernas verksamhet föremål för granskning. Utredningens

pensionsgrupp har i februari i år presenterat en redovisning av

första etappen i utredningsarbetet angående handläggningen i de allmänna

försäkringskassorna av ärenden rörande kommunalt bostadstillägg. Arbetet

i detta avsnitt skall, enligt vad som framgår av riksförsäkringsverkets remissyttrande,

fortsätta med inhämtande av ytterligare material från samtliga

försäkringskassor, varvid tidsåtgången vid handläggning av ärenden i

försäkringsnämnd skall ägnas speciellt intresse. När detta ytterligare underlagsmaterial

föreligger kommer utredningen att gå in på frågan rörande

en eventuell avveckling av nämndsorganisationen och diskutera möjliga

ersättningsalternativ. Sedan utredningsarbetet inom RAFA-utredningen slutförts

torde riksförsäkringsverket —- anföres det vidare i verkets yttrande —

komma att, eventuellt i samråd med statskontoret, till Kungl. Maj:t inkomma

med de förslag som verket finner påkallade.

Remissyttranden

Riksförsäkringsverket hänvisar i sitt yttrande till det utlåtande, som verket

avgav i ovannämnda ärende hos riksdagens revisorer, där verket framhöll

bl. a., att nämndsorganisationen under en övergångstid torde vara av

betydelse ur lolkpsykologisk synpunkt samt att nämndernas verksamhet

vid ifrågavarande tidpunkt bedrivits under alltför kort tid för att slutsatser

skulle kunna dragas rörande deras betydelse och rörande förutsättningen

för en omprövning av sättet för de ifrågavarande arbetsuppgifternas handhavande.

Frågan om avveckling av försäkringsnämndsorganisationen var

därför ännu inte mogen för sin lösning.

Slutligen anför riksförsäkringsverket — efter att ha redogjort för RAFAutredningen

— att eftersom utredning beträffande möjligheterna att förenkla

handläggningen hos försäkringskassorna av sådana ärenden, som nu

handlägges inom försäkringsnämnd, redan pågår anser verket någon särskild

åtgärd i anledning av motionen för närvarande ej erforderlig.

Försäkringskasseförbundet redogör för bakgrunden till inrättandet av

försäkringsnämnderna samt anför därefter följande.

Försäkringskasseförbundet, som tidigare i olika sammanhang framhållit

värdet av medborgarinflytande på den allmänna försäkringens administration,

anser att de skäl som ledde till inrättandet av försäkringsnämnder, kan

anföras även för ett behållande av dessa, i varje fall tills vidare, såsom

rådgivande organ.

Förutom uppgiften att vara rådgivande organ, som alltså i första hand

var avsedd att åvila försäkringsnämnderna, har dessa att pröva ärenden

angående förmåner enligt lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg

till folkpension.

Frågan om det administrativa förfarandet beträffande ärenden rörande

kommunalt bostadstillägg har diskuterats tidigare, varvid prövats huruvida

s. 7 Kontrollera mot PDF

indra lagutskottets utlåtande nr 63 dr 1968

7

ansökan skall inges till allmän försäkringskassa, socialnämnd eller annat

kommunalt organ. I dessa sammanhang har förbundet ansett det vara av

betydelse ur psykologisk synpunkt att nuvarande system för ingivande av

ansökan bibehålies. Detta bl. a. av den orsaken att det är viktigt att de som

har ingen eller ofullständig ATP inte skall behöva gå till eu särskild myndighet

för att få detta konstaterat. Kommunalt bostadstillägg bör i nuvarande

läge i princip ses som en del av hela pensionssystemet och hl. a. av

den orsaken bör ansökan inges till allmän försäkringskassa. Den insyn som

kan behövas från de kommunala myndigheterna med hänsyn till att ifrågavarande

tillägg helt bekostas av kommunerna torde även väl tillgodoses av

försäkringsnämnderna, eftersom ledamöterna utses av ett kommunalt organ,

kommunal- eller stadsfullmäktige.

Härefter hänvisar Förbundet till RAFA-utredningen samt anför slutligen.

Med anledning av vad som framhållits beträffande värdet av medborgarinflytande

på administrationen av den allmänna försäkringen och då utredning

pågår beträffande handläggningen av ärenden rörande kommunalt

bostadstillägg, anser förbundet att någon åtgärd i anledning av motionen

inte är erforderlig.

Styrelsen för Svenska kommunförbundet yttrar följande.

De kommunalvalda försäkringsnämndernas uppgifter innefattar, förutom

rådgivning till försäkringskassan beträffande lokala angelägenheter, beslut

i ärenden rörande inkomstprövade pensionsförmåner. Av dessa intar de

kommunala bostadstilläggen en dominerande plats. Kostnaderna för de

kommunala bostadstilläggen faller numera helt på kommunen. Under dessa

förhållanden anser styrelsen det motiverat att kommunen genom försäkringsnämnderna

tillförsäkras ett medinflytande i beslutsprocessen för beviljandet

av detta tillägg.

Det kommunala bostadstilläggets betydelse som komplement till folkpensionen

kan beräknas avta i och med att tilläggspensioneringen uppnår

ökad effekt. 1 ett läge med fullt uthyggd tilläggspensionering kan därför

omfattningen av försäkringsnämndernas uppgifter bli betydligt mindre. Det

kan därför framdeles finnas skäl att ompröva den nu gällande ordningen

för handläggningen av ärenden rörande de inkomstprövade förmånerna

inom folkpensioneringen.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet anför.

Styrelsen är medveten om att den nuvarande ordningen för handläggning

av ärenden avseende inkomstprövade pensionsförmåner anses otillfredsställande.

Kommunerna har emellertid alt svara för kostnaderna för

de kommunala bostadstilläggen. Enligt styrelsens mening bör kommunerna

därför även vara tillförsäkrade ett medinflytande vid beviljandet av dessa

tillägg. De möjligheter, som kan finnas att utan uppgivande av nämnda

princip åstadkomma en förenklad handläggning av ifrågavarande ärenden,

torde prövas av den inom statsförvaltningen tillsatta utredningen för rationalisering

av den allmänna försäkringens administration.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

Utskottet

Till de allmänna försäkringskassorna är anknutna försäkringsnämnder.

Dessa är inrättade kommunvis och består av 5—7 kommunalt valda ledamöter.

En av nämndens uppgifter är att pröva frågor om de inkomstprövade

folkpensionsförmånerna, nämligen kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg

samt änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före den 1 juli 1960.

En annan huvuduppgift för försäkringsnämnd består i att tillhandagå kassans

styrelse, pensionsdelegation och lokalkontor med råd och upplysningar

i lokala angelägenheter.

Försäkringsnämnd skall sammanträda så ofta det erfordras med hänsyn

till ärendenas antal och angelägenhetsgrad. Ärende bör dock alltid handläggas

av försäkringsnämnd så snart ske kan och senast inom tre veckor

från det ärendet inkommit till vederbörande lokalkontor.

I motionen föreslås, att försäkringsnämndernas ställning skall omprövas.

Motionären, som uppehåller sig vid nämndernas uppgifter i fråga om inkomstprövade

förmåner, menar att genom handläggningen av ifrågavarande

ärenden i försäkringsnämnd uppstår onödig tidsutdräkt, varjämte kostnaden

per ärende i många fall blir onormalt hög till följd av att antalet ärenden

per sammanträde är få. I fråga om bostadstilläggen, som bekostas av kommunala

medel, skulle eu möjlighet vara att anförtro handläggningen åt

någon kommunal nämnd, exempelvis socialnämnden. Å andra sidan kan

hävdas, anför motionären, att, sedan kommunen fastställt grunderna för

nämnda tillägg, kan det överlämnas till försäkringskassornas tjänstemän

att i första instans tillämpa reglerna. Detta innebär inte, att man gör avkall

på den kommunala självbestämmanderätten. Under alla förhållanden bör

en handläggning på tjänstemannaplanet kunna ske av ärenden rörande

hustrutillägg och inkomstprövade änkepensioner. Motionen mynnar ut i ett

yrkande om förutsättningslös utredning om möjligheterna att förenkla handläggningen

av sådana ärenden, som det nu ankommer på försäkringsnämnd

att pröva.

Riksdagens revisorer tog år 1963 upp frågan om försäkringsnämndernas

verksamhet till prövning. I sitt uttalande, som grundade sig på eu omfattande

undersökning, anförde revisorerna bl. a., att nämnderna knappast fyllde

en uppgift som stod i rimligt förhållande till de kostnader och nackdelar i

övrigt som är förbundna med verksamheten. Enligt revisorerna torde nämnderna

därför utan olägenhet kunna avskaffas. Efter remissbehandling av

ärendet uttalade riksdagen, att särskild uppmärksamhet borde ägnas nämndernas

verksamhet för att förenkla proceduren hos nämnderna.

Inom statskontoret och riksförsäkringsverket pågår i samråd med de allmänna

försäkringskassorna en utredning som har till syfte att rationalisera

administrationen inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen). Enligt

vad riksförsäkringsverket upplyst, kommer utredningen sedan tillräckligt

underlagsmaterial föreligger att gå in på frågan rörande en eventuell

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1968

9

avveckling av nämndorganisationen och diskutera möjliga ersättningsalternativ.

Då således motionärens önskemål redan synes vara tillgodosett, bör

enligt utskottets mening motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion, 1: 404, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från!''ör sta kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars

Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg

(s), Edström (fp) * och Blomquist (h);

från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s)*, herr

Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Ringaby

(h), fru Svensson (s) och herr Jonsson (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.