Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt att för förmån inom den allmänna försäkringen tillgodoräkna vård av barn i hemmet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:686 av fru Olsson, Elvy, och herr Fälldin samt 11:878 av herrar Nilsson i Tvärålund och Boo.

1968-11-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:64, Utlåtande i anledning av motioner om rätt att för förmån inom den allmänna försäkringen tillgodoräkna vård av barn i hemmet. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:686 av fru Olsson, Elvy, och herr Fälldin samt 11:878 av herrar Nilsson i Tvärålund och Boo.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968

1

Nr 64

Utlåtande i anledning av motioner om rätt att för förmån inom

den allmänna försäkringen tillgodoräkna vård av barn

i hemmet.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:686 av fru Olsson, Elvy, och herr Fälldin samt 11:878 av herrar Nilsson

i Tvärålund och Boo.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att pensionsförsäkringskommittén får

i uppdrag att grundligt överväga frågan om att barnavårdande uppgifter i

hemmet skall medföra rätt till ATP-poäng under ett begränsat antal år i enlighet

med vad i motionen anförts».

Motionärerna anför, att de förslagsvis kan tänka sig att ATP-poäng tillgodoräknas

den som i hemmet vårdar barn under tre år, dock för sammanlagt

högst tio år. Beträffande innehållet i övrigt i motionerna får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen

I: 686.

Gällande bestämmelser m. m.

Försäkringen för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring avser

att bereda ålderspension, förtidspension och familjepension utöver folkpensionen.

Rätten till tilläggspension grundas på inkomsten av det förvärvsarbete,

som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd

i förhållande till denna inkomst.

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom tilläggspensioneringen, är

den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. in. det då han

fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den

försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen

om allmän försäkring är dock ej pensionsgrundande. Förvärvsarbetsinkomsterna

indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning

och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger

en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas

i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning

av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid

årets ingång gällande basbeloppet, dvs. 30 000 kr. i 1957 års penningvärde.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 dr 1968

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,

skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör

den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Ålderspension till svensk medborgare utgår under förutsättning att pensionspoäng

tillgodoräknas honom för minst tre år eller, om den försäkrade

är född år 1896, två år.

Ålderspension utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller

67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma

regler som inom folkpensioneringen.

Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60

procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen

skall utges, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade

eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år,

medeltalet av de 15 högsta poängtalen (1’emtonårsregeln). Har pensionspoäng

tillgodoräknats honom för mindre än 30 år, skall dock nämnda produkt

minskas med 1/30 för varje år, som antalet poängår understiger 30 (trettioårsregeln).

I pensioneringens inledningsskede har 30-årsregeln ersatts med

en 20-årsregel för dem som är födda åren 1896—1914. För dem som är födda

under något av åren 1915—1923 fordras i stället för 30 år 21 år för dem som

är födda 1915, 22 år för dem som är födda 1916 o. s. v.

Förtidspension utgår till den, vilkens arbetsförmåga på grund av invaliditet

är nedsatt med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgår hel

förtidspension med samma belopp som vederbörande skulle erhålla i ålderspension

från 67 års ålder.

Familjepension utgöres av änkepension och barnpension. Änkepension

utgår förutsatt att äktenskapet ingåtts senast då mannen fyllde 60 år och att

det varat i minst fem år. Har makarna gemensamma barn, utgår dock änkepension

oavsett om dessa förutsättningar föreligger eller ej. Barnpension utgår

då den avlidne efterlämnar barn under 19 år. Tilläggspensioneringens

familjepension motsvarar en viss del av den tilläggspension, som den avlidne

uppbar eller skulle ha erhållit om han blivit invalid, nämligen för en efterlevande

(änka eller barn) 40 %, för två efterlevande (änka och ett barn

eller två barn) 50 % o. s. v. För fem eller flera efterlevande utgår 80 % av

den avlidnes tilläggspension.

I likhet med folkpensioneringen finansieras tilläggspensioneringen enligt

ett fördelningssystem, dock endast med avgifter och således utan tillskott

av skattemedel; inom tilläggspensioneringen uppbygges vidare en betydande

fond, allmänna pensionsfonden. På inkomst av anställning erlägges kollektiv

arbetsgivaravgift. På inkomst av annat förvärvsarbete erlägges egenavgift,

vilken benämnes tilläggspensionsavgift. Samma uttagsprocent tillämpas för

arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift.

Rätt till tilläggspension bar börjat intjänas och avgifter erlagts från och

med år 1960.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968

3

Såsom framgår av det sagda grundas rätt till pension på inkomst av förvärvsarbete.

Värdet av en husmoders arbete i hemmet grundar alltså icke

rätt till pension. Pensionsutredningen anförde i denna fråga i sitt år 1950

avgivna betänkande (SOU 1950: 33) bland annat:

Trots att vissa skäl kunna anföras till förmån för en huslrupension av här

angiven art, är utredningen icke beredd att för närvarande förorda införandet

av en dylik pension med hänsyn till den fördyring av försäkringen detta

skulle medföra. Utredningen vill emellertid betona att det i detta fall icke

är fråga om ett principiellt avståndstagande. Här rör det sig endast om en

avvägning på kostnadsplanet utan betydelse för det tekniska systemet som

sådant. Utredningen vill därför sluta behandlingen av frågan om husmödrars

pensionering med en rekommendation till dem, som av olika anledningar

komma att taga ställning till utredningens förslag, att uppmärksamma detta

spörsmål.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades att frågan om självständig pensionsrätt

för bemarbetande husmödrar skulle utredas. Motionerna

avslogs i enlighet med vad andra lagutskottet i utlåtande nr 56 hemställt.

Utskottet anförde:

Såsom motionärerna påpekat är frågan svårlöst och inrymmer ett flertal

problem. Först må framhållas svårigheten att såväl i allmänhet som i det

enskilda fallet göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av

husmödrars arbete i hemmet. Såsom grund för pensionsberäkningen synes

en sådan uppskattning nödvändig. Vidare bör understrykas, att eu eventuell

pension till husmödrar liksom annan ATP-pension i princip måste vafa avsedd

att ersätta inkomstbortfallet när den försäkrade drar sig tillbaka från

arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt pensionssystem bestämma generell pensionsålder

för hemarbetande husmödrar, även om variationer inom vissa

gränser skulle kunna tänkas, synes svårligen kunna ske. Härtill kommer

problemet med avgifterna för en sådan pensionering. Dessa skulle komma

att drabba familjens kontantinkomster, d.v.s. regelmässigt makens arbetsförtjänst

bland annat under den tid då i många fall familjens kostnader för

barnens underhåll och uppfostran är stora. Att obligatoriskt ålägga sådan

avgiftshetalning synes varken lämpligt eller genomförbart. För de flesta

familjer, i synnerhet barnfamiljerna, måste det framstå som mera angeläget

att kunna disponera större del av mannens arbetsförtjänster under den aktiva

åldern än att bygga på ålderstryggheten utöver de förmåner som familjen

är tillförsäkrad genom folkpensioneringen och mannens ATP-pension.

Även om skäl kan anföras för motionärernas yrkande finner sig utskottet

på grund av det anförda icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget

vill utskottet erinra om att möjlighet att genom frivillig försäkring

åvägabringa självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar finnes

såväl genom pensionsstyrelsens frivilliga försäkring som genom enskild pensionsförsäkring.

Även 1962 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till

frågan om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Ett av

önskemålen i motionerna var att det måtte beredas möjlighet för husmödrar

att tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid, då de lämnat sitt förvärvsarbete

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968

för att taga vård om sina minderåriga barn. Dessa gratispoäng skulle medföra

rätt till såväl förtidspension som ålderspension.

Andra lagutskottet, som beträffande gratispoäng till dem som bedriver studier

eller annan utbildning eller undergår värnpliktstjänstgöring uttalade att

detta innebar ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen grundläggande

principen om förvärvsinkomst såsom förutsättning för pension, anförde i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 angående ovannämnda önskemål:

I stort sett samma betänkligheter som anförts mot förslaget om gratispoäng

för dem som på grund av studier m. m. gått förlustiga pensionspoäng

eller fått låg sådan kan anföras mot en liknande anordning för husmödrar.

Det bör vidare framhållas, att det för rätt till hel ålderspension krävs endast

30 pensionsgrundande år. Tack vare denna regel påverkas i allmänhet inte

pensionens storlek för en husmoder, som något eller några år avhåller sig

från förvärvsarbete. Utskottet finner därför inte skäl biträda förevarande

önskemål.

Ett annat önskemål var att en självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen

skulle tilläggas hemarbetande husmödrar. I denna del instämde

andra lagutskottet i vad som uttalats i ovannämnda utlåtande nr 56 år 1961.

Även 1963 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till frågan

om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Härvid anslöt

man sig till vad som uttalats vid behandling av frågan åren 1961 och

1962.

Vid 1964 års riksdag väcktes motioner, där det hemställdes om prövning

inom pensionsförsäkringskommittén av möjligheterna att låta kvinna med

minderårigt barn intjäna pensionsår utan att ha någon inkomst. Under hänvisning

till att vad utskottet anfört under åren 1961—1963 angående en självständig

pensionsrätt för hemarbetande husmödrar i stort sett gällde även

förslaget om gratisår, avstyrkte andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 57 år 1964 motionerna.

Även 1965 och 1966 års riksdagar hade att taga ställning till motionsyrkanden

av i huvudsak samma innehåll som det nu aktuella yrkandet. Motionerna

avslogs under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande

(reservationen i 2LU 1965: 8 samt 2LU 1966: 39).

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med yrkande om utredning av ett

i motionerna skisserat förslag rörande allmän egenpension. Motionärerna

menade bl. a., att självständig pensionsrätt borde kunna tillerkännas hemarbetande

eller deltidsarbetande make. På hemställan av andra lagutskottet

(utlåtande 1966: 53) beslöt riksdagen anhålla hos Kungl. Maj:t att motionerna

måtte överlämnas till pensionsförsäkringskommittén. Sedermera har

Kungl. Maj:t överlämnat motionerna till nämnda kommitté att vara tillgängliga

vid dess behandling av frågorna om änkepension till frånskilda och

om änklingspensioner.

I anledning av motioner till 1967 års riksdag har riksdagen på hemställan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968

5

av andra lagutskottet i utlåtande nr 38 gjort framställning om att frågan om

jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkringssystemet skall

utredas. Kungi. Maj:t har därefter, den 20 oktober 1967, utfärdat tilläggsdirektiv

till pensionsförsäkringskommittén, som därigenom fått i uppdrag

att göra den begärda översynen.

Slutligen må här hänvisas till allmänna beredningsutskottets utlåtande nr

10 år 1968, som behandlar motioner angående de hemarbetandes situation.

Utskottet

I förevarande motioner tas upp en fråga, som rör reglerna om rätt till

allmän tilläggspension (ATP). I motionerna görs gällande att en förälder,

som under ett antal år avstår från förvärvsarbete för att vårda sina barn,

kan ha svårt att komma upp till pensionsgrundande inkomst under så

många år, som krävs för att full ATP skall utgå. Motionärerna vill därför,

att pensionsförsäkringskommittén skall få i uppdrag att grundligt överväga

frågan om den, som vårdar barn i hemmet, under ett begränsat antal år

bör få rätt att tillgodoräkna sig ATP-poäng, trots att vederbörande inte

ägnar sig åt förvärvsarbete. Förslagsvis tänker sig motionärerna, att sådant

tillgodoräknande skulle få ske för vård av barn som är under tre år, dock

under en sammanlagd tid av högst tio år.

Förslag med i huvudsak samma syfte, som det nu aktuella, har upprepade

gånger under 1960-talet behandlats av riksdagen. I vissa fall har förslagen

avsett tillskapande av en självständig pensionsrätt för hemarbetande kvinnor.

Häremot har invänts, att pensionsavgifterna skulle komma att drabba

familjens kontantinkomster, d. v. s. regelmässigt makens arbetsförtjänst

bland annat under den tid då i många fall familjens kostnader för barnens

underhåll och uppfostran är stora. Andra förslag, som haft stora likheter

med de nu väckta, har inneburit, att husmödrar, som lämnat sitt förvärvsarbete

för att ta vård om sina minderåriga barn, skulle få tillgodoräkna sig

s. k. gratispoäng eller gratisår. Motionerna har i dessa fall avslagits under

hänvisning till att ett genomförande av förslagen skulle innebära ett avsteg

från den inom ATP grundläggande principen om förvärvsinkomst som förutsättning

för pension. Vidare har framhållits, att för rätt till hel ålderspension

krävs endast 30 pensionsgrundande år; tack vare denna regel påverkas i

allmänhet inte pensionens storlek för den, som något eller några år avhåller

sig från förvärvsarbete.

Utskottet vill erinra om att vad sålunda tidigare anförts om trettioårsregeln

har sin giltighet även i fråga om de aktuella motionsförslagen. Det kan tillläggas,

att för beräknande av pensionens storlek medräknas endast de 15

bästa poängåren. Ett genomförande av motionärernas förslag påverkar således

i allmänhet inte rätten till eller storleken av ålderspensionen. Det må

emellertid framhållas, att riksdagen föregående år gjorde en framställning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968

till Kungl. Maj:t om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor

inom socialförsäkringssystemet skulle utredas. I det utskottsutlåtande som

låg till grund för riksdagens ställningstagande anfördes, att sedan principerna

för sjukförsäkringen och den allmänna pensioneringen fastställts,

hade samhället genomgått åtskilliga förändringar och nu företedde i många

avseenden en ny bild, bl, a. genom att kvinnorna i växande omfattning börjat

ägna sig åt förvärvsarbete. Det framhölls, att en tendens mot större

jämställdhet med männen i försörjningshänseende blev mer och mer markant,

att mannen som den ende försörjaren av familjen inte var en lika given

sak nu som då grunderna för socialförsäkringssystemet tillskapades och att

utvecklingen mot en ökad yrkesverksamhet bland kvinnorna kunde väntas

fortsätta. Utskottet fann det uppenbart, att dessa förhållanden i viktiga

avseenden kunde rubba förutsättningarna för det nuvarande socialförsäkringssystemet

och ville därför ansluta sig till motionärernas uppfattning, att

behov förelåg av en övfersyn av socialförsäkringsförmånerna i de hänseenden,

som påtalats. Kungl. Maj:t har därefter givit pensionsförsäkringskommittén

i uppdrag att företa den begärda översynen, såvitt avser pensioneringen.

Kommittén — som även fått till sig överlämnat motioner om en

allmän egenpension —- har således i uppgift att pröva frågor som uppenbarligen

innefattar problem av den art som aktualiserats av motionärerna.

Något riksdagens initiativ i anledning av motionerna synes därför inte erforderligt.

r: Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, 1:686 och 11:878, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars

Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s),

Edström (fp) * och Blomquist (h);

från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s)*, herrar

Gustavsson i Alvesta (ep), Bengtsson i Varberg (s), Fredriksson (s), Ringaby

(h), fru Svensson (s) och herr Jonsson (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.