Sök i Ratio Lex

Skrivelse till KungL Maj:t måtte hemställa att en utredning tillsättes med syfte att harmonisera lagstiftningen på det ekonomiska och socialrättsliga området i enlighet med EECfördragets innehåll». Motionen I motionen anföres följande

1968-11-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:68, Skrivelse till KungL Maj:t måtte hemställa att en utredning tillsättes med syfte att harmonisera lagstiftningen på det ekonomiska och socialrättsliga området i enlighet med EECfördragets innehåll». Motionen I motionen anföres följande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1968

1

Nr 68

Utlåtande i anledning av motion om harmonisering av den ekonomiska

och socialrättsliga lagstiftningen i enlighet med

EEC-fördraget.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion II: 874

av fru Kristensson i vilken yrkats, »att riksdagen i skrivelse till KungL Maj:t

måtte hemställa att en utredning tillsättes med syfte att harmonisera lagstiftningen

på det ekonomiska och socialrättsliga området i enlighet med EECfördragets

innehåll».

Motionen

I motionen anföres följande:

Genom Sveriges ansökan om att bliva upptagen i EEC önskar vi hindra, att

vårt land ställes utanför den europeiska stormarknaden. Det måste därför

vara en angelägenhet av största vikt och betydelse för hela vårt näringsliv,

alt vårt inlemmande i EEC ej onödigtvis uppehälles.

I detta hänseende är det emellertid att märka, att vårt inhemska lagsystem

innehåller en rad bestämmelser, vilka rent faktiskt kan utgöra hinder däremot.

För att syftet med vår ansökan skall kunna förverkligas måste vi alltså

oavvisligen undanröja föreliggande hinder. Regeringen har också varit medveten

härom. Den tillsatte sålunda år 1962 den s. k. etableringsutredningen,

i vars direktiv en hel råd av de bestämmelser uppräknades vilkas förhandenvaro

kunde omöjliggöra en anslutning från Sveriges sida till EEC. Sålunda

får enligt gällande lagstiftning utlänning icke förvärva fast egendom och ej

heller aktier i svenskt aktiebolag annat än i begränsad omfattning. Utlänning

är även hindrad från att utan Kungl. Maj ds tillstånd driva handels- eller

fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering. Slutligen är kapitaltransaktioner

mellan Sverige och utlandet underkastade reglering. I direktiven lämnas

ytterligare ett antal exempel på bestämmelser, som i dag hindrar utlänning

från att kunna fritt etablera sig i riket.

Den sålunda tillsatta etableringsutredningen upplöstes emellertid den

10 december 1965 på egen begäran med hänvisning till att utredningen »i det

rådande handelspolitiska läget inte funnit det möjligt att framlägga konkreta

förslag till lösningen av de etableringsrättsliga problem, som kan uppkomma

vid en vidgad europeisk ekonomisk integration».

I detta sammanhang må framhållas att arbetet på att åstadkomma en för

hela Europa gemensam köplag (Uniform law on the international sale of

goods) nått så långt att den till grund härför liggande konventionen (Haag

1964) ratificerats av England och förmodligen under detta år bli ratificerad

av samtliga EEC-länder. Ett sådant förenhetligande av köprätten måste uppfattas

som eu milstolpe i strävandena att till gagn för den europeiska handeln

uppnå rättslikhet inom särskilt viktiga områden. För Sveriges del bevakas

1 Bihanij till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1968

frågan om den internationella köplagen av särskilt utsedda sakkunniga, vilka

har till huvuduppgift att överse den svenska köplagen i nordiskt samarbete.

Även andra rättsområden än de näringsrättsliga måste beaktas. Enligt

EEC-fördraget skall eu harmonisering av lagstiftningen eftersträvas ej endast

på det ekonomiska området utan även på det socialrättsliga.

Enligt en inom socialdepartementet uppgjord promemoria finns inom detta

område åtskilliga problem att lösa främst i fråga om lagen om allmän försäkring,

där bl. a. reglerna för folkpension intar en central plats, men även

beträffande övrig sociallagstiftning.

Som framgått är uppgiften att anpassa vårt lagsystem till de regler som

antagits inom EEC tidskrävande och invecklad. Det är därför angeläget att

det av etableringsutredningen inledda arbetet skyndsamt återupptages, varvid

även en anpassning av sociallagstiftningen bör åstadkommas.

Utskottet

Eu svensk anslutning till EEC kommer att få betydande konsekvenser

för den svenska lagstiftningen på olika områden. 1 sammanhanget må nämnas

lagregler rörande valutapolitiken, arbetsmarknadspolitiken, den sociala

tryggheten, beskattningen och näringspolitiken.

I förevarande motion yrkas att riksdagen skall begära att en utredning

tillsättes med syfte att harmonisera lagstiftningen på det ekonomiska och

socialrättsliga området i enlighet med EEC-fördragets innehåll.

Alltsedan EEC:s tillkomst har Sveriges ställning i förhållande till den ekonomiska

gemenskapen ägnats stort intresse. Handelsdepartementet har publicerat

ett stort antal skrifter som belyser olika problem i sammanhanget. 1 en

i januari i år av handelsdepartementet utgiven skrift, Sverige och EEC, har

givits en översikt över de olika frågeställningar som kan aktualiseras vid eu

förhandling om en svensk anslutning i någon form till den gemensamma

marknaden. Skriften bygger på utredningar utförda av tjänstemän från berörda

departement och myndigheter inom ramen för eu interdepartemental

arbetsgrupp som tillsatts för integrationsfrågan.

Det har alltså utförts ett omfattande arbete för att kartlägga de problem

hland annat inom lagstiftningen som är förknippade med eu eventuell svensk

anslutning till EEC. Åtskilliga nu arbetande utredningar skall vidare enligt

sina direktiv beakta de internationella problemen, däribland EEC-frågan.

Som exempel på kommittéer med sådana uppdrag må nämnas aktiebolagsutredningen

och pensionsförsäkringskommittén. Det bör vidare noteras att

vissa lagändringar redan vidtagits som beredskapsåtgärd för en eventuell

svensk anslutning till marknaden. I det sammanhanget må pekas på ändringen

år 1965 i 81 § regeringsformen, som möjliggör för Kungl. Maj:t och

riksdagen att i vissa fall överflytta sin beslutanderätt på internationell organisation.

Det kan också nämnas att i den nyligen antagna lagen om rätt för

utlänning och utländskt företag att idka näring i riket intagits eu dispensregel

vars syfte bl. a. är att underlätta eu eventuell svensk anslutning til!

EEC.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1968

3

Utskottet vill instämma i den uppfattning som ligger till grund för förevarande

motion, nämligen att det är av vikt att inom lagstiftningsarbetet hålles

en hög beredskap så att en eventuell svensk anslutning till EEC inte uppehälles

av hinder av lagteknisk natur. Utskottet anser det emellertid inte ändamålsenligt,

bland annat med hänsyn till de skilda rättsområden som är berörda,

att det tillsätts en utredning av det slag som förordas i motionen. För

närvarande torde det vara lämpligast att frågorna liksom hittills fortlöpande

följs och bearbetas inom Kungl. Maj ds kansli.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

att förevarande motion, II: 874,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Hubinette

(h), Dahlberg (s), Edström (fp), Wanhainen (s)*, Erik Filip Petersson

(fp) och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: herrar Rimmerfors (fp), Gustavsson i Alvesta

(ep), fröken Wetterström (h), herr Rengtsson i Varberg (s), fröken Sandell

(s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s) och Jönsson i Ingemarsgården

(fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.