Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående vissa förhandlingar före beslut om nedläggning av företag, m.m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 81 av herr Werner samt II: 67 av herr Hermansson m. fl.

1968-11-26 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:69, Utlåtande i anledning av motioner angående vissa förhandlingar före beslut om nedläggning av företag, m.m. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 81 av herr Werner samt II: 67 av herr Hermansson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

1

Nr 69

Utlåtande i anledning av motioner angående vissa förhandlingar

före beslut om nedläggning av företag, m.m.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 81 av herr Werner samt II: 67 av herr Hermansson m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till regeringen begär

1) översyn av aktiebolagslagen i syfte att ersätta de nuvarande bolagsstämmorna

med företagsstämmor där löntagarna och samhället är representerade;
2)

förslag till lagstiftning enligt vilken företagen skall vara skyldiga att

föra förhandlingar med arbetsmarknadsmyndigheter, kommunerna och

löntagarorganisationerna innan beslut fattas om nedläggningar och förflyttningar

av företag.»

Motionerna är följdmotioner till de likalydande motionerna I: 74 och

II: 64. Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sin hemställan

får utskottet hänvisa till sistnämnda motion.

Samarbete på arbetsmarknaden in. m.

Företagsnämnderna m. in.

Redan 1912 års arbetarskyddslag förutsatte, alt arbetarna på en arbetsplats

kunde inom sig utse ombud att till inspektionsförrättare framföra

arbetarnas önskemål beträffande arbetets säkerhet och sundhet. Genom en

lagändring 1931 angavs att arbetsgivaren borde söka samråd med skyddsombuden.

Enligt den nuvarande lagen, som tillkom 1949, är en sådan samverkan

ett åliggande. Arbetarskyddslagen ger på cn punkt medbestämmanderätt

åt arbetstagarna, nämligen i fråga om nattarbete (se 19 och 20 §§).

Genom kollektivavtal har arbetarsidan tillförsäkrat sig medinflytande

på vissa områden, nämligen då det gäller skyldighet för arbetsgivaren att

informera och samråda. Besluten ligger i allmänhet hos arbetsgivaren ensam.

Det viktigaste dokumentet är det avtal om företagsnämnder, som tillkom

1966 dels mellan SAF och LO, dels mellan SAF och TCO. Företagsnämnd

skall upprättas vid företag med minst 50 anställda och kan därutöver

upprättas i mindre företag efter lokal överenskommelse. Företagsnämnden

består av representanter för arbetsgivaren, för arbetstagarna och

1—0118398 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

som regel också för industritjänstemännen och arbetsledarna. Nämnden har

till uppgift alt verka för ökad produktivitet och ökad arbetstillfredsställelse.

1966 års avtal innehåller den nyheten, att arbetsgivaren kan till företagsnämnden

delegera rätten att fatta beslut inom vissa avgränsade områden,

t.ex. sociala frågor inom en given budgetram och ersättning för

inlämnade förslag. 1 syfte att tillvarataga de anställdas erfarenheter och

insikter är det förutsatt att man i företagsnämnderna informerar om företaget

och för dess personal väsentliga frågor. Av samrådets natur följer —

anföres i § 6 i avtalet — att detta föregår företagsledningens beslut och

eventuella förändringars genomförande. Då företagsledningen fattar beslut

i fråga, som är av betydelse för de anställda, bör information därom lämnas

i företagnämnden, särskilt om frågan tidigare behandlats i nämnden. Områdena

för information och samråd är produktionsfrågor, ekonomiska frågor

och personalfrågor. Då det gäller de allmänna riktlinjerna för företagets

personalpolitik, t.ex. omflyttning av personal i samband med strukturförändringar

skall —- utöver kontakter mellan företagsledningen och de

anställdas organisationer — information och samråd äga rum i företagsnämnden.

I fråga om nedläggande, inställelse eller väsentlig inskränkning

av företagets drift skall samråd äga rum inom företagsnämnden beträffande

åtgärdens inverkan på anställningsförhållandena. Därest sådan åtgärd anmäles

till offentlig myndighet, skall dylik anmälan delgivas nämnden och

denna hållas fortlöpande underrättad om ärendets utveckling. Om det

blir aktuellt med uppsägning eller permittering kommer särskilda förhandlingsregler

i tillämpning. Samråd i företagsnämnden är det första ledet i

förhandlingsordningen. I regel gäller en varseltid om två veckor (beträflande

varselskyldighet enligt huvudavtalet se 2 LU 1968: 67 samt framställningen

nedan).

Samtidigt med att 1966 års avtal om företagsnämnder träffades, skedde

en överenskommelse mellan SAF, LO och TCO om främjande av samarbetet

mellan företagsledning och anställda. För detta ändamål har organisationerna

inrättat ett särskilt organ, Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor (beträffande

rådets uppgifter och arbete hänvisas till BaU 1968: 32).

Här må även nämnas, att SAF och LO vid ovannämnda tillfälle 1966 gjort

ett uttalande beträffande skolningsfrågorna för dem som är engagerade i

företagsnämnderna etc.

Beträffande företagsnämnder in. m. inom statsförvaltningen hänvisas till

BaU 1968:32 samt SFS 1968: 103 och 104.

Överenskommelse om varsel vid personalinskränkningar

Den 14 maj i år har en överenskommelse om varsel vid personalinskränkningar

träffats mellan å ena sidan arbetsmarknadsstyrelsen och å andra

sidan SAF, Sveriges Industriförbund, LO och TCO. överenskommelsen er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år i968 3

sätter och innebär en utvidgning av en tidigare sådan (se i detta hänseende

2LU 1968: 67 s. 3).

i överenskommelsen framhålles inledningsvis att enighet har förelegat om

betydelsen av att arbetsmarknadsverket i god tid underrättas om företagens

planer på personalinskränkningar. Härigenom erhåller verket rådrum för

att planera och verkställa åtgärder i syfte att underlätta arbetskraftens omställning

till annan sysselsättning. Särskild uppmärksamhet kräver i detta

sammanhang de många gånger besvärliga omställningsproblem som uppkommer

för sådana personer som till följd av ålder, handikapp eller andra

omständigheter har svårigheter att erhålla och anpassa sig till nya arbetsuppgifter.

Vid överläggningarna har jämväl framhållits betydelsen av att

vederbörande kommun i god tid informeras om väntade personalinskränkningar

av betydelse för den lokala arbetsmarknaden. För att lösa uppkommande

omställningsproblem krävs i många fall ett nära samarbete på

det lokala planet mellan arbetsmarknadsverket, företaget, de anställda och

vederbörande kommun.

I fråga om varseltidens längd innehåller avtalet följande bestämmelse.

Arbetsgivare som fattar beslut om sådan driftsförändring att den medför

uppsägning av minst 5 anställda skall så snart ske kan lämna varsel härom

till arbetsmarknadsverket. Detsamma skall gälla vid permitteringar (inkl.

permitteringar av säsongarbetare) och fortlöpande arbetstidsförkortning

under den i anställningsavtal angivna arbetstiden. Varsel behöver icke lämnas

i de fall där anställningen är tidsbestämd eller i övrigt av sådan karaktär

att den måste betraktas som tillfällig.

Driftförändring som väntas innebära uppsägning eller permittering på

längre tid än två veckor skall varslas senast två månader före åtgärdens

ikraftträdande. Härutöver gäller att uppsägningar som berör mer än 50

arbetstagare skall varslas senast tre månader före uppsägningarnas ikraftträdande,

dock att driftsförändring som innebär nedläggning av driftsenhet

med mer än 100 anställda skall varslas senast fyra månader före avvecklingens

påbörjande. Vad här sagts gäller under förutsättning att driftsförändringen

rimligen bort kunna förutses senast inom angivna tider.

Överenskommelsen innehåller vidare bl. a., att länsarbetsnämnd — för

att underlätta omställning i samband med driftsförändringar — äger påkalla

tillsättandet av en särskild samrådsgrupp med uppgift att så länge

omständigheterna ger anledning härtill följa omställningens förlopp och

föreslå de åtgärder som detta kan ge anledning till. I sådan samrådsgrupp

bör ingå representanter, förutom för länsarbetsnämnden, för arbetsgivaren,

de anställda samt vederbörande kommun.

t syfte att effektivisera tillämpningen av varsel systemet har SAF tillskapat

en sektion för sysselsättningsfrågor (se SAF:s delägarcirkulär nr

14/68).

2—0118398 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 69

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

Utredning om formerna för förbättrad information och vidgat samarbete

mellan företag och samhälle

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1968 har statsrådet

Wickman tillkallat sakkunniga med uppdrag att utreda formerna

för förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och samhälle.

1 direktiven tecknas först en utförlig bakgrund till utredningsuppdraget.

Det frainhålles, att det för att skydda viktiga medborgarintressen sedan

länge ansetts nödvändigt, att samhället har insyn i och kontroll av verksamheten

inom företag av olika slag. Denna insyn och kontroll, som

exemplifieras, har vuxit fram gradvis och främst som resultat av en vidgad

syn på samhällets ansvar. Vidare framhålles, att den fortskridande omvandlingen

av vårt näringsliv, som sker genom strukturrationalisering

och genom koncentration av verksamheten till allt större företag eller till

sammanhållna företagsgrupper, är nödvändig för att bevara en fortsatt frarnstegstakt

och en stigande lönebetalningsförmåga. Produktionens framsteg

får emellertid inte köpas till priset av otrygghet och sysselsättningsproblem

för betydande grupper på arbetsmarknaden. Vidare konstateras att den

ökande ekonomiska koncentrationen innebär, att ett fåtal personer avgör

inriktningen och omfattningen av näringslivets produktion och investeringar.

Dessa utomordentligt viktiga avgöranden, anför statsrådet Wickman,

är således i allt väsentligt undandragna medinflytande från det allmännas

sida trots den betydelse de har för både löntagarnas sysselsättning och samhälleis

egna investeringar och andra ekonomiska åtaganden. Ytterligare anförs,

att — såsom är angeläget — den positiva och förstående inställning,

som de anställda hitintills visat till näringslivets fortlöpande omvandling,

kan bevaras endast om de anställda kan vara förvissade om att den ekonomiska

utvecklingen och därmed de nödvändiga omställningarna är ett

villkor för fortsatt och utvidgad trygghet i inkomst och sysselsättning. Härefter

anföres i direktiven följande.

Förutsättningen härför är att sysselsättningstryggheten bevaras också

under den framtida strukturomvandlingen. Detta blir möjligt endast om

samhället — och näringslivet i samarbete med samhället — är berett till

aktiva insatser. Det är likaledes nödvändigt att löntagarna får garantier för

att de avgörande besluten om näringslivets utveckling fattas i sådana former

att deras rättmätiga intressen blir fullt beaktade.

Samhället har under de gångna åren vid flera tillfällen ställts inför uppgiften

att lösa akuta sysselsättningsproblem som uppstått vid driftsinskränkningar

och nedläggningar. En av förutsättningarna för att arbetsmarknadsmyndigheternas

insatser i sådana fall skall bli effektiva är att förändringar

i sysselsättningen i god tid varslas. Genom ett nyligen träffat avtal mellan

arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens huvudorganisationer har

skyldigheten för företagen att varsla om planerade personalinskränkningar

inte oväsentligt utvidgats. Nyligen har också beslutats att en samråds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr (it) är It) ti K

b

grupp med representanter för länsarbetsnämnd, arbetstagare och kommun

skall bildas vid varje omställning för att föreslå lämpliga åtgärder och följa

dess förlopp.

Möjligheterna att använda de arbetsmarknadspolitiska medlen har härigenom

ytterligare förbättrats. Åtgärderna begränsas dock i dessa fall till

reaktioner på beslut som redan har fattats. Det är därför angeläget att

redan innan besluten fattas erhålla erforderliga informationer. I många fall

tillämpas ett sådant förfarande redan i dag.

För den näringspolitiska planeringen är det av vikt att alla mer betydande

sysselsättningsförändringar som övervägs — både på kortare och

längre sikt — blir kända i god tid. Sådan information är en nödvändig

förutsättning för att samhället skall kunna aktivt använda de olika instrument

som samhället förfogar över inom näringspolitiken och därmed förverkliga

målet för denna politik, nämligen en ökad trygghet även på längre

sikt. Här kan som exempel på sådana statliga medel nämnas skilda slag av

samhällelig kreditgivning via investeringsbanken, i form av kreditgarantier

eller lokaliseringsstöd, eller de insatser som görs för att stimulera teknisk

forskning och utveckling. Det är ofta i fråga om samhälleligt engagemang

av denna typ av intresse att undersöka konsekvenserna av olika alternativa

insatser från samhällets sida. En bättre överblick över dessa förhållanden

liksom över olika tänkbara alternativ i fråga om lokalisering, investeringsprojekt

etc. medför en högre grad av handlingsfrihet och bör rimligtvis

bereda väg för effektivare insatser. Den intensifierade regionala och fysiska

planering, som nu är under uppbyggnad, förutsätter också, om den skall

kunna fungera effektivt, bättre möjligheter än f. n. alt klarlägga konsekvenserna

av enskilda företags olika investeringar och andra åtgärder

med effekter på planeringen.

Jag vill också peka på en annan utvecklingstrend på det ekonomiska

området, nämligen den vidgade internationella integrationen. Denna tar

sig f. n. bl. a. uttryck i ökade svenska investeringar i utlandet. Detta är

i och för sig ett naturligt inslag i nuvarande utveckling mot ökad internationell

integration. Samtidigt innebär det emellertid ibland en utflyttning

av viss del av en tidigare inom landet bedriven produktion. En sådan utveckling

kan menligt inverka på sysselsättningstryggheten inom vissa regioner.

För att de problem som härvid uppstår på ett effektivt sätt skall

kunna bemästras är det angeläget att informationen till samhället rörande

dessa utlandstransaktioner förbättras. Vid en ytterligare vidgad ekonomisk

integration är det vidare att förvänta ett stegrat intresse från utländska

företags sida att få inflytande inom svenska företag. Även beträffande sådana

förhållanden är det angeläget att samhället får erforderlig information

innan transaktionen fullbordats.

Mot bakgrund av vad jag här anfört finner jag en utredning böra tillsättas

för att överväga i vilka former större öppenhet och vidgad samverkan

kan skapas mellan samhälle och näringsliv. Utgångspunkten bör vara alt

söka få till stånd en sådan samordning av de olika medel som samhället förfogar

över, att strukturomvandlingen av vårt näringsliv kan genomföras

med all hänsyn såväl till de anställdas trygghet som till effektiviteten.

Det ligger i utvecklingens natur att gränsdragningen mellan enskilda och

offentliga beslut ständigt förskjuts. Det vidgade samarbete mellan samhälle

och näringsliv som den industriella utvecklingen så klart anvisar

kommer att påverka företagens beslut både direkt och indirekt via de sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

häileliga åtgärder som utvecklingen aktualiserar. Samordningen och samplaneringen

syftar till cn utveckling där olika medborgargruppers intressen

blir tillgodosedda och kan påverka de avgörande besluten.

I det följande avsnittet av utredningsdirektiven anföres bi. a., att olika

lösningar för att ernå större öppenhet och vidgad samverkan mellan samhälle

och näringsliv kan tänkas. En lösning är, att det allmänna blir representerat

i företagets styrelse, men även andra åtgärder eller kombinationer

av åtgärder kan tänkas; utredningen bör fritt pröva olika uppslag från

de utgångspunkter som angivits i direktiven. I fortsättningen av dessa

anföres bl. a. följande.

Syftet med den föreslagna utredningen är att ge samhällssynpunkter och

löntagarintressen ett ökat inflytande på den ekonomiska utvecklingen.

Därigenom tas också ytterligare steg på vägen mot en vidgad ekonomisk

demokrati. Härmed sammanhänger nära ett annat angeläget reformområde,

nämligen en ökning av de anställdas direkta inflytande på arbetsplatserna.

Företagsdemokratifrågorna bör i vårt land med dess väl utvecklade

och starka fackliga löntagarrörelse i framtiden liksom hittills behandlas

inom ramen för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Det kan emellertid med skäl hävdas att företagsdemokrati också är ett

viktigt samhälleligt inresse eftersom den utgör ett nödvändigt inslag i en

fullvärdig demokrati. Samhället och löntagarrörelsen har därför ett gemensamt

intresse av att de många problem som sammanhänger med ett förverkligande

av företagsdemokratin blir belysta på ett mångsidigt och konstruktivt

sätt. Det är enligt min mening mot denna bakgrund naturligt att

de statliga företagen aktivt i samarbete med de fackliga organisationerna

verkar för att dessa frågor kommer närmare en lösning. Detta kan ske

genom medverkan i sådan verksamhet som kan ge praktiskt erfarenhetsmaterial

för att bedöma de lämpligaste framgångsvägarna på detta område.

Till frågan om formerna för en sådan verksamhet har jag för avsikt att

återkomma i annat sammanhang.

Enligt vad som upplysts kommer i dagarna att offentliggöras direktiven

till en utredning, som skall behandla den av statsrådet Wickman åsyftade

frågan om företagsdemokrati i statsbolagen.

Viss tidigare riksdagsbehandling

Under de senaste åren bär vid varje riksdag väckts motioner på företagsdemokratins

område.

I motioner till 1965 års riksdag hemställdes dels om en sådan översyn

och förändring av aktiebolagslagen, att de anställda skulle kunna få insyn

i och inflytande över företagens skötsel, dels om utredning och praktiska

åtgärder för att inom statsföretagen ge bestämmanderätt åt de anställda.

I sitt av riksdagen godkända yttrande avstyrkte allmänna beredningsutskottet

(ABU 1965: 23) motionerna och anförde därvid under hänvisning

till uppgifter som lämnats i remissyttranden, att överväganden i berörda frå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

gor för det dåvarande skedde inom huvudorganisationerna på arbetsmarknaden

samt att spörsmålen i första hand borde lösas genom förhandlingar

och överenskommelser mellan berörda parter, t fråga om statsföretagen

åberopande utskottet även, att företagsdemokratin befann sig i ett utvecklingsskede,

där olika avsnitt var under behandling på såväl arbetsgivaresom

arbetstagarsidan. En fortsatt dylik behandling av frågorna ansågs

vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen

fastställda normer för verksamheten.

Vid påföljande års riksdag framfördes motionsförslag om en utredning

om sådana förändringar i företagsformerna för den offentliga verksamheten

som skulle tillförsäkra de stats- och kommunalanställda största möjliga

mått av medbestämmande i lämplig omfattning, genom den vertikala

företagsstrukturens ersättande med självförvaltning.

Efter remissbehandling avstyrktes motionerna (ABU 1966:11) under

hänvisning till ställningstagandet år 1965. Riksdagen biföll utskottsutlålandet.

Vid 1967 års riksdag hemställdes om en förutsättningslös och allsidig

utredning rörande utbyggd företagsdemokrati inom den privata och den

offentliga sektorn. I sitt av riksdagen godkända utlåtande redogjorde allmänna

beredningsutskottet (ABU 1967: 53) för den uppgörelse rörande samarbetsfrågorna

som träffats mellan SAF, LO och TCO samt till motsvarande

reformarbete beträffande andra arbetsmarknadssektorer. Utskottet fann det

angeläget att den fortsatta utvecklingen ledde till ett ökat inflytande för de

anställda, inte minst inom de små företag där företagsnämnder inte inrättats.

Det borde i första hand ankomma på arbetsmarknadsparterna att verka

för eu sådan utveckling, uttalade utskottet och avstyrkte motionerna, som

också avslogs av riksdagen. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade

sig till förmån för bifall till motionerna. Folkpartiets representanter ansåg

att utskottet anlagt ett alltför snävt betraktelsesätt på företagsdemokratins

problem och utvecklade vissa kompletterande synpunkter i ett särskilt

yttrande.

Vid innevarande års vårriksdag behandlades ett motionspar med samma

yrkande som nyssnämnda motioner år 1967. I motionerna anfördes bl. a.,

att det nya avtalet om företagsnämnder, som trätt i kraft 1967, inte är

till fyllest utan företagsdemokratin måste ytterligare utbyggas. Det anfördes,

bl. a., att de anställda kunde få en företrädare med samma insynsmöjligheter

som en revisor och att de kunde få rätt till representation i företagets

styrelse. Bankoutskottet anförde (BaU 1968: 32).

Icke utan grund kan det hävdas att de steg som hittills tagits på företagsdemokratins

område kännetecknas av en viss återhållsamhet. Från skilda

utgångspunkter kan radikalare åtgärder föreslås. Enligt utskottets mening

ligger det emellertid ett stort värde i att reformverksamheten på detta

område drivs fram av parterna själva och i enighet dem emellan. Det kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

tas för givet att de uppslag som framförts i de nyssnämnda motionerna kommer

att beaktas vid parternas fortsatta gemensamma utredningsarbete. Att

mot arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas samfällda vilja tillsätta

en statlig utredning i syfte att söka ytterligare stimulera reformverksamheten

på företagsdemokratins område finner utskottet inte ändamålsenligt.

I samma utlåtande behandlades ett motionspar, i vilket utgångspunkterna

synes vara desamma som i de ovan redovisade motionerna. Även

i dessa motioner anges tänkbara vägar för en väsentligt utökad medbestämmanderätt

för de anställda inom företagen. Mera otvetydigt än i de

förut nämnda motionerna betonas dock att det skall tillkomma arbetsmarknadsparterna

att avgöra hur företagsdemokratin skall vidareutvecklas. Den

utredning som begärs synes snarast vara tänkt som en kartläggning av

regler och praxis i andra länder och av möjliga reformer i Sverige.

Bankoutskottet anförde.

Arbetsmarknadens huvudorganisationer har i sina remissyttranden ställt

sig avvisande även till en utredning av denna innebörd. Detta ställningstagande

bottnar uppenbarligen inte i någon motvilja mot fortsatt reformarbete

utan i uppfattningen att utredningsverksamhet av antytt slag ingår

som ett led i det långsiktiga utvecklingsarbete på samarbetsområdet som

arbetsmarknadsparterna har inlett. Även utskottet är av den meningen att

det i nuvarande läge saknas anledning att föranstalta om en statlig utredning

av detta slag. Utskottet anser sig kunna utgå från att även därförutan

erforderligt sakmaterial kommer att stå till buds som underlag för den

fortsatta debatt om utvidgad företagsdemokrati som torde vara att emotse.

I enlighet med bankoutskottets hemställan avslog riksdagen de båda

motionspar, som här avses. Till utskottsutlåtandet fogades ett särskilt

yttrande.

Utskottet

I förevarande motioner begäres förslag till lagstiftning enligt vilken

företagen skall vara skyldiga att föra förhandlingar med arbetsmarknadsmyndigheterna,

kommunerna och löntagarorganisationerna innan beslut

fattas om nedläggningar och förflyttningar av företag. Vidare vill motionärerna

få till stånd en översyn av aktiebolagslagen i syfte att ersätta de

nuvarande bolagsstämmorna med företagsstämmor där löntagarna och

samhället är representerade. Som skäl för motionsyrkandena framhålles

bl. a. — mot bakgrunden av de aktuella sysselsättningsproblemen —

att samhället och löntagarna måste ha rätt att komma in och påverka företagens

dispositioner innan dessa fattar beslut i frågor som gäller anställnings-

och inkomsttryggheten.

Sedan motionerna väcktes har statsrådet Wickman efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t i augusti i år tillkallat sakkunniga med uppdrag att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

utreda formerna för förbättrad information och vidgat samarbete mellan

företag och samhälle. I utredningsdirektiven konstateras bl. a., att

samhället under de gångna åren vid flera tillfällen ställts inför uppgiften

att lösa akuta sysselsättningsproblem som uppstått vid driftsinskränkningar

och företagsnedläggningar. En av förutsättningarna för att arbetsmarknadsmyndigheternas

insatser i sådana fall skall bli effektiva är att

förändringar i god tid varslas. Det konstateras, att möjligheterna att använda

de arbetsmarknadspolitiska medlen ytterligare förbättrats genom

den tidigare i år träffade överenskommelsen om varsel vid personalinskränkningar.

Åtgärderna begränsas dock i åsyftade fall till reaktioner på

beslut som redan fattats. Det är därför angeläget — uttalas det i direktiven

— att redan innan besluten fattas erhålla erforderliga informationer.

Mot bakgrunden av bl. a. det här anförda uttalas i direktiven att en utredning

bör tillsättas för att överväga i vilka former större öppenhet och

vidgad samverkan kan skapas mellan samhälle och näringsliv. Utgångspunkten

bör vara att söka få till stånd en sådan samordning av de olika

medel som samhället förfogar över, att strukturomvandlingen av vårt näringsliv

kan genomföras med all hänsyn såväl till de anställdas trygghet

som till effektiviteten. I de följande avsnitten av utredningsdirektiven uttalas

att olika lösningar kan tänkas för att nå det mål, som utredningen

syftar till. En lösning, som det pekas på, är att det allmänna blir representerat

i företagets styrelse. Vidare anföres, att syftet med den föreslagna utredningen

är att ge samhällssynpunkter och löntagarintressen ett ökat inflytande

på den ekonomiska utvecklingen och att därigenom även tas ytterligare

ett steg på vägen mot en vidgad ekonomisk demokrati. Härmed sammanhänger

nära ett annat angeläget reformområde, nämligen en ökning av

de anställdas direkta inflytande på arbetsplatserna. Företagsdemokratifrågorna

i vårt land bör, uttalas det, med dess väl utvecklade och starka

fackliga löntagarrörelse i framtiden liksom hittills behandlas inom ramen

för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Statsrådet Wickman

framhåller emellertid också, att samhället och löntagarorganisationerna

har ett gemensamt intresse av att de många problem som sammanhänger

med ett förverkligande av företagsdemokratin blir belysta på ett mångsidigt

och konstruktivt sätt. Han aviserar tillsättandet av en utredning som

skall syfta till att genom medverkan av de statliga företagen i samarbete

med de fackliga organisationerna få fram erfarenhetsmaterial för att bedöma

de lämpligaste framgångsvägarna på detta område. Enligt vad som

upplysts kommer direktiven till den åsyftade utredningen att offentliggöras

i dagarna.

Med hänsyn till det utredningsarbete, som i enlighet med det sagda

bedrives och kommer att bedrivas på det av motionärerna aktualiserade

området, finner utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandena

inte vara påkallad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

Utskottet hemställer

att förevarande motioner, 1:81 och 11:67, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar

Hubinette (h), Dahlberg (s), Edström (fp), Wanhainen (s)*, Erik Filip

Petersson (fp) och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström

(h), herr Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Johansson

i Södertälje (s), Fredriksson (s), Jönsson i Ingemarsgården (fp) och

Jonsson (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm Öl 18398

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.