Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om vårdbidrag till handikappade barn under 16 år. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner. 1) Motionerna I: 412 av fru Ohlsson, Lilly, m. fl. och II: 509 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.

1968-03-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1968:8, Utlåtande i anledning av motioner om vårdbidrag till handikappade barn under 16 år. Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner. 1) Motionerna I: 412 av fru Ohlsson, Lilly, m. fl. och II: 509 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av motioner om vårdbidrag till handikappade

barn under 16 år.

Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner.

1) Motionerna I: 412 av fru Ohlsson, Lilly, m. fl. och II: 509 av fru Eriksson

i Stockholm m. fl. I motionerna, som är likalydande, har hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning av

förutsättningarna för rätt till vårdbidrag med sikte på större användning av

bidraget och en rättvisare tillämpning beträffande vissa nu utestängda barngrupper.

»

2) Motionen II: 32 av fru Marklund m. fl., i vilken hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

och därpå följande förslag till riksdagen rörande graderade vårdbidrag till

handikappade barn under 16 år.»

Gällande bestämmelser

Vårdbidrag utgår till barn under 16 år, som på grund av sjukdom, psykisk

efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning

är i behov av särskild tillsyn eller vård. Bidraget utgör för år räknat

60 procent av basbeloppet. Det utgår ej för tid då barnet vistas på anstalt

som finansieras av det allmänna.

Riksförsäkringsverket har utfärdat anvisningar angående bedömning av

vårdbehov in. m. (Pensionshandbok D. 1. 3). I anvisningarna understrykes

att grunden för det särskilda behovet av tillsyn och vård skall vara medicinsk.

Såsom exemplifiering av de sjukdomar, skador och defekttillstånd,

som kan föranleda bidragsrätt, nämnes svåra medfödda missbildningar, organiska

nerv- och muskelsjukdomar samt förlossningsskador, cerebral pares

m. m., utvecklingsrubbningar i skelettet till följd av sjukdom, andra somatiska

sjukdomstillstånd, defekter i de sensoriska organen, mentalsjukdom

samt slutligen psykisk efterblivenhet. Behovet av tillsyn och vård skall föreligga

i avsevärd omfattning samt gå utöver det vårdbehov som finnes hos ett

normalt utvecklat barn i motsvarande ålder.

Riksförsäkringsverket anger följande allmänna riktlinjer för bedömning

av rätt till vårdbidrag.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Rörelsehindrade barn. Om barnet inte alls eller endast i obetydlig utsträckning

kan förflytta sig på annat sätt än med hjälp av annan person eller i

rullstol, torde rätt till vårdbidrag föreligga. Så torde också vara fallet om

barnet på grund av förlust av eller nedsatt funktionsförmåga i armar eller

händer behöver väsentlig hjälp med på- och avklädning, vid måltider eller

toalettbesök. Även i andra fall kan rätt till vårdbidrag föreligga vid rörelsehinder,

särskilt om barnet samtidigt lider av annan sjukdom eller defekt.

Vid bedömningen av sådana fall bör beaktas bl. a. de omständigheter som

nedan angives under rubriken Andra grupper av handikappade barn.

Någon generell nedre åldersgräns för rörelsehindrade barns rätt till vårdbidrag

bör ej tillämpas. Vid mycket svåra handikapp bör sålunda vårdbidrag

kunna beviljas redan under första levnadsåret. Upp till treårsåldern bör i

övrigt vikt främst fästas vid behovet av särskild behandling.

Barn med höggradig syn- eller hörselnedsättning. Rätt till vårdbidrag torde

föreligga från det ifrågavarande defekt påvisats.

Psykiskt efterblivna barn. Barn som är inskrivna vid anstalt för undervisning

eller vård av psykiskt efterblivna samt barn som, utan att vara sålunda

inskrivna, kan anses jämställda med sadana i fråga om efterblivenhet

får, därest icke särskilda omständigheter till annat föranleder, anses ha rätt

till vårdbidrag.

I fråga om psykiskt efterblivna barn under 3-årsåldern torde rätt till vårdbidrag

dock endast föreligga, om efterblivenheten är mycket allvarlig eller

förenad med mera betydande fysiskt handikapp.

Andra grupper av handikappade barn. Vid bedömningen av behovet av

särskild tillsyn och vård torde viss vägledning kunna erhållas av det ovan

anförda. I övrigt bör vid bedömningen bl. a. följande omständigheter beaktas.

Den faktiska arbetsprestation vårdaren måste utföra i samband med skötseln

av barnet. Härvid skall beaktas inte endast vårduppgifternas art utan

även deras frekvens samt tillsynsbehovet och vårdarens bundenhet.

De av barnets vård i hemmet förorsakade särskilda kostnaderna. Hänsyn

bör tagas ej endast till direkta kostnader utan även till nöjaktigt dokumenterade

indirekta kostnader (t. ex. att modern på grund av vården måste avstå

från förvärvsarbete, som hon eljest med stor sannolikhet skulle ha ägnat

sig åt).

Beträffande konstruktionen av övriga förmåner från den allmänna försäkringen

till handikappade hänvisas till 2LU 1967: 60.

Historik m. m.

Vårdbidraget infördes den 1 juli 1964 efter förslag av socialpolitiska kommittén.

I prop. 1964: 94, i vilken förslaget till vårdbidrag fördes fram, anförde

föredragande departementschefen.

Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för barnets föräldrar och

fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de underkasta sig avsevärda

uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som dess förutsättningar

medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt hem blir

den personliga insatsen från vårdarnas sida av utomordentligt stor betydelse

för denna utveckling. I vilken utsträckning en sådan insats kan göras är dock

till stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att vårdaren på grund av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

3

den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån får avstå från arbetsinkomst,

som eljest skulle stått att få. Vården kräver ofta också särskilda

kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i olika sammanhang.

Många gånger kan de krav som ställs på föräldrarna bli så stora, att de

måste överlämna barnet för vård på en institution trots att vården hellre

borde ha beretts i hemmet.

Mot bakgrunden av det sagda är det angeläget att från statsmakternas sida

åtgärder vidtages för att bereda lättnader och stöd för vård av handikappade

barn i hemmen. En väg är härvidlag att tillhandahålla service och hjälpmedel

av olika slag, såsom också sker. Vid sidan härav bör övervägas att införa

kontantstöd i mera generella former.---

Vad i övrigt angår de nya bestämmelsernas utformning vill jag framhålla

att det torde vara ogörligt att i lagtext med exakthet fastslå i vilka fall

vårdbidrag skall komma i fråga. Någon avgränsning av personkretsen med

hänvisning till särskilda slag av handikapp bör som kommittén framhållit

inte komma i fråga. Bidragsrätten bör för alla kategorier av handikappade

bedömas efter enhetliga grunder. Vårdbidragsiagarna måste komma att

representera en mycket heterogen grupp inrymmande både kroppsliga och

psykiska handikapp, medfödda såväl som senare förvärvade. Här måste nödvändigtvis

ett visst utrymme ges åt tillämpningen, varvid det bl. a. får ankomma

på riksförsäkringsverket att, lämpligen efter samråd med medicinalstyrelsen,

anvisa normer för bedömningen.

Kommittén föreslår att för rätt till vårdbidrag skall krävas att barnet —

på motsvarande medicinska grunder som fordras för rätt till förtidspension

— varaktigt och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och

vård. Jag tillstyrker förslaget med en viss jämkning i fråga om varaktighetskravet

som jag strax kommer till.

De behov av tillsyn och vård som skall beaktas är sådana som går utöver

dem som föreligger hos ett normalt utvecklat barn. Detta innebär att utrymmet

för tillämpning av bestämmelserna blir mindre, när det gäller barn

i späd ålder, vilka även om de är friska kräver tillsyn och vård i betydande

omfattning. För sådana fall har man främst att se till behovet av särskild

behandling, som fordras med hänsyn till barnets handikapp och som kan

ges i hemmet. Vidare har man att beakta sådana av handikappet föranledda

yttringar och behov hos barnet som kräver speciella åtgärder från vårdarens

sida.

Behovet av särskild tillsyn och vård skall såsom angivits föreligga i avsevärd

omfattning. Bedömningen får här ske med ledning av den särskilda

arbetsinsats som vårdaren får göra och de särskilda kostnader som barnets

handikapp föranleder. I övrigt torde viss ledning vara att hämta från den

praxis, som föreligger rörande tillämpningen av bestämmelserna om invaliditetstillägg

enligt 9 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring.

Riksdagen godtog propositionen, och vårdbidraget fastställdes för år till

50 procent av basbeloppet. Vid riksdagsbehandlingen övervägdes också frågan

om införande av halva vårdbidrag för medelsvårt handikappade barn.

Riksdagen uttalade sig för att frågan borde utredas (2LU 1964: 41).

Frågan om halva vårdbidrag behandlades av pensionsförsäkringskommittén

i ett delbetänkande (SOU 1965: 62). Utredningen uttalade.

Önskemålet om halva vårdbidrag motiveras med att den gällande avgräns^

ningen av den krets som kan komma i åtnjutande av bidrag utestänger fall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

där vårdbehovet är mindre än som förutsättes för rätt till helt bidrag men

dock så stort att det vore berättigat med halvt bidrag.

Såsom nämnts antogs reglerna om vårdbidrag så sent som under fjolåret.

Någon mera betydande erfarenhet av reglernas verkningar har därför ännn

icke vunnits. Under sådana omständigheter är det ännu inte möjligt att få

någon helt klar bild av hur avgränsningen av den bidragsberättigade kretsen

kan komma att slutgiltigt ske i praxis. Det måste vidare enligt kommitténs

uppfattning bli svårt att på förevarande område tillskapa fasta hållpunkter

för en gradering. Kommittén finner det därför knappast lämpligt

att nu konstruera en ny avgränsning för en lägre bidragsnivå. Det bör anmärkas

att riksförsäkringsverkets anvisningar för tolkning av reglerna om

vårdbidrag utfärdats så sent som den 28 januari 1965. Enligt kommitténs

mening bör det med hänsyn till vad här anförts för närvarande icke böra

komma i fråga att införa graderade vårdbidrag.

I prop. 1966: 59, som följde på utredningens förslag, förklarade föredragande

departementschefen att han delade uppfattningen att vårdbidraget

inte borde graderas. Vårdbidraget liksom invaliditetsersättningen föreslogs

i enlighet med kommitténs förslag höjt till 60 procent av basbeloppet. För

invaliditetsersättningens del föreslogs dessutom att halva bidrag skulle kunna

utgå i vissa fall. Riksdagen hade ingen erinran mot propositionens förslag

i dessa delar (2LU 1966:41).

Efter det vårdbidraget infördes år 1964 utfärdade riksförsäkringsverket

den 10 juli 1964 vissa anvisningar till ledning för de allmänna försäkringskassorna.

I anvisningarna betonades bl. a. att prövningen borde ske efter

relativt restriktiva linjer. Anvisningarna blev föremål för kritik bl. a. i riksdagen,

2LU 1965: 20. Den 28 januari 1965 utfärdade verket nya anvisningar

som innebar en viss uppmjukning av de tidigare. Dessa anvisningar överenstämmer

i stort med de ovan redovisade, som ingår i verkets pensionshandbok.

Handikapporganisationernas centralkommitté, HCK, har i framställning

den 21 juni 1967 till socialministern kritiserat bl. a. reglerna för vårdbidrag.

Organisationen begär att reglerna skulle ändras så att kretsen av bidragsberättigade

väsentligt blev vidgad.

Riksförsäkringsverket, som yttrat sig över framställningen, har anfört

bt. a. I gränsområdet, där tveksamhet föreligger om vederbörande är berättigad

till vårdbidrag eller ej, är tröskelproblemet mellan bidragsberättigade

och icke bidragsberättigade barn redan nu betydande. Detta tröskelproblem

kommer att bli av avsevärt större omfattning och ömtålighetsgrad vid en

väsentlig utvidgning av den bidragsberättigade kretsen. En sådan utvidgning

bör övervägas endast i samband med en gradering av vårdbidragens storlek.

Riksförsäkringsverket har vidare förklarat att verket inte har något att erinra

mot att frågan om förutsättningarna för rätt till vårdbidrag aktualiseras

på nytt och att en utredning kommer till stånd. Enligt verkets mening

bör en sådan utredning innebära fältundersökningar för att få ett fastare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

5

underlag för att bedöma den ekonomiska situationen för familjer med barn

med olika handikapp.

1967 års höstriksdag behandlade motioner i vilka bl. a. yrkades att kretsen

av vårdbidragsberättigade skulle vidgas. Andra lagutskottet anförde i

sitt utlåtande 1967: 60, som godkändes av riksdagen.

Reglerna om vårdbidrag har varit i kraft endast något mer än tre år. Under

den första tiden för reglernas giltighet fanns centrala anvisningar, i vilka

betonades att en viss restriktivitet borde iakttas vid prövningen av vårdbidragsansökningar.

De nu gällande anvisningarna, i vilka denna inskränkande

föreskrift tagits bort, har — utöver smärre ändringar under 1966 —

gällt sedan början av 1965. Den tid, som därefter förflutit, har enligt utskottets

mening varit alltför kort för att möjliggöra några bestämda slutsatser

i frågan om tillämpningen av bestämmelserna. Det må dock påpekas

att antalet utgående vårdbidrag överensstämmer med det antal som beräknades

vid lagstiftningens tillkomst. Utskottet kan i vart fall för närvarande

inte förorda att någon särskild undersökning i fråga om dessa bidrag göres,

som skulle kunna ligga till grund för åtgärder av den karaktär som avses i

motionen.

Utskottet

Vårdbidrag i form av invaliditetsersättning utgår till barn under 16 år

som på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat

lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn

och vård. Bidraget utgör alltid 60 procent av basbeloppet. Det är alltså inte

graderat till skillnad från sådan invaliditetsersättning, som utgår till vissa

förvärvsarbetande handikappade med 30 eller 60 procent av basbeloppet.

Förevarande motioner syftar till en utvidgning av kretsen vårdbidragsberättigade.

I motionen II: 32 framhålles att en sådan utvidgning medför ett

behov av gradering av bidraget. Motionärerna vill ha utredning av denna fråga.

I motionerna I: 412 och II: 509 begärs prövning av de nuvarande förutsättningarna

för vårdbidrag med sikte på att bidraget skall kunna tillgodoföras

vissa barngrupper som nu i allmänhet ej erhåller bidraget. Som exempel

härpå nämns barn som lider av psoriasis, diabetes eller allergiska sjukdomar.

Vårdbidraget är avsett som ett särskilt stöd till barn med svåra handikapp.

Enligt utskottets mening bör bidraget även framdeles i princip vara

förbehållet barn med allvarliga handikapp. Det kan emellertid finnas skäl

att överväga om den nuvarande avgränsningen av den bidragsberättigade

kretsen är den riktiga och om det kan vara befogat att införa en lägre ersättning

för vissa fall, som nu är uteslutna från bidrag. Den nuvarande ordningen

med ett enhetligt relativt stort bidragsbelopp ger nämligen markanta

tröskeleffekter. Utskottet vill således förorda att Kungl. Maj:t i lämpligt

sammanhang låter undersöka vilka grupper handikappade barn som enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

nuvarande praxis inte får bidrag och om det kan vara en ändamålsenlig

åtgärd att införa graderade bidrag för att tillgodose vissa av dessa fall. En

sådan undersökning får uppenbarligen betydelse även ur de synpunkter

som framförs i motionerna I: 412 och II: 509. Vad utskottet anfört bör

bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 412 och II: 509

samt II: 32 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 5 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars

Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg

(s) och Kaijser (h);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rirnmerfors

(fp), fru Ekendahl (s)*, herrar Gustavsson i Alvesta (ep), Fredriksson

(s), fru Svensson (s)*, herr Åkerlind (h) och fru Skantz (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68003 I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:107 Skrivelse till Konungen med anledning av motioner rörande förvärvsavdragen vid beskattningen m. m. a1 i texten