Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående övergångsställe för gående. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 27 i första kammaren av herrar Svenungsson och Sveningsson och nr 42 i andra kammaren av herr Thglén m. fl.

1968-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående övergångsställe för gående. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 27 i första kammaren av herrar Svenungsson och Sveningsson och nr 42 i andra kammaren av herr Thglén m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr it år 1968

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående övergångsställe

för gående.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 27 i första kammaren av herrar Svenungsson

och Sveningsson och nr 42 i andra kammaren av herr Thglén m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om att åtgärder

vidtages för att förbättra belysningen vid övergångsställen på infartsleder

och på gator i städernas utkanter för att underlätta för fotgängare och

andra trafikanter att passera dylika övergångsställen samt att därvid beaktas

vad i motionen blivit anfört».

Gällande bestämmelser

Enligt bestämmelse i 60 § vägtrafikförordningen den 28 september 1951

skall gående, som vill korsa körbana, använda övergångsställe, om sådant

finns i närheten. I övrigt skall gående korsa vägbana vinkelrätt och, om

vägkorsning finnes i närheten, i anslutning till denna, överträdelse av bestämmelserna

straffas med böter, högst trehundra kronor.

Bestämmelser om markering av övergångsställen ges i kungörelsen den

27 januari 1966 om vägmärken m.m. (nr 270). Markering av övergångsställe

kan enligt kungörelsen ha formen antingen av ett varningsmärke eller

ett upplysningsmärke. Varningsmärket anger att vägtrafikant närmar sig

övergångsställe för gående. Avståndet till övergångsställe skall anges på

tilläggstavla. Upplysningsmärke skall sättas upp på båda sidor om körbanan,

om övergångsstället ej är beläget vid vägkorsning. Finnes refug kan

märket i stället anbringas på den, om det är lämpligt.

Vägmärke och tilläggstavla som inte hålls belysta under mörker skall,

om särskilda skäl ej föranleder annat, vara utförda så att de reflekterar

ljus (4 §).

När det fordras för att förtydliga eller förstärka innebörden av andra

trafikanordningar eller på annat sätt ge ledning för vägtrafikanter kan bl. a.

på körbana anbringas särskilda markeringar genom målning m.m. (22 §).

Sådan markering kan ske bl. a. för att utmärka övergångsställe för gående.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Bestämmelser om vägbelysning saknas så gott som helt i lagstiftningen.

Praktiskt taget all väg- och gatubelysning är belägen inom samhällenas bebyggda

områden samt anlagd och underhållen av kommunerna utan stöd

av väglagstiftningen. Huvudreglerna om vad som skall ingå i väghållning

finns f. n. i de sinsemellan likartade bestämmelserna i 2—5 §§ lagen om

allmänna vägar och 2—3 §§ i lagen om enskilda vägar. Lagen om allmänna

vägar innehåller inte något stadgande som med säkerhet kan tas till intäkt

för ståndpunkten, att vägbelysning ingår i den allmänna väghållningen.

Lagen om enskilda vägar ger däremot uttryckligt besked om att hållande

av vägbelysning inte ingår bland väghållningsuppgifterna; sålunda stadgas

i 71 § lagen om enskilda vägar att det är vägförening obetaget att ombesörja

vägbelysning.

Motionerna

Motionärerna anför — efter att ha erinrat om de gällande bestämmelserna

om skyldighet för fotgängare att använda övergångsställe m. m. —

att övergångsställena ofta är dolda för fotgängare och bilister, särskilt vintertid.

I England har man enligt vad motionärerna anför sedan länge ett system

med belysta zebraränder och blinkande lampor på vardera trottoarkanten

vid övergångsställen. I Danmark åter har man sedan länge prövat natriumbelysning

vid övergångsställen, vilken uppifrån lyser ner på dessa och ger

ett skarpt avgränsat punktljus. Bilisterna upptäcker fotgängarna på långt

håll och kan anpassa hastigheten bättre.

Ett system som det danska skulle enligt motionärernas mening passa även

i vårt land, i synnerhet på infartsleder och i städernas utkanter. Det skulle

förmå fotgängarna att utnyttja övergångsställen och ge bilisterna en bättre

möjlighet att skydda gångtrafikanterna.

1967 års riksdag

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner (1:75 och 11:100) med yrkande att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om utredning i frågan

hur övergångsställen på infartsleder och på gator i städernas utkanter

lämpligen bör vara belysta för att underlätta för fotgängare och andra trafikanter

att passera dylika övergångsställen.

Motionerna remissbehandlades. Yttranden avgavs av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens trafiksäkerhetsråd, Svenska stadsförbundet och Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande. Samtliga avstyrkte motionerna

under hänvisning till den uppmärksamhet som från olika håll ägnas

hithörande problem.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr It år 1968

3

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (1967:26) anförde tredje lagutskottet

bl. a. följande.

I remissvaren framhålles att fotgängarna under mörker inom tättbebyggt

område är i hög grad utsatta för risker. Många av olyckorna inträffar på

eller invid obevakade övergångsställen. Åtgärder som kan bidra till att nedbringa

risken för kollisioner mellan fordon och fotgängare i anslutning till

sådana övergångsställen är därför väl motiverade. En god belysning synes

härvidlag kunna vara ett effektivt medel. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har i detta sammanhang anfört att möjligheterna för en bilist att upptäcka

en gående är helt beroende av i vad mån den gående från bilisten sett kontrasterar

mot sin bakgrund i synfältet. Den erforderliga kontrastverkan

kan uppkomma antingen genom att den gående framträder ljus mot en

mörkare bakgrund eller genom att han framträder mörk mot en ljusare

bakgrund. I det första fallet bör den gående belysas med ljus, som riktas

mer eller mindre i bilistens blickriktning, medan i det andra fallet vägbanan

bortom den gående bör göras ljus på så lång sträcka att en tillräckligt stor

ljus bakgrund åstadkommes mot vilken fotgängaren kan avteckna sig. Styrelsen

anser för sin del att den senare metoden är att föredra och utvecklar

i sitt remissvar skälen härför. Hela detta frågekomplex är emellertid f. n.

föremål för uppmärksamhet från olika håll. Således pågår med bidrag från

bl. a. trafiksäkerhetsrådet vissa undersökningar rörande väg- och gatubelysningen

med särskild inriktning på dess betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.

Även de uppslag till frågans lösning som berörs i motionerna

uppmärksammas vid dessa undersökningar. Frågan om behovet av

vägbelysning och de standardkrav som allmänt bör ställas på sådan utreds

vidare av 1960 års vägsakkunniga. Båda dessa utredningar beräknas kunna

slutföras under innevarande år.

Någon riksdagens åtgärd för att få en utredning i ämnet till stånd är med

hänsyn till vad nu sagts inte erforderlig.

Den nämnda undersökningen rörande väg- och gatubelysningens betydelse

från trafiksäkerhetssynpunkt har ännu inte slutförts. De vägsakkunnigas

betänkande beräknas föreligga under första halvåret 1968.

Utskottet

I motionerna föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa

att åtgärder vidtas för att förbättra belysningen vid övergångsställen

på infartsleder och på gator i städernas utkanter för att underlätta för fotgängare

och andra trafikanter att passera övergångsställena.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner med samma innehåll som de nu

förevarande utom så till vida att motionärerna föreslog utredning av frågan

om belysningen vid övergångsställena. Motionerna remissbehandlades. Samtliga

remissinstanser avstyrkte under hänvisning till den uppmärksamhet

som från olika håll ägnas hela detta frågekomplex. I sitt utlåtande i anledning

av motionerna erinrade utskottet om att med bidrag från bl. a. trafiksäkerhetsrådet

vissa undersökningar pågick rörande väg- och gatubelys
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr It år 1968

ningen med särskild inriktning på dess betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt,

varvid även de uppslag som berörts i motionerna uppmärksammades.

Utskottet påpekade också att frågan om behovet av vägbelysning och

de standardkrav som allmänt bör ställas på sådan belysning utreddes av

1960 års vägsakkunniga. Någon riksdagens åtgärd för att få en utredning

i ämnet till stånd ansågs med hänsyn till det sagda inte erforderlig.

Frågan om utformningen av de åtgärder som motionärerna föreslagit synes

inte kunna bedömas förrän det nyssnämnda utredningsarbetet slutförts.

Så har ännu icke skett. Utskottet förutsätter att då utredningarnas resultat

föreligger berörda myndigheter framlägger de förslag till lösningar, som

kan visa sig lämpliga och erforderliga. I frågans nuvarande läge är emellertid

något initiativ från riksdagens sida inte påkallat.

Utskottet får hemställa

att motionerna 1:27 och 11:42 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s) *, Svante Kristiansson

(s)*, Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp)*, Hansson (s),

Nils Nilsson (ep) och Österdahl (fp)*;

från andra kammaren: herrar Levin (s), Johansson i Torp (s), Grebäck

(ep), Hedin (h), Tobé (fp)*, Ekström i Iggesund (s), From (fp) och

fru Sundström (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB

680124

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.