Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående nedläggning och avlysning av flottled. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 192 i första kammaren av herr Karlsson, Ove, och nr 254 i andra kammaren av herr Persson i Tandö.

1968-03-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående nedläggning och avlysning av flottled. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 192 i första kammaren av herr Karlsson, Ove, och nr 254 i andra kammaren av herr Persson i Tandö.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående nedläggning och

avlysning av flottled.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 192 i första kammaren av herr Karlsson, Ove, och nr 254

i andra kammaren av herr Persson i Tandö.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag i

frågor som kan bli aktuella vid nedläggning och avlysning av flottleder”.

Gällande bestämmelser

Om allmän flottled stadgas i 6 kap. vattenlagen (VL). Till VL:s bestämmelser

ansluter lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled (FL). VL ger föreskrifter

angående inrättande, utvidgande, förbättring och avlysning av allmän flottled,

utförande av erforderliga anläggningar och åtgärder, bekostande av dessa, rättsförhållanden

till motsatta intressen, såvitt de inte uppkommer av flottledens begagnande,

m. m. FL reglerar villkoren och sättet för flottledens begagnande samt av

flottledens begagnande uppkommande rättsförhållanden till tredje man.

I allmän flottled har envar rätt att låta flottgods löst framflyta i enlighet med

FL:s närmare föreskrifter (1 §). De som sålunda flotta, såvida det inte är fråga

om husbehovsflottning, utgör tillsammans en flottningsförening, varom närmare bestämmelser

ges i 4 kap. FL. Flottningsföreningens uppgift är att ombesörja den allmänna

flottningen, handha och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter

samt uppbära och redovisa för flottledens nyttjande stadgade flottningsavgifter.

Medlemskapet i flottningsföreningen följer direkt av lagens bestämmelser och kräver

inte någon ansökan om inträde. Föreningen är således en tvångssamfällighet,

vars medlemmar växlar från år till år. Medlemmarna äger delta i handhavandet av

föreningens angelägenheter endast såvitt gäller år, varunder de deltagit i flottningen.

Varje års flottande kan därför sägas bilda en förening för sig. Ligger flottningen

nere något år blir följden att föreningen för detta år saknar medlemmar.

Flottningsföreningens rätt att idka verksamhet har begränsats till vad som har samband

med flottningen (23 § FL). Befogenheten att förvärva egendom har inskränkts

på motsvarande sätt (24 § FL). Egendom som förvärvas för flottleden eller flottningens

ombesörjande blir inte föreningens tillhörighet utan är att anse som allmän

egendom (6:24 VL). Också flottningsföreningens rätt att fatta beslut och träffa

avtal för framtiden är begränsad (27 § FL). Fondering av medel kan enligt 32 §

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

FL ske för utjämnande av dels underhållsutgifter (underhållsfond), dels utgifter

för pensioner m. m. (understödsfond).

Enligt 6:27 VL kan allmän flottled efter ansökan avlysas av vattendomstolen,

där sådana omständigheter yppas, att flottningen kan anses vara alldeles nedlagd.

Uppstår eljest fråga om avlysning av allmän flottled, t. ex. emedan förefintligheten

av allmän flottled utgör hinder för utförande av ett vattenregleringsföretag, ankommer

ärendet på Kungl. Maj:ts prövning.

Då allmän flottled avlyses kan den som av bibehållande av anläggning för flottleden

kan lida men efter ansökan hos vattendomstolen tillåtas bortskaffa anläggningen

med rätt att fritt förfoga över det bortskaffade (6:28 VL).

Bestämmelser om hur det skall förfaras med flottledens egendom sedan flottleden

avlysts meddelas i 82 § FL. Om tillgångarna överstiger skulderna skall behållningen

tilläggas någon fond hos flottningsföreningen eller, om föreningen samtidigt upplöses,

tillfalla länets skogsvårdsstyrelse. Understödsfond skall vid flottleds avlysande

främst användas för därmed avsedda ändamål.

Varken flottningsförening eller annan för flottningen ansvarig torde kunna åläggas

att återställa vattendraget i sådant skick att flottledsanordningarna icke orsakar

skada för annan. Då flottningsföreningen blivit upplöst och dess tillgångar likviderade

torde det f. ö. inte finnas någon mot vilken sådan talan kan riktas.

Vilka regler som gäller för den av motionärerna omnämnda situationen att någon

önskar bibehålla t. ex. en för flottningsändamål anlagd dammbyggnad i en allmän

flottled sedan flottningen nedlagts synes vara oklart. Det må i sammanhanget anmärkas

att 2 :34 VL, som behandlar bl. a. utrivning av dammbyggnad, på grund av innehållet

i 2 :38 VL inte gäller i fråga om allmän flottled. Sannolikt kan den dock tillämpas

sedan avlysning skett. I nämnda paragraf stadgas att om borttagande av byggnad

i vatten medför synnerlig skada för annan tillhörig fast egendom må vattendomstolen

efter åtagande av ägare till sådan egendom föreskriva att han och de som i äganderätten

efterträder honom skall underhålla byggnaden på sätt stadgas om ägare och

fullgöra vad i övrigt beträffande byggnaden enligt lag åligger ägaren. Kronan kan

också till skydd för allmänna intressen åtaga sig sådan underhållsskyldighet. Dessa

bestämmelser förutsätter dock att ansökan om utrivning av byggnaden gjorts hos

vattendomstolen. Övertar någon äganderätten till byggnad i vatten blir han bl. a.

enligt 2:33 VL, där försummelse i underhållet kan föranleda fara för allmän och

enskild rätt, pliktig att underhålla byggnaden så att sådan fara förebygges.

Motionerna

I motionerna anförs bl. a. att den transportekonomiska utvecklingen inom det svenska

skogsbruket synes peka mot att allt fler virkestransporter kommer att överföras

till motordrivna fordon på vägar eller järnvägar. Där tidigare flottlederna var den

enda transportleden har hela vägsystem byggts, som möjliggjort biltransporter från

rätt avlägsna skogsområden. Utvecklingen blir den att vartefter transporterna ökar

på vägarna kommer behovet av flottlederna att alltmer minska och efter en tid är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

flottningen nedlagd i berörda flottleder. I enlighet med vattenlagens bestämmelser

finns därefter möjlighet att få flottleden avlyst som allmän flottled.

Efter avlysningen kommer, fortsätter motionärerna, frågan om vad som bör göras

i vattendraget för att återställa detsamma i det skick det lämpligast bör vara för

framtiden. Man får välja, om alla flottledsbyggnader skall rivas och vattendraget

återställas i sitt ursprungliga skick eller om vissa flottledsbyggnader skall bibehållas

för framtiden. Till de senare hör dammbyggnader och av flottningsföreningarna

uppförda broar och gångspänger över vattendragen. Enligt motionärerna är det

ett stort allmänt intresse att sådana broar och spänger kan bibehållas i gott skick.

Allt fler personer vill nu tillbringa sin lediga tid ute i naturen, och det är av stor

betydelse för dem att de kan ta sig fram över vattendragen vid vilket vattenstånd

som helst.

Motionärerna övergår härefter till frågan vem som skall bekosta återställandet av

vattendraget eller underhållet av de flottledsbyggnader, som skall bevaras för framtiden,

och anför bl. a. att vattenlagen inte innehåller några klara bestämmelser

härom.

Vissa statistiska uppgifter m. m.

Till belysning av de i motionerna aktualiserade frågorna må här lämnas följande

uppgifter, vilka hämtats från den officiella statistiken angående de allmänna flottlederna.

1956 1961 1966

Antal flottningsföreningar som bedrivit flottning 104 82 41

Tillsläppt flottgods, milj. m3 11,8 11,5 8,0

Nedläggningen av flottningen har under tiden t. o. m. år 1966 framför allt avsett

flottningen i smärre vattendrag. Beslut om nedläggning av flottningen i flera av de

stora norrländska älvarna föreligger emellertid redan. Fr. o. m. innevarande år har

sålunda flottningen upphört i Ljusnan. Ansökan om avlysning av flottleden är föremål

för Kungl. Maj :ts prövning. Flottningen kommer vidare att nedläggas i Ljungan

fr. o. m. år 1969 och i Indalsälven fr. o. m. 1970. Beslut om avlysning av dessa

flottleder har redan meddelats av Kungl. Maj :t.

Tidigare förslag

Frågan om återställande av de naturliga förhållandena i flottlederna sedan flottningen

upphört har uppmärksammats i flera sammanhang.

I betänkandet SOU 1950:27 med förslag till ny lag om flottning i allmän flottled

m. m. anförde 1946 års flottningsutredning bl. a. (betänkandet s. 183) att det inte

torde kunna förnekas att övergivna flottleder till följd av de strömrensningar och

byggnadsarbeten som företagits däri kan vara föga tilltalande ur skönhetssynpunkt

och erbjuda dåliga betingelser för fiske. Sedan flottningen upphört saknas i regel

möjlighet för strandägare och andra skadelidande att erhålla gottgörelse för kvar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

stående olägenheter. Det syntes därför utredningen skäligt att möjligen tillgängliga

medel, exempelvis i en underhållsfond, kunde få användas till att i lämplig omfattning

återställa vattendragets naturliga utseende. Utredningen föreslog bestämmelser

som skulle möjliggöra ett sådant förfarande.

Utredningens förslag har enligt Kungl. Maj :ts beslut inte föranlett någon vidare

åtgärd.

Vidare har Österbygdens vattendomstol i skrivelse den 13 september 1963 till

Kungl. Maj: t fäst uppmärksamheten på nu nämnda problem. Vattendomstolen föreslår

en lagstiftning av huvudsaklig innebörd, att på allt flottgods som framförs i allmän

flottled läggs en mindre avgift, vilken tillföres en för hela riket gemensam

fond, förslagsvis förvaltad av fiskeristyrelsen, att fonden används för återställningsåtgärder

och ersättningar på grund av skador av flottledsanordningar i avlysta flottleder,

att åtgärder och ersättningar bestäms i avlysningsbesluten samt att ifrågakommande

återställningsåtgärder om möjligt åläggs den flottningsförening som senast

handhaft den allmänna flottningen i flottleden.

Vattendomstolens framställning har remissbehandlats men slutlig ställning till den

har ännu inte tagits.

Slutligen har de huvudsakliga flottningsintressenterna i Ljungan, Gimån och Indelsälven

i skrivelse i juni 1967 till Kungl. Maj:t anhållit om sådan ändring av

82 § flottningslagen att flottleds tillgångar sedan leden avlysts skall kunna användas

till att i skälig omfattning återställa naturförhållandena i vattendraget.

Pågående utredning

I en under höstsessionen 1967 i andra kammaren framställd interpellation tillfrågades

chefen för jordbruksdepartementet om han var beredd att lämna en redogörelse

för eventuella planer på att föreskriva bl. a. att flottningsförening och dess

intressenter skall vara skyldiga att före avlysning av flottled återställa flottleden i

ursprungligt skick.

Interpellationen besvarades av chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling,

den 1 december 1967. I svaret anförde justitieministern att den ökade omfattning,

i vilken flottningen nedläggs i våra allmänna flottleder, i olika sammanhang föranlett

önskemål bl. a. om lagstiftning i den riktning interpellanten syftat på. Justitieministern

sade sig därför avse att utreda vilka ändringar i flottningslagstiftningen som

kunde behövas. Utredningen skulle ske inom justitiedepartementet och i sådan takt

att en proposition om möjligt kunde föreläggas riksdagen under höstsessionen 1968.

Enligt vad utskottet erfarit har utredningsarbetet påbörjats.

Utskottet

I motionerna anförs att nedläggningen och avlysningen av allmänna flottleder

aktualiserar frågan vilka åtgärder som bör vidtas i vattendragen för att återställa de

naturliga förhållandena eller i förekommande fall bibehålla vissa flottledsbyggnader

för framtiden. Motionärerna anser att de gällande bestämmelserna på området är

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968

otillfredsställande och hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär

utredning och förslag i ämnet.

Transportutvecklingen inom det svenska skogsbruket har sedan någon tid tillbaka

kännetecknats av en successiv övergång från flottning till virkestransporter med

lastbilar eller järnväg. Flottningen har som följd härav nedlagts i många flottleder.

Nedläggningen har hittills framför allt avsett de smärre vattendragen men

utvecklingen synes gå i den riktningen att flottningen upphör även i betydande

allmänna flottleder. Beslut om nedläggning av flottningen i några av de stora norrländska

älvarna har sålunda redan fattats av vederbörande intressenter.

I de allmänna flottlederna har regelmässigt företagits bl. a. rensningar och utförts

flottledsbyggnader av olika slag såsom dammar, flottningsrännor och broar. Som

motionärerna påpekar aktualiserar nedläggningen av flottningen frågan vad som

skall ske för framtiden med dessa åtgärder och anordningar. Flertalet av de utförda

flottledsbyggnaderna torde sedan flottningen upphört inte fylla någon funktion men

kan kräva fortlöpande underhåll för att inte förfalla och bli till skada i olika hänseenden.

Rivning och bortförande av sådana byggnader kan bli aktuell. Återställande

av de naturliga förhållandena på t. ex. en rensad strömsträcka kan vidare i vissa fall

vara önskvärd av hänsyn till bl. a. fisket. Återställningsarbeten torde emellertid i

regel dra betydande kostnader. I vissa fall kan anordningar som t. ex. broar ha

sådan betydelse för enskilda eller allmänheten att önskemal om bibehållande av dem

framkommer. Härvid uppkommer bl. a. frågan om ansvaret för det framtida underhållet.

De bestämmelser som reglerar hithörande frågor är i flera hänseenden bristfälliga.

De problem som uppstår då flottningen, såsom nu sker i ökande omfattning, nedläggs

kan över huvud taget inte anses ha blivit tillräckligt beaktade i lagstiftningen.

Från flera håll har påpekats att möjligheter saknas att ålägga flottningsförening att

vidta återställningsåtgärder i en nedlagd flottled eller att använda flottleds tillgångar

för sådant ändamål. Problemen accentueras av att strandägare och andra skadelidande

sedan flottningen upphört i regel saknar möjlighet att erhålla gottgörelse för

kvarstående olägenheter. Även de frågor som uppkommer om en flottledsbyggnad av

hänsyn till allmänna eller enskilda intressen anses böra bibehållas för framtiden synes

vara ofullständigt reglerade.

De nämnda problemen är enligt utskottets mening av stor vikt och får anses kräva

en snar lösning. Åtgärder som kan förväntas tillgodose motionärernas syfte är emellertid

redan vidtagna. Inom justitiedepartementet övervägs sålunda f. n. vilka ändringar

i flottningslagstiftningen som kan behövas i den riktning motionärerna syftar.

Utskottet hälsar denna översyn med tillfredsställelse och vill i detta sammanhang

endast uttrycka önskemålet att arbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt. Med hänsyn

till det initiativ som Kungl. Maj :t tagit kan dock någon framställning i ärendet från

riksdagens sida inte anses vara påkallad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 är 1968

Utskottet hemställer

att motionerna 1:192 och 11:254 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s)*, Svante Kristiansson (s),

Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik Jansson (s), Åkesson (fp)

och Herbert Larsson (s);

från andra kammaren: herrar Levin (s)*, Johansson i Torp (s), Nyberg (fp),

fru Torbrink (s), herrar Hedin (h)*, Persson i Tandö (s)* From (fp) och Josefson

i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.