Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om obligatorisk defroster och vindrutespolare på bil, m. m. Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 419 i första kammaren av herr Dahlén m. fl. och nr 529 i andra kammaren av herr Wedén m. fl.

1968-03-19 · 7 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:26, Utlåtande i anledning av motioner om obligatorisk defroster och vindrutespolare på bil, m. m. Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 419 i första kammaren av herr Dahlén m. fl. och nr 529 i andra kammaren av herr Wedén m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 dr 1968

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av motioner om obligatorisk defroster och

vindrutespolare på bil, m. m.

Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 419 i första kammaren av herr Dahlén m. fl.

och nr 529 i andra kammaren av herr Wedén m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att sådan ändring

av vägtrafikförordningen bör ske att vad i motionen anförts angående dels

defroster och vindrutespolare på alla bilar, dels belyst skylt med texten

Släp, dels fartbegränsningsskylt på vissa fordon beaktas».

Motionerna

Motiveringen till ovan angivna motionsyrkande återfinns i motionen

II: 445, vari — i denna del — anföres följande.

Förra året kunde äntligen utredningsresultat frambringas som kunde läggas

som grund för ett beslut om nya och bättre säkerhetsbestämmelser för

fordon. Det gäller nu att kontinuerligt bevaka befintliga normer, internationella

regeländringar och tekniska nyheter, som kan motivera ändring av bestämmelserna.

1 väntan på vad en ny parlamentarisk utredning kan komma

att förorda föreslås här endast vissa detaljändringar vad gäller fordons utrustning.

Dessa bör kunna genomföras snarast. I några fall kräves ändring

i vägtrafikförordningen.

De detaljer som tas upp är följande: släpvarningsskyltar på lastbilar, fartbegränsningsskylt

på vissa fordon samt fungerande defroster och vindrutespolare

på alla bilar.

Släpvarningsskyltar på lastbilar

51 § i vägtrafikförordningen utgör inget hinder för anbringandet av upplyst

firmaskylt på lastbil. Skylten måste visa fast vitt eller gult sken som ej

är bländande. Någon varningsskylt med texten »Släp» är däremot inte föreskriven.

Den torde dock vara allmänt förekommande. Det finns ingen hållbar

motivering för att invänta resultatet av överläggningar inom ECE i denna

fråga. Internationell anpassning är av största vikt när föreskrifter på trafiksäkerhetens

område utarbetas. En internationell särlagstiftning kan i vissa

fall vara motiverad av t. ex. klimatologiska skäl, men en väntan pa en sådan

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968

lagstiftning kan bli alltför tidsödande. Skylt av ifrågavarande art bör alltså

föreskrivas som obligatorisk redan nu. Ett villkor bör vara att den är försedd

med tillfredsställande belysning, då svårigheterna att avgöra om lastbil

är försedd med släpfordon är störst i mörker, ökningen av den tunga trafiken

på våra vägar talar också för detta. De tekniska problemen i det här

sammanhanget är överkomliga. Vad beträffar skyltens utformning i övrigt

hänvisas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens rekommendation i ett meddelande

till besiktningsmännen. I enlighet med det anförda föreslås alltså

att en bestämmelse om belyst varningsskylt med texten släp gällande för

vederbörligt fordon införes i vägtrafikförordningen.

Fartbegränsningsskylt på fordon

I Västtyskland, Holland, Norge och i en råd andra länder finns den bestämmelsen

att fordon för vilka en särskilt permanent hastighetsbegränsning gäller,

bussar, lastbilar och släpfordon, måste vara försedda med en skylt som

anger den aktuella maximihastigheten. För att nå bättre trafiksäkerhet föreslås

vederbörlig komplettering av 21 § vägtrafikförordningen. Nämnda skylt

bör ha stort värde som upplysning åt medtrafikanter samt vid trafikövervakning.

Genom en sådan förändring uppnås också en anpassning till andra

länders lagstiftning.

Defroster och vindrutespolare på alla bilar

En arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet har ansett att möjligheterna

till mera genomgripande förändringar i fordonskraven är begränsade,

om dessa även skall gälla gamla motorfordon. I en nyligen företagen

utredning utelämnade man därför dessa helt och inriktade sig på att pröva

vilka krav som bör gälla för nya motorfordon. Vad gäller defroster och vindrutespolare

ansåg arbetsgruppen det vara uppenbart att denna utrustning

måste vara obligatorisk på bil. Äldre bilar utan tillfredsställande utrustning

i detta avseende kan relativt enkelt kompletteras med sådan. Ganska effektiva

vindrutespolare samt anordningar som åstadkommer nödvändig sikt

genom bakrutan finns att inköpa för montering. Mot den bakgrunden förordas

ett beslut om defroster och vindrutespolare som obligatorisk utrustning

på alla bilar. Lagen bör dock icke träda i kraft förrän efter viss tid.

Ett första papekande om salunda beslutade krav bör göras i samband med

1969 års obligatoriska besiktning.

Man måste här ta nödvändig hänsyn till vårt lands vinterklimat. Dessutom

träder nya och skärpta säkerhetskrav på nya fordon i kraft 1969, vilket gör

det nödvändigt att speciellt uppmärksamma de äldre fordonen.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om skyltar på motordrivna fordon o c h

släpfordon återfinnes i 21 § vägtrafikförordningen. Varken i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 är 1968

paragraf eller i något annat stadgande föreskrives skyldighet att ha motordrivet

fordon, till vilket kopplats släpfordon, försett med skylt som anger

detta förhållande. Inte heller har föreskrivits att fordon eller släpfordon, för

vilka permanent hastighetsbegränsning gäller, skall vara försedda med skylt

som anger den aktuella maximihastigheten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (numera statens trafiksäkerhetsverk)

har emellertid med anledning av en framställning från Cykel- och mopedfrämjandet

lämnat Svenska lasttrafikbilägareförbundet provisoriska anvisningar

om utseende och sättet för anbringande av skylt med texten »Släp».

Styrelsen har därvid förordat att skylten tills vidare — i avvaktan på eventuella

internationella rekommendationer — skall vara utförd med svart text

på gul botten och med röd bård. För att märkets värde såsom varning för

efterföljande släpfordon skall bevaras bör enligt styrelsen i möjligaste män

förhindras att skylten används, när lastbilen framförs utan tillkopplat släp.

Beträffande defroster och vindrutespolare föreskrives

numera, efter en ändring som trädde i kraft den 1 januari 1968, i 3 § 1 mom.

n) vägtrafikförordningen att bil skall vara försedd med — förutom vindruta

och effektiv vindrutetorkare — effektiv vindrutespolare och anordning för

borttagande av is och imma på rutan (defroster); dock behöver chassi utan

förarskylt inte vara försett med vindruta och därtill hörande utrustning. Bestämmelserna

om vindrutespolare och defroster tillämpas i fråga om fordon

som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1969 eller senare

års modell, i den mån ej Konungen eller trafiksäkerhetsverket meddelar

undantag för visst eller vissa fordon.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1960 års riksdag väcktes motioner, vari föreslogs att dragfordon med

tillkopplad släpvagn skulle — i då rådande vänstertrafik — vara utrustad

med en på främre, vänstra stänkskärmen på en pejlstång av böjligt material

placerad skylt med texten »Släp». Enligt motionärerna uppstod inte sällan

fara för cyklister och mopedister då de omkördes av dragfordon med tillkopplad

släpvagn. Genom att kopplingsanordningarna ofta var långa, kunde

nämligen den omkörde redan när dragbilen passerat få den uppfattningen

att omkörningen avslutats. I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna

anförde andra lagutskottet (uti. 1960: 63) att utskottet inte kunnat

erhålla några uppgifter, av vilka slutsatser kunde dras angående frekvensen

av olyckor av det slag motionärerna åsyftade. Utskottet ansag det troligt att

de flesta olyckor, där cyklister eller mopedister påkörts av släpfordon, haft

sin grund i andra omständigheter än bristande insikt om det omkörande

fordonets längd. Enär en lagstiftning av det föreslagna innehållet inte heller

från andra synpunkter ansågs ha någon mera trafiksäkerhetsfrämjande

effekt, fann utskottet inte skäl biträda förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968

Vid 1966 och 1967 års riksdagar prövades i anledning av motioner frågan

om införandet av en bestämmelse om att släpvagn som framfördes efter traktor

bakåt skulle visa skylt med ordet »Traktor» eller endast »T». Motionerna

föranledde icke någon åtgärd från riksdagens sida. I sina av riksdagen godkända

utlåtanden (1966: 34 och 1967: 11) framförde tredje lagutskottet vissa

praktiska invändningar mot förslagen, bl. a. att en skylt med ordet »Traktor»

för att kunna läsas på betryggande avstånd skulle få så stora dimensioner att

en fast montering av den inte var möjlig, eftersom skylten ofta skulle bli till

hinders. En lätt avtagbar skylt ansågs inte vara en godtagbar lösning med

hänsyn till att sådana skyltar inte används i avsedd omfattning. I den mån

någon lösning av frågan kunde uppnås ansåg utskottet att den borde avse

inte bara traktorsläpvagnarna utan samtliga i trafiken förekommande långsamtgående

fordon. Utskottet underströk att problemen med de långsamtgående

fordonen borde ägnas uppmärksamhet och förutsatte att erforderliga

initiativ togs under det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.

Samtliga i nu förevarande motioner berörda frågor behandlades vid 1967

års riksdag i anledning av propositionen nr 166 med förslag till vissa ändringar

i vägtrafikförordningen, rörande fordons beskaffenhet och utrustning

m. m., samt i anslutning därtill väckta motioner, vilka bl. a. upptog samma

yrkanden som de nu aktuella. Tredje lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen

godkända utlåtande (uti. 1967: 62) att förslagen kunde vara värda att närmare

prövas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet samt att utskottet förutsatte

att så sker i lämpligt sammanhang. Någon åtgärd från riksdagens sida

ansågs inte vara påkallad.

Nordisk väglrafikkommitté

Nordisk vägtrafikkommittés (NVKs) uppdrag avser utarbetande av förslag

till en gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Någon begränsning till viss eller vissa delar av detta område har inte

gjorts. Däremot har uttryckligen nämnts trafikregler i inskränkt bemärkelse

samt bestämmelser om motorfordons utrustning, vägmärken, trafiksignaler

och liknande. Samtliga dessa ämnesområden har diskuterats av NVK, som

i och med avlämnande av betänkandet Vägtrafikregler (NU 1966: 2) har avslutat

arbetet i vad avser vägmärken och egentliga trafikregler.

För arbetet med utrustningsbestämmelserna har NVK med respektive

departements samtycke under år 1963 tillsatt en teknisk undergrupp som till

NVK överlämnat vissa förslag till enhetliga regler på detta område. En fullständig

samordning av utrustningsbestämmelserna kommer enligt NVK att

ta mycket lång tid. Bestämmelserna är i hög grad beroende av administrativttekniska

riktlinjer och detaljföreskrifter i varje land. Bl. a. med hänsyn härtill

har NVK i skrivelse den 19 november 1965 till respektive departement ansett

det mest ändamålsenliga vara att det fortsatta samordningsarbetet på

detta område utförs av den tekniska gruppen direkt under respektive depar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968 5

tement. NVK har också framhållit att oavsett i vilken form detta arbete kommer

att bedrivas är det angeläget att vissa utrustningsbestämmelser, som har

nära anknytning till de egentliga trafikreglerna, snarast möjligt samordnas.

Särskilt gäller detta enligt kommittén bestämmelserna om fordons belysning.

Utskottet

I motionerna föreslås vissa detaljändringar i bestämmelserna om fordons

utrustning. Motionärerna hemställer sålunda att den redan allmänt förekommande

varningsskylten på lastbil, som utvisar att fordonet åtföljs av ett

släpfordon, samt skylt utvisande maximihastighet för bussar, lastbilar och

släpfordon, skall bli obligatoriska. Vidare förordas att krav på vindrutespolare

och defroster efter hand införs även beträffande bilar som är äldre än

dem som betecknats som 1969 års modell.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen prövades motioner med

samma innehåll av 1967 års höstriksdag i samband med behandlingen av en

proposition med förslag till ändrade bestämmelser om fordons beskaffenhet

och utrustning m. m., vilken grundats på en allmän översyn av gällande bestämmelser

på området. I sitt av riksdagen godkända utlåtande i ärendet

anförde utskottet att motionsförslagen kunde vara värda att närmare prövas

i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och förutsatte att så skedde i lämpligt

sammanhang. Någon åtgärd från riksdagens sida ansågs inte vara påkallad.

Andra skäl än de som åberopades i fjolårets motioner i ämnet har inte

anförts i nu förevarande motioner. Ej heller har några omständigheter som

bör föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida inträffat

under den korta tid som förflutit sedan frågan senast prövades. Utskottet

kan därför icke tillstyrka bifall till motionerna. Utöver vad som anfördes i

nyssnämnda utlåtande må emellertid erinras om att de berörda fragorna omfattas

av nordisk vägtrafikkommittés uppdrag att utarbeta förslag till en

gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland, Norge och Sverige

samt att frågor om fordons beskaffenhet och utrustning skall prövas vid den

världskonferens i FN:s regi som skall äga rum i slutet av år 1968 för utarbetande

av en ny allmän vägtrafikkonvention.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

att motionerna I: 419 och II: 529 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockolm den 19 mars 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från forsta kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson

(s), Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp), Herbert Larsson (s)*

fru Landberg (s)* och herr Nils Nilsson (ep)*;

från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s), fröken

Anderson i Lerum (s), fru Ekroth (s), herrar From (fp), Hammarberg (s)

Krönmark (h) och Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Alexanderson''(fp), Åkesson (fp), Nyberg (fp) och From (fp), som

ansett

a) att det avsnitt under rubriken Utskottet som börjar med orden »Som

framgår» och slutar med orden »allmän vägtrafikkonvention», bort ha följande

lydelse:

Frågan om bilars beskaffenhet och utrustning från trafiksäkerhetssynpunkt

har tilldragit sig ökande intresse under senare år. Som framgår av

redogörelsen ovan beslöts förra året i åtskilliga hänseenden ändringar i gällande

bestämmelser på detta område, vilka torde vara av stort värde för en

ökad trafiksäkerhet. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att

man inte låter sig nöja härmed. Även om det är önskvärt att vårt land medverkar

till att få till stånd säkerhetsföreskrifter med största möjliga internationella

förankring, bör sådana strävanden inte hindra smärre reformer av

brådskande natur. En särlagstiftning kan också vara motiverad av speciella

förhållanden, t. ex. av klimatologisk natur. Det sist sagda gäller i fråga om

utrustning för borttagande av is och imma från vindrutor. Med hänsyn till

vårt klimat bör kravet på effektiv utrustning härvidlag inte begränsas till

nya bilar utan i enlighet med motionärernas förslag utsträckas till gamla

motorfordon. Erforderlig komplettering torde i flertalet fall kunna ske utan

större kostnad och besvär. Som motionärerna anfört bör en ändring i nu

nämnt hänseende ske först efter viss tid.

Även motionärernas förslag rörande skyltar på vissa fordon bör genomföras

utan ytterligare dröjsmål. Bägge slagen av skyltar synes ha stort värde

som upplysning åt andra trafikanter och allmänt sett en trafiksäkerhetsfrämjande

effekt. Det må även framhållas att skylt som anger att permanent

hastighetsbegränsning gäller för fordonet redan är obligatorisk i en rad andra

länder. Beträffande skylten med texten »Släp», som redan allmänt förekommer

i vårt land utan att vara obligatorisk, bör gälla att den skall vara

försedd med tillfredsställande belysning, då som motionärerna framhåller

svårigheterna att avgöra om lastbil är försedd med släpfordon är störst i

mörker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968 7

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna I: 419 och II: 529

i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet ovan

anfört.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.