Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels undantag för handikappade från parkeringsoch stoppförbud för motorfordon, dels parkering stillstånd för handikappade. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 418 i första kammaren av herr Blomquist m. fl. och nr 531 i andra kammaren av fröken Wetterström in. fl.

1968-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels undantag för handikappade från parkeringsoch stoppförbud för motorfordon, dels parkering stillstånd för handikappade. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 418 i första kammaren av herr Blomquist m. fl. och nr 531 i andra kammaren av fröken Wetterström in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 År 1968

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels undantag för

handikappade från parkerings- och stoppförbud för motorfordon,

dels parkering stillstånd för handikappade.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 418 i första kammaren av herr Blomquist

m. fl. och nr 531 i andra kammaren av fröken Wetterström in. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhalla att Ivungl. Maj.t

måtte i skrivelse till landets kommuner fästa deras uppmärksamhet vid de

problem som här föreligger och de möjligheter som kan erbjuda sig att genom

lättnader i de lokala trafikföreskrifterna tillgodose de handikappades,

sjuka eller åldriga personernas särskilda behov i nu berörda hänseenden».

Utskottet har vidare behandlat en inom riksdagens andra kammare och

till lagutskott hänvisad motion, nr 352, av herr Nihlfors in. fl.

I motionen hemställes

»att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i syfte

att klarlägga under vilka förhållanden och pa vilket sätt handikappade skulle

kunna få mera generella tillstånd att utanför sin hemort fa bilparkera,

där parkeringsförbud eller stoppförbud råder».

Gällande bestämmelser

Befogenheten att meddela lokala trafikföreskrifter är enligt 61 § 1 mom.

vägtrafikförordningen (VTF) uppdelad på länsstyrelse och trafiknämnd.

Det ankommer på länsstyrelsen att ge lokala bestämmelser enligt punkt c)

i, nämnda moment om färdhastighet, enligt punkt d) om höjning eller sänkning

av enligt VTF medgivna axeltryck, boggitryck eller bruttovikt eller om

inskränkning i medgiven längd eller bredd, samt enligt punkt e) och lj om

vägs egenskap av huvudled, motorväg eller motortrafikled och om ändringai

av företrädesrätt eller stoppskyldighet i förhållande till föreskrifterna i VTF.

Trafiknämnden bestämmer för sin del enligt punkt a) om förbud eller inskränkning

i trafiken beträffande fordon av visst slag eller fordon med last

av viss beskaffenhet eller beträffande körriktning, provkörning eller övningskörning,

enligt punkt b) om parkering eller annan uppställning eller stannande

av fordon och enligt punkt g) om andra inte särskilt uppräknade åtgärder

för trafikreglering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968, 9 saml. 3 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lag utskottets utlåtande nr 29 år 1968

Trafiknämndens sammansättning och arbetsformer framgår av lagen den

''< december 1964 (nr 731) om trafiknämnder.

Myndigheterna kan enligt 63 § om särskilda skäl föreligger meddela undantag

för visst ändamål från lokal trafikföreskrift och även från vissa bestämmelser

i VTF. När det gäller VTF kan dispens ges från bestämmelserna

i 54 § 1, 2 och 4 mom. om axeltryck, bruttovikt och bredd m. in., 55 § 1 mom.

om tillåtet antal dragna fordon samt 56 § 1—3 mom. om maximihastigheten

för särskilda fordon och fordonskombina tioner och om maximihastighet inom

tättbebyggt område.

Undantag i fråga om hastighet meddelas av länsstyrelsen eller, om trafiken

berör mer än ett län, av statens trafiksäkerhetsverk.

I övrigt meddelas undantag, om trafiken ej berör mer än en trafiknämnds

verksamhetsområde av trafiknämnden, om den berör mer än en trafiknämnds

verksamhetsområde inom ett län av länsstyrelsen, samt om den berör

mer än ett län av statens vägverk.

Vid medgivande av undantag skall fästas sådana villkor, som kan anses

nödiga till förebyggande av fara för trafiksäkerheten eller skada på vägen.

Statens vägverk och statens trafiksäkerhetsverk meddelar, var inom sitt

område, allmänna föreskrifter och anvisningar om lokala trafikföreskrifter

och nyssnämnda undantag.

Bestämmelserna har ändrats i vissa avseenden från och med den 1 januari

1968 (prop. 1967: 160, 3LU 61, rskr. 403). Tidigare gällde principen att undantag

från lokal trafikföreskrift meddelades av den myndighet som utfärdat

föreskriften. Trafiknämnden ägde besluta de undantag som kunde medges

från bestämmelserna i VTF. Om trafiken berörde mer än en trafiknämnds

verksamhetsområde kunde dock undantag meddelas av länsstyrelsen

samt om trafiken berörde mer än ett län av vägverket.

Även de nämnda bestämmelserna om allmänna föreskrifter och anvisningar

av statens vägverk och statens trafiksäkerhetsverk gäller från och

med den 1 januari 1968. Ändamålet med bestämmelserna är att länsstyrelserna

och trafiknämnderna skall få tillgång till samordnad och enhetlig rådgivning

i olika frågor som rör lokala trafikföreskrifter.

Motionerna

I motionerna I: 418 av herr Blomquist och II: 531 av fröken Wetterström

in. fl. anförs bl. a. att många åtgärder på senare tid vidtagits för att underlätta

de handikappades situation. De tekniska hjälpmedel, som härvid ställts

till förfogande, har i hög grad brutit en del av den isolering, som är många

handikappades lott. Den alltmer komplicerade trafiksituationen har emellertid

skapat problem för de motorfordonsburna handikappade. De lokala

trafikföreskrifterna har nämligen i takt med den tätnande trafiken blivit allt

restriktivare. Man kan visserligen erhålla parkeringstillstånd i vissa fall, men

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 196S

dessa tillstånd har dels lokal begränsning och är dels inte giltiga på platser

där stoppförbud råder. Det vore av mycket stort värde om sadana tillstand

kunde utsträckas att gälla dels hela riket och dels — även om vissa inskränkningar

måste ske vad avser både tid och rum — på platser med stoppförbud.

Motionärerna anser vidare, att sådana tillstånd, som nyss nämnts, borde

generellt kunna utfärdas även för landets taxiförare. Dessa utsätts ofta för

problemartade situationer, vållade av de lokala trafikföreskrifterna, när de

skjutsar gamla och handikappade.

Det torde, enligt motionärerna, inte föreligga några svårigheter från administrativ

synpunkt att införa ett för hela riket giltigt tillstånd, då del härför

krävs endast vissa samordnade föreskrifter eller rekommendationer till de

olika utfärdarna av lokala trafikföreskrifter. Utfärdandet av tillstandsbevis

torde heller inte kräva några stora administrativa eller ekonomiska uppoffringar.

I motionen II: 352 av herr Nihlfors in. tl. anförs hl. a. alt de särskilda tillstånden

för parkering är lokalt begränsade. Detta för med sig att en handikappad,

som t. ex. fått en utbildning, som gör det angeläget för honom eller

henne att kunna förflytta sig med sin bils hjälp, kan allvarligt förhindias i

sin förvärvsverksamhet när denna måste förläggas utanför bostadsorten. De

besvär handikappet förorsakar och som hemortsmyndigheten i någon män

sökt uppväga genom att meddela lokalt parkeringstillstånd består alltså

utanför bostadsorten. Även aspekten med semester eller kortare rekreation

genom bilfärd utanför den egna bostadsorten bör tas med i detta sammanhang.

Enligt motionärernas mening hör frågan om mera generella tillstånd av

här angivet slag prövas. Åtminstone skulle sådana svart handikappade, som

är särskilt beroende av att med bilens hjälp komma nära sitt resemål, kunna

komma i fråga för en generell tillstandsgivning för parkering på annars

parkeringsförbjudna platser, oavsett var i landet parkeringen äger rum. En

speciell, av t. ex. statens trafiksäkerhetsverk utfärdad skylt skulle kanske

kunna efter prövning få placeras på en handikappads bil för att markera

att generellt parkeringstillstånd erhållits.

Vissa uttalanden i proposition år 11)67

I den förut nämnda propositionen 1967: 160 berördes även en särskild fråga

om möjlighet till dispens från lokal trafikföreskrift med förbud att stanna

eller parkera fordon som tagits upp i en skrivelse den 19 augusti 1967 från

De Handikappades Riksförbund. I denna anföres att de dispenser som nu

meddelas alltid är anknutna till en »kombination av fordonet och personen».

Handikappad person utan eget fordon kan inte få dispens. Förbundet säger

sig förstå, att exempelvis taxiförare inte kan få generellt tillstånd att stanna

trots stoppförbud och lämna av handikappad person. Vissa stoppförbud har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 dr 1968

tillkommit av trafiksäkerhetsskäl, och det kan knappast överlämnas till

droskförarna att bedöma behovet av att åsidosätta uppställningsföreskrifterna.

Däremot bör det genom ändring i VTF öppnas möjlighet att meddela

Personlig dispens för handikappad person med tillåtelse för varje fordon

som befordrar honom att stanna eller parkera vid hans bostad eller arbetsplats

eller vid plats som han måste besöka exempelvis för vård eller för att

uträtta ärende. Kan den handikappade visa behov av att kunna stiga av eller

på ett fordon, där det råder stoppförbud och förbudet är meddelat med

hänsyn till genomfartstrafiken och inte till trafiksäkerheten, hör han alltså

få tillstånd till det, oavsett vem som är ägare eller förare av det fordon han

färdas i. Detsamma gäller platser med parkeringsförbud. Förbundet framhåller,

att det i VTF medgivna uppehållet om fem minuter inte ger handikappade

samma möjligheter som andra att utnyttja fordon för inköp och

andra liknande ändamål.

I anledning av förbundets skrivelse anförde departementschefen bl.a. följande

(prop. s. 48 f).

I en förut refererad skrivelse från De Handikappades Riksförbund har

hemställts om ändring i VTF för att ge handikappad, som inte förfogar över

eget fordon, större möjligheter till dispens från parkerings- och stoppförbud.

.lag har förut anfört att uttrycket »för visst ändamål» i 63 § 1 mom.

VTF måste anses omfatta dispenser som avser visst fordon eller viss person.

. Det finns alltså redan legala förutsättningar för trafiknämnd att medge

undantag från förbud mot stannande eller parkering på så sätt att undantaget

förklaras avse viss person och innefatta varje fordon som befordrar

honom till den plats undantaget gäller. Jag anser de synpunkter förbundet

anfört i hög grad beaktansvärda. En praxis som mer än för närvarande

tillmötesgår de handikappades önskemål torde förutsätta, att de direkt begär

sådana undantag som jag nämnt och på lämpligt sätt lämnar uppgift

om sin begränsade rörelseförmåga och styrker behovet av att kunna stiga

av eller på ett fordon på den plats som avses.

Utskottet

1 motionerna 1: 418 av herr Blomquist in. fl. och II: 531 av fröken Weflerström

in. fl. samt motionen II: 352 av herr Nihlfors in. fl. berörs frågan om

dispens för handikappade beträffande lokala trafikföreskrifter med förbud

att stanna eller parkera fordon. I de två förstnämnda motionerna, som är

hkalydande, hemställes att riksdagen skall anhålla, att Kungl. Maj:t fäster

kommunernas uppmärksamhet på de problem, som sådana förbud medför

ior handikappade, sjuka eller åldriga personer och de möjligheter som föreligger

att genom lättnader i de lokala trafikföreskrifterna tillgodose dessas

särskilda behov. I motionen 11:352 föreslås utredning för klarläggande av

flagan under vilka förhållanden och på vilket sätt handikappade skulle

kunna fa mera generella tillstand att utanför sin hemort parkera fordon

utan hinder av parkerings- eller stoppförbud.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1968

Motionernas gemensamma huvudsyfte är att underlätta de handikappades

problem i trafiken genom att för hela landet gällande dispenser från lokala

förbud att stanna eller parkera fordon meddelas.

De bestämmelser som nu gäller på området innebär bl. a. följande. Lokal

trafikföreskrift, som innehåller förbud att stanna eller parkera fordon, meddelas

av trafiknämnden. Om särskilda skäl föreligger kan för visst ändamål

meddelas undantag från sådan föreskrift. Undantag kan avse visst fordon

eller viss person. 1 sistnämnda fallet avser undantaget varje fordon som befordrar

vederbörande. I samband med dispens skall meddelas bl. a. sådana

föreskrifter som är erforderliga för att förebygga fara för trafiksäkerheten.

Dispens meddelas, om trafiken ej berör mer än en trafiknämnds verksamhetsområde

av denna, om den berör mer än en trafiknämnds verksamhetsområde

inom ett län av länsstyrelsen samt om den beror mer än ett lån av

statens vägverk. Statens vägverk och statens trafiksäkerhetsverk ager enligt

författningsändring som trätt i kraft den 1 januari 1968, var inom sitt område,

meddela allmänna föreskrifter och anvisningar om lokala trafikföreskrifter

och om undantag från sådana.

Enligt utskottets mening bör alla rimliga åtgärder vidtas som kan minska

de handikappade fordonsförarnas problem i trafiken. Utskottet anser därför

att motionernas syfte är behjärtansvärt. Som framgår av vad nyss sagts

föreligger emellertid redan nu lagliga förutsättningar att låta dispens från

lokal trafikföreskrift omfatta ett större område. I praxis har också enligt

vad utskottet erfarit förekommit att statens vägverk lämnat handikappad

person tillstånd att i samband med utövning av yrkesverksamhet ha fordon

uppställt tillfälligt på vägar och gator i hela landet utan hinder av lokal

trafikföreskrift om parkeringsförbud. Det är emellertid tydligt att viss restriktivitet

måste iakttas vid meddelande av sådana generella dispenser.

Många lokala förbud kan sålunda inte åsidosättas utan att risker uppstår

för trafikolyckor, som kan drabba även de handikappade. Också effekten

av de parkeringsförbud som tillkommit för att öka framkomligheten i trafiken

minskar, om generella dispenser ges i alltför stor utsträckning. Dessa

synpunkter kan uppenbarligen tillgodoses på ett effektivare sätt om dispenserna

är lokalt begränsade.

Enligt utskottets mening kan de krav som bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt

bör ställas på dispensgivningen inte efterges. Även hänsynen till de

handikappades egen säkerhet talar härför. Från handläggningssynpunkt

synes den nu gällande ordningen tillgodose de anspråk man kan ställa. Behovet

av information om de möjligheter till dispens, som erbjuds i gallande

föreskrifter, och av enhetlighet vid dispensgivningen torde kunna tillgodoses

genom de föreskrifter och anvisningar som statens vägverk och trafiksälcerhetsverket

nyligen bemyndigats utfärda. Det får även anses vara en

angelägen uppgift för de handikappades organisationer att sprida upplysning

om de möjligheter till dispens som står till buds.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1968

Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna är med hänsyn till

vad utskottet anfört inte påkallad.

Utskottet hemställer

att motionerna I: 418 och II: 531 samt II: 352 icke föranleder

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från forsta kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson

(s), Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp), Herbert Larsson fs)*,

fru Landberg (s)* och herr Nils Nilsson (ep)*;

från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s), fröken

Anderson i Lerum (s), fru Ekroth (s), herrar From (fp), Hammarberg (s),

Krönmark (h) och Josefson i Arrie (ep).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Nyberg (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.