Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om viss utbildning för erhållande av körkort. Tredje lagutskottet har behandlat följande inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, dels nr 193 i första kammaren av fru Lundblad m. fl. och nr 253 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl., dels nr 282 i första kammaren av herr Jansson, Erik, och herr Olsson, Manne, och nr 353 i andra kammaren av herr Nyström m. fl.

1968-04-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:35, Utlåtande i anledning av motioner om viss utbildning för erhållande av körkort. Tredje lagutskottet har behandlat följande inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, dels nr 193 i första kammaren av fru Lundblad m. fl. och nr 253 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl., dels nr 282 i första kammaren av herr Jansson, Erik, och herr Olsson, Manne, och nr 353 i andra kammaren av herr Nyström m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av motioner om viss utbildning för erhållande

av körkort.

Tredje lagutskottet har behandlat följande inom riksdagen väckta och

till lagutskott hänvisade motioner, dels nr 193 i första kammaren av fru

Lundblad m. fl. och nr 253 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl., dels

nr 282 i första kammaren av herr Jansson, Erik, och herr Olsson, Manne,

och nr 353 i andra kammaren av herr Nyström m. fl.

I motionerna 1:193 och 11:253, som är likalydande, föreslås

att riksdagen skall besluta att prov för erhållande av körkort får avläggas

endast av den som företer bevis om genomgången förarutbildning vid

trafikskola, godkänd av statens trafiksäkerhetsverk. I andra hand föreslås

att riksdagen skall besluta att det i vägtrafikförordningen skall införas

en bestämmelse, motsvarande 61 § i den finska motorfordonsförordningen

och innefattande krav på särskilt tillstånd för privatutbildning av bilförare,

dubbelkommando man. Vidare hemställes att utskottet måtte utarbeta

erforderlig författningstext.

I motionerna 1:282 och 11:353, även de likalydande, föreslås

att riksdagen beslutar snabbutreda möjligheten av att samhället i egen

regi skall driva trafikskoleutbildning samt

att trafikutbildning syftande till körkort får ske endast vid trafikskola.

Gällande bestämmelser

I 30 § vägtrafikförordningen (VTF) föreskrivs som förutsättning för

övningskörning för att förvärva färdighet i körning med motorfordon i

avsikt att erhålla körkort bl. a. att övningskörning sker under uppsikt av

person som har fyllt 21 år och sedan minst tre år bär körkort för det slag

av fordon, som körningen avser, samt har vana och skicklighet i fråga

om körning med sådant fordon. Den som har fått körkortet återkallat

eller omhändertaget får dock inte övningsköra annat än vid trafikskola.

Yrkesmässig utbildning av bil- eller motorcykelförare (trafikskola)

får enligt 36 § VTF inte bedrivas utan tillstånd av statens trafiksäkerhetsverk.

Tillstånd får meddelas viss fysisk eller juridisk person, som befinnes

äga förutsättningar att bedriva trafikskola på sådant sätt att det

allmännas krav på god förarutbildning blir tillgodosett.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

Den som önskar erhålla körkort skall enligt 31 § VTF undergå förarprov

in t or trafikinspektör eller bilinspektör. Vid anmälan till förarprov

avseende bil eller motorcykel skall sökanden förete bl.a. bevis om förarutbildning,

utfärdat av den som meddelat utbildningen.

Motionerna

I motionerna 1:193 av fru Lundblad m. fl. och 11:253 av herr Nihlfors

m. fl. framhålles att samhället genom ett omfattande engagemang givit uttryck

för utbildningens betydelse i syfte att höja trafiksäkerheten hos bilförarna.

Den höga olycksfrekvensen hos de unga bilförarna, vilka utgör huvudparten

av de nya körkortsinnehavarna, måste effektivt motverkas. Expertisen

synes alltmer finna botemedlet i en systematisk utbildning som är

tillrättalagd efter moderna inlärningsprinciper. Vid den fortsatta utvecklingen

på trafikundervisningens område bör hela utbildningsområdet uppmärksammas,

från tratikundervisningen inom det allmänna skolväsendets ram

till bilförarutbildningen och en vidareutbildning allteftersom körkortsinnehavarna

vinner praktisk erfarenhet av bilkörning. Mot såväl trafikskolornas,

folkrörelsers och kommuners strävan att ge en god trafikutbildning

som statens kraftfulla insatser för att öva tillsyn över denna verksamhet,

deltaga i utvecklingsarbetet och utbilda kompetenta lärarkrafter står,

framhåller motionärerna vidare, att det inte är obligatoriskt att genomgå bilförarutbildning

vid godkänd läroanstalt för att kunna erhålla körkort. Ett

bibehållande av den privata bilförarutbildningen motiveras oftast med att

det för befolkningen i glesbygderna skulle bli ett problem om sådan utbildning

inte tilläts. Erfarenheterna visar emellertid enligt motionärerna att

det i första hand är i städerna som de privatutbildade körkortsaspiranterna

finns. Med hänsyn till att samhällets resurser i hög grad satsats på att

höja kvaliteten på bilförarutbildningen och därmed kunskaperna hos de nya

körkortsinnehavarna anser motionärerna det vara orimligt att som bilförare

acceptera den som inte fyller för alla fastställda krav och har fått föreskriven

och av det allmänna kontrollerad utbildning.

Motionärerna framhåller vidare att trafikolycksfallsfrekvensen har gått

ner markant efter omläggningen till högertrafik och att en ökad kunskap

om regler och bestämmelser vid mätningar har visat sig vara ett resultat

av en intensiv trafikutbildning i anslutning till trafikomläggningen. Som

skäl mot privatutbildning anför de även de risker som övningskörning i bil

utan dubbelkommando och backspegel för instruktören innebär samt bristen

på kontroll av att privatutbildaren är en god förare och lämplig lärare.

Motionärerna återger slutligen bestämmelserna i 10 kap. 61 § i den finska

motorfordonsförordningen, enligt vilka privat förarundervisning får meddelas

endast efter tillstånd av polismyndighet. Tillstånd får beviljas endast

person som uppfyller stadgade kompetensfordringar och som är känd för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968 3

att vara eu omsorgsfull och duglig förare. Fordon för privatutbildning skall

kunna effektivt bromsas av läraren och får inte vara utrustat med hydraulisk

koppling eller med automatisk växellåda. — Beträffande motionernas

fullständiga innehåll hänvisas till motionen 11:253.

I motionerna 1:282 av herr Jansson, Erik, och herr Olsson, Manne, samt

11:353 av herr Nyström m. fl. framhålles att med nuvarande trafiktäthet varje

bristfälligt utbildad bilförare är en trafikfara. Av olika åtgärder för att

höja trafiksäkerheten anser motionärerna förbättrad utbildning troligen

vara den lämpligaste. Trafikskoleväsendet synes dem emellertid vara organiserat

på ett föga effektivt sätt. En förbättrad undervisning är därför svår att

genomföra inom den nuvarande formen. Dessutom tar varje år ett avsevärt

antal personer körkort utan att ha gått i trafikskola. Denna grupp utgöres

till stor del av ungdom och ökar i oroväckande grad. Trafikskolorna ar omkring

750 stycken och består till övervägande del av små enheter. Med nuvarande

system går det enligt motionärerna inte att få till stånd större och

effektivare trafikskoleenheter. De anser det därför nödvändigt att ändra

huvudmannaskapet för trafikskolorna. Skolfrågorna i alla former bör lyda

under samhället. Genom en effektivare och till alla delar bättre utbildning i

större enheter hör trafiksäkerheten främjas. En statlig trafikskoleverksamhet

torde kunna inlemmas i det nya trafiksäkerhetsverket på samma sätt

och i stort sett efter samma organisatoriska linjer som statens bilprovning.

Man kunde även tänka sig examensrätt för sådana trafikskolor. Motionärerna

anser också att alla körkortsaspiranter bör genomgå undervisning i trafikskola.

Rätten till privat träningskörning bör emellertid kunna behallas

men endast efter en grundutbildning i trafikskola och efter trafikskolans

anvisningar. — Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisas till

motionen 1:282.

Frågornas tidigare behandling

Frågorna om huvudmannaskapet för trafikskolor och om privat förarutbildning

har tidigare diskuterats vid åtskilliga tillfällen. De har senast berörts

av bilförarutredningen i betänkandet »Körkortet och trafikutbildningen»

(SOU 1965:42) samt vid förra årets riksdag av Kungl. Maj:t i proposition

nr 55, över vilken proposition utskottet avgav utlåtande nr 31. En

redogörelse för den tidigare handläggningen återfinns i nyssnämnda betänkande

s. 115—117, vartill utskottet hänvisai.

Beträffande huvudmannaskapet för trafikskolorna anförde bilförarutredningen

i det nyss angivna betänkandet bl.a. följande. Från samhällets

sida skall man medverka till att allmänheten bereds goda möjligheter till

utbildning i trafikskolor. Ett bibehållande av privata sådana skolor utgör

inget hinder däremot. Genom de skilda reformförslag som utredningen

förordat bör man komma till rätta med nuvarande bristfälligheter in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

om trafikutbildningen. Enligt utredningens mening är det orealistiskt att

tanka sig att nu avvara den omfattande privata trafikskoleorganisation

som vuxit fram under årens lopp. Inte minst från konkurrenssynpunkt

skulle det emellertid vara av värde om den privata verksamheten kompletteras

med trafikskolor i kommunernas och landstingens regi.

I fråga om privat förarutbildning uttalade utredningen bl. a. följande.

Fragan om förbud mot privat övningskörning har ventilerats vid skilda

tillfällen. Det har dock aldrig gått så långt att förslag om sådant förbud

har framlagts. Skälet härtill har främst varit hänsynen till glesbygdernas

befolkning som i de flesta fall skulle åsamkas höga kostnader

och en besvärande tidsspillan för att skaffa körkort, om obligatorisk

trafikskoleutbildning skulle gälla som villkor för förarprov. I stället har

man genom andra regleringar sökt tillse att även den privata förarutbildningen

sker under ledning av personer som kan förutsättas ha vissa kvalifikationer

härför. Förslag att närmare formbinda den privata förarutbildningen,

exempelvis genom anmälningsskyldighet hos polismyndighet, har

avvisats. De av bilförarutredningen förordade reformerna på trafikskoleväsendets

område syftar till att skapa garantier för att eleverna får en

utbildning som gör att de kan motsvara nutidens höga krav på fordonsförare.

Bilförarutredningen skulle därför med större fog än tidigare utredningar

kunna driva tesen om förbud mot all privat förarutbildning.

Bilförarutredningen konstaterar emellertid att de skäl som tidigare anförts

mot en sådan åtgärd, främst glesbygdsbefolkningens problem, alltjämt

är bärande. När en framtida mer utbyggd trafikskoleorganisation

med filial- eller liknande verksamhet även på mindre orter kommit till

stånd, kan det dock enligt utredningens mening vara motiverat att ompröva

frågan. Beträffande den närmare utformningen av förarprovet framhöll

utredningen att den privatutbildade körkortsaspiranten måste prövas

på ett mer ingående sätt än den som har utbildats i trafikskola. Proven borde

ha i princip samma utformning och innehåll. Svårighetsgraden på den

privatutbildades prov skulle därför enligt utredningens mening inte vara

högre än på provet för eleven från trafikskola men den privatutbildade borde

prövas i flera avsnitt än den som har utbildats i trafikskola.

Vid remissbehandlingen av bilförarutredningens betänkande godtogs i

allmänhet utredningens förslag beträffande huvudmannaskapet för trafikskolorna.

Många remissinstanser ansåg det vara lämpligt att det allmänna i

stigande omfattning engagerar sig i förarutbildningen. Några framhöll att

körutbildningen lika väl som övrig skolundervisning bör vara en angelägenhet

för stat och kommun. I fråga om den privata förarutbildningen dominerade

bland remissinstanserna den uppfattningen att den inte nu kan undvaras

men att man måste skapa en bättre kontroll över utbildningen. Några

remissorgan föreslog i det avseendet anmälan hos myndighet och skyldighet

att följa kursplan som förutsättning för privatutbildning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år W68 5

I propositionen 1967:55 anslöt sig departementschefen i huvudsak till vad

bilförarutredningen framhållit i dessa frågor. I sitt utlåtande (nr 31) i

anledning av propositionen lämnade tredje lagutskottet vad departementschefen

anfört utan erinran.

Utskottet

Nuvarande bestämmelser i vägtrafikförordningen innebär att utbildning

av körkortsaspiranter kan ske privat utan anlitande av trafikskola, övningskörning

skall emellertid ske under uppsikt av person, som bär fyllt 21 ar

och sedan minst tre år har körkort för det slag av fordon — bil eller motorcykel

— körningen avser, samt har vana och skicklighet i fråga om körning

med sådant fordon. Anmälan om övningskörning eller godkännande på förhand

av instruktör vid privatutbildning är inte föreskriven. Den som har

fått körkortet återkallat eller omhändertaget får dock inte övningsköra annat

än vid trafikskola. Trafikskola får inte bedrivas utan tillstånd av statens

trafiksäkerhetsverk. Tillstånd får meddelas fysisk eller juridisk person, som

befinnes äga förutsättningar att bedriva trafikskola på sådant satt att det

allmännas krav på god förarutbildning blir tillgodosett.

I motionerna 1:193 av fru Lundblad in. fl. och 11:253 av herr Nihlfors

in. fl. föreslås att förarprov skall få avläggas endast av den som företer bevis

om genomgången förarutbildning vid trafikskola. I andra hand föreslår

motionärerna en bestämmelse, som innefattar krav på särskilt tillstånd föi

privatutbildning av bilförare, dubbelkommando i bilen, m. m.

I motionerna 1:282 av herrar Erik Jansson och Manne Olsson samt 11:353

av herr Nyström m. fl. framhålles att en förbättrad förarutbildning synes

vara den lämpligaste åtgärden för att höja trafiksäkerheten. Motionärerna

bedömer emellertid möjligheterna att inom den nuvarande trafikskoleorganisationen

få till stånd en bättre undervisning vara små med hansyn till

splittringen på alltför små enheter. I enlighet härmed föreslås utredning av

möjligheten för samhället att i egen regi driva trafikskoleutbildning. Därjämte

föreslår motionärerna att körkortsutbildning endast får ske i trafikskola.

Frågorna om huvudmannaskapet för trafikskolorna och om privat forarutbildning

har tidigare övervägts vid skilda tillfällen. I lagstiftningssammanhang

har spörsmålen senast berörts i den proposition till förra årets riksdag,

som låg till grund för beslutet om inrättandet av statens trafiksäkerhetsverk.

I propositionen redovisades också ställningstaganden rörande bl. a. förarutbildning

och förarprov, som gjorts av föredragande departementschefen

på grundval av de förslag som lagts fram av bilförarutredningen. De

förslag till författningsändringar som föranleddes av ställningstagandena

skulle senare föreläggas riksdagen. I likhet med utredningen ansåg departementschefen

att den omfattande privata körskoleorganisation som vuxit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 nr 1968

fram under årens lopp inte kunde avvaras men att konkurrens mellan skilda

typer av trafikskolor behövdes för att garantera en god utbildning till rimlig

kostnad. Inte minst av denna anledning var det enligt departementschefen

angelaget med kommunala engagemang på detta område. Den privata

forarutbildningen bedömdes bl. a. med hänsyn till glesbygdsbefolkningens

problem inte kunna förbjudas. Av väsentlig betydelse var emellertid enligt

departementschefen att tillse alt även den privata forarutbildningen inte

koncentrerades bara till det praktiska handhavandet av fordonet utan även

omfattade de bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt viktiga teoretiska kunskaperna.

Olika förslag av utredningen, bl. a. om fastställda kursplaner och förande

av särskilda utbildningskort, ansågs av departementschefen väl ägnade

att främja detta syfte. Departementschefen fann det också angeläget att

provningen av privatutbildade aspiranter skedde med beaktande av att denna

utbildningsform i vissa hänseenden inte kunde förväntas ge samma kunskap

och färdighet som undervisning i trafikskola. — Några motioner i de

frågor som nu är föremål för prövning väcktes inte i anledning av propositionen.

På förslag av utskottet lämnade riksdagen departementschefens uttalanden

utan erinran. Anledning för riksdagen att nu ändra sitt ställningstagande

i berörda frågor förekommer icke. Ej heller föreligger behov av ytterligare

utredning i enlighet med förslaget i motionerna 1:282 och 11:353.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

att förevarande motioner,

a) 1:193 och 11:253 samt

b) 1:282 och 11:353,

icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s)*,

Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep) *, Erik

Jansson (s), Åkesson (fp) och Hansson (s);

^dra kammaren: herrar Levin (s)‘, Nyberg (fp), Grebäck (ep)*,

\n S ’ ®en§fson 1 Solna (h)*, fröken Anderson i Lerum (s), fru Ekroth

(s) och herr From (fp).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1968

Särskilt yttrande

av herrar Alexanderson (fp), Erik Jansson (s) och Nyberg (fp).

Med hänsyn till att riksdagen så sent som föregående år i anledning av en

proposition haft tillfälle att uttala sig rörande den privata körkortsutbildningen

och till organisationen av denna utbildning kan vi ansluta oss till

utskottets uppfattning att anledning till något initiativ från riksdagens sida

i dessa frågor nu icke föreligger, särskilt som det upplysts att såväl rikspolisstyrelsen

som trafiksäkerhetsverket har sin uppmärksamhet riktad på

problemen. Vi vill emellertid icke underlåta att i detta sammanhang framhålla,

att enligt vår uppfattning starka skäl, särskilt det lörhållandet att privat

övningskörning nu i betydande utsträckning användes för annat ändamål

än seriöst bedriven utbildning, talar för något slag av närmare reglering

av denna form av körkortsutbildning genom anmälningsskyldighet, utmätning

av bilar eller dylikt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.