Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående dels visst kungörelseförfarande i mål om vattenförorening, dels viss utredning i mål angående vattenförorening. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 421 i första kammaren av herr Lidgard m. fl. och nr 519 i andra kammaren av herr Bengtson i Solna m. fl.

1968-04-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:36, Utlåtande i anledning av motioner angående dels visst kungörelseförfarande i mål om vattenförorening, dels viss utredning i mål angående vattenförorening. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 421 i första kammaren av herr Lidgard m. fl. och nr 519 i andra kammaren av herr Bengtson i Solna m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av motioner angående dels visst kungörelseförfarande

i mål om vattenförorening, dels viss

utredning i mål angående vattenförorening.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till

lagutskott hänvisade motioner, nr 421 i första kammaren av herr Lidgard

m. fl. och nr 519 i andra kammaren av herr Bengtson i Solna m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till

sådan ändring av kungörelseförfarandet för företag enligt 8 kap. vattenlagen,

att kungörelser beträffande dylika företag skall införas även i allmänna

tidningarna».

Utskottet har vidare behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

nr 696 i första kammaren av herr Eskilsson och nr 889 i andra kammaren

av herrar Hedin och Krönmark.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen måtte besluta att vattendomstol i mål rörande vattenförorening

till tryggande av fiskets intressen förordnar fiskeritjänsteman att

företa undersökningar samt därefter avge yttrande om tillåtlighet, kompensationsåtgärder

och ersättningar på sätt som i 11 kap. vattenlagen föreskrives

rörande vattenkraftutbyggnad».

Gällande bestämmelser

Om förfarandet vid vattendomstol meddelas bestämmelser i 11 kap.

vattenlagen.

De flesta målen vid vattendomstol anhängiggöres genom skriftlig ansökan.

Den största gruppen ansökningsmål avser ansökan enligt 2 kap.^ 20 §

om prövning huruvida och under vilka villkor byggande i vatten må ske.

Med byggande i vatten avses enligt 2 kap. 1 § uppförande av damm, bro,

brygga, vall, hus eller annan anläggning samt verkställande av fyllning

eller pålning i vattendrag, sjö eller mindre vattensamling eller havet eller

också på land så nära strandbrädden, att inverkan kan ske på vattenståndet.

Vad i lagen stadgas om byggande i vatten äger motsvarande tillämpning

i fråga om bortledande av vatten ur vattenområde som nyss nämnts, grävning

och sprängning i sådant vattenområde samt annan förändring av

vattnets djup där.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968

En annan stor grupp av ansökningsmål gäller prövning under vilka villkor

kloakvatten eller industriellt avloppsvatten enligt 8 kap. får utsläppas i

vattendrag, sjö eller annat vattenområde.

Då ansökan inkommer till vattendomstol sker först en granskning av

ansökningshandlingarna. Är de fullständiga skall kungörelse utfärdas om

ansökningen av det innehåll, som närmare anges i It kap. 32 §. Kungörelsen

skall enligt 11 kap. 33 § inom tio dagar införas i en eller flera av ortens

tidningar liksom, om ansökan inte gäller endast vattenavlednings- eller

invallningsföretag eller avloppsföretag enligt 8 kap., i allmänna tidningarna,

dvs. Post- och inrikes tidningar. Kungörelsen jämte ett exemplar av

ansökningshandlingarna skall vidare översändas till den person — tjänsteman,

kommunal befattningshavare eller pålitlig enskild person — som

utsetts att såsom aktförsvarare hålla handlingarna i målet tillgängliga för

parterna. Då fråga är bl. a. om ansökan om tillstånd till byggande i vatten

eller om företag enligt 8 kap. skall vattenrättsdomaren lämna underrättelse

om kungörelsens innehåll till envar i ansökan uppgiven eller eljest

för honom känd ägare av fastighet som nämns i kungörelsen. Här må nämnas

att i ansökan om tillstånd till byggande i vatten skall enligt 11 kap. 27

§ samtliga fastigheter som företaget anses angå uppges. Även vederbörande

ägares m. fl. namn och hemvist skall uppges. I ansökan rörande tillstånd

enligt 8 kap. är det däremot inte erforderligt att uppge fastighet, som berörs

endast genom förorening, i annat fall än då fråga är om bestämmande av

ersättning därför.

I mål som gäller bl. a. byggande i vatten skall vattenrättsdomaren enligt

11 kap. 36 § översända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen

till fiskeristyrelsen. Finner styrelsen uppenbart att fiskens uppoch

nedgång eller eljest liskcintresse inte kan röna inverkan av företaget

skall meddelande härom lämnas vattenrättsdomaren. I annat fall skall styrelsen

förordna fiskeritjänsteman alt avge yttrande till vattenrättsdomaren

huruvida fiskerinäring av betydenhet kan lida väsentligt förfång genom

företaget liksom vilka särskilda åtgärder som kan erfordras till skydd för

fisket. Kan. yttrande inte avges utan undersökning på platsen ankommer det

på vattenrättsdomaren att efter inkommen anmälan därom uppdra åt den

av fiskeristyrelsen förordnade eller annan av styrelsen föreslagen fiskeritjänsteman

att verkställa undersökning och avge utlåtande.

Sist nämnda bestämmelser gäller inte beträffande företag enligt 8 kap.

vattenlagen. Beträffande sadant företag skall avskrift av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen översändas till statens naturvårdsverk och, där

fråga är om avledande av radioaktivt avloppsvatten, till strålskyddsmyndigheten.

Avskrift av kungörelsen skall tillika översändas till länsstyrelsen,

ortens hälsovårdsmyndighet, förste provinsialläkaren och i vissa fall byggnadsnämnden

och länsarkitekten.

Erfordras för bedömande av vattenmål särskild teknisk utredning eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 dr 1968 3

vidlyftigare värdering skall vattenrättsdomaren enligt 11 kap. 45 §, där så

är lämpligt, uppdra åt sakkunnig att efter förberedande undersökning avge

utlåtande.

Motionerna

I motionerna 1:421 av herr Lidgard m. fl. och 11:519 av herr Bengtson

i Solna m. fl. anförs bl. a. att det både från det allmännas och från enskildas

sida måste vara av största vikt, att mål och ärenden angående vattenföroreningar,

som förekommer vid vattendomstolarna, blir så allsidigt belysta

som möjligt, vilket förutsätter, att berörda intressen får tillfälle att framlägga

sina synpunkter och föra den talan, vartill de finner fog. Om det gäller

byggande i vatten, skall enligt vattenlagen även obetydliga företag kungöras

såväl i ortspress som i allmänna tidningar. Är det däremot fråga om

ett företag, som orsakar vattenförorening och kanske innebär ett hot för

allmänna och enskilda intressen inom ett mycket vidsträckt område t. ex.

Mälaren och andra större sjöar, räcker det enligt vattenlagen med kungörelse

i ortspressen. Resultatet kan bli, och bär också i vissa fall enligt

motionärerna blivit, att de, som har intresse i saken, att bevaka, ej får kännedom

om mål och ärenden, som avses i 8 kap. vattenlagen. De nämner i

sammanhanget att det kan sägas att även ett kungörande i allmänna tidningarna

ger otillräcklig publicitet emedan endast ett fåtal tar del av innehållet

i dessa. Kommunala organ, diverse andra institutioner, advokatkontor

in. fl. brukar dock, sägs det i motionerna, ha tillgång till Post- och inrikes

tidningar och iakttaga kungörelserna där.

I motionerna 1:696 av herr Eskilsson och 11:889 av herrar Hedin och

Krönmark anförs bl. a. alt medan vid vattenkraftutbyggnader fiskets intressen

väl tillgodosetts är så icke fallet vad gäller den numera största påverkan

på våra vatten, vattenföroreningen. Bevakning av dess effekt sker visserligen

såsom främst föreskrivs i 8 kap. vattenlagen men avser då vattenbeskaflenheten,

till vars skydd åtgärder kan föreskrivas. Vad gäller fisket

handläggs målen icke såsom i fråga om vattenkraftbyggnad. Fiskeritjänsteman

kan sålunda icke förordnas att avge yttrande om tillåtlighet och inte

heller om skyddsåtgärder eller ersättningar. Inte minst mot bakgrunden av

det betänkliga läge som fisket nu hamnat i med hänsyn till vattenföroreningssituationen,

t. ex. kvicksilverhalten i vatten, anser motionärerna detta

vara helt otillfredsställande.

1966 års riksdag

Vid 1966 års riksdag väcktes motion (11:914) med hemställan att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag

till mer tidsenliga och ändamålsenliga bestämmelser om kungörelseannonsering,

varvid frågan om Post- och inrikes tidningars vidare existens skulle

behandlas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 dr 1968

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (1966: 1) anförde allmänna beredningsutskottet

bl. a. följande.

Kungörande i Post- och inrikes tidningar kan väl för vissa slag av ärenden

förefalla ändamålsenligt men torde dock i flertalet fall vara avsevärt

mindre effektivt än annonsering i tidning inom orten eller i rikspress. Det

lär jämväl kunna antagas att förfarandet, då det kombineras med dylik annonsering,

inte sällan saknar större betydelse. I vissa fall synes också offentliggörandet

kunna ske genom andra både billigare och mer rationella metoder

än annonsering. Vilka publiceringsförfaranden som därvid bör komma

till användning får naturligen bero på de särskilda kraven inom vederbörande

lagstiftningsområde. För bedömande av nu angivna spörsmål synes

en översyn i enlighet med motionärens önskemål vara av stort värde.

Framställning om en utredning i det berörda hänseendet har emellertid

redan avlåtits av riksdagen. 1 anledning av riksdagens revisorers berättelse

över den år 1962 verkställda granskningen av statsverket hemställde sålunda

1963 års riksdag på förslag av statsutskottet om en översyn av »gällande bestämmelser

om kungörelseförfarandet».

Sedan skrivelsen den 4 oktober 1965 överlämnats från finansdepartementet

till justitiedepartementet, har från sistnämnda departement upplysts att

ärendet upptagits inom departementets processbyrå för att tagas i beaktande

vid en pågående översyn av rättegångsbalkens delgivningsbestämmelser. Utskottet

har vidare erfarit att jämväl inom andra rättsområden, bl. a. i lagstiftningen

om förvaltningsförfarandet och inom jorddelningsrätten, olika

publiceringsfrågor är föremål för överväganden från departementets sida.

Av det sagda framgår alt frågan om det legala kungörelseförfarandet för

närvarande är underställt Kungl. Maj ds prövning ur flera olika aspekter.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att, därest befintligt utredningsmaterial

skulle visa sig otillräckligt för de berörda frågornas allsidiga belysning,

Kungl. Maj:t vidtager erforderliga åtgärder i motionens syfte. Utskottet

förutsätter jämväl att det av nämnda prövning avhängiga spörsmålet om

Post- och inrikes tidningars fortsatta funktion som officiellt pressorgan ävenledes

blir i tillbörlig utsträckning uppmärksammat.

Utskottet hemställde, att motionen icke skulle föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Som nedan framgår har sakkunniga tillkallats för att utreda frågan om

vidgad samhällsinformation m. m. Den av riksdagen år 1963 (rskr. 274) begärda

översynen av bestämmelserna om kungörelseförfarandet har uppdragits

åt dessa sakkunniga.

Inforniationsutrcdningen

Enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 25 maj 1967 har sakkunniga tillkallats

för att utreda frågan om vidgad samhällsinformation in. in. (direktiven

intagna i årets riksdagsberättelse s. 69 ff.).

I direktiven anförs bl. a. att den statliga annonsering som äger rum f. n.

har — bortsett från affärsverkens kommersiellt inriktade annonser — ett

mer eller mindre allmänt upplysningsändamål. Med annonser som rör t. ex.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968

allmän hastighetsbegränsning, trafiksäkerhet, nykterhet och självdeklaration

vill det allmänna nå så många medborgare som möjligt. Domstolar och

myndigheters officiella kungörelseannonser har däremot olta ett mera begränsat

upplysningssyfte. I vissa fall torde det t. o. m. vara Iråga om rena

proformaåtgärder. Utredningen skall undersöka närmare pa vilka områden

och i vilka situationer annonsering lämpligen hör användas och vilka riktlinjer

som skall gälla vid valet mellan annonsering och annan form för

tillkännagivande. Även den lämpliga fördelningen av domstolarnas och

myndigheternas kungörelseannonsering mellan olika ortstidningar och mellan

orts- och rikstidningar skall undersökas.

Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen att pröva också frågan

om Post- och inrikes tidningars funktion som annonsorgan.

Vissa reformförslag

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 april 1963 tdlkallades

hösten 1963 sakkunniga med uppgift att utreda frågan angående utformningen

av en koncessionslagstiftning beträffande grannskapsstörande verksamhet,

immissionssakkunniga. Kommittén lade i december 1966 fram förslag

till lag om luftförorening, buller och andra immissioner m. in. (SOU

1966:65). Lagförslaget, som innehåller både civilrättsliga och offentligrättsliga

regler, bygger på bestämmelser dels om koncessionsplikt och annan

obligatorisk förprövning av immitterande anläggningar, dels om fortlöpande

offentlig tillsyn till skydd mot immissioner.

Enligt förslaget skall vattendomstolarna bli koncessionsmyndigheter och

i övrigt exklusivt behöriga domstolar i immissionsmål. För en sådan ordning

talar enligt de sakkunnigas mening det nära samband som råder mellan

vatten- och luftföroreningar och som gör det önskvärt med en helhetsbedömning

av företag som medför störningar i mer än ett hänseende.

Tillsynen föreslås skola ankomma på statens naturvårdsverk och länsstyrelserna.

De sakkunnigas förslag har remissbehandlats. Remissinstanserna har i

allmänhet godtagit förslaget att göra vattendomstolarna till koncessionsmyndigheter

och i övrigt exklusivt behöriga domstolar i immissionsmål. I

flera remissvar har man emellertid uttalat sig för en administrativ prövning

av tillståndsfrågorna eller ställt sig tveksam till lämpligheten att förlägga

koncessionsprövningen till domstol. I brist på utredning angående alternativet

med en administrativ prövning har de flesta av dem som uttalat sig

i frågan ansett sig inte kunna gå närmare in på en bedömning av detta

alternativ.

I samband med lagstiftningsärendets fortsatta behandling har Kungl.

Maj :t funnit det angeläget att ha underlag för en allsidig bedömning av

de organisatoriska frågorna när det gäller immissioner. I anledning härav

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968

har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 december 1967 uppdragit åt statens

naturvårdsverk att skyndsamt utreda de organisatoriska frågorna vid en

förläggning av tillståndsprövningen i immissions- och vattenföroreningsärenden

till verket samt förfarandet i sådana ärenden.

Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag i en den 20 februari 1968

dagtecknad skrivelse. I denna föreslås att verket blir koncessionsmyndighet

i fråga om immissions- och vattenföroreningsärenden men med möjlighet

att hänskjuta prövningen till eu inom verket inrättad koncessionsnämnd.

I skiivelsen berörs förfarandet i stora drag vid tillståndsgivningen för det

fall att denna anförtros åt naturvårdsverket. Härvid framhålls bl. a. att om

erforderlig sakkunskap i något fall inte är representerad i verket bör koncessionsnämnden

vara berättigad att infordra yttranden från vederbörliga

myndigheter och organ. Vidare framhalls att det enligt verkets mening inte

sknlle vara nöjaktigt att, som ofta sker på det administrativa området, ärendena

avgörs genom enbart skriftväxling. Tvärtom är det i ärenden av förevaiande

slag av vikt att redan på ett tidigt stadium kontakter knyts mellan

verket och framför allt sökanden. Bestämmelser bör därför enligt förslaget

utfärdas om att överläggning skall ske med sökanden, om det inte är uppenbart

onödigt, och att om så erfordras syn skall verkställas på platsen. Samråd

bör också äga rum med de statliga och kommunala organ som har

väsentliga intressen att bevaka i frågan. Även sakägare med betydelsefulla

intressen bör kontaktas. De som berörs av den verksamhet som ansökan

avser bör enligt förslaget underrättas genom kungörelser i ortspressen. Sökanden

och de juridiska eller fysiska personer, som har väsentliga intressen

att bevaka, bör även underrättas skriftligen. Även kungörelse om beslutet

föreslås ske.

Naturvårdsverkets skrivelse remissbehandlas f. n.

Till ledning vid remissen har bifogats en inom justitiedepartementet upprättad

promemoria angående vissa överväganden om domstolar i fastighetsmål.

I denna diskuteras översiktligt frågan om inrättande av länsvisa fastighetsdomstolar

med uppgift att pröva i första hand fastighetsbildningsmål och

expropriationsmål men även — om naturvårdsverkets förut berörda förslag

genomförs — ersättningsfrågorna i immissionsmål. Det uttalas i sammanhanget

bl. a. att om man vid den fortsatta beredningen av immissionssakkunnigas

förslag och naturvårdsverkets förslag om en administrativ tillståndsprövning

i mal enligt bl. a. 8 kap. vattenlagen följer naturvårdsverkets

förslag bör frågan om vattendomstolarnas framtida ställning även i andra

mål enligt vattenlagen tas upp. Denna fråga anses emellertid kunna lösas

endast i samband med en allmän översyn av vattenlagen.

Utskottet

Beträffande förfarandet vid vattendomstol i ansökningsmål gäller i viss

mån olika bestämmelser för å ena sidan mål om prövning huruvida och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968

under vilka villkor byggande i vatten ma ske och a andra sidan mal som

gäller prövning enligt 8 kap. vattenlagen under vilka villkor avloppsvatten

får utsläppas i vattendrag, sjö eller annat vattenområde m.m. Sålunda skall

kungörelse angående ansökan om tillstånd till byggande i vatten införas

såväl i ortstidning som i allmänna tidningarna, dvs. Post- och inrikes tidningar,

medan ansökan som gäller företag enligt 8 kap. vattenlagen behöver

kungöras endast i ortstidning. I samtliga mål som gäller byggande i vatten

skall vidare ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen

översändas till fiskeristyrelsen för bedömande av företagets inverkan på fisket.

Kan det antas att fiskens upp- och nedgång eller eljest fiskeintresse kan

röna inverkan av företaget, skall styrelsen förordna fiskeritjänsteman att

avge yttrande huruvida fiskerinäring av betydenhet kan lida väsentligt förfång

genom företaget liksom vilka särskilda åtgärder som kan erfordras till

skydd för fisket. Kan yttrande inte avges utan undersökning på platsen, ankommer

det på vattenrättsdomaren att uppdra åt vederbörande tjänsteman

att verkställa sådan och avge utlåtande. Någon motsvarande bestämmelse

finns inte beträffande mål som rör företag enligt 8 kap. vattenlagen.

Beträffande samtliga typer av mål gäller dock att vattenrättsdomaren, om

det för bedömande av målet erfordras särskild teknisk utredning eller vidlyftigare

värdering, kan uppdra åt sakkunnig att efter förberedande undersökning

avge utlåtande.

I motionerna I; 421 av herr Lidgard m. fl. och II: 519 av herr Bengtson, i

Solna m. fl. hemställes att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag

till sådan lagändring att kungörelser beträffande företag enligt 8 kap.

vattenlagen skall införas även i allmänna tidningarna.

I motionerna 1:696 av herr Eskilsson och 11:889 av herrar Hedin och Krönmarlc

föreslås att riksdagen skall besluta att vattendomstol i mål som gäller

avloppsvatten skall förordna fiskeritjänsteman att verkställa undersökning

och avge ulåtande på sätt föreskrivs beträffande mål som gäller tillstånd till

byggande i vatten.

Vad först gäller den i motionerna I: 421 och II: 519 väckta frågan framgår

av den föregående redogörelsen att informationsutredningen har att undersöka

bl. a. på vilka områden och i vilka situationer myndigheterna bör använda

sig av annonsering och vilka riktlinjer som skall gälla vid valet mellan

annonsering och annan form för tillkännagivande. Även den av 1963 ars

riksdag begärda översynen av bestämmelserna om kungörelseförfarandet har

uppdragits åt utredningen. Denna kommer att pröva också frågan om Postoch

inrikes tidningars funktion som annonsorgan. Med hänsyn till det sålunda

pågående utredningsarbetet bör motionerna inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Förslaget i motionsparet I: 696 och II: 889 att vattendomstol alltid skall

inhämta yttrande rörande inverkan på fisket i mål som rör utsläpp av avloppsvatten

är enligt utskottets mening värt beaktande. Som framgår av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1963

föregående redogörelsen har emellertid naturvårdsverket nyligen, på uppdrag

av Kungl. Maj:t, utrett de organisatoriska frågorna vid en förläggning

av tillståndsprövningen i bl. a. vattenföroreningsärenden till verket och därvid

föreslagit att detta skall bli tillståndsmyndighet i sådana ärenden. Om

detta förslag genomföres måste från delvis nya utgångspunkter övervägas

hur behovet av utredning rörande inverkan på fisket i ärenden som rör utsläpp

av avloppsvatten lämpligen skall tillgodoses. Mot bakgrunden härav

anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionsförslaget.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa

A. att motionerna I: 421 och II: 519 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd; samt

B. att motionerna I: 696 och II: 889 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s)*,

Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik

Jansson (s), Åkesson (fp) och Hansson (s);

från andra kammaren: herrar Levin (s), Nyberg (fp), fru Torbrink (s),

herrar Grebäck (ep), Bengtson i Solna (h), fröken Anderson i Lerum (s)*,

fru Ekroth (s) * och herr From (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid A i utskottets hemställan

av herrar Nyberg (fp) och Bengtson i Solna (h), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet under rubriken Utskottet som börjar med

orden »Vad först» och som slutar med orden »riksdagens åtgärd» bort ha

följande lydelse:

Under senare år har vattenvårdsfrågorna tilldragit sig alltmer ökad uppmärksamhet.

Genom forskning och på annat sätt har efter hand klarlagts

vilka negativa verkningar utsläpp av avloppsvatten kan ha på motstående

intressen som t. ex. fiske, ytvattentäkter, bad och friluftsliv man. Trots alt

vissa åtgärder för rening av avloppsvatten vidtagits är föroreningen av våra

vatten fortfarande mycket besvärande, och energiska åtgärder krävs för att

tillståndet skall förbättras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1968 9

Mot bakgrunden härav måste det vara av största vikt att mål och ärenden,

som gäller vattenföroreningar blir så allsidigt belysta som möjligt. Detta förutsätter

att berörda sakägare får tillfälle att komma till tals och föra den

talan vartill de kan finna fog. Utskottet finner det därför otillfredsställande

att ansökan som gäller företag enligt 8 kap. vattenlagen kungörs på ett sätt

som inte synes innebära tillräckliga garantier för att alla sakägare får kännedom

om målet. Enligt utskottets mening bör samma regler gälla som beträffande

ansökan om tillstånd till byggande i vatten.

Som framgår av den föregående redogörelsen har informationsutredningen

i uppdrag att överse bl. a. bestämmelserna om kungörelseförfarandet. Utredningens

arbete omfattar emellertid därjämte en mängd andra frågor och kan

beräknas bli mycket tidskrävande. Skäl att avvakta resultatet av utredningens

överväganden kan enligt utskottets mening inte anses föreligga. Utskottet

förordar därför att förslag till sådan ändring i vattenlagen, att ansökan

som rör företag enligt 8 kap. i denna lag skall kungöras i samma ordning

som gäller för ansökan om tillstånd till byggande i vatten, framläggs så snart

ske kan.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna I: 421 och II: 519

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t snarast

förelägger riksdagen förslag till sådan ändring i vattenlagen

att ansökan, som rör företag enligt 8 kap. nämnda lag, skall

kungöras i samma ordning som gäller för ansökan om tillstånd

till byggande i vatten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.