Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående särskilda lagfartsbevis, m. in. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 21 i första kammaren av herr Bengtson och nr 35 i andra kammaren av herr Börjesson i Falköping.

1968-02-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående särskilda lagfartsbevis, m. in. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 21 i första kammaren av herr Bengtson och nr 35 i andra kammaren av herr Börjesson i Falköping.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4 år 1968

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående särskilda

lagfartsbevis, m. in.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 21 i första kammaren av herr Bengtson och

nr 35 i andra kammaren av herr Börjesson i Falköping.

I motionerna, som är likalydande, hemställs

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

och förslag om upphävande av skyldigheten att utfärda särskilda lagfartsbevis

och bevis om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt».

Gällande bestämmelser

Enligt 1 § förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast

egendom — lagfartsförordningen — skall, med visst undantag, den som

med ägande- eller fideikommissrätt åtkommer fast egendom söka lagfart å

fånget. - - Jämlikt 1 och 17 §§ lagen den 14 juni 1907 om inskrivning av

tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt åligger det i princip

på samma sätt den, som fått tomträtt eller vattenfallsrätt upplåten till

sig, att söka inskrivning av sin rätt. Jämlikt 5 och 17 §§ sist angivna lag är

vidare den, å vilken tomt- eller vattenfallsrätt övergått, enligt huvudregeln

pliktig att söka inskrivning av sitt fång.

Enligt lagen den 3 juni 1932 med särskilda bestämmelser om handläggning

av inskrivningsärenden skall numera inskrivningsdomare i rättens ställe

uppta och behandla bl. a. ärenden angående lagfart å fång till fast egendom

ävensom inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt fång till sådan

rätt. I 9 § denna lag anges att, med visst här ej aktuellt undantag, besked

om inskrivningsdomares beslut eller annan i inskrivningsärende vidtagen

åtgärd skall meddelas genom bevis, som tecknas på den till grund

för ansökningen åberopade handlingen.

Härutöver skall, såsom motionärerna angivit, i vissa fall utfärdas särskilda

bevis. Bestämmelserna därom är intagna i 11 § lagfartsförordningen

samt 12 och 17 §§ lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt m. in.

Särskilt bevis skall sålunda utfärdas, då lagfart eller inskrivning av tomträtt,

vattenfallsrätt eller fång till sådan rätt är beviljad. I lagf artsbevis skall

bl. a. i förekommande fall köpeskillingen anmärkas. Då lagfarten avser tomt

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4 år 1968

i stad skall tomtens läge och storlek uppges i beviset. Uppgifter av sist angivna

slag skall också intagas i här berört bevis rörande tomträtt eller vattenfallsrätt.

I bevis avseende vattenfallsrätt skall också anges den tid, för vilken

rätten är upplåten. I samtliga dessa slag av bevis skall även anmärkas

villkor, som inskränker förvärvarens rätt att förfoga över egendomen eller

rättigheten, m. m.

I kungörelsen den 25 februari 1921 — i lageditionen intagen under 61 § inteckningsförordningen

— återfinnes bestämmelser om gravationsbevis rörande

fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt liksom om äganderättsbevis

och bevis om innehav av tomträtt eller vattenfallsrätt. I gravationsbevis

skall bl. a. upptas uppgifter om intecknad gäld. Äganderättsbevis skall

i princip innehålla uppgift om för vem lagfart senast sökts eller beviljats

jämte dagen, då det skett. Om egendomen efter sagda dag uppdelats genom

klyvning e. d. skall jämväl bl. a. detta såsom regel angivas i äganderättsbeviset.

Enligt kungörelser den 5 juni 1953 och den 28 maj 1948 — i lageditionen

införda under 17 § lagfartsförordningen — åligger det inskrivningsdomare

att varje månad lämna vissa underrättelser om lagfarter, som sökts under

den nästföregående månaden, samt om de under samma tid sökta inskrivningarna

av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt. Sålunde

skall underrättelse lämnas till lokal skattemyndighet och till statistiska

centralbyrån om alla nu nämnda ansökningar samt till lantbruksnämnd om

sökta lagfarter å köp och byten av fast egendom, som är taxerad som jordbruksfastighet.

Underrättelserna skall innehålla ett flertal i kungörelserna

angivna uppgifter och bör lämnas genom översändande av kopia av lagfartsbevis

(respektive motsvarande handling), vid behov kompletterad med

erforderliga uppgifter.

Jämlikt 15 § lagfartsförordningen samt 10 och 17 §§ lagen om inskrivning

av tomträtt o. s. v. må, utan hinder av beviljad lagfart respektive inskrivning,

talan å fång av sådan egendom, varom här är fråga, lagligen

prövas.

De nuvarande avgifterna för lagfarts-, tomträtts- och vattenfallsrättsbevis

utgör enligt expeditionskungörelsen 5 kr. För bevis om inskrivningsdomarens

beslut, tecknat å företedd handling, är avgiften 15 kr. För äganderättsbevis

samt bevis om innehav av tomträtt eller vattenfallsrätt utgör avgiften

10 kr. För gravationsbevis, som utfärdas särskilt, är avgiften 20 kr.

För bevis som tecknas på tidigare utfärdat gravationsbevis rörande samma

egendom är avgiften under vissa förutsättningar lägre.

Motionerna

Motionärerna påpekar att på grund av gällande bestämmelser dubbla

bevis utfärdas om varje beviljad lagfart, nämligen ett bevis tecknat å fånges
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr i år 1968

handlingen och ett särskilt lagfartsbevis, båda innehållande uppgift om att

förvärvaren på grund av fångeshandlingen beviljats lagfart å fastigheten

i fråga. Det särskilda lagfartsbeviset tjänar enligt motionärernas mening

inte något praktiskt syfte, och trots att förvärvaren erhållit lagfartsbevis,

kan han i en rättegång fråndömas fastigheten. Lagfartsbevisen, liksom även

bevisen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt, anses därför vara

onödiga. Den vidtagna åtgärden i fråga framgår av beviset å handlingen,

och något annat bevis torde ej behövas vid framtida överlåtelser av fastigheten.

Motionärerna anmärker särskilt, att myndigheterna inte kräver företeende

av lagfartsbeviset, när lagfart ånyo sökes. Att de särskilda lagfartsbevisen

är onödiga anses även framgå därav att särskilda bevis ej utfärdas

om beviljande av inteckning. I fråga om inteckningar erhålles sålunda

endast beviset å inteckningshandlingen, och någon olägenhet därav torde

enligt vad motionärerna anför inte kunna påvisas.

Motionärerna påpekar vidare, att de särskilda lagfartsbevisen medför

kostnader för de lagfartssökande (enligt motionärerna 20 kr. i lösenkostnader

för varje bevis). Denna avgift anses knappast täcka statsverkets

kostnader för denna verksamhet. Antalet utfärdade lagfartsbevis uppgår

årligen till i runt tal 100 000. Ett upphävande av skyldigheten att utfärda

lagfartsbevis skulle därför enligt motionärernas mening medföra en inte

oväsentlig besparing för statsverket. Därtill kommer att en sådan reform

skulle lätta den besvärande arbetssituationen vid många av underrätternas

inskrivningsavdelningar och därmed leda till att föreskrivna expeditionstider

kunde hållas på ett bättre sätt än för närvarande.

Frågans tidigare behandling

Frågan om avskaffande av de särskilda lagfartsbevisen och motsvarande

bevis i ärenden angående tomträtt och vattenfallsrätt bar i anledning av

motioner behandlats vid 1962 och 1966 års riksdagar (3LU 1962: 18 och

1966:2).

I utskottets utlåtande nr 2 år 1966 redogörs bl. a. för vissa uttalanden rörande

lagfartsbevisens bibehållande under förarbetena till inskrivningslagen

och för innehållet i nu ifrågavarande delar i en av statens organisationsnämnd

den 16 mars 1956 avgiven rapport rörande organisationsformerna

vid de statliga domstolarna jämte remissyttrandena däröver m. in.

Utskottet hänvisar till denna redogörelse.

I utlåtandet redovisas vidare vad som förekommit vid 1962 års riksdag

i anledning av en motion (II: 57) med i allt väsentligt samma innehåll som

de nu förevarande. Utskottet hänvisar även i denna del till utlåtandet år

1966.

Vid 1966 års riksdag väcktes motion (11:30) med yrkande att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle anhålla om utredning och förslag om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4 år 1968

upphävande av skyldigheten att utfärda särskilda lagfartsbevis och bevis

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt.

I ovan nämnda utlåtande i anledning av motionen anförde utskottet bl. a.

följ ande.

Såsom framgår av uppgifter i årets statsverksproposition är arbetssituationen

vid många av underrätternas inskrivningsavdelningar besvärande.

Vid omkring hälften av inskrivningsavdelningarna kan den föreskrivna expeditionstiden

för närvarande ej hållas; i vissa fall förekommer betydande

förseningar. Det är tydligt att stora olägenheter för allmänheten härigenom

uppkommer. I detta läge framstår det som i hög grad angeläget att alla

möjligheter att förenkla och rationalisera arbetet med inskrivningsärenden

tillvaratas. Utskottet hyser sålunda sympati för syftet med den ifrågavarande

motionen.

Vad gäller frågan huruvida det kan anses välbetänkt att slopa de särskilda

lagfartsbevisen vill utskottet först omnämna, att det för allmänheten

och även vissa myndigheter i många situationer kan vara värdefullt

att ha tillgång till en auktoritativ handling med det innehåll, som lagfartsbevisen

har. Dessa kan därför inte helt frånkännas praktisk betydelse.

Å andra sidan brukar i samband med inskrivningsärenden tämligen regelmässigt

beställas gravationsbevis, vilka i allt väsentligt fyller samma ändamål

som lagfartsbevisen och som dessutom innehåller uppgifter om inteckningar

in. in. Intet tvivel synes råda om atl gravationsbevisen i regel är

mer användbara än lagfartsbevisen. I de fall då gravationsbevis utfärdas

är lagfartsbevisen sålunda av mindre värde. — Som framgår av den inledande

redogörelsen åligger det inskrivningsdomarna att varje månad lämna

vissa underrättelser om lagfarter in. in., som sökts under den nästföregående

månaden. Denna underrättelseskyldighet fullgörs regelmässigt genom

översändande av kopia av lagfartsbevis eller motsvarande handling.

Så länge denna underrättelseskyldighet kvarstår torde ett avskaffande av

lagfartsbevisen inte medföra någon nämnvärd besparing i fråga om arbete

eller kostnader för statsverket eller innebära någon väsentlig rationaliseringsåtgärd.

Utskottet är nämligen av den uppfattningen, att motionärerna

betydligt överskattat de kostnader för statsverket, som sammanhänger med

lagfartsbevisen; den nu utgående avgiften, 5 kr., torde väl täcka kostnaden

för varje bevis. Avgörande för utskottets ståndpunktstagande är emellertid

följande omständigheter.

Arbetet på den nya jordabalken bedrivs nu med sikte på ett ikraftträdande

år 1970. I samband härmed torde reformen även av inskrivningsväsendet

komma att genomföras. En bearbetning av dessa frågor torde

komma att ske i samband med departementsbehandlingen av lagberedningens

förslag till jordabalk. Genom tillkallandet av sakkunniga för att

utreda möjligheterna till automatisk databehandling på inskrivningsväsendets

område har vidare öppnats perspektiv, som för närvarande inte kan

överblickas. Redan vid prövningen av motsvarande motionsyrkande vid

1962 års riksdag hänvisades till det pågående reformarbetet på detta område.

Tiden för detta arbetes fullföljande har nu ryckt närmare och någon

större olägenhet kan icke vara förenad med ett bibehållande av nuvarande

ordning i avvaktan härpå. Utskottet anser därför fortfarande alt de frågor

som har aktualiserats genom motionen, bör prövas i samband med arbetet

på den nya jordabalken och vad därmed äger samband.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr i år 1968

Utskottet hemställde under hänvisning till det anförda att motionen inte

skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan bifölls av

riksdagen.

Pågående utredning

Chefen för justitiedepartementet har den 17 december 1965 tillkallat sakkunniga

för att utreda möjligheterna till automatisk databehandling (ADB)

på inskrivningsväsendets område. I direktiven för utredningen (1966 års

riksdagsberättelse s. 81 ff) anförs bl. a. att inskrivningsväsendet i hög grad

präglas av uppgiften att registrera vissa data och att lämna uppgifter om

dessa data. Vad som främst anses stå att vinna genom att införa ADB inom

inskrivningsväsendets område är — förutom en integrationsmöjlighet mellan

fastighetsböckerna och vissa andra register — rationaliseringar i fråga

om själva registreringen och avläsandet av registren. En övergång till ADBsystem

för registreringen anses komma att i hög grad påverka handläggningsformerna

hos inskrivningsdomaren, kanske i något fall även de materiella

bestämmelserna. I direktiven nämns åtskilliga spörsmål som bör bli

föremål för uppmärksamhet under utredningsarbetets gång. Av särskild

betydelse i detta sammanhang är att i direktiven uttalas, att möjligheterna

att erhålla uppgifter från registret på mekanisk väg och att lägga utskrifter

av bevis av olika slag på datamaskin bör klarläggas.

Enligt uppgift i årets statsverksproposition avser kommittén att avlämna

ett principbetänkande i ämnet under år 1968. Utredningsarbetet beräknas i

övrigt pågå under hela året.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser skall, med visst här ej aktuellt undantag,

besked om inskrivningsdomarens beslut eller annan åtgärd i inskrivningsärende

meddelas genom beslut, som tecknas på den till grund för ansökningen

åberopade handlingen. Då lagfart beviljas skall dessutom särskilt

s. k. lagfartsbevis utfärdas.

Motsvarande bestämmelser gäller då inskrivning av tomträtt, vattcnfallsrätt

eller fång till sådan rätt beviljas.

I motionerna hemställes på anförda skäl att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning och förslag om upphävande av

skyldigheten att utfärda särskilda lagfartsbevis och bevis om inskrivning av

tomträtt och vattenfallsrätt.

Motioner med förslag om avskaffande av de särskilda lagfartsbevisen

har prövats av riksdagen åren 1962 och 1966. På hemställan av tredje lag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4 år 1968

utskottet har motionerna inte föranlett någon riksdagens åtgärd. I utlåtandet

i ämnet år 1966 anförde utskottet bl. a. att arbetet på den nya

jordabalken bedrevs med sikte på ett ikraftträdande år 1970 och att i samband

härmed även reformer av inskrivningsväsendet torde komma att genomföras.

Enligt utskottets mening var någon större olägenhet inte förenad

med att bibehålla den gällande ordningen i avvaktan på dessa reformer.

Utskottet ansåg därför — liksom år 1962 — att de frågor som aktualiserats

genom motionerna borde prövas i samband med arbetet på den nya jordabalken.

I sammanhanget erinrade utskottet också om att sakkunniga tillkallats

för att utreda möjligheterna till automatisk databehandling på inskrivningsväsendets

område. Vid utredningsarbetet skall bl. a övervägas

möjligheterna att lägga utskrifter av olika slag på datamaskin.

Sedan utskottet uttalade sig år 1966 har läget så till vida ändrats att arbetet

med den nya jordabalken försenats, och det torde nu stå klart att balken

med tillhörande författningar inte kan träda i kraft år 1970 utan först vid

en senare tidpunkt. Någon försening av sådan omfattning att den inverkar

på bedömningen av motionsyrkandet föreligger dock inte. Vidare har utredningen

rörande övergång till automatisk databehandling inom inskrivningsväsendet

fortskridit så långt att ett principbetänkande i ämnet är

att vänta under innevarande år. Utskottet finner inte skäl att frångå sin

tidigare intagna ståndpunkt.

Utskottet får sålunda hemställa,

att motionerna 1:21 och 11:35 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s),

Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp),

Hansson (s) och Nils Nilsson (ep);

från andra kammaren: herrar Levin (s), Johansson i Torp (s), Nyberg

(fp), fru Torbrink (s), herrar Hedin (h)*, Persson i Tandö (s),

Tobé (fp) och Josefson i Arrie (ep).

EJ närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68

814080

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.