Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att borttaga gammal taggtråd. lredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 195 i törsta kammaren av herr Sveningsson m. fl. och nr 252 i andra kammaren av herr Hedin m. fl.

1968-05-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:43, Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att borttaga gammal taggtråd. lredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 195 i törsta kammaren av herr Sveningsson m. fl. och nr 252 i andra kammaren av herr Hedin m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 43 år 1968

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av motioner om skyldighet att borttaga

gammal taggtråd.

lredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 195 i törsta kammaren av herr Sveningsson

m. fl. och nr 252 i andra kammaren av herr Hedin m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till

ändring av gällande lag så att skyldighet att borttaga gammal taggtråd som

icke längre fyller någon funktion föreligger för den som är ansvarig för

taggtråden».

Över motionerna har utskottet på sält i § 46 riksdagsordningen föreskri\ci

inhämtat utlåtande från statens naturvårdsverk och överbefälhavaren.

Därjämte har på begäran av utskottet yttrande över motionerna avgivits av

Riksförbundet Landsbygdens folk.

Motionerna

I motionerna framhålles att gammal taggtråd, som ligger i skogs- och

ängsmark, utgör ett allvarligt inslag i den allmänna nedskräpningen av naturen.

Motionärerna erinrar om att det förr var brukligt att utnyttja skogsområden

till betesmarker, varför dessa inhägnades med taggtrådsstängsel.

Eftersom bete i skogsmark medför väsentliga skador på växande ungskog

och har ett relativt dåligt fodervärde, har numera denna betesform så gott

som upphört. I dessa områden ligger emellertid fortfarande kvar gammal

rostig taggtråd som vanligtvis är till hälften dold av löv och undervegetation.

Resultatet är enligt motionärerna bedrövligt: bitvis står någon eller

några stolpar kvar, andra halvligger medan en del helt fått ge upp och ligger

på marken mer eller mindre uppruttna. Emellan dessa varierande

»stöd» slingrar sig den rostiga tråden med sina farliga taggar i olika formationer,

ofta utformade till formliga snaror vintertid, ofta maskerade med

snö, vilket ökar risken för olyckshändelser. De skador som förorsakas av

rostig taggtråd är enligt motionärerna ofta mycket allvarliga på grund av

stor infektionsrisk. Svampplockare, lekande barn och jägare löper stora

risker att få kläder och kroppsdelar skadade, men än vanligare är att vilda

djur skadas, ofta så att de får livslånga lidanden.

0112868

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 43 år 1968

Motionärerna anser att det finns anledning att vidtaga snara åtgärder

mot denna typ av nedskräpning. Jordägare, arrendatorer och andra näringsutövare

som använder sig av taggtrådsstängsel bör åläggas att ta bort taggtråden,

då inhägnaden ej längre tjänar något syfte. Dessutom bör de personer

som är närmast ansvariga för de områden där gammal taggtråd ligger

utspridd på marken åläggas att uppsamla och bortförskaffa dem. Inte

minst gäller detta enligt motionärerna de gamla taggtrådshinder som fortfarande

påminner om den militära aktiviteten under andra världskriget.

Gällande rätt och frågans tidigare behandling

I 23 § naturvårdslagen stadgas att »envar skall tillse att han ej skräpar

ned i naturen med plåt, glas, plast, papper, avlall eller annat, så att därav

kan uppkomma otrevnad eller skada för annan». Enligt 24 § samma lag äger

länsstyrelsen vid vite förelägga den som på viss plats i naturen vållat eller

eljest är ansvarig för nedskräpning, som kan medföra obehag av någon

betydenhet för annan eller skada till person eller egendom, att ställa i ordning

platsen och vidta erforderliga förebyggande åtgärder för framtiden.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till naturvårds

lag (prop. 1964:148) väcktes en motion (1:829), vari yrkades sådan utformning

av 23 och 24 §§ att markägare blir skyldig att rensa sina marker

från gammal taggtråd. Tredje lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända

utlåtande (1964:41) att utskottet var medvetet om att taggtråden

fortfarande spelade en stor roll som stängselmaterial inom jordbruksnäringen.

Gammal nedfallen eller eljest övergiven taggtråd ansågs i vissa fall

utgöra sådan nedskräpning som avses i nämnda lagrum. Beträffande sådana

för allmänhetens friluftsliv särskilt betydelsefulla områden som avsatts

som naturreservat hänvisade utskottet till att erforderliga åtgärder torde

kunna vidtas med stöd av 9 § samma lag. Vid sådant förhållande fann utskottet

motionärens önskemål i tillräcklig mån tillgodosedda genom lagförlaget.

Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner vari hemställdes om utredning angående

åtgärder mot nedskräpning i naturen samt mot luftföroreningar och

vattenföroreningar. Rörande nedskräpning i naturen påpekade motionärerna

bland annat problemen på grund av underlåtenheten att bortta taggtrådsstängsel

från tidigare betesområden m. m. I sitt utlåtande över motionerna

(nr 26) uttalade tredje lagutskottet sammanfattningsvis att berörda frågor

var av stor vikt och betonade kraftigt önskvärdheten av att problemen

snarast bringades till en tillfredsställande lösning. Pågående utredningar

och ställningstaganden från Kungl. Maj :ts sida borde dock inte föregripas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 43 år 19(38

Vad angår frågan om övergivna taggtråd i naturen fann sig utskottet kunna

förutsätta att den ägnades vederbörlig uppmärksamhet från naturvårdsnämndens

sida.

Kommittén för ett renare samhälle

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 har sakkunniga tillkallats

för att utreda frågor om åtgärder mot nedskräpning in. m. De sakkunniga

har antagit benämningen kommittén för ett renare samhälle.

I direktiven (1968 års riksdagsberättelse s. 130 f) uppehåller sig departementschefen

huvudsakligen vid den nedskräpning som sammanhänger

med den tilltagande mängden avfall från hushåll och arbetsplatser och de

tomma förpackningar bland annat av engångstyp, som lämnas på gator

och allmänna platser i tätorter, utefter vägar, på badplatser och i naturen.

Det frågekomplex som knyter sig till nedskräpningen i vid bemärkelse bör

emellertid enligt departementschefen bli föremål för en allsidig utredning.

Sammanfattningsvis uttalas att det bör vara utredningens uppgift att pröva

alla vägar upplysning, förbättrad organisation och teknik, lagstiftning

in. in. — som kan leda till att nedskräpningen bekämpas effektivt.

Remissyttranden

Statens naturvårdsverk avstyrker bifall till motionerna, medan Riksförbundet

Landsbygdens folk (RLE) ej har något att erinra mot att de bifalles.

Överbefälhavaren tar inte ställning till frågan om avslag eller bifall.

Statens naturvårdsverk framhåller att det är elt välkänt faktum att såväl

friluftsfolk som vilt förorsakas skador av taggtråd. Från jakt- och viltvårdssynpunkter

samt från allmänna naturvårdssynpunkter är det därför

enligt verket ett angeläget önskemål att nedfallen taggtråd och oanvända

hägnader av sådan tråd kommer bort men även att användningen av taggtråd

inskränks till det absolut nödvändiga.

Verket erinrar om att förevarande spörsmål behandlades av riksdagen

i samband med naturvårdslagens tillkomst 1964 och framhåller under hänvisning

till tredje lagutskottets ovan redovisade uttalande i ärendet att de!

i gällande lagstiftning finns vissa möjligheter att komma till rätta med

ifrågavarande problem. Verket finner angeläget att naturvårdslagens regler

i ämnet kommer till användning i större utsträckning än som nu är fallet.

I övrigt erinras om att militära myndigheter årligen i viss omfattning avlägsnar

taggtråd vid äldre befästningar och dylikt samt upplyses att arbetsmarknadsstyrelsen

på förslag av naturvårdsverket har förklarat sig i princip

villig atl låta utföra arbeten av detta slag som beredskapsarbeten.

I avvaktan på de resultat som kan åstadkommas inom ramen för nn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 4o år 1968

varande ordning anser naturvårdsverket det knappast befogat atl nu uttärda

speciella lagbestämmelser i det av motionärerna angivna syftet.

Överbefälhavaren uppger att borttagande av taggtråd — främst sådan

som utlades under andra världskriget — sker successivt men är mycket

kostnadskrävande. Inom krigsmaktens anslagsramar finns ett anslag varifrån

medel disponeras för detta ändamål nämligen »Borttagande av pansarhinder

och värn». Anslaget belöper sig till ca 300 000:—/år. Merparten av

dessa pengar har dock hittills främst utnyttjats för borttagande av pansarhinder.

Dessa hinder är enligt överbefälhavaren på grund av sin konstruktion

och placering —- numera ofta i anslutning till bostadsbebyggelse —

mycket svåra och kostnadskrävande att ta bort. Överbefälhavaren upplyser

vidare att fortifikationsförvaltningen också bemyndigat direkt underställda

förvaltningsmyndigheter att från anslaget för underhåll av befästningar

under vissa premisser utnyttja medel för borttagande av exempelvis taggtråd.

Med hänsyn till att dessa medel är avsedda för att hålla befintliga befästningar

i användbart skick kan respektive myndigheter endast utnyttja

relativt blygsamma summor för borttagande av taggtråd. En tredje möjlighet

att erhålla medel för här avsett ändamål är utnyttjande av AMSmedel.

Sålunda har exempelvis inom Nedre Norrlands militärområde under

vintern 1966/67 och 1967/68 erhållits ca 450 000 kr. för borttagande av

taggtråd.

Sammanfattningsvis konstaterar överbefälhavaren att borttagande av

gammal taggtråd som tillhör krigsmakten successivt pågår. Anledningen

till att taggtråd, som ej längre fyller något ändamål, fortfarande finns kvar

inom vissa delar av landet är brist på medel för dess borttagande. Överbefälhavaren

framhåller å andra sidan att det inom vissa områden av beredskapsskäl

är nödvändigt att taggtrådshinder finns utbyggda redan i

fred. Så är exempelvis fallet inom vissa skärgårdsområden samt inom gränsområden

i Övre Norrland. Det fåtal hinder som utbyggs i dag är dock utformade

på sådant sätt att de i största möjliga utsträckning skall förhindra

skador på vilda djur som försöker forcera dem.

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) framhåller att enighet råder

om att gammal taggtråd från uttjänta stängsel och andra anordningar utgör

ett allvarligt problem. Såväl människor som djur riskerar att åsamkas

svåra skador om de kommer i beröring med sådan taggtråd. Den fortgående

nedläggningen av åkrar och betesmarker ökar också förekomsten av mer

eller mindre nedfallna och övervuxna stängsel. Ej sällan bildas snårskog

kring stängslen, vilket ökar riskerna. Ibland har tråden blivit fäst vid växande

träd och är då särskilt svår att urskilja.

Gammal taggtråd får enligt RLF ses som en del i det allmänna problem,

som nedskräpningen av naturen utgör. 1 första hand bör man enligt RLF:s

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 43 år 1968

5

mening söka att genom upplysning och propaganda förmå markägare och

andra berörda att undanskaffa taggtrådsstängsel och hinder av andra slag,

vilka inte längre hålls i stånd eller fyller avsedd funktion. En kampanj av

detta slag borde kunna ge god effekt. RLF säger sig vara berett att på lämpligt

sätt lämna sin medverkan.

Det synes RLF också angeläget att militärmyndigheter, kommuner och

statliga markägare föregår med gott exempel och åtminstone rensar bort

gammal taggtråd från marker, som speciellt inköpts för att tjäna som strövoch

rekreationsområden. Sannolikt torde dock därutöver krävas vissa maktmedel.

RLF har därför ej något att erinra emot ett bestämmelser införs,

som gör det möjligt att ålägga vederbörande markägare att undanskaffa

taggtråd från inhägnader och andra hinder som ej är i bruk. Eventuell

lagstiftning på området torde få samordnas med och anpassas till vad som

i övrigt gäller i fråga om nedskräpning i naturen.

Utskottet

I motionerna hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj :t skall anhålla om

förslag till sådan lagändring att skyldighet att borttaga onyttig taggtråd

föreskrivs för markägare eller annan som är ansvarig för nedskräpning

genom sådan tråd.

Som framgår av redogörelsen ovan gäller enligt naturvårdslagen att envar

skall tillse att han ej skräpar ned i naturen med plåt, glas, plast, papper,

aAdall eller annat så att därav kan uppkomma otrevnad eller skada för

annan. Länsstyrelsen äger vid vite förelägga den som på viss plats i naturen

vållat eller eljest är ansvarig för nedskräpning som kan medföra obehag

av någon betydenhet för annan eller skada till person eller egendom

att ställa i ordning platsen och vidta erforderliga förebyggande åtgärder

för framtiden. Vid förarbetena till lagen uttalade utskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande att gammal nedfallen eller eljest övergiven taggtråd

i vissa fall kunde utgöra sådan nedskräpning som avses i nämnda bestämmelser.

Beträffande sådana för allmänhetens friluftsliv särskilt betydelsefulla

områden som avsatts som naturreservat hänvisade utskottet till att

erforderliga åtgärder kunde vidtas enligt annat lagrum, som ger länsstyrelsen

befogenhet att förplikta ägaren av sådan mark att tåla intrång genom

bl. a. röjning och liknande åtgärder.

I gällande lagstiftning finns således vissa möjligheter att komma till

rätta med ifrågavarande problem. Som naturvårdsverket i yttrande över

motionerna framhållit är det emellertid angeläget att angivna lagbestämmelser

kommer till användning i större utsträckning än hittills varit fallet.

Givet är dock att åtgärder av detta slag endast kan få begränsad räckvidd.

Även andra vägar bör därför väljas för att komma till rätta med denna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 43 år 1968

form av nedskräpning som kan vålla stort obehag eller lidande både för

djur och människor. Vissa möjligheter synes öppnas genom att, enligt vad

naturvårdsverket uppgivit, arbetsmarknadsstyrelsen förklarat sig i princip

villig att låta utföra arbeten för borttagande av gammal taggtråd som beredskapsarbeten.

Även den militära aktivitet som enligt vad närmare framgår

av överbefälhavarens remissyttrande utvecklas på området inger vissa

förhoppningar om att åtskilligt kan åstadkommas inom ramen för nuvarande

ordning.

Under hänvisning till det anförda får utskottet, som anser sig kunna förutsätta

att naturvårdsverket med uppmärksamhet följer frågan, hemställa

att motionerna I: 195 och II: 252 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från f ö r s t a kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson

(s), Knut Johansson (s)*, Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s)*, Åkesson

(fp), fru Landberg (s) och herr Nils Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Torbrink (s), herrar Tobé (fp), Svenning

(s)*, fröken Anderson i Lerum (s), herrar From (fp), Hammarberg (s),

Krönmark (h) och Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.