Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utföra skolskjuts. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 701 i första kammaren av herr Strandberg och nr 896 i andra kammaren av fru Sundberg.

1968-05-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:47, Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utföra skolskjuts. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 701 i första kammaren av herr Strandberg och nr 896 i andra kammaren av fru Sundberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av motioner angående rätten att utföra skolskjuts.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 701 i första kammaren av herr Strandberg och nr 896 i andra

kammaren av fru Sundberg.

I motionerna, som är likalydande, hemställes ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om förslag till sådan ändring av vägtrafikförordningen att vårdare

av skolbarn, under iakttagande av de trafiksäkerhetskrav som i övrigt gäller för

den yrkesmässiga trafiken, gives möjlighet att utan tillstånd till yrkesmässig trafik

mottaga ersättning av kommunen för transport av barn i fall som i motionen anförts”.

Över motionerna har utskottet på sätt föreskrives i § 46 riksdagsordningen inhämtat

utlåtanden från statens trafiksäkerhetsverk, skolöverstyrelsen samt länsstyrelserna

i Malmöhus, Värmlands och Norrbottens län. På begäran av utskottet har yttranden

därjämte avgivits av Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Vidare har vid länsstyrelsernas yttranden fogats yttranden från olika nämnder, tjänstemän

och enskilda sammanslutningar.

Gällande bestämmelser

Angående tillstånd m. m.

Enligt förordningen den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik

m. m. förstås med yrkesmässig trafik sådan trafik, i vilken automobil jämte förare

mot ersättning tillhandahålles allmänheten för person- eller godsbefordran. Utövandet

av skolskjuts, dvs. transport till eller från skola av elever, är att hänföra till

yrkesmässig trafik, dock inte när skolskjutsarna ordnas i skolstyrelsens egen regi. Från

tillämpning av bestämmelserna om yrkesmässig trafik undantas enligt uttrycklig föreskrift

i 2 § i nämnda förordning också bl. a. befordran vid färd med personbil till

och från egen arbetsplats av högst fyra passagerare på väg till och från arbetsplats,

därvid med arbetsplats likställs skola eller annan lokal för undervisning. För att yrkesmässig

trafik skall föreligga förutsättes att fordonet ställts till förfogande i en viss

omfattning. En rent tillfällig körning som inte antyder försök att systematiskt utnyttja

fordonet för förvärvsändamål torde inte föranleda tillämpning av förordningens

bestämmelser.

Yrkesmässig trafik får enligt 5 § bedrivas endast efter vederbörligt tillstånd (trafiktillstånd),

som kan meddelas efter ett särskilt ansökningsförfarande. Tillstånd får enligt

12 § meddelas endast om den ifrågasatta trafiken finnes behövlig samt i övrigt

lämplig. Fordon som används i yrkesmässig trafik skall enligt 25 § vara godkända för

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

trafiken av tillståndsmyndighet och för föraren gäller enligt 27 § krav på särskilt

tillstånd (trafikkort). För innehavare av tillstånd har också meddelats bestämmelser

om transportplikt (23 §) och taxeplikt (29 §). Då ansökan om tillstånd till yrkesmässig

trafik avser tillstånd att uteslutande befordra skolbarn och lärare till och

från skola eller att medtaga passagerare vid färd med personbil för egen räkning

medges ill § ett förenklat tillståndsförf arande. Hinder föreligger icke för att tillståndet,

om så anses lämpligt, meddelas även annan än den som eljest innehar tillstånd

till bedrivande av yrkesmässig trafik. Tillstånd att medtaga passagerare vid färd

med personbil för egen räkning kan förklaras gälla utan skyldighet att iakttaga stadgandena

i 23, 25, 27 och 29 §§.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

(numera statens trafiksäkerhetsverk) fastställt ”Särskilda bestämmelser för skolskjutsar”.

Bestämmelserna, som reviderats vid åtskilliga tillfällen, har fått sin nuvarande

utformning i styrelsens meddelande till besiktningsmännen den 17 juni 1967

(nr 02-06-01) och innehåller anvisningar om vad dessa har att iakttaga vid prövning

av det antal elever som må befordras med fordonet vid skolskjuts i yrkesmässig

trafik.

Angående statsbidrag m. m.

Tidigare utgick statsbidrag till anordnande av skolskjutsar. Enligt den kungörelse

i ämnet som upphörde att gälla med utgången av 1965 utgick bidrag till kommun,

skoldistrikt och kommunalförbund på skolväsendets område till kostnaderna

för sådana elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor som hade lång

eller besvärlig skolväg, enligt huvudregeln med 80 % av kommunens verkliga

kostnad. För att bidrag skulle utgå krävdes att skolvägens längd uppgick till visst

antal kilometer, för elever i årskurserna 1—3 minst 3 kilometer och för elever på

mellan- eller högstadiet 4 eller 5 kilometer. Bidragen avlöstes år 1965 i samband med

införandet av ett allmänt skatteutjämningssystem.

Med stöd av nyssnämnda kungörelse utfärdade skolöverstyrelsen kompletterande

anvisningar, varigenom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nyssnämnda särskilda bestämmelser

blev gällande också för skolskjutsar i kommunal regi. När kungörelsen

upphävdes, upphörde även anvisningarna att gälla.

Motionerna

I motionerna framhålles att enligt nuvarande bestämmelser tillstånd till yrkesmässig

trafik krävs för att få skjutsa barn till skolan och därvid uppbära ersättning

av kommunen. Sådan skolskjuts utförs i allmänhet antingen genom skolans egen försorg

eller genom anlitande av ortens taxibilar.

Genom koncentration av undervisningen till centralskolor växer enligt motionärerna

skolskjutsverksamheten alltmer. På vissa ställen i vårt land måste barnen färdas

upp till tolv mil per dag. Stora problem har uppstått särskilt i glesbygderna då barnen

i många fall bor långt från de stora allmänna vägarna och avståndet till skolskjutsens

färdväg ofta uppgår till många kilometer. I vissa kommuner löser man detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968 3

genom att låta skolskjutsen göra en omväg för att hämta barnet med den ökade belastning

i fardtid som detta för med sig för de övriga barnen. I andra fall svarar familjen

för barnens transport till skolskjutsen.

Motionärerna framhåller vidare att de mindre barnen har en avsevärt kortare undervisningstid

i skolan än de äldre. I de flesta sådana fall avgår skolskjutsar från

skolan pa olika tider så att icke onödig väntetid uppstår för de mindre barnen. Det

ar dock enligt motionärerna icke ovanligt att ett eller ett par barn måste vänta på de

aldre därför att kommunen av ekonomiska skäl endast kan tillhandahålla en skolskjuts

i en viss riktning eller därför att tillgången på taxibilar är begränsad. För

att förhindra trötthet och överansträngning med försämrade skolresultat som följd

föredrar manga föräldrar då att själva svara för att barnet hämtas vid skoltidens

slut. I många fall kör man då också kamrater till det egna barnet.

Denna privata skjutsning av skolbarn innebär enligt motionärerna i många fall att

avsides bosatta familjer får en hård ekonomisk belastning för barnens skolgång, som

inte drabbar familjer som bor på mer centralt belägna orter. Motionärerna anser att

kommunen skall kunna överenskomma om ersättning till sådan enskild person som

kör eget barn en stracka på vilken skolskjuts normalt skulle finnas. Detta bör enligt

motionärerna galla dels i de fall då kommunen inte håller skolskjuts eller då väntan

pa sadan för barnet skulle innebära uppenbara olägenheter, dels i sådana fall då

vägen fram till skolskjutsens färdväg är så lång att barnet icke bedöms kunna gå eller

cykla dit. För att ersättning skall utgå bör kommunen icke kräva tillstånd till yrkesmässig

trafik av föraren.

Remissyttranden

^Skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus och Norrbottens län samt kommunforbunden

uttalar sig i tillstyrkande riktning. Statens trafiksäkerhetsverk finner lämpligt

att i motionerna upptagna frågor prövas av den nedan redovisade utredningen

angående skolskjutsarnas trafiksäkerhet m. m. Länsstyrelsen i Värmlands län avstyrker

bifall till motionerna.

Skolöverstyrelsen uppger att från de synpunkter den har att företräda intet syns

vara att erinra mot bifall till motionerna. Som motionärerna antyder skulle emellertid

vissa trafiksäkerhetskrav uppkomma. Även andra fall än de motionärerna nämner

kan enligt skolöverstyrelsen bli möjliga. Framdeles kan sålunda elever i gymnasial

skola tänkas i större antal färdas till skolan med eget motorfordon. De kan därvid

också skjutsa kamrater.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, som bifogat yttranden från nio skolstyrelser, länsskolnämnden

i länet och trafikinspektören i södra distriktet, framhåller att den i och

for sig ej vill motsätta sig att ifrågavarande slag av skolskjutsar undantas från kravet

på tillstånd enligt förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. Såväl

exemplen i själva motionen som innehållet i de inhämtade yttrandena - där bl. a.

behovet av smidigare transporter för handikappade barn särskilt påpekats - tyder

enligt länsstyrelsen på att skäl härför stundom kan föreligga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

Länsstyrelsen anser emellertid ätt undantagsbestämmelserna torde böra ges sådant

innehåll att tillämpningen blir förhållandevis restriktiv. Särskilt är detta av betydelse

med hänsyn till den verkan förslaget kan medföra i ekonomiskt avseende för drosk.

trafiken. Denna är nämligen f. n. mångenstädes beroende av den extrainkomst som

utförande av skolbarnstransporter innebär. Det eventuella undantagsstadgandet bör

enligt länsstyrelsen utformas med det i 2 § nämnda förordning angivna undantaget

för medtagande av arbetskamrater m. m. som förebild. Även transport av andras

barn bör således omfattas av undantaget.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som bifogar yttranden från länsskolnämnden och

taxiförbundet i länet, håller i princip före att man så långt det är möjligt bör söka

främja och förbättra skolungdomens yttre studieförhållanden bland annat genom

ekonomiska satsningar på skolskjutsområdet. Ingen tvekan torde enligt länsstyrelsen

råda om att skolkommunernas ansträngningar härutinnan är stora. Elever mom det

obligatoriska skolväsendet kan i normalfallet alltid paräkna skolskjuts genom vederbörande

skolstyrelses försorg om avstandet från hemmet till skolan uppgår till tre

respektive fyra kilometer. Några undantag från denna huvudregel torde enligt vad

länsstyrelsen inhämtat ej förekomma i Norrbottens län. Det är vidare vanligt inom

de flesta glesbygdskommuner att man på olika sätt söker eliminera de olägenheter

som är förenade med långa väntetider i skolan; för de yngsta skolbarnens del sker

detta genom koncentration och samordning av skolarbetstiden till femdagarsveckor

och genom anordnande av två eller flera extra skolskjutsar varje vecka samt andra

liknande anordningar.

Det anförda hindrar enligt länsstyrelsen icke att ett bifall i huvudsak till motionärernas,

yrkande skulle kunna innebära betydande lättnader både för föräldrar och

skolbarn i vissa fall, nämligen då fråga är om transporter av ett mindre antal barn

från och till avlägset belägna byar och då reguljära trafikmedel ej står till buds eller

då ett utnyttjande härav skulle medföra osedvanligt höga kostnader. Länsstyrelsen

har därför intet att erinra mot att vårdare av skolbarn beredes större mojligheter att

särskilt i nu angivna hänseenden uppbära ersättning av kommunen för utförda skolskjutsar.

Någon ändrad lagstiftning för ett underlättande av en sådan ordning torde

emellertid enligt länsstyrelsens mening ej vara påkallad. Såvitt lansstyrelsen kan finna

synes meddelande av beslut om skolskjutsersättning till vårdare falla inom ramen for

den kommunala självbestämmanderätten. Enligt länsstyrelsens mening föreligger

ej heller några bärande skäl för ett slopande av gällande bestämmelser om tillstandsgivning.

Det förenklade tillståndsförfarande, varom stadgas i 11 § YTF och som nara

sammanhänger med kraven på godkännande av fordon samt trafikkort m. m., torde

ej medföra någon större administrativ omgång. Slutligen understryker lansstyrelsen

att försäkringspremierna för bilar i den yrkesmässiga trafik, som har satts i fråga,

torde komma att bli avsevärt högre än de premier som galler for bilar i icke yrkesmässig

trafik.

Kommunförbunden, vilka avgivit gemensamt yttrande, framhåller att vid organiserande

av skolskjutsverksamhet hänsyn måste tas till bl. a. avstånd, restidens längd

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

och barnens väntetider i skolan. I de fall avståndet mellan skolskjutshållplatsen och

hemmet är sa stort att skolskjuts normalt skulle insättas, söker kommunerna givetvis

ordna med körning av eleverna även till och från hållplatsen, s. k. anslutningsskjutsar.

I många fall kan detta vara svårt eller omöjligt att ordna dels på grund av

att tillgängen pa taxibilar är begränsad och dels på grund av att framkörningskostnaderna

i vissa fall skulle bli alldeles för höga. Eftersom skolskjutsarna onekligen

medför stora påfrestningar för eleverna, bör enligt förbunden möjligheter finnas att

astadkomma en sa praktisk och ändamålsenlig skolskjutsorganisation som möjligt.

Styrelserna hyser därför i likhet med motionärerna den uppfattningen att kommunerna

bör ha frihet att i fall som ovan anförts träffa avtal med föräldrar om ersättning

för transport av elever utan hinder av att tillstånd till yrkesmässig trafik saknas.

Avslutningsvis understryker förbunden att den här tillstyrkta lösningen inte avses

medföra en konkurrenssituation mellan utövare av yrkesmässig trafik och föräldrar

som med egna bilar kan utföra skolskjutstransporter. Enligt förbundens mening bör i

motionerna föreslagna undantag från bestämmelserna om yrkesmässig trafik endast

avse fall när ovan nämnda förutsättningar föreligger.

Trafiksäkerhetsverket uppger sig sakna förutsättningar att sakligt bedöma frågan

om transportörernas möjligheter att motta ersättning från kommunen för transport

av skolelever i fall som i motionerna anförts. Verket erinrar om den i februari detta

år tillsatta utredningen angående vissa frågor om skolskjutsarnas trafiksäkerhet m. m.

och finner det lämpligt att utredningen — som enligt direktiven är oförhindrad att

ta upp även andra frågor, vilka den anser ha samband med skolskjutsarnas trafiksäkerhet

— även prövar de i motionerna upptagna frågorna.

Länsstyrelsen i Värmlands län, som bifogat yttranden från länsskolnämnden i länet,

Värmlands taxiförbund och Värmlands och Norra Dals omnibusägareförening,

framhåller att en begränsning av tillståndsskyldigheten i enlighet med motionärernas

förslag synes från de synpunkter som redovisas i motionerna tilltalande i och för sig.

Mot förslagen synes emellertid enligt länsstyrelsens mening kunna riktas invändningar

från annan synpunkt. Befordran av skolbarn utgör i landsbygdskommunerna en väsentlig

del av det transportarbete som utföres i linjetrafik och beställningstrafik för personbefordran.

Skolbarnstransportema utgör ofta den ekonomiska förutsättningen för

linjetrafiken och beställningstrafiken. Man måste därför räkna med att en begränsning

av tillståndsskyldigheten i fråga om skolbarnstransporter kan leda till försämrad

och minskad tillgång till linjetrafik och beställningstrafik på landsbygden.

Nackdelarna härav kommer att drabba alla befolkningskategorier i de berörda bygderna.

Enligt länsstyrelsens mening måste man räkna med dylika olägenheter även

vid en sådan begränsad avveckling av tillståndsskyldigheten som motionärerna synes

åsyfta. Det ankommer på kommunalt organ att besluta om inrättande av skolskjuts.

Man bör därför ej förbise att vederbörande organ kan finna det på kortare sikt lämpligt

från skilda synpunkter att låta skolbarnsbefordran som nu sker i yrkesmässig

trafik avlösas av enskilda transporter i större omfattning än Som synes åsyftad av

motionärerna; Man torde kunna förutsätta ätt den av dessa avsedda möjligheten att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

utan tillstånd utföra transport av eget barn till skola mot ersättning kommer att leda

till önskemål om tillstånd att förena sådan transport med befordran av även andra,

närboende barn samt att den nu föreslagna, mindre begränsningen i tillståndsplikten

därigenom kommer att även indirekt leda till ökad konkurrens med och försämring

av förutsättningarna för sådan yrkesmässig trafik som har betydelse för berörda bygder

i ett större sammanhang. På grund av det anförda finner sig länsstyrelsen böra

föreslå att motionerna avstyrkes.

Vissa reformåtgärder i fråga om den yrkesmässiga biltrafiken m. m.

Genom statsmakternas beslut år 1963 (jfr prop. 1963:191, S3LU 1, rskr. 424)

uppdrogs nya riktlinjer för den statliga trafikpolitiken. Det därvid beslutade handlingsprogrammet

innebar en uppdelning av reformåtgärderna i tre etapper. Den

första började den 1 juli 1964 och den andra den 1 juli 1966. Riktpunkten för påbörjandet

av den tredje etappen har varit den 1 juli 1968 men har uppskjutits.

I fråga om de hittills genomförda åtgärderna såvitt avser landsvägstrafiken kan

sammanfattningsvis nämnas, att i den första reformetappen skedde en uppmjukning

av regleringssystemet genom en mindre restriktiv tillståndsgivning. Dessutom ändrades

(SFS 1964:103) förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

(YTF). Ändringarna innebar i fråga om persontrafiken bl. a. att kravet på tillstånd

för samåkning med personbil i viss omfattning slopades.

I den andra reformetappen (jfr prop. 1965:172, 3LU 35, rskr. 456) skedde en

ytterligare uppmjukning av regleringssystemet. Genom ändringar i YTF (SFS

1965:910) undantogs från förordningens tillämpning eller från behovsprövning

ytterligare vissa slag av transporter.

Med påbörjandet av den tredje reformetappen skall det beslutade handlingsprogrammet

vara i sin helhet genomfört. I denna etapp avses, såvitt här är av intresse,

bl. a. att omarbeta YTF med sikte på att slopa onödiga detaljbestämmelser och förenkla

det administrativa förfarandet.

I överensstämmelse med de angivna riktlinjerna har inom kommunikationsdepartementet

upprättats ett förslag till en ny förordning om yrkesmässig biltrafik, ursprungligen

avsedd att träda i kraft den 1 juli 1968.

I förslaget har upptagits huvudsakligen grundläggande regler, medan en särskild

av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse förutsättes komma att innefatta de övriga bestämmelser

som anses behövliga. Dessa bestämmelser avses komma att i huvudsak

ange vad som skall gälla i fråga om myndigheternas verksamhet. I förslaget har det

grundläggande begreppet yrkesmässig trafik bibehållits i sak oförändrat. De i YTF

upptagna undantagen i fråga om personbefordran har i sak bibehållits i förslaget.

I fråga om befordran av passagerare till arbetsplats har dock den nu gällande begränsningen

till fyra personer ansetts inte böra upptagas i förslaget. Nu gällande bestämmelser

i YTF om att tillstånd att medtaga passagerare vid färd med personbil för

egen räkning kan förklaras gällande utan skyldighet att iakttaga vissa föreskrifter motsvaras

i princip ay bestämmelser i förslaget.: De föreslagna reglerna i denna del för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

utsätter för sin tillämpning att länsstyrelse efter ansökan funnit ifrågasatt trafik vara

behövlig inom området. Vid sådan prövning skall beaktas inom området förekommande

allmän trafik, såsom buss- eller taxitrafik samt järnvägstrafik.

Enligt förslaget skall vidare Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar

kunna undantaga viss yrkesmässig biltrafik från förordningens tillämpning.

Detta innefattar en viss utvidgning i förhållande till motsvarande bestämmelser i

2 § YTF, enligt vilka endast undantag i särskilt hänseende från förordningen kan

medges. Det kan emellertid enligt förslaget inte uteslutas att det kan uppstå behov

av att medge undantag från den blivande förordningen i dess helhet i fråga om vissa

transporter. För att göra det möjligt att tillgodose intresset härav har föreslagits

bestämmelser i enlighet härmed. För att få driva yrkesmässig biltrafik skall enligt förslaget

fordras tillstånd av myndighet.

Förslaget har remissbehandlats och övervägs f. n. inom kommunikationsdepartementet

i samband med arbetet för genomförandet av den tredje etappen. Enligt uppgift

från departementet kommer i samband med dessa överväganden att prövas ett förslag

från Björsäters skolstyrelse, Östergötlands län, om ”ändring av YTF därhän att kommun

får rättighet att anlita person utan särskilda trafikrättigheter att mot ersättning

utföra skolskjutsar i de fall då droskbilar eller motsvarande fordon ej lämpligen kan

anlitas”.

Förslag till körkortsreform

I proposition 1967 :55 har i samband med förslag till körkortsreform förordats en

ändrad indelning av förarbevisen. Förarbevisen skall vara av fem slag, nämligen körkort

för personbil och lätt lastbil, för tung lastbil, för buss, för motorcykel eller för

traktor. Körkort för buss och tung lastbil skall utan särskild prövning berättiga till

yrkesmässig personbefordran. Innehavare av körkort för personbil och lätt lastbil skall

vidare få föra fordon vid yrkesmässig personbefordran efter särskild prövning och angivande

härav på körkortet. Reglerna avses ersätta bestämmelserna om trafikkort

i förordningen angående yrkesmässig trafik.

I yttrande över propositionen uttalade riksdagen, i likhet med föredragande departementschefen,

att särskilda krav i fråga om körkort inte borde uppställas för

förare av skolskjutsar. Till stöd härför åberopades främst att uppställande av ett

formellt kompetenskrav åtminstone i vissa glesbygder sannolikt skulle få till följd

ett otillräckligt antal förare av skolskjutsar med föreskriven kompetens (se 3LU

1967:31).

Tidpunkten för reformen är beroende av att vissa spörsmål rörande körkortsregistrering

och körkortens utformning löses.

Utredning rörande skolskjutsarnas trafiksäkerhet

Enligt bemyndigande den 2 februari 1968 har chefen för kommunikationsdepartementet

tillkallat sakkunnig med uppdrag att utreda vissa frågor angående skolskjutsarnas

trafiksäkerhet m. m. Särskilda direktiv har icke utfärdats utan vid utredningen

skall beaktas vad som anförs i en inom nämnda departement upprättad promemoria.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

I promemorian redovisas innehållet i en framställning från skolöverstyrelsen till

statens vägverk den 13 november 1967 med begäran om skärpta bestämmelser om

skolskjutsar, anpassade till nutida trafiksäkerhetskräv samt en skrivelse från vägverket

till Kungl. Maj:t den 6 december 1967 med begäran om utredning rörande skolskjutsväsendets

anordnande. Bland de frågor som bör utredas nämner verket bl. a.

omfattningen av den nuvarande skolskjutsverksamheten, formerna för dess bedrivande,

beskaffenheten och utrustningen av fordon och föreslagna åtgärders inverkan på

taxi- och busstrafiken. I promemorian anföres vidare bl. a. att det bör utredas hur

skolskjutsverksamheten bör ordnas från trafiksäkerhetssynpunkt och klarläggas vilket

behov som föreligger av särskilda krav på beskaffenhet, utrustning och utmärkning av

de fordon som används i verksamheten. Särskilda hastighetsbestämmelser och säkrare

på- och avstigningsmöjligheter för skolbarnen bör också belysas. Det framhålles att

utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som den finner ha

samband med skolskjutsarnas trafiksäkerhet.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser är transport av elever till och från skola att hänföra

till yrkesmässig trafik, om körningarna utföres mot ersättning och inte är av tillfällig

natur. Sådan trafik förutsätter särskilt tillstånd, s. k. trafiktillstånd. Enligt huvudregeln

krävs också, bland annat, att föraren innehar trafikkort och att bilen godkänts

för användning i yrkesmässig trafik.

I motionerna hemställes om sådan ändring av bestämmelserna att vårdare av skolbarn

skall få rätt att mot ersättning av kommunen transportera eget barn till eller

från skola i sådana fall, då kommunen ej anordnar skolskjuts, då väntan på skolskjuts

medför uppenbara olägenheter för barnet eller då avståndet till skolskjutsens färdväg

är för långt för barnet att gå eller cykla. Enligt motionärerna bör sådan transport få

ske utan tillstånd men under iakttagande av de övriga trafiksäkerhetskrav som gäller

för yrkesmässig trafik.

Otvivelaktigt föreligger i åtskilliga kommuner, framför allt på landsbygden, avsevärda

svårigheter att anordna skolskjutsverksamheten på ett tillfredsställande sätt.

Problemen härvidlag har skärpts genom övergången till nya skolformer med förläggning

av undervisningen till centralskolor med starkt varierande undervisningstid för

olika klasser och stadier. Avsevärda ekonomiska satsningar och olika åtgärder som

koncentration och samordning av skolarbetstiden har inte kunnat eliminera allvarliga

olägenheter för skolbarnen i form av långa väntetider och skoldagar. Ett bifall till

motionärernas förslag skulle därför innebära betydande lättnader såväl för skolbarnen

som för de föräldrar vilka ansett sig nödsakade att själva skjutsa barnen till skolan

eller till skolskjutsens färdväg.

Utskottet vill emellertid framhålla, att redan enligt nu gällande bestämmelser

möjlighet finns att i viss utsträckning tillgodose motionärernas önskemål utan någon

större omgång eller olägenhet. I detta avseende må erinras om det förenklade tillståndsförfarande

som stadgas i 11 § i nyssnämnda förordning då ansökan avser att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968

9

uteslutande befordra skolbarn och lärare till och från skola eller att ta med passagerare

vid färd med personbil för egen räkning. Tillstånd att ta med passagerare vid

färd med personbil för egen räkning kan förklaras gälla utan skyldighet för föraren

att inneha trafikkort och godkännande av bilen för användning i yrkesmässig trafik.

Det bör också uppmärksammas att från förordningens tillämpning helt undantas befordran

vid färd med personbil till och från egen arbetsplats av högst 4 personer på

väg till och från arbetsplats, därvid med arbetsplats likställs skola eller annan lokal

för undervisning.

Vid remissbehandlingen har även framkommit synpunkter som talar mot bifall

till motionärernas förslag. Dessa gäller sådana överväganden, som avser regleringen

av den yrkesmässiga trafiken över huvud taget.

Som framgår av redogörelsen ovan förbereds inom kommunikationsdepartementet

genomförandet av tredje etappen av det handlingsprogram rörande den statliga

trafikpolitiken som statsmakterna år 1963 beslutat. I samband därmed företas en

omarbetning av förordningen om yrkesmässig trafik. En promemoria i ämnet har

remissbehandlats och är för närvarande föremål för fortsatta överväganden. I samband

därmed kommer också enligt vad utskottet erfarit att prövas en framställning till

Kungl. Maj :t av väsenligen samma innehåll som nu förevarande motioner. Vissa

frågor angående skolskjutsarnas trafiksäkerhet är föremål för utredning genom särskilt

tillkallad sakkunnig.

De ställningstaganden som sålunda är att vänta från Kungl. Maj :ts sida bör enligt

utskottets mening inte föregripas. I avvaktan på att förslag föreläggs riksdagen bör nu

gällande bestämmelser i de flesta fall kunna möjliggöra en godtagbar lösning av de i

motionerna upptagna problemen.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:701 och 11:896, i den mån de ej kan anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s)*, Svante

Kristiansson (s)*, Ebbe Ohlsson (h), Åkesson (fp), Hansson (s), fru Landberg (s)

och herr Nils Nilsson (ep)*;

från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s)*, herr Ekström i

Iggesund (s), fru Ekroth (s)*, herrar From (fp)*, Hammarberg (s), Krönmark (h)*

och Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.