Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majt:s proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

1968-05-15 · 107 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:50, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majt:s proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majt:s proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. och om fortsatt

giltighet av lagen, m. m., dels motioner i ämnet,

dels ock motioner om hyreshöjning på grund

av standardförbättring, m. m., om införande i hyreslagstiftningen

av bestämmelser om bytesrätt och repar

ationsskyldighet, angående besittningsskyddet för

hyresgäst, om successiv avveckling av hyresregleringen,

om avveckling av hyresregleringen beträffande

en- och tvåfamiljsvillor, angående effektivare åtgärder

mot vanvård av fastighet samt om översyn av

de nuvarande hyressättningsnormerna.

Genom en den 29 mars 1968 dagtecknad proposition, nr 91, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och

lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. m. och om fortsatt giltighet av lagen,

2) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 7 december 1956 (nr 567) med

vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört,

3) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom,

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 253)

om kollektivavtal,

5) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 10 och 17 §§ rättegångsbalken,

6) lag om hyresnämnder,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har hänvisats till lagutskott och tilldelats tredje lagutskottet

såvitt avser lagförslagen och i övrigt hänvisats till statsutskottet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr SO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande hyreslag ersätts med en ny hyreslag

— liksom den nuvarande infogad som 3 kap. i lagen om nyttjanderätt

till fast egendom — samt att en ny organisation bestående av statliga regionala

hyresnämnder inrättas för handläggningen av hyrestvister. Vidare föreslås

att giltighetstiden för hyresregleringslagen förlängs till utgången av år

1971 och att lagen ändras i vissa hänseenden.

Förslaget till ny hyreslag är med något undantag likalydande med det

förslag som framlades i prop. 1967: 141. Detta innebär att de tidigare föreslagna

bestämmelserna om förstärkt besittningsskydd och lagstadgad bytesrätt

för bostadshyresgäst, om förbättrat rättsskydd för hyresgäst när lägenhet

upplåts i anslutning till anställning, om vidgad rätt för hyresgäst

att överlåta hyresrätten och upplåta lägenheten i andra hand och om vidgad

skyldighet för hyresvärd att underhålla bostadslägenhet föreslås bli införda

i den för hela landet gällande hyreslagen. Det nya förslaget skiljer

sig från det tidigare endast genom att den lagstadgade bytesrätten nu föreslås

gälla även orter utan påtaglig bostadsbrist.

Förslaget innebär vidare att hyresregleringen behålls både i fråga om

bostadslägenheter och lokaler på de orter där regleringen nu gäller. På

sådan ort kan alltså det allmänna hyresläget inte ändras i annan mån än

som följer av hyresregleringslagens bestämmelser om kompensation för

ökade omkostnader för fastighetsförvaltningen. Det är vidare även i fortsättningen

förbjudet för hyresvärden att ta emot, träffa avtal om eller begära

högre hyra än den fastställda. För bostadslägenheter föreslås att den

nya hyreslagens besittningsskyddsregler skall gälla. För lokaler behålls besittningsskyddet

enligt hyresregleringslagen.

För att anpassa hyresregleringen till hyreslagens nya bestämmelser föreslås

vissa begränsade reformer inom hyresregleringens ram. Sålunda öppnas

möjlighet för hyresvärd och hyresgäst att, liksom f. n. gäller i fråga om

ersättning för bränsle-, vatten- och avloppskostnader, träffa avtal om ersättning

för förbättringsarbeten, inbegripet underhåll. Om avtal inte kan träffas,

har hyresvärden rätt att vända sig till hyresnämnden för att få ersättningen

godkänd. Har avtal träffals om ersättning för förbättringsarbeten,

kan hyresgästen få skäligheten av ersättningen prövad av hyresnämnd.

Lägenheter som färdigställs efter utgången av år 1968 undantas från

hyresregleringen. Hyrorna i dessa lägenheter kommer som följd härav inte

att bestämmas med hänsyn till de faktiska produktionskostnaderna utan

efter jämförelse med hyresläget i likvärdiga lägenheter. Genom alt eu sådan

jämförelse som regel kommer att göras med ett stort bestånd av lägenheter,

där de allmännyttiga bostadsföretagen är prisledande, finns förutsätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 3

fångar att kravet på rimliga hyror i nyproducerade lägenheter blir bättre

tillgodosett än f. n.

Hyresnämnd skall vidare på begäran av hyresvärd eller hyresgäst kunna

förordna att hyresregleringen skall upphöra att gälla för hus vilka har undergått

omfattande ombyggnad som avslutats efter utgången av år 1968.

En sådan regel avser att främja underhåll och förbättring av det äldre

fastighetsbeståndet samtidigt som kontrollen över detta bestånd i övrigt

behålls.

I syfte att förenkla den nuvarande omständliga och svåröverskådliga

proceduren med generella hyreshöjningar föreslås en nollställning av hyrorna

per den 31 december 1968. Den då utgående grundhyran jämte generell

hyreshöjning kommer enligt förslaget att — under den nya beteckningen

bashyra — i princip utgöra grundvalen för eventuell kommande generell

kompensation för ökade förvaltningsomkostnader.

Beträffande förfarandet i hyresmål föreslås att statliga, regionala hyresnämnder

inrättas i överensstämmelse med vad som föreslogs i prop. 1967:

141 och 171 samt alt dessa nämnder övertar de nuvarande kommunala

nämndernas arbetsuppgifter. De kommunala nämnderna föreslås dock bestå

under en övergångstid för att pröva redan anhängiggjorda ärenden. Hyresrådet

behålls som besvärsinstans i fråga om ärenden enligt hyresregleringslagen.

Rådet föreslås också få till uppgift att utfärda anvisningar för

hyresnämnderna och att fullgöra vissa administrativa uppgifter.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1969.

Propositionen innehåller också förslag om de statliga hyresnämndernas

närmare organisation. För verksamheten begärs för budgetåret 1968/69

ett anslag av 5 335 000 kr.

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

1) Förslag;

till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. in. och om fortsatt giltighet av lagen

Härigenom förordnas, dels att 8, 14—16, 19, 25 och 28—30 §§ lagen den

19 juni 1942 om hyresreglering m. m. skall upphöra att gälla, dels att 3—7,

8 a, 13, 17, 18, 20 och 26 §§ lagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges, dels att lagen, som enligt lag den 15 december 1967 (nr 886) gäller

till och med den 31 december 1968, skall äga fortsatt giltighet till och med

den 31 december 1971.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3

Hyresvärden må icke mottaga,

träffa avtal om eller begära högre

hyra än som motsvarar den för lägenheten

tillåtna grundhyran, där ej

annat föranledes av vad nedan sägs.

Såsom grundhyra anses det hyresbelopp,

som lågenheten betingade

den 1 januari 1942. Var lågenheten

dä ej uthyrd, fastställes grundhyran

av den i 13 § omförmälda hyresnämnden

efter hyresläget vid nämnda

tid. För lägenhet i hus eller del av

hus, som färdigställts senare än den

1 januari 1942, fastställer nämnden

grundhyran till det belopp, som med

hänsyn till byggnadskostnaderna och

övriga omständigheter finnes skäligt.

Var hyran för viss lägenhet den 1

januari 1942 avsevärt lägre än hyran

för jämförliga lägenheter eller

har lägenhetens värde avsevärt ökats

genom ombyggnads- eller ändringsarbete

eller föreligger för visst fall

annat skäl av därmed jämförlig betydelse,

äger nämnden på framställ
-

Hyresvärden må icke mottaga,

träffa avtal om eller begära högre

hyra än som motsvarar den för lägenheten

tillåtna bashyran, där ej

annat föranledes av vad nedan sägs.

Såsom bashyra anses det hyresbelopp,

som enligt denna lag eller myndighets

beslut gällde för lägenheten

den 31 december 1968. Finnes ej sådan

hyra, fastställes bashyran av den

i 13 § omförmälda hyresnämnden

till det belopp som med hänsyn till

hyresläget vid nämnda tid för jämförliga

lägenheter i orten och övriga

omständigheter är skäligt.

Har lägenhetens värde ökats genom

sådant ombyggnads-, ändringseller

underhållsarbete som är av ej

endast ringa omfattning eller föreligger

för visst fall annat skäl av

därmed jämförlig betydelse, äger

nämnden på framställning av hyresvärden

höja bashyran till det belopp,

1 Senaste lydelse av 3 och 4 §§ se 1963: 163, av 6—8 §§ se 1943: 112, av 8 a § se 1956: 303, av

14 § se 1943: 112, av 14 a § se 1950: 130, av 15 § se 1945: 759, av 18 och 19 §§ se 1943: 112, av

20 § se 1947: 142 samt av 26 § se 1961: 213.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets i

(Nuvarande lydelse)

ning av hyresvärden höja grundhyran

till det belopp, som därav föranledes.

Har ombyggnads- eller ändringsarbete

eller åtgärd av därmed

jämförlig betydelse bekostats av hyresgästen,

må grundhyran i anledning

därav höjas endast om särskilda

skäl äro därtill. Betingade lägenheten

den 1 januari 1942 en hyra,

som i avsevärd mån översteg hyran

för därmed jämförliga lägenheter,

eller har lägenhetens skick avsevärt

försämrats eller hyresgäst tillkommande

förmåner påtagligt inskränkts,

äger nämnden på framställning

av hyresgästen eller hyressökande

nedsätta grundhyran till

skäligt belopp.

Höjning av grundhyran medför ej

ändring av gällande hyresavtal. Nedsättes

grundhyran, skall nedsättningen

lända till efterrättelse, oavsett

vad parterna avtalat.

Hyresvärden må ej utan nämndens

tillstånd såsom villkor för uthyrning

träffa avtal om eller begära

försträckning eller borgensförbindelse

av hyresgästen eller av denne taga

eller begära annan liknande utfästelse.

Med avseende å avtal om upplåtelse

av andelsrätt i förening eller

aktiebolag, varmed följer rätt att besitta

eller hyra lägenhet, gäller vad i

lagen om kontroll av upplåtelse och

överlåtelse av bostadsrätt m. m. är

stadgat.

4

Utöver grundhyran må hyresvärden

träffa avtal om skälig ersättning

för lägenhetens uppvärmning och

förseende med varmvatten eller, om

gottgörelse därför ingår i grundhyran,

för den ökade kostnad, som för

sådant ändamål åsamkas hyresvärden.

Vad nu sagts skall ock gälla

beträffande sådan ökning av avgifter

för vatten och avlopp, som inträtt

efter den 1 juli 1955.

Hyresnämnden äger, ulan hinder

av ait andra grunder avtalats för be
-

tlåiande nr 50 är 1968

(Föreslagen lydelse)

som därav föranledes. Har ombyggnads-,

ändrings- eller underhållsarbete

eller åtgärd av därmed jämförlig

betydelse bekostats av hyresgästen,

må bashyran i anledning därav

höjas endast om särskilda skäl äro

därtill. Har lägenhetens skick avsevärt

försämrats eller hyresgäst tillkommande

förmåner påtagligt inskränkts,

äger nämnden på framställning

av hyresgästen eller hyressökande

nedsätta bashyran till skäligt

belopp.

Höjning av bashyran medför ej

ändring av gällande hyresavtal. Nedsättes

bashyran, skall nedsättningen

lända till efterrättelse, oavsett vad

parterna avtalat.

Hyresvärden må ej utan nämndens

tillstånd såsom villkor för uthyrning

träffa avtal om eller begära

försträckning eller borgensförbindelse

av hyresgästen eller av denne taga

eller begära annan liknande utfästelse.

§•

Utöver bashyran må hyresvärden

träffa avtal om skälig ersättning för

1. vad lägenheten ökat i värde genom

sådant ombyggnads-, ändringseller

underhållsarbete som är av ej

endast ringa omfattning eller genom

åtgärd av därmed jämförlig betydelse,

2. lägenhetens uppvärmning och

förseende med varmvatten eller, om

gottgörelse därför ingår i bashyran,

för den ökade kostnad, som för sådant

ändamål åsamkas hyresvärden,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Nuvarande lydelse)

räkning av ersättning som i första

stycket sägs, förordna, att de grunder,

som finnas skäliga, skola tilllämpas.

Nämnden må ock bestämma,

hur stor del av hyra, som skäligen

skall anses belöpa på dylik ersättning.

Konungen eller, efter Konungens

bemyndigande, statens hyresråd äger

meddela föreskrifter att av nämnden

tillämpas vid prövning som i

andra stycket sägs. 5

5

Där så finnes påkallat till följd av

ökade omkostnader för fastighetsförvaltning

i viss kommun, äger

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

statens hyresråd medgiva,

att avtal må för tid, som angives

i beslutet, träffas om hyreshöjning

utöver grundhyran intill viss

procent av denna eller, om däri ingår

ersättning för lägenhetens uppvärmning

eller förseende med varmvatten,

av återstående del av grnndhyran.

Vid meddelande av beslut, som i

första stycket avses, må fastställas

särskilda procenttal för olika slag av

lägenheter så ock stadgas undantag

från rätten till hyreshöjning, i den

mån hyran förut höjts utöver det belopp

lägenheten betingade den 1 januari

19 W.

(Föreslagen lydelse)

3. sådan ökning av avgifter för

vatten och avlopp, som inträtt efter

den 1 juli 1955.

Har hyresgästen åtagit sig att utgiva

ersättning som avses i första

stycket, skall hyresnämnden pröva

ersättningen, om hyresgästen begär

det. Om åtagandet gäller ersättning

som avses i första stycket 1, skall

prövningen ske enligt 3 § andra stycket

och basyran ändras i enlighet

därmed. I fråga om ersättning, som

avses i första stycket 2 eller 3, äger

hyresnämnden förordna, att de grunder,

som finnas skäliga, skola tilllämpas.

Nämnden må ock bestämma,

hur stor del av hyra, som skäligen

skall anses belöpa på dylik ersättning.

Konungen eller, efter Konungens

bemyndigande, statens hyresråd äger

meddela föreskrifter att av nämnden

tillämpas vid prövning enligt andra

stycket av fråga om ersättning som

avses i första stycket 2 eller 3.

§•

Där så finnes påkallat till följd av

ökade omkostnader för fastighetsförvaltning

i viss kommun, äger

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

statens hyresråd medgiva,

att avtal må för tid och enligt

grunder som angivas i beslutet, träffas

om hyreshöjning utöver den enligt

3 och b §§ tillåtna hyran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Är lägenhet---- — —---

Vid meddelande av beslut om nedsättning

av hyran enligt första stycket

äger nämnden föreskriva, att lägenheten

skall vara underkastad bestämmelserna

i 3—5 §§. Därvid skall

såsom lägenhetens grundhyra gälla

det belopp, till vilket hyran blivit

nedsatt, eller, om beslut enligt 5 §

meddelats, det lägre belopp, som

nämnden med hänsyn därtill fastställer.

motsvarande tillämpning.

Vid meddelande av beslut om nedsättning

av hyran enligt första stycket

äger nämnden föreskriva, att lägenheten

skall vara underkastad bestämmelserna

i 3—5 §§. Därvid skall

såsom lägenhetens bashyra gälla det

belopp, till vilket hyran blivit nedsatt,

eller, om beslut enligt 5 § meddelats,

det lägre belopp, som nämnden

med hänsyn därtill fastställer.

7

Har hyresvärd, utan att hyresrätten

är förverkad, uppsagt hyresavtal,

äger hyresnämnden på framställning

av hyresgästen förklara uppsägningen

ogiltig, om den finnes strida mot

god sed i hyresförhållanden eller eljest

vara obillig. Nämnden må ock,

om hyresgästen samtycker därtill,

förlänga hyresförhållandet mot den

hyra, som hyresvärden enligt vad

ovan sägs äger betinga sig, och på de

villkor i övrigt, som finnas skäliga.

Framställning som i första stycket

sägs skall göras inom fjorton (lagar

från uppsägningen eller, om hyresvärden

icke därvid tydligt meddelat,

att han ej önskar låta hyresgästen

kvarbo, inom fjorton dagar efter det

hyresvärden lämnat hyresgästen sådant

meddelande.

§•

Har hyresvärd, utan att hyresrätten

är förverkad, uppsagt hyresavtal

angående annan lägenhet än sådan

som upplåtits för att helt eller till

icke oväsentlig del användas såsom

bostad, äger hyresnämnden på framställning

av hyresgästen förklara

uppsägningen ogiltig, om den finnes

strida mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest vara obillig. Nämnden

må ock, om hyresgästen samtycker

därtill, förlänga hyresförhållandet

mot den hyra, som hyresvärden

enligt vad ovan sägs äger betinga sig,

och på de villkor i övrigt, som finnas

skäliga.

Föreligger tvist om fortsatt förhyrning

enligt första stycket, åligger det

hyresvärden att skriftligen meddela

hyresgästen att denne, om han icke

går med på att flytta, har att senast

tre veckor efter det att han fått del

av meddelandet göra framställning

som avses i första stycket. Meddelandet

skall lämnas i den ordning som

enligt 3 kap. 8 § lagen den 14 juni

1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom gäller för uppsägning.

Bestämmelsen i 8 § tredje stycket

tredje punkten gäller dock ej.

Om hyresvärden har fullgjort vad

som sagts nu, skall hyresgästens

framställning göras inom den nyss

angivna tiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

8 a §.

Skall hyresförhållande beträffande

lägenhet, som avses i 7 § och som

förhyrts av två eller flera gemensamt,

upphöra på grund av åtgärd

eller underlåtenhet av någon av dem,

och vägrar hyresvärden annan, som

har del i hyresrätten, att övertaga lägenheten,

äger hyresnämnden på

framställning av den senare förordna

därom, såframt hyresvärdens vägran

finnes vara obillig.

Skall hyresförhållande beträffande

lägenhet, som förhyrts av två eller

flera gemensamt, upphöra på grund

av åtgärd eller underlåtenhet av någon

av dem, och vägrar hyresvärden

annan, som har del i hyresrätten, att

övertaga lägenheten, äger hyresnämnden

på framställning av den

senare förordna därom, såframt hyresvärdens

vägran finnes vara obillig
Vill

make i anledning av hemskillnad

eller äktenskapsskillnad eller

eljest övertaga lägenhet, som av

andra maken är förhyrd till bostad,

och bor den förre själv i lägenheten,

skall vad i första stycket stadgas äga

motsvarande tillämpning, ändå att

han icke har del i hyresrätten.

Har make genom bodelning eller

skifte i anledning av äktenskapets

återgång, hemskillnad, äktenskapsskillnad

eller andra makens död tilllagts

hyresrätten till lägenhet, som

av andra maken eller av båda makarna

är förhyrd till bostad för gemensamt

bruk, och vägrar hyresvärden

den förre att övertaga lägenheten,

äger hyresnämnden på framställning

förordna därom, såframt

hyresvärdens vägran finnes vara

obillig.

I fråga -----— — ---motsvarande tillämpning.

Framställning varom förmäles i

första eller andra stycket skall göras

inom fjorton dagar från det hyresvärden

i samband med uppsägning

eller eljest tydligt meddelat sökanden,

att hyresförhållandet skall upphöra.

Skall i fall som avses i tredje

stycket hyresförhållandet upphöra,

skall ock framställning som där sägs

aöras inom nämnda tid.

13 §

För prövning av ärenden enligt

denna lag skall i varje kommun, där

lagen äger tillämpning, utses en hyresnämnd.

Denna skall ock tjänstgöra

såsom sådan medling snämnd,

Föreligger tvist om övertagande

av lägenhet enligt första stycket,

äger 7 § andra stycket motsvarande

tillämpning. Vad som där sägs om

hyresgäst gäller därvid den som vägras

övertaga lägenheten.

Ärende enligt denna lag prövas av

hyresnämnd som avses i 3 kap. lagen

om nyttjanderätt till fast egendom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

9

(Nuvarande lydelse)

som avses i lagen den 22 juni 1939

om medling i hyrestvister.

Konungen äger förordna, att kommun

skall uppdelas i två eller flera

hyresdistrikt med särskild nämnd i

varje distrikt för de uppgifter, vilka

ankomma på hyresnämnd och medlingsnämnd.

17

Hyresnämnderna skola stå under

tillsyn av statens hyresråd.

18

Innan hyresnämnd avgör ärende

enligt denna lag, skola hyresvärd och

hyresgäst eller, där så finnes lämpligt,

hyressökande erhålla tillfälle att

vid sammanträde inför nämnden

framlägga sina synpunkter. Framställning

av ringa vikt må dock avslås

utan att hava handlagts vid sådant

sammanträde, om den finnes

icke förtjäna avseende. Där genom

särskild författning eller beslut av

statens byggnadslånebyrå bestämts

den hyra, som högst må utgå för viss

lägenhet, må ärende om fastställande

av lägenhetens grundhyra intill

den sålunda bestämda hyrans belopp

avgöras utan hinder av att hyresgäst

eller hyressökande icke beretts tillfälle

att infinna sig vid sammanträdet.

Har kallelse till sammanträde

avsänts till part genom rekommenderat

brev, må ärendet avgöras utan

hinder av hans utevaro.

Nämnden äger giva hyresvärd, hyresgäst

eller hyressökande, som beröres

av ärende enligt denna lag, föreläggande

vid vite att inställa sig

inför nämnden.

Nämnden eller av nämnden anlitat

ombud äger besiktiga lägenhet, som

är uthyrd eller avsedd att uthyras,

samt taga del av hyreskontrakt och

andra handlingar, som röra hyresförhållande

beträffande sådan lägenhet.

Nämnden äger för dylikt ändamål

förelägga vite.

(Föreslagen lydelse)

§•

Hyresnämnderna skola stå under

tillsyn av statens hyresråd, såvitt gäller

ärenden enligt denna lag.

§•

I fråga om förfarandet inför hyresnämnd

i ärende enligt denna lag

äga 1 § andra stycket samt 5—7, 9,

10, 13—16, 18, 19 och 21 §§ lagen

den

1968 (nr ) om hyresnämnder

motsvarande tillämpning. Bestämmelse

om tvist som avses i 1 §

2 sistnämnda lag gäller därvid ärende

enligt denna lag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Hyresnämndens beslut

Part, som är missnöjd med nämndens

beslut, äger däröver anföra besvär

hos statens hyresråd inom tjugu

dagar från den dag, då klaganden

erhöll sådant besked som i 19 § tredje

stycket sägs.

Nämndens beslut -—- —----— --

— nämndens beslut.

Part, som är missnöjd med nämndens

beslut, äger däröver anföra besvär

hos statens hyresråd inom tre

veckor från det parten erhöll del av

beslutet.

beträffande lägenheten.

20 §.

26

Vad i denna lag stadgas skall ej

äga tillämpning på upplåtelse av bostad,

som är förenad med allmän

tjänst, och ej heller på bostadsupplåtelse

i sådan hotell- eller pensionatrörelse,

för vilken fordras myndighets

tillstånd.

Stadgandena i 2—6 §§ skola icke

äga tillämpning på upplåtelse av lägenhet

i hyresvärden tillhörigt hus,

för vilket utgått sådant statligt lån,

som är förenat med villkor om begränsning

av rätten att uttaga hyra

och slutligt beviljats efter den 31

december 1956 samt icke uppsagts

till betalning. Stadgandena skola ej

heller tillämpas på upplåtelse i första

hand av lägenhet i sådant av kommun

eller av kommunalt eller därmed

jämställt bostadsföretag förvaltat

hus, som Konungen bestämmer,

eller på statlig myndighets upplåtelse

av lägenhet, som är avsedd att helt

eller till väsentlig del nyttjas till bostad.

§•

Denna lag gäller ej

1. lägenhet i hus eller del av hus

som färdigställts efter utgången av

år 1968,

2. lägenhet som utgör del av upplåtarens

egen bostad,

3. upplåtelse av bostad som är förenad

med allmän tjänst eller bostadsupplåtelse

i sådan hotell- eller

pensionatrörelse, för vilken fordras

myndighets tillstånd,

5. upplåtelse i första hand av lägenhet

i sådant av kommun eller av

kommunalt eller därmed jämställt

bostadsföretag förvaltat hus, som

Konungen bestämmer,

5. statlig myndighets upplåtelse av

lägenhet, som är avsedd att helt eller

till väsentlig del nyttjas till bostad.

Har hus eller del av hus undergått

omfattande ombyggnad som avslutats

efter utgången av år 1968, skall

hyresnämnden på framställning av

hyresvärd eller hyresgäst förordna

att denna lag skall upphöra att gälla

för huset eller husdelen. Vad som

sagts nu gäller ej, om fråga rörande

höjning av bashyran på grund av arbetet

slutligen avgjorts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

11

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969, om icke annat följer av vad

som sägs nedan.

2. Bestämmelsen om fortsatt giltighet av lagen om hyresreglering m. m.

träder i kraft den 1 juli 1968.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1968

uppsagt hyresavtal till upphörande efter utgången av år 1968, får framställning

som avses i 7 § i dess äldre lydelse göras senast den 15 juli 1968 eller,

om hyresvärden icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat att han

ej önskar låta hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden

lämnat hyresgästen sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1968 lämnat meddelande som avses i 8 a §

femte stycket i dess äldre lydelse om att hyresförhållande skall upphöra

efter utgången av år 1968, får framställning enligt samma paragraf göras

senast den 15 juli 1968.

3. Ärende som före utgången av år 1968 anhängiggjorts hos hyresnämnd

som avses i 13 § i dess äldre lydelse skall handläggas och avgöras enligt

äldre lag.

4. Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, uppsagt hyresavtal

före utgången av år 1968 samt, om han icke redan vid uppsägningen tydligt

meddelat att han ej önskar låta hyresgästen kvarbo, lämnat denne sådant

meddelande före utgången av året, skall ärende angående uppsägningen

handläggas och avgöras enligt äldre lag, även om ärendet ej anhängiggjorts

före utgången av samma år. Motsvarande gäller i fall som avses i 8 §, om

hyresvärden före utgången av år 1968 delgivit hyresgästen sitt beslut att

vägra förlängning av hyresavtalet, och i fall som avses i 8 a § första eller

andra stycket i den äldre lydelsen, om hyresvärden före utgången av året i

samband med uppsägning eller eljest tydligt meddelat sökanden att hyresförhållandet

skall upphöra.

5. Bestämmelserna i 3 § första stycket i dess äldre lydelse äger alltjämt

tillämpning, om den omständighet som föranleder att hyra skall fastställas

för lägenhet inträffat före utgången av år 1968. När hyresnämnd ändrar

lägenhets hyra, äger 3 § andra stycket i dess äldre lydelse alltjämt tillämpning,

om beslutet avser tid före utgången av år 1968. Bestämmelserna i 3 §

andra stycket i dess äldre lydelse om höjning av hyran för lägenhet, vars

hyra den 1 januari 1942 var avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter,

äger efter utgången av år 1968 motsvarande tillämpning.

6. Bestämmelserna i 3 § andra stycket om höjning av bashyra på grund

av underhållsarbete och i 4 § första och andra styckena angående avtal om

ersättning på grund av sådant arbete äger icke tillämpning på arbete som

avslutats före utgången av år 1968.

7. Bestämmelserna i 25 § äger även efter utgången av år 1968 tillämpning

med avseende på hyresnämnd enligt 13 § i dess äldre lydelse.

8. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, statens hyresråd

får meddela särskilda bestämmelser om handläggningen efter utgången av år

1968 av ärenden som enligt 3 eller 4 ovan skall handläggas enligt äldre

lag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § lagen den 7 december 1956 (nr 567) med vissa

bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 7 december 1956 med vissa bestämmelser,

som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört1, skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Har hyresregleringslagen---av beslutet.

Är hyresavtal---hyresregleringen upphörde.

Konungen äger förordna att, om

hyra som utgår vid utgången av den

hyrestid, som löper när hyresregleringslagen

upphör att gälla beträffande

lägenheten, understiger hyran

för lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet äro likvärdiga, hyresgästen

för att erhålla förlängning av

hyresavtalet ej skall vara skyldig

godtaga höjning av hyran i vidare

mån än vad som är skäligt för att

hyran efter en övergångstid skall vara

anpassad till hyran för likvärdiga

lägenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1959:161.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

13

3) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom

Härigenom förordnas, alt 1 kap. 3 § samt 3 kap. lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

1 KAP.

3 §•

Sker överlåtelse av fastighet, vartill nyttjanderätt upplåtits, vare nyttjanderätten

ej gällande mot nye ägaren, med mindre vid överlåtelsen skett

törbehåll om nyttjanderättens bestånd eller på grund av inteckning eller

inskrivning, enligt vad därom är stadgat, nyttj anderätten skall fortfarande

gälla; dock att i fråga om rätt för arrendator eller hyresgäst att i visst fall

njuta sin nyttjanderätt till godo gäller vad i 2 kap. 28, 70, 71 och 83 §§

samt 3 kap. 29 § därom stadgas.

Varder fastigheten---nyttj anderättens bestånd.

Återköpes fastigheten enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom,

vare nyttj anderätten ej beståndande mot återköparen, med mindre denne

sådant utfäst eller han själv är upplåtare eller tidigare förvärvat fastigheten

med förbehåll om nyttjanderättens bestånd eller nyttj anderätten jämlikt

2 kap. 28, 70, 71 eller 83 § eller 3 kap. 29 § tidigare gällt mot honom eller

på grund av inteckning eller inskrivning, enligt vad därom är stadgat, nyttjanderätten

skall förfarande gälla. År nyttjanderätt, enligt vad nu sagts,

gällande mot återköparen på grund av dennes utfästelse eller till följd av

att han själv är upplåtare eller tidigare förvärvat fastigheten med förbehåll

om nyttjanderättens bestånd, vare så ansett som hade återköpet skett med

sådant förbehåll.

3 KAP.

Om hyra

Inledande bestämmelser

1 §•

Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till

nyttjande mot vederlag. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom

tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal. Innefattar avtalet även

upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten, äger kapitlet tilllämpning

på avtalet, om jorden skall användas för trädgårdsodling i mindre

omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till

icke oväsentlig del användas såsom bostad.

1 Senaste lydelse av 1 kap. 3 § se 1939: 364 (ny lydelse föreslagen i prop. 1968: 19).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan

mot hyresgästen eller den som äger träda i hans ställe, om ej annat anges.

Om upplåtelse av lägenhet under nyttjanderätt för obegränsad tid finns

bestämmelser i lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar.

Hyresavtals ingående

2 §.

Hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen

begär det.

Ändring i eller tillägg till avtal som upprättats skriftligen skall antecknas

på handlingen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Om någon i

laga ordning träder i hyresgästens ställe, skall likaledes på begäran göras

anteckning därom.

Hyrestid och uppsägning

3 §.

Är hyresavtal träffat för bestämd tid, skall, om hyresförhållandet vid

hyrestidens utgång varat längre än nio månader i följd, uppsägning alltid

ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid hyrestidens utgång.

Innehåller avtal, som skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens utgång,

ej bestämmelse om uppsägningstid, skall uppsägningen ske, om hyrestiden

är

1. längst en vecka, senast en dag i förväg,

2. längre än en men längst två veckor, senast två dagar i förväg,

3. längre än två veckor men längst tre månader, senast en vecka i förväg,

4. längre än tre men längst sex månader, senast en månad i förväg,

5. längre än sex månader men längst ett år, senast tre månader i förväg,

6. längre än ett men längst fem år, senast sex månader i förväg,

7. längre än fem år, senast ett år i förväg.

Saknar avtalet bestämmelse om verkan av utebliven uppsägning och

uppsäges det ej inom rätt tid, anses det förlängt, om hyrestiden överstiger

nio månader, på ett år och i annat fall på tid som motsvarar hyrestiden.

4 §•

Är hyresavtal träffat för bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och

har hyresförhållandet vid hyrestidens utgång icke varat längre än nio månader

i följd, anses avtalet förlängt på obestämd tid, om hyresgästen suttit

kvar i lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden

anmodat honom att flytta.

Är hyrestiden ej bestämd, skall den, om uppsägningstid icke avtalats,

utgå en månad efter uppsägning eller, såvida hyresförhållandet varat längre

än ett år, på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från

uppsägningen. Beror hyresförhållandet av annan anställning än som avses

i 46 § första stycket 7, har hyresgästen alltid rätt till en uppsägningstid

av minst en månad.

Fardagar är den 1 april och den 1 oktober.

5 §•

Är hyrestiden längre än den i 1 kap. 1 § föreskrivna längsta tiden för

nyttjanderätts bestånd och vill hyresvärden eller hyresgästen frånträda av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 15

talet sedan denna tid gått ut, får han uppsäga avtalet att upphöra på den

fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen.

Om hyresgäst som hyrt bostadslägenhet avlider före hyrestidens utgång,

får dödsboet uppsäga avtalet inom en månad från dödsfallet. Avtalet upphör

att gälla en månad efter uppsägningen. Har bostadslägenhet hyrts av

makar gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den rätt

som nu angivits dödsboet och den efterlevande maken i förening.

År lägenhet upplåten för hyresgästens livstid, äger vid dennes död hans

make inträda som hyresgäst under sin livstid, om äktenskapet hade ingåtts

innan avtalet slöts och annat ej avtalats. Ingår den efterlevande maken

nytt äktenskap, får hyresvärden dock uppsäga avtalet att upphöra tidigast

på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen.

När avtalet upphör att gälla på grund av hyresgästens eller den efterlevande

makens död, skall lägenheten avträdas på den fardag som infaller

närmast efter en månad från dödsfallet.

6 §•

Uppsäges hyresavtal av orsak som anges i 11—14 eller 16—19 §, upphör

det genast att gälla. Detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat

följer av 44 §.

Om hyresavtal uppsäges av annan orsak som enligt detta kapitel ger

hyresvärd eller hyresgäst rätt att frånträda avtalet, äger bestämmelserna

i 3 § andra stycket och 4 § andra stycket om uppsägningstid och tid för

avtals upphörande motsvarande tillämpning, om ej annat föreskrivits. Sker

uppsägning innan hyresgästen tillträtt lägenheten, upphör avtalet dock genast

att gälla.

7 §•

Infaller dag då lägenhet enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas

på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i stället

ske nästa söckendag.

Den som har att avträda lägenhet skall senast klockan 12 avträdesdagen

hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den. Omfattar lägenhet

som helt eller delvis är uthyrd till bostad minst två rum som är

avsedda för bostadsändamål, skall hälften av bostadsrummen hållas tillgänglig

klockan 12 föregående dag eller, om denna är söndag eller annan

allmän helgdag, klockan 8 avträdesdagen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats.

8 §.

Uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet varat längre än

nio månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. Uppsägningen

behöver dock ej vara skriftlig, om hyresgästen lämnar skriftligt

erkännande om uppsägningen.

Bestämmelserna i 33 kap. 16—19 §§ rättegångsbalken om delgivning äger

motsvarande tillämpning i fråga om uppsägning. Uppsägning får ske hos

den som är behörig att mottaga hyra på hyresvärdens vägnar.

Träffas ej den som sökes för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen

sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett

exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes

bostad till vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver

rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där.

Påträffas icke någon som nu angivits, skall uppsägningen i stället läggas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

i den söktes postlåda, om sådan finns. Uppsägning har skett när vad nu

angivits blivit fullgjort.

Har hyresvärd eller hyresgäst, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt

hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som äger mottaga uppsägning

för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar.

Stämningsansökan med yrkande att hyresförhållande skall upphöra och

ansökan om vräkning av hyresgäst gäller som uppsägning när delgivning

skett i behörig ordning.

Lägenhetens skick och hinder i hyresrätten

9 §•

På tillträdesdagen skall hyresvärden, om ej annat avtalats, tillhandahålla

lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten

är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.

10 §.

Blir lägenheten före den avtalade tidpunkten för tillträdet så förstörd

att den ej kan användas för det avsedda ändamålet, förfaller avtalet. Är

hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej utan dröjsmål

hyresgästen meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning

för skada.

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet

förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamålet,

förfaller avtalet, även om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det förhållande

som föranlett myndighetens beslut på försummelse av hyresvärden

eller lämnar denne ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om beslutet,

har hyresgästen rätt till ersättning för skada.

11 §•

Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än

som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten

skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §,

på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen äger fordra, får han

avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter

att på tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Kan bristen ej

avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse

ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen uppsäga avtalet.

Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan

bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet ej uppsägas. För den

tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning

i hyran.

I fall som avses i första stycket har hyresgästen även rätt till ersättningför

skada, om hyresvärden ej visar att bristen icke beror på hans försummelse.

Första och andra styckena äger tillämpning även när lägenheten uthyrts

i befintligt skick, om lägenheten icke är i sådant skick som anges i

9 § och hyresgästen ej vid avtalets ingående ägde kännedom om bristen

eller kunnat upptäcka den med vanlig uppmärksamhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

17

12 §.

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet

beslut varigenom del av lägenheten kommer att frångå hyresgästen

eller denne på annat sätt lider intrång i sin nyttjanderätt, har "han

rätt till skälig nedsättning i hyran. Innebär beslutet väsentlig inskränkning

i nyttjanderätten, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om beslutet

ej vunnit laga kraft. I fråga om ersättning för skada äger 10 § andra stycket

motsvarande tillämpning.

13 §.

Avser hyresavtalet lägenhet som icke färdigställts vid avtalets ingående

och är lägenheten ännu ej i färdigt skick när tillträde skall ske, bär hyresgästen

rätt till skälig nedsättning i hyran och sådan rätt att uppsäga

avtalet som anges i 11 §. Uppsägning får ske även före den avtalade tidpunkten

för tillträde, om det är uppenbart att lägenheten på tillträdesdagen

ej kan användas för det avsedda ändamålet.

Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej

visar att dröjsmålet icke beror på hans försummelse.

14 §.

Är lägenheten ej utrymd i rätt tid av den som skall avflytta, har hyresgästen

rätt till skälig nedsättning i hyran för den tid han ej kan nyttja

lägenheten eller del därav. Undanröjes hindret icke genast efter det hyresvärden

underrättats om förhållandet, äger bestämmelserna i 11 § om rätt

för hyresgästen att uppsäga avtalet på grund av brist i lägenheten motsvarande

tillämpning. Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada,

om hyresvärden ej visar att hindret icke beror på hans försummelse.

15 §.

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som

anges i 9 §, om ej annat avtalats eller följer av andra stycket.

Om lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden

i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning

och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring

genom ålder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, gäller dock

vad som sagts nu endast om annat ej avtalats.

16 §.

Skadas lägenheten under hyrestiden och är hyresgästen ej ansvarig för

skadan eller brister hyresvärden i sin underhållsskyldighet enligt 15 §

andra stycket eller uppstår på annat sätt utan hyresgästens vållande hinder

eller men i ny ttj anderätten, äger 10—12 §§ motsvarande tillämpning.

Detsamma gäller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som

avses i 10 § andra stycket eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning

till det, dock ej förrän beslutet länder till efterrättelse.

Hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa avtal om

inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla nedsättning i hyran

för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av alt hyresvärden låter

utföra arbete för att sätta lägenheten i avtalat skick eller för att utföra

sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat

arbete som särskilt anges i avtalet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. AV so

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

17 §.

Bestämmelserna om skada eller brist på lägenheten äger motsvarande

tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten till men för hyresgästen.

1 fråga om bostadslägenhet som utgör del av hus är hyresvärden skyldig

att vidtaga tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om hyresgästen

är ansvarig för att sådan förekommer i lägenheten. Är hyresgästen utan

ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som

åsamkas honom genom åtgärd för att utrota ohyran.

18 §.

Om någon del av lägenheten frångår hyresgästen enligt 1 kap. 3, 5 eller

6 §, har han rätt till skälig nedsättning i hyran och ersättning för skada

enligt 1 kap. Hyresgästen har även sådan rätt att uppsäga avtalet som

anges i 11 §, om han var i god tro när avtalet träffades.

19 §•

Är bostadslägenhet så beskaffad att det är förenat med uppenbar våda

för inneboendes hälsa att använda lägenheten och avhjälper hyresvärden

ej bristen genast efter tillsägelse, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om

han icke har rätt till det enligt annan bestämmelse.

Betalning av hyra m. m.

20 §.

Har avtal ej träffats om tiden för betalning av hyra som skall utgå i

pengar, skall hyran betalas senast sista söckendagen före varje kalendermånads

början eller, om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast

sista söckendagen före början av den tid för vilken hyran beräknas.

För bostadslägenhet som omfattar högst fyra rum, varvid kök räknas som

rum, får dock den hyra som belöper på annan kalendermånad än den

första betalas senast sista söckendagen före månadens början, även om avtal

träffats om tidigare förfallodag.

Hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller på annan plats som

anvisas av honom. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro

eller bankgiro. Skall hyran betalas på ort utom riket, är hyresvärden skyldig

att svara för de särskilda kostnader detta medför.

Har hyran sänts till hyresvärden från postanstalt inom riket genom

postanvisning eller inbetalningskort till hyresvärdens postgirokonto eller

har innehavare av sådant konto betalat hyran till hyresvärden genom giroeller

utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresvärden till handa den

dag då postanvisningen eller inbetalningskortet lämnades på postanstalten

eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokontoret. Vid betalning

av hyra genom bankgiro på bankkontor inom riket anses hyran ha

kommit hyresvärden till handa den dag då betalningsuppdraget mottogs

av bankkontoret.

2 kap. 45—48 §§ äger motsvarande tillämpning på hyresavtal.

21 §.

Anser hyresgästen, att han enligt 11—14, 16—18 eller 26 § har rätt till

nedsättning i hyran eller ersättning för skada eller för avhjälpande av brist

eller att han har annan motfordran hos hyresvärden, och vill hyresgästen

avdraga motsvarande belopp på hyra som utgår i pengar, får han nedsätta

beloppet hos överexekutor. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

19

när det råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar men ej är

till beloppet bestämd i avtalet.

När hyresgästen enligt första stycket nedsätter belopp hos överexekutor,

skall han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om hyresförhållandet,

förfallodagen och grunden för avdraget eller tvistens beskaffenhet samt

ställa pant eller borgen, som överexekutor finner skälig, för den kostnad

för beloppets utfående som kan tillskyndas hyresvärden och för ränta på

beloppet.

Har hyresgästen sålunda nedsatt hyra hos överexekutor, får hyresvärden

icke göra gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det nedsatta

beloppet ej betalats till honom.

22 §.

Överexekutor skall ofördröj ligen underrätta hyresvärden i rekommenderat

brev om nedsättning enligt 21 §.

Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till

betalning och underrättelse om nedsättningen sänts till honom att han

träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller

att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå beloppet.

Har hyresvärden väckt talan inom angiven tid, får nedsatt belopp

ej lyftas, förrän hyresvärdens talan blivit slutligt avgjord.

Nedsatt belopp skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta. Räntan

skall betalas till den som får lyfta det nedsatta beloppet.

Hyresgästens skyldigheter vid nyttjandet av lägenheten

23 §.

Hyresgästen får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda.

Hyresvärden får dock icke åberopa avvikelse som är utan betydelse

för honom.

24 §.

Hyresgästen skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill

hör. Han är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans

vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till

hans husfolk eller gäster eller av annan som han inrymt i lägenheten eller

som där utför arbete för hans räkning. För brandskada som han själv

icke vållat är han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och

tillsyn som han bort iakttaga.

Uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröjligen måste avhjälpas

för att allvarlig olägenhet icke skall uppstå, är hyresgästen skyldig att

genast lämna hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Är hyresgästen

och hans husfolk borta när skadan uppkommer eller bristen visar

sig och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att vid behov komma

in i lägenheten under bortovaron, är det dock, om lägenheten utgör del av

hus, tillräckligt att hyresgästen omedelbart efter återkomsten lämnar hyresvärden

meddelande om skadan eller bristen. Meddelande om annan skada

eller brist än sådan som angivits förut i detta stycke skall lämnas hyresvärden

utan oskäligt dröjsmål. Försummar hyresgästen att underrätta

hyresvärden enligt vad som föreskrives i detta stycke, är han ansvarig för

skada som föranledes av hans försummelse.

Bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist äger

motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyresrätten

eller åt annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen

ansvarig för skada som den nye innehavaren skolat ersätta enligt första,

andra eller tredje stycket, om lägenheten hade varit förhyrd av honom.

Har i fråga om lägenhet som upplåtits för att helt eller delvis användas

för annat ändamål än bostad, träffats avtal, varigenom hyresgästens ansvar

utsträckes utöver vad som föreskrives i första—fjärde styckena, gäller

det.

25 §.

Hyresgästen är skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt

som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten.

Hyresgästen skall hålla noggrann tillsyn över att vad som sålunda åligger

honom själv ialdtages även av dem för vilka han svarar enligt 24 § första

stycket.

Gods som veterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med

ohyra får icke införas i lägenheten.

26 §.

Hyresvärden äger utan uppskov erhålla tillträde till lägenheten för att

utöva nödig tillsyn eller utföra förbättringsarbete som ej kan uppskjutas

utan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig

att låta den visas på lämplig tid.

Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten

låta utföra mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsentligt

hinder eller men i ny ttj anderätten. Sådant arbete får dock ej utan hyresgästens

medgivande utföras under sista månaden av hyresförhållandets

bestånd. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen

inom en vecka från det att han erhöll meddelande därom uppsäga avtalet

till upphörande på den fardag som inträffar närmast efter sex månader

från uppsägningen. Sådant arbete får icke utan hyresgästens medgivande

påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas att upphöra. Bestämmelserna

i detta stycke gäller ej arbete som hyresvärden utfäst sig att utföra

åt hyresgästen.

I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att

hyresgästen ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt. Skada som

åsamkas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall ersättas

av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.

Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttj anderätten, som

föranledes av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även

om den av honom hyrda lägenheten icke besväras av ohyra. 17 § äger därvid

motsvarande tillämpning.

27 §.

Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten

när denne enligt 26 § har rätt därtill, äger överexekutor förordna om handräckning.

I fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna om handräckning

enligt 191 § utsökningslagen.

Pant eller borgen

28 §.

År pant eller borgen ställd för hyresavtalets fullgörande och försämras

säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet

med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom en månad,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1868

21

har hyresvärden rätt att uppsäga avtalet. I fråga om bostadslägenhet får

dock hyresvärden uppsäga avtalet endast om det är av väsentlig betydelse

för hyresvärden alt sådan säkerhet ställes och det icke är obilligt mot

hyresgästen att hyresförhållandet upplöses.

Överlåtelse av fastigheten samt utmätning och konkurs

29 §.

Överlåtes fastigheten sedan hyresgästen tillträtt lägenheten, gäller hyresavtalet

utan särskilt förbehåll mot den nye ägaren, om avtalet har upprättats

skriftligen. Är avtalet icke skriftligt och vill den nye ägaren ej låta

avtalet gälla, åligger det honom att uppsäga avtalet inom tre månader

efter det att överlåtelsen skedde. I annat fall gäller avtalet mot honom.

2 kap. 29 § äger motsvarande tillämpning på hyresavtal som upprättats

skriftligen.

I övrigt äger 2 kap. 30 och 31 §§ motsvarande tillämpning. På hyresbelopp

som förfaller till betalning mer än sex månader efter det att hyresgästen

fick kännedom om överlåtelsen får han dock icke avräkna fordran

hos den förre ägaren. Ej heller får han i fråga om sådant belopp åberopa

uppgörelse med den förre ägaren, om ej den nye ägaren hade kännedom

om uppgörelsen när överlåtelsen skedde.

30 §.

Bestämmelserna i 2 kap. 32 § om verkan av att före tillträdesdagen fastighet

utmätes, intecknad fordran fastställes till betalning ur fastigheten,

jordägaren försättes i konkurs eller talan väckes om återköp av fastigheten

äger motsvarande tillämpning i fråga om hyra.

31 §.

Försätts hyresgästen i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. I fråga

om konkursboets ansvarighet för att avtalet fullgöres äger 2 kap. 33 § motsvarande

tillämpning.

Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar, är hyresgästen

skyldig att på anfordran ställa sådan säkerhet för avtalets fullgörande

med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Ställes ej säkerhet senast dagen

efter det säkerheten fordrades, får hyresvärden uppsäga avtalet.

Uppsäges avtalet enligt första eller andra stycket, har hyresvärden rätt

till ersättning för skada.

Överlåtelse av hyresrätten

32 §.

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke,

om ej annat följer av 33—36 §§.

Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked

inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga

hyresavtalet.

33 §.

Har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen

användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans

make, tillagts maken genom bodelning eller skifte i anledning av boskillnad,

hemskillnad, äktenskapsskillnad, äktenskapets återgång eller hyresgästens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

död, får maken träda i hyresgästens eller dödsboets ställe. Sådan rätt tillkommer

även efterlevande make som är ensam arvinge efter hyresgästen.

För tid efter det att hyresvärden underrättats om att hyresrätten tillagts

hyresgästens make enligt första stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo

ej för sina förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresgästens make svarar jämte

hyresgästen eller hans dödsbo för sådana förpliktelser enligt avtalet som

hänför sig till tiden före underrättelsen.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, när lägenheten

hyrts av makar gemensamt.

34 §.

Hyresgäst, som ej är i tillfälle att använda bostadslägenhet för återstående

hyrestid, får överlåta hyresrätten till närstående som varaktigt sammanbor

med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen.

Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöjas med förändringen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning om hyresgästen dör under

hyrestiden och dödsboet vill överlåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare

eller annan hyresgästen närstående som varaktigt sammanbodde med honom.

35 §.

Hyresgästen får överlåta hyresrätten till bostadslägenhet i syfte att genom

byte erhålla bostad i annan under hyres- eller bostadsrätt upplåten

lägenhet, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd

skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet och

detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Har hyresgästen

erhållit lägenheten genom byte och innehaft lägenheten mindre än tre år,

får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Första stycket gäller ej, om

1. lägenheten är förhyrd i andra hand,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens bostad,

3. lägenheten är belägen i enfamiljshus som icke är avsett att uthyras

varaktigt eller i tvåfamilj shus,

4. upplåtaren innehar lägenheten med bostadsrätt,

5. hyresförhållandet ej varat längre än nio månader i följd.

36 §.

Hyresgäst, som hyr lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda

den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, får

överlåta hyresrätten till den som skall övertaga verksamheten, om hyresnämnden

lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,

om hyresvärden ej har befogad anledning motsätta sig att hyresrätten

överlåtes. Om hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd

dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

37 §.

Tillstånd som avses i 34, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

38 §.

Om hyresgästen med samtycke av hyresvärden eller med tillstånd av

hyresnämnden överlåter hyresrätten, är han fri från de skyldigheter som

hyresavtalet ålägger honom för tiden efter överlåtelsen, om ej annat vill
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

23

kor fogas till samtycket eller tillståndet. Den tillträdande hyresgästen svarar

jämte den avträdande för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före

överlåtelsen, om ej annat avtalas med hyresvärden.

Upplåtelse av lägenheten i andra hand

39 §.

Hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta

lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 §.

40 §.

Hyresgäst, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet,

får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden

lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen

har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden ej har

befogad anledning att vägra samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med

villkor.

41 §.

Hyresgästen får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om det

kan medföra men för hyresvärden.

Hyresrättens förverkande

42 §.

Hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att uppsäga

avtalet,

1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar utöver

två söckendagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 §, dock,

i fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast

om hyresgästen dröjer med betalning av den på en kalendermånad belöpande

hyran utöver två söckendagar efter månadens början eller, såvitt angår

hyran för första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen,

2. om hyresgästen ej fullgör arbete eller annan tjänstbarhet som åligger

honom enligt avtalet eller visar tredska vid arbetets utförande,

3. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten

eller upplåter lägenheten i andra hand och ej på tillsägelse vidtager

rättelse utan dröjsmål,

4. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke

på tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

5. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller

lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer

i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta hyresvärden därom

bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

6. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om hyresgästen eller annan,

till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter

något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande

eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och

rättelse icke utan dröjsmål sker på tillsägelse,

7. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej

kan visa giltig ursäkt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

8. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver

hans åligganden enligt detta kapitel, och det måste anses vara av synnerlig

vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgöres.

Hyresrätten är icke förverkad enligt första stycket, om det som ligger

hyresgästen till last är av endast ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada.

43 §.

Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första

stycket 1—4, 6 eller 7 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av

sin rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten

på den grunden. Detsamma gäller om hyresvärden icke uppsagt

avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som

avses i 42 § första stycket 5 eller 8 eller hyresvärden icke inom två månader

från det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke

under 3 tillsagt hyresgästen att vidtaga rättelse.

44 §.

Är hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål

med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt

avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten,

om hyran senast tolfte söckendagen från uppsägningen betalas på

sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor

enligt 21 §. I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha fullgjort vad

som sålunda fordras för att återvinna hyresrätten får beslut om vräkning

icke meddelas, förrän fjorton söckendagar förflutit efter uppsägningen.

Första stycket gäller ej, om skyldighet att flytta inträder inom kortare

tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades.

Rätt till förlängning av hyresavtalet

45 §.

Bestämmelserna i 46—53 §§ gäller för upplåtelse av bostadslägenhet, om

ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i

följd,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens egen bostad,

3. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad

eller förhållande som avses i 28 § föreligger samt annat ej följer av 47 §.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit,

att hyresrätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning,

är överenskommelsen gällande. Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet

varat längre än nio månader i följd, gäller den dock endast

om den godkänts av hyresnämnden. Om make som ej har del i hyresrätten

hade sin bostad i lägenheten när överenskommelsen träffades, gäller

överenskommelsen mot honom endast om han godtagit den.

46 §.

Om hyresvärden uppsagt hyresavtalet, har hyresgästen rätt till förlängning

av avtalet, utom när

1. hyresrätten är förverkad eller hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 §

utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa

grunder,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 25

2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att

hyresavtalet skäligen icke bör förlängas,

3. huset skall rivas och det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet

upphör,

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att

hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ombyggnadens

genomförande samt det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet

upphör,

5. lägenheten ej vidare skall användas för bostadsändamål och det ej är

obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

6. hyresavtalet avser lägenhet i en- eller tvåfamilj shus eller lägenhet som

upplåtaren innehar med bostadsrätt och upplåtaren har sådant intresse att

förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,

7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal

verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom

lantbruket eller för skötsel och tillsyn av fastighet eller av annan anställning,

om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga

över lägenheten för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt anställningen

har upphört,

8. hyresförhållandet beror av annan anställning som upphört och det ej

är obilligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om

hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl

för att upplösa hyresförhållandet,

9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest

är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen avträder

endast en del av lägenheten och hyresavtalet lämpligen kan förlängas

såvitt avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av vad som

sagts tidigare i paragrafen rätt till sådan förlängning.

47 §.

Har lägenheten hyrts av flera gemensamt och har de på grund av uppsägning,

som gjorts av en av dem, eller till följd av annan omständighet,

som hänför sig till endast en av dem, ej gemensamt rätt till förlängning av

hyresavtalet, är medhyresgäst berättigad till förlängning, om hyresvärden

skäligen kan åtnöjas med honom som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller

ej när hyresrätten är förverkad eller hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 §

utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet på någon av dessa grunder. Är

medhyresgästen make till den som uppsagt avtalet eller eljest föranlett att

hyresgästerna ej gemensamt har rätt till förlängning av avtalet, har han

den rätt som angivits även när hyresrätten är förverkad på annan grund

än dröjsmål med betalning av hyra. Detta gäller också när hyresvärden

bringar hyresavtalet att upphöra på grund av förverkandet.

Om hyresgäst, som är gift och vars make ej har de] i hyresrätten, uppsäger

hyresavtalet eller vidtager annan åtgärd för att bringa det att upphöra

eller om han i annat fall ej har rätt till förlängning av hyresavtalet,

är maken, om han har sin bostad i lägenheten, berättigad till förlängning,

såvida hyresvärden skäligen kan åtnöjas med honom som hyresgäst. Vad

som sagts nu gäller också när hyresvärden uppsagt hyresavtalet att upphöra

på grund av förverkande eller förhållande som avses i 28 §. Bestämmelserna

i 48—53 §§ om hyresgäst äger tillämpning även i fråga om hyresgästs

make.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Förlänges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna

för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om ej annat

avtalas med hyresvärden.

48 §,

Vid förlängning av hyresavtal är hyresgästen skyldig att godtaga den

hyra som hyresvärden fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock hyran

utgå med skäligt belopp. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den

väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet

är likvärdiga. Annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej

strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. Hyrestiden

skall dock utgöra ett år med tre månaders uppsägningstid, om ej annan hyres-

eller uppsägningstid av särskild anledning är lämpligare. I den mån

ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller skall vid tillämpning av

första stycket tredje punkten bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig

med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga

lägenheter i nybyggda bostadshus.

Träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om hyran eller

annat villkor, gäller överenskommelsen utan hinder av bestämmelserna i

första och andra styckena.

49 §.

Föreligger tvist om förlängning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 § eller

villkor för sådan förlängning, åligger det hyresvärden att skriftligen meddela

hyresgästen att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast

tre veckor efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten

till hyresnämnden. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 §

gäller för uppsägning. Bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten

gäller dock ej.

Om hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket, har

den som fordrar förlängning att hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom

den i första stycket avsedda tiden. Iakttages ej denna, förfaller rätten till

förlängning av hyresavtalet.

50 §.

Är fråga om förlängning av hyresavtalet ännu ej avgjord när hyrestiden

går ut, har hyresgästen rätt att kvarbo i lägenheten, till dess frågan är

slutligt avgjord. För tid som hyresgästen sålunda kvarbor i lägenheten

skall de förut gällande hyresvillkoren tillämpas i avbidan på att hyresvillkoren

för samma tid blir slutligen bestämda.

51 §•

Bifalles hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, skall villkoren

för den fortsatta förhyrningen fastställas enligt 48 §.

Dom eller beslut varigenom hyresgästens talan bifalles anses som avtal

om fortsatt förhyrning.

52 §.

Bifalles ej hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, får i beslutet

eller domen skäligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresvärden

eller hyresgästen begär det. Är hyresrätten förverkad eller kan hyres
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

27

avtalet uppsägas enligt 28 § utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att

upphöra på någon av dessa grunder eller är rätten till förlängning förfallen,

får på begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden

samtycker till det.

Avgöres tvisten efter hyrestidens utgång eller medges uppskov med avflyttningen,

skall hyresvillkoren för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen

fastställas enligt 48 §.

53 §.

Skall hyresgäst utge högre hyra för förfluten tid än som skolat utgå förut,

är hyresrätten icke förverkad på grund av dröjsmål med betalning av det

överskjutande beloppet, om betalningen sker inom en månad från den dag då

den högre hyran fastställdes. Vad som sagts nu gäller ej, om skyldighet att

flytta inträder för hyresgästen inom kortare tid än två månader efter

nämnda dag. På det överskjutande beloppet skall hyresgästen betala sex

procent ränta som om beloppet förfallit till betalning samtidigt med den

förut utgående hyran.

Prövning av förstagångshyra i vissa orter

54 §.

Konungen äger förordna, att 55 § skall tillämpas i ort där särskild uppmärksamhet

är påkallad till förekommande av sådan hyresstegring för bostadslägenhet

som icke är godtagbar från samhällssynpunkt.

55 §.

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller får hyresvärd eller hyresgäst

begära att hyresnämnden prövar hyra som avtalats vid lägenhetens

upplåtande till hyresgäst eller därefter innan hyresförhållandet varat

längre än nio månader i följd (förstagångshyra). Detta gäller dock icke

lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad.

Vid prövning enligt första stycket äger 48 § motsvarande tillämpning.

Nedsättes förstagångshyra, skall den lägre hyran gälla från och med månaden

närmast efter den då prövning av hyran påkallades.

Begäres ej prövning av förstagångshyra inom ett år från det hyresförhållandet

började, är rätten till sådan prövning förlorad.

Rätt till ersättning i anledning av hyresförhållandets upphörande m. m.

56 §.

Bestämmelserna i 57—60 §§ gäller för upplåtelse av annan lägenhet än

bostadslägenhet, om ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i

följd,

2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad

eller förhållande som avses i 28 § föreligger.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit

om villkor som strider mot 57—60 §, är överenskommelsen gällande.

Har överenskommelsen träffats innan hjTesförhållandet varat längre

än nio månader i följd, gäller den dock endast om den godkänts av hyresnämnden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

57 §.

Har hyresvärden uppsagt hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet

eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den

grund att hyresvärden för förlängning kräver hyra som ej är skälig eller

uppställer annat villkor som strider mot god sed i hyresförhållanden eller

eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta hyresgästen dennes

förlust på grund av hyresförhållandets upphörande, om ej

1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen

kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet,

2. huset skall rivas eller undergå sådan större ombyggnad att hyresgästen

uppenbarligen icke kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet

för ombyggnadens genomförande samt därjämte antingen hyresvärden

anvisar annan lägenhet med vilken hyresgästen skäligen kan åtnöjas eller

hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på

grund av rivning eller ombyggnad av huset och rivningen eller ombyggnaden

skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst,

3. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet.

Förlust för hyresgästen som äger samband med att denne bekostat ändring

av lägenheten skall beaktas vid ersättningens bestämmande endast om

hyresvärden samtyckt till ändringen eller hyresgästen träffat hyresavtalet

under förutsättning att han skulle få utföra ändringen. Förlusten beräknas

i sådant fall högst till det belopp varmed lägenheten genom ändringen ökat

i värde som hyreslägenhet.

58 §.

Om hyresgästen icke inom tre veckor från uppsägningen meddelar hyresvärden

att han önskar behålla lägenheten, är hans rätt till ersättning

enligt 57 § förfallen. Lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden,

bär hyresvärden att inom tre veckor från det att meddelandet lämnades

underrätta hyresgästen om de villkor han uppställer för att förlänga hyresförhållandet

eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Underlåter

han detta, har hyresgästen rätt till ersättning för förlust som

avses i 57 §.

Hyresgästens meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning

som enligt 8 § gäller för uppsägning.

59 §.

Skall hyresförhållandet upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden

och har hyresgästen behov av uppskov med avflyttningen, får

hyresnämnden före hyrestidens utgång på begäran av hyresgästen medge

denne sådant uppskov under skälig tid, dock högst ett år.

Uppskov enligt första stycket får ej medges, om hyresvärden eller annan

därigenom skulle tillskyndas betydande skada eller olägenhet eller

om hyresgästen med hänsyn till tidpunkten för uppsägningen erhållit tillräckligt

rådrum med avflyttningen.

Medges uppskov enligt första stycket, skall hyresnämnden fastställa skäliga

hyresvillkor för tiden från avtalets upphörande til! avflyttningen.

60 §.

I mål om ersättning enligt 57 eller 58 § äger rätten på yrkande av hyresgästen,

om hyresvärden medger skyldighet att utge ersättning eller sådan

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

skyldighet fastställts genom dom som vunnit laga kraft, förplikta hyresvärden

att utge förskott i avräkning på den ersättning som kan komma att

bestämmas.

Första stycket äger ej tillämpning, om det är uppenbart att förskottet

blir obetydligt. Har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande

om förskott ej upptagas till prövning förrän tre månader förflutit sedan

det föregående beslutet vann laga kraft.

Beslut i fråga om förskott får meddelas ulan huvudförhandling. Innan

beslut meddelas, skall parterna erhålla tillfälle att yttra sig. Mot beslut som

meddelats under rättegången skall talan föras särskilt. Mot hovrättens beslut

får talan ej föras.

Har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den slutligt bestämda

ersättningen, är han skyldig att till hyresvärden betala tillbaka det överskjutande

beloppet jämte sex procent ränta från dagen för beloppets mottagande.

Särskilda bestämmelser

61 §.

Hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund

av hyresförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen

avträdde lägenheten. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan förlorad,

om ej annat överenskommits. Har den ena parten väckt talan i rätt

tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är

förlorad.

62 §.

Beror fråga om förlängning av hyresavtal på prövning av rätten, får

denna, utan hinder av att tiden för lägenhetens avträdande ännu icke inträtt,

i samband med nämnda frågas avgörande till prövning upptaga talan

av hyresvärden om åläggande för hyresgästen att flytta.

63 §.

År sådant meddelande från hyresvärden som avses i 10 eller 58 § avsänt

i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresvärden

anses ha fullgjort vad som ankommer på honom. Detsamma gäller beträffande

sådant meddelande från hyresgästen som avses i It, 14, 19, 24 eller

33 §. I fall som avses i 24 § är det dock till fyllest att meddelandet är avsänt

på annat ändamålsenligt sätt.

64 §.

Skulle tillämpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i

hyresförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller

lämnas utan avseende.

65 §.

Har någon utnyttjat annans trångmål i följd av det allmänna läget på

bostadsmarknaden till att uppställa villkor om särskilt vederlag för upplåtelse

av bostadslägenhet i ort, där förordnande enligt 54 § gäller, eller

för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet, gäller ej villkoret, och är

han skyldig att återbära vad han mottagit. Talan om återbäring skall väckas

inom ett år från det vederlaget mottogs. Iakttages ej denna tid, är

rätten till talan förlorad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

66 §.

För hyra, som är förfallen till betalning eller skall betalas inom de närmaste

sex månaderna, har hyresvärden rätt att kvarhålla så mycket av hyresgästen

tillhöriga lösören inom fastigheten som svarar mot hans fordran,

till dess hyresgästen gör rätt för sig eller ställer säkerhet. Egendom som enligt

65 § utsökningslagen skall undantagas från utmätning får dock ej kvarhållas.

67 §.

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst att framtida tvist med anledning

av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll

om rätt för parterna att klandra skiljedomen får ej göras gällande

i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten,

nedsättning av förstagångshyra, fastställande av hyresvillkor eller

ersättning enligt 57 eller 58 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom

skiljemän utsetts i avtalet eller bestämmelse meddelats om skiljemännens

antal eller om sättet för deras utseende eller beträffande förfarandet

vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen den 14 juni

1929 (nr 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock icke

hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma

den tid inom vilken skiljemannaåtgärden skall vara avslutad kortare

än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

68 §.

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som heror av

anställning gäller mot hyresgästen eller den som äger träda i hyresgästens

ställe fastän överenskommelsen strider mot bestämmelse i 33—35, 40, 46,

47, 49—55 eller 67 §, om den har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsidan

slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen den 11

september 1936 (nr 506) om förenings- och förhandlingsrätt är att anse

såsom huvudorganisation.

Förfarandet i hyrestvister

69 §.

I varje län skall finnas eu hyresnämnd. Konungen äger dock bestämma,

att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnd.

70 §.

Hyresnämnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva frågor

enligt 49 och 55 §§ och övriga frågor som enligt detta kapitel ankommer

på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Närmare

bestämmelser om hyresnämnd meddelas i särskild lag.

71 §•

Om part ej godtar hyresnämnds beslut i fråga som avses i 34—36, 40,

49 eller 55 §, äger parten klandra beslutet genom att väcka talan mot andra

parten inom tre veckor från det parten erhöll del av beslutet. Klandras icke

beslutet inom denna tid, än parts rätt till talan förlorad.

Hyresnämnds beslut i ärende enligt 45, 56 eller 59 § får ej klandras.

72 §.

Hyrestvist som ej enligt 70 § ankommer på hyresnämnds prövning och

ej heller rör kollektivavtal skall, om icke Konungen bestämmer annat,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

upptagas av rätten för den stad som är säte för länsstyrelsen i det län där

fastigheten är belägen. Klandertalan som avses i 71 § upptages, om den rör

kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss

nämnts.

Tvist som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol

får återförvisas till nämnden.

73 §.

Talan får ej föras mot underrätts dom i fråga om tillstånd som avses i

34—36 eller 40 § eller i fråga om fastställelse av hyresvillkor och ej heller

mot hovrätts dom i fråga om förlängning av hyresavtal eller fastställelse

av hyresvillkor.

74 §.

I hyrestvist som avses i 49 eller 55 § skall vardera parten svara för sin

rättegångskostnad i underrätten, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 §

rättegångsbalken.

Öv ergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969. Genom lagen upphäves,

med den begränsning som följer av 3 nedan, lagen den 22 juni 1939 (nr

366) om medling i hyrestvister.

Bestämmelserna i 3 kap. 55 och 65 §§ äger icke tillämpning på hyresavtal

angående bostadslägenhet, om lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. m. gäller för avtalet.

Bestämmelserna i 3 kap. 56—60 §§ äger icke tillämpning på hyresavtal

angående annan lägenhet än bostadslägenhet, om 7 eller 8 a § lagen om

hyresreglering m. m. gäller för avtalet. Upphör sistnämnda paragrafer att

gälla, äger Konungen meddela de närmare föreskrifter som behövs för att

3 kap. 56—60 §§ skall kunna vinna tillämpning.

2. Lagen äger ej tillämpning på hyresavtal som slutits före lagens ikraftträdande,

om icke annat följer av 3, 4 eller 5.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 3, 4, 8, 33, 45—53, 55—59 och 61 §§ skall,

om ej annat följer av vad som sägs nedan, tillämpas även på avtal som slutits

före lagens ikraftträdande.

Första stycket gäller ej i fråga om hyresavtal på vilket 7, 8 eller 8 a § lagen

om hyresreglering m. m. i den lydelse som gällde före den 1 januari 1969

alltjämt äger tillämpning.

Lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst

till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 15 december 1967 (nr 888) gäller

till och med den 31 december 1968, skall äga fortsatt giltighet på hyresavtal,

som ingåtts före utgången av år 1968 och vars hyrestid går till ända

därefter, såframt den, som påkallar nytt hyresavtal, före utgången av år

1968 antingen mottagit sådant meddelande som avses i 4 § nämnda lag

eller hänskjutit tvisten till nämnd som avses i lagen om medling i hyrestvister

eller väckt talan i tvisten vid domstol. Första stycket gäller ej i fråga

om hyresavtal, på vilket lagen den 7 december 1956 sålunda äger tillämpning.

T fråga om hyresavtal, som enligt 10 § nyssnämnda lag den 7 december

1956 är undantaget från tillämpning av lagen, gäller ej första stycket, om

avtalet uppsagts före utgången av år 1968.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Har hyresavtal uppsagts före utgången av år 1968, äge äldre lags bestämmelser

om uppsägningstid och tid för hyresavtals upphörande samt om sättet

för uppsägning tillämpning, även om hyrestiden går ut först efter nämnda

tidpunkt. Infaller den tidpunkt då hyresavtal, som slutits på bestämd

tid, senast skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens utgång tidigare

enligt denna lag än enligt äldre lag, gäller äldre lags bestämmelser om uppsägningstid

även efter den nya lagens ikraftträdande, om uppsägning sker

före utgången av januari 1969. Förelåg ej enligt äldre lag skyldighet att

uppsäga hyresavtal men inträder sådan skyldighet enligt denna lag och infaller

den tidpunkt då avtalet senast skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens

utgång före utgången av januari 1969, skall uppsägning som skett

dessförinnan anses ha ägt rum i rätt tid.

Har hyresgäst avlidit före lagens ikraftträdande eller har hans äktenskap

gått åter eller boskillnad, hemskillnad eller äktenskapsskillnad vunnits dessförinnan,

äger äldre lag alltjämt tillämpning i fråga om dödsboets och

efterlevande makes rätt att uppsäga avtalet eller sätta annan i sitt ställe

samt makes rätt att övertaga lägenhet som genom bodelning eller skifte tilllagts

honom.

I fråga om hyresavtal, som upphört att gälla före lagens ikraftträdande,

skall äldre lag tillämpas vid beräkning av den tid inom vilken hyresvärd

eller hyresgäst har att vid talans förlust göra fordringsanspråk på grund av

hyresförhållandet gällande.

4. År hyresavtal som slutits före lagens ikraftträdande träffat på obestämd

tid eller med förbehåll om rätt för såväl hyresvärden som hyresgästen

att uppsäga avtalet och sker ej, sedan lagen trätt i kraft, uppsägning

till den tid då på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast kunnat frånträdas,

skall lagen"tillämpas på avtalet från nämnda tid. Detsamma gäller,

om uppsägning sker men förlängning av avtalet kommer till stånd.

5. Lagen skall från och med den 1 januari 1974 tillämpas på hyresavtal

som slutits före lagens ikraftträdande och som alltjämt gäller nämnda dag.

6. Förlänges hyresavtal angående bostadslägenhet eller åtnjuter hyresgästen

uppskov med avflyttning från sådan lägenhet sedan avtalet upphört

och gäller lagen om hyresreglering m. m. på upplåtelsen, är hyresgästen,

även om annat följer av 3 kap. 48 §, ej skyldig att godtaga högre hyra än

som är medgiven enligt nämnda lag.

7. Hyrestvist, vari talan väckts före denna lags ikraftträdande, skall behandlas

enligt äldre lag.

8. Förekommer i lag eller särskild författning hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall i stället den bestämmelsen

tillämpas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

33

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 253)

om kollektivavtal

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Avtal mellan---— —

Såsom arbetare----

Beträffande kollektivavtal

Bestämmelser i-------

(Föreslagen lydelse)

1 §•

— ock gällande.

--enligt lagen.

----lag stadgas.

Om avtal enligt första stycket avser

villkor i fråga om hyresförhållande

som beror av anställning

äger avtalet i denna del verkan som

kollektivavtal endast i den mån det

gäller fråga som avses i 3 kap. 33—

35, 40, 46—55 eller 67 § lagen den

14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom och under

förutsättning att det på arbetstagarsidan

slutits eller godkänts av

organisation som enligt lagen den 11

september 1936 (nr 506) om förenings-

och förhandlingsrätt är att

anse såsom huvudorganisation.

— — deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

5) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 10 kap. 10 och 17 §§ rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 10 kap. 10 och 17 §§ rättegångsbalken2 3 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1945:158.

2 Senaste lydelse av 10 kap. 17 § se 1963: 257.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr SO

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 KAP.

10 §.

Tvist om äganderätt eller nyttjanderätt

till fast egendom, om rätt till

servitut eller annan särskild rätt till

egendomen eller om besittning av

egendomen skall upptagas av rätten

i den ort, där fastigheten är. Lag

samma vare, om tvisten rör skyldighet

för ägare eller innehavare av

egendomen att fullgöra något, som

åligger honom i denna egenskap,

eller, då nyttjanderätt eller annan

särskild rätt till egendomen upplåtits,

fråga är om arrende, hyra, hävd,

byggnads underhåll, nybyggnad eller

annat dylikt.

Ligger fastigheten 4

Tvist om äganderätt eller nyttjanderätt

till fast egendom, om rätt till

servitut eller annan särskild rätt till

egendomen eller om besittning av

egendomen skall upptagas av rätten

i den ort, där fastigheten är. Lag

samma vare, om tvisten rör skyldighet

för ägare eller innehavare av

egendomen att fullgöra något, som

åligger honom i denna egenskap,

eller, då nyttjanderätt eller annan

särskild rätt till egendomen upplåtits,

fråga är om arrende, hävd,

byggnads underhåll, nybyggnad eller

annat dylikt. Vad som sägs i

denna paragraf gäller dock ej hyrestvist.

huvuddelen ligger.

17 §.

Ej vare--— —-----annan domstol;

4. tvist, som avses i 9 eller 10 §

eller eljest enligt lag skall upptagas

av domstol, som där sägs, om tvisten

väckes vid annan domstol;

5. äktenskapsmål; -—----—

Ej heller — — — —--—---i 13 §.

Yrkande om------— samma fordran.

4. hyrestvist eller tvist, som avses

i 9 eller 10 § eller eljest enligt lag

skall upptagas av domstol, som där

sägs, om tvisten väckes vid annan

domstol;

- av domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

6) Förslag

till

Lag

om hyresnämnder

Härigenom förordnas som följer.

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m. m.

1 §•

Hyresnämnd som avses i 3 kap. lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om

nyttjanderätt till fast egendom har till uppgift att

1. medla i hyrestvist,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

2. pröva tvist om överlåtelse av hyresrätt enligt 3 kap. 34—36 §, upplåtelse

av lägenhet i andra hand enligt 3 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal

eller villkor för sådan förlängning enligt 3 kap. 49 §, förstagångshyra enligt

3 kap. 55 § eller uppskov med avflyttning enligt 3 kap. 59 §, allt nyssnämnda

lag,

3. pröva frågan om godkännande av överenskommelse som avses i 3 kap.

45 eller 56 § nämnda lag,

4. vara skiljenämnd i hyrestvist.

Ärende upptages av hyresnämnden för den ort där fastigheten är belägen.

2 §.

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om

ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene

vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre vara väl

förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan

lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande av förberedande åtgärd och prövning av fråga om avvisning

av ansökan eller avskrivning av ärende kan hyresnämnden bestå av

ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan

lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker

till det eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som avses i

1 § 2 eller 3.

Konungen får förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.

Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.

Ledamot skall vara svensk medborgare och ha uppnått tjugofem års ålder.

Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej tjänstgöra som ledamot.

För ledamot i hyresnämnd finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna

om ledamot gäller även ersättare.

3 §.

För varje hyresnämnd förordnar Konungen eller myndighet, som Konungen

bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisation

av fastighetsägare, hyresgäster eller näringsidkare som med hänsyn till

medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda

den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i nämnden kallar orföranden med iakttagande av vad

som föreskrivits i 2 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn till

ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast.

Medling samt prövning av hyrestvist

4 §•

Hyrestvist får för ändamål som avses i 1 § 1 eller 2 av part hänskjutas till

hyresnämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos överexekutor

eller skiljemän.

I hyrestvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen förordna att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas

till hyresnämnd för medling.

5 §■

Tvist hänskjntes av part till hyresnämnd genom ansökan som skall vara

skriftlig samt innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda

fastighetens belägenhet och tvistens beskaffenhet.

Uppfyller ansökan ej vad som föreskrives i första stycket, skall nämnden

förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommes ej

föreläggandet, får ansökningen avvisas.

Återkallas ansökan, avskrives ärendet.

6 §■

När tvist hänskjutits till hyresnämnd, skall nämnden kalla parterna att

inställa sig inför nämnden.

7 §■

Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför hyresnämnden, avskrives

ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom

vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes

och är det icke antagligt att förlikning kan komma till stånd, avskrives

ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § 2, avgöres dock ärendet utan

hinder av partens utevaro.

Uteblir båda parterna i tvist som domstol hänskjutit till nämnden, avskrives

ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket andra och

tredje punkterna motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena äger ej tillämpning, om det finns anledning antaga

att part har laga förfall för sin utevaro.

8 §•

Rör ärende som avskrivits enligt 7 § första stycket första punkten tvist

enligt 3 kap. 49 eller 55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom, skall

hyresnämnden återupptaga ärendet på ansökan av sökanden. Ansökan göres

skriftligen inom en vecka från den dag då beslutet om avskrivning delgavs

sökanden.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.

9 §•

Hyresnämnden skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke

påkallats, söka förlika parterna.

Om anledning därtill förekommer, skall nämnden eller den nämnden förordnar

besiktiga den lägenhet som tvisten rör. Parterna skall beredas tillfälle

att närvara vid sådan besiktning. Nämnden får också föranstalta om

annan nödvändig utredning.

Lämnar part ej frivilligt tillfälle till besiktning eller till granskning av hyreskontrakt

eller annan handling som rör hyresförhållandet och är av betydelse

för tvisten, får nämnden förelägga honom vite.

10 §.

Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall hyresnämnden

framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att förutsättningar

för förlikning saknas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

37

Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.

Träffas ej förlikning, avgöres tvisten av nämnden, om tvisten rör fråga

som avses i 1 § 2.1 annat fall avskrives ärendet.

Godkännande av överenskommelse

H §.

Fråga som avses i 1 § 3 prövas efter ansökan som skall vara skriftlig och

bör innehålla de skäl som åberopas till stöd för ansökningen.

Innan ansökan av hyresvärd prövas, skall hyresgästen beredas tillfälle

att yttra sig. Om det är behövligt, skali hyresnämnden kalla hyresvärden och

hyresgästen att inställa sig inför nämnden. Nämnden får förelägga hyresvärden

eller hyresgästen vid vite att komma tillstädes. Utevaro från sammanträde

utgör ej hinder för ärendets prövning.

Skiljemannaförf arande

12 §.

Har parterna avtalat att hyrestvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll

om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har hyresnämnden

utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom

skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen den 14 juni

1929 (nr 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller bestämmelserna i

5 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnden, kan skiljedom dock påkallas

muntligen inför nämnden.

I ärende som nämnden har att avgöra genom skiljedom gäller bestämmelserna

i lagen om skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera

parten svarar för sin kostnad i hyrestvist som avses i 3 kap. 49 eller

55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Gemensamma bestämmelser om förfarandet

13 §.

Hyresnämnd skall handlägga ärende skyndsamt.

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol

äger motsvarande tillämpning vid hyresnämnd.

14 §.

Rättegångsbalkens regler om omröstning i domstol med endast lagfarna

ledamöter äger motsvarande tillämpning på avgörande av hyresnämnd. Ordföranden

skall dock säga sin mening först.

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande

tillämpning på ledamot i hyresnämnd.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den

mån det är behövligt.

Om part kan klandra beslutet eller besvära sig över det eller göra ansökan

om återupptagande, anges i beslutet vad parten därvid har att iakttaga.

Kan på grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständig
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1068

het beslut ej meddelas samma dag som förhandlingen inför nämnden avslutas,

meddelas beslutet inom två veckor därefter, om ej synnerligt hinder

möter.

Beslut tillställes part genom nämndens försorg, om beslutet ej meddelas

vid förhandling i partens närvaro.

16 §.

Den som efter förordnande av hyresnämnd besiktigat lägenhet eller verkställt

annan utredning tillerkännes av nämnden skälig ersättning av allmänna

medel.

Har någon, som nämnden inkallat och som ej är part, inställt sig för att

höras i ärendet, har han rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser

som Konungen meddelar.

17 §.

Om rätt för part att klandra beslut av hyresnämnd finns bestämmelser i

3 kap. 71 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Mot hyresnämnds beslut, varigenom nämnden avvisat ansökan som avses

i 5, 8, 11 eller 12 §, avskrivit ärende enligt 5 eller 7 § eller utlåtit sig om

ersättning enligt 16 §, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej

beslut om avskrivning, när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av

hyresnämnd får talan föras endast i samband med sådan klandertalan som

avses i första stycket.

Besvären skall inges till domstol, som avses i 3 kap. 72 § första punkten

lagen om nyttjanderätt till fast egendom, inom en vecka från det att klaganden

fick del av beslutet. I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 5—-12 §§ rättegångsbalken

motsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid

i stället underrätten. Mot underrättens beslut får talan ej föras.

Undanröjes hyresnämnds beslut om avskrivning eller avvisning, återupptages

ärendet av nämnden.

18 §.

Vid hyresnämnds sammanträde och vid besiktning föres protokoll.

19 §.

Inlaga, kallelse, föreläggande, beslut eller annan handling, som enligt bestämmelse

i denna lag eller eljest skall tillställas part, delges honom genom

hyresnämndens försorg. Begär part att själv få ombesörja delgivning, får

det dock anförtros honom, om det kan ske utan olägenhet.

Delgivning genom nämndens försorg sker i enlighet med vad som gäller

om delgivning i mål och ärenden vid domstol. Om beslut är sådant som

avses i 15 § andra stycket, skall dock beslutet delges part, som beslutet gått

emot, på samma sätt som stämning i tvistemål.

Övriga bestämmelser

20 §.

Hyresnämnd är berättigad att för sina sammanträden förfoga över behövliga

lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är

för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.

Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

39

21 §.

Talan om utdömande av vite, som förelagts någon enligt denna lag, föres

efter anmälan av hyresnämnden av åklagare vid domstol som avses i 3 kap.

72 § första punkten lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

22 §.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Motionsyrkanden

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

1. de likalydande motionerna I: 862 av herr Dahlberg och fru Landberg

samt II: 1117 av herr Svenning m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte besluta om följande lydelse av 45 § femte stycket:

Har hyresvärden och hyresgästen, sedan hyresförhållandet varat längre

än nio månader i följd, i särskilt upprättad handling överenskommit att hyresrätten

icke skall vara förenad med rätt till förlängning, är överenskommelsen

gällande endast om den godkänts av hyresnämnden»;

2. de likalydande motionerna I: 880 av herr Dahlberg och fru Lundblad

samt II: 1135 av herr Svenning m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen vid behandlingen av propositionen måtte beakta de här

redovisade synpunkterna»;

3. de likalydande motionerna I: 887 av herr Bengtson m. fl. samt II: llb7

av herr Hedlund m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att den

regionala avvecklingen av hyresregleringen fortsätter;

att riksdagen måtte besluta om en sådan utformning av bestämmelserna

för besittningsskydd att lokalhyresgäst erhåller ett lika starkt direkt besittningsskydd

som i propositionen föreslås för bostadshyresgäst; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext»;

4. de likalydande motionerna I: 888 av herr Holmberg m. fl. samt II: 1146

av herr Bohman m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts proposition nr 91 såvitt avser

hemställan under 2) och 5) måtte antaga

A. de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. in. och om fortsatt giltighet av lagen med den ändringen att lagen

skall gälla till och med den 31 december 1969,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

b) lag angående ändring i lagen den 17 juni 1907 (nr 36, s. 1) om nyttjanderrätt

till fast egendom med den ändringen att övergångsbestämmelserna

erhåller följande lydelse:

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Genom lagen upphäves

lagen den 22 juni 1939 (nr 366) om medling i hyrestvister.

2. Lagen äger ej tillämpning på hyresavtal som slutits före lagens ikraftträdande,

om icke annat följer av vad som sägs nedan.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 3, 4, 8, 33, 45—53, 56—59 och 61 §§ skall

från och med dagen för lagens ikraftträdande tillämpas även på avtal som

slutits dessförinnan. De närmare föreskrifter som behövs för att de nya bestämmelserna

skall kunna vinna tillämpning meddelas av Konungen.

4. Är hyresavtal som slutits före lagens ikraftträdande träffat på obestämd

tid eller med förbehåll om rätt för såväl hyresvärden som hyresgästen att

uppsäga avtalet och sker ej, sedan lagen trätt i kraft, uppsägning till den tid

då på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast kunnat frånträdas, skall

lagen tillämpas på avtalet från nämnda tid. Detsamma gäller, om uppsägning

sker men förlängning av avtalet kommer till stånd.

5. Lagen skall från och med den 1 januari 1975 tillämpas på hyresavtal

som slutits före lagens ikraftträdande och som alltjämt gäller nämnda dag.

6. Har hyresgäst avlidit före lagens ikraftträdande eller har hans äktenskap

gått åter eller boskillnad, hemskillnad eller äktenskapsskillnad vunnits

dessförinnan, äger äldre lag alltjämt tillämpning i fråga om dödsboets och

efterlevande makes rätt att uppsäga avtalet eller sätta annan i sitt ställe

samt makes rätt att övertaga lägenhet som genom bodelning eller skifte

tillagts honom.

7. I fråga om hyresavtal, som upphört att gälla före lagens ikraftträdande,

skall äldre lag tillämpas vid beräkning av den tid inom vilken hyresvärd

eller hyresgäst har att vid talans förlust göra fordringsanspråk på grund

av hyresförhållandet gällande.

8. Vid tillämpning av 3 kap. 48 § skall andra stycket nedan iakttagas

a) till och med den 31 december 1973 beträffande fastighet inom någon

av följande kommuner, nämligen Stockholm, Boo, Botkyrka, Danderyd,

Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lindingö, Märsta, Nacka, Saltsjöbaden,

Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vaxholm,

Västerhaninge, Österhaninge och Österåker samt Göteborg, Kungälv, Kållered,

Lerum, Mölndal, Nödinge, Partille och Råda ävensom Malmö, Burlöv,

Lomma och Lund,

b) till och med den 31 december 1971 beträffande fastighet i annan ort,

om förordnande enligt 3 kap. 54 § gäller för den orten.

Understiger den hyra som utgår vid hyrestidens slut hyran för lägenheter

som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga, är hyresgästen icke skyldig

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

att godtaga högre höjning av hyran än som motsvarar skälig andel av skillnaden

mellan utgående hyra och hyran för likvärdiga lägenheter. Andelens

storlek skall bestämmas så att lägenhetens hyra vid övergångstidens slut

är anpassad till hyran för likvärdiga lägenheter.

9. Hyi estvist, vari talan väckts före denna lags ikraftträdande, skall behandlas

enligt äldre lag.

10. Förekommer i lag eller särskild författning hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall i stället den bestämmelsen

tillämpas.

c) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 253) om

kollektivavtal med den ändringen att lagen träder i kraft den 1 januari

1970;

d) lag om hyresnämnder med den ändringen att lagen träder i kraft den

1 januari 1970;

B. de till proposition nr 141/1967 — bil. A — fogade förslagen till

a) Lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. in. med den ändringen

att lagen skall äga försatt giltighet till och med den 31 december 1969;

b) Lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal med den ändringen att

lagen skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1969.

c) Lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157)

med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad med den

ändringen att lagen skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december

1970;

d) Lag om ändrad lydelse av 10 kap. 10 och 17 §§ rättegångsbalken med

den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1970;»

5. de likalydande motionerna 1:889 av herr Lundberg samt II: 1143 av

herr Bengtson i Solna, i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte besluta följande tillägg till ovan refererade punkt 6

i övergångsbestämmelserna: Dock skall bestämmelserna även tillämpas på

alla arbeten påbörjade efter den 31/5 1968»; 6

6. de likalydande motionerna I: 890 av herr Lundberg samt II: 1145 av

herr Bengtson i Solna m. fl., i vilka motioner hemställes

»dels att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 91 måtte uttala

att bestämmelsen i 46 § punkt 7 gäller industriföretagens bostäder för cheftjänstemän,

dels att riksdagen måtte med ändring av det vid propositionen nr 91 fogade

förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom besluta att 46 § punkt 8 skall ha följande

lydelse: ''hyresförhållandet beror av annan anställning som upphört och det

ej är obilligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om

hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden styrker sitt behov

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

av att upplösa hyresförhållandet för att disponera bostaden för annan arbetstagare’»

;

7. de likalydande motionerna I: 891 av herr Lundberg samt 11: 1144 av

herr Bengtson i Solna m. fl., i vilka motioner hemställes

»1. att riksdagen vid behandling av proposition nr 91 med förslag till lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom måtte besluta

a) att hyresnämnds befattning med den föreslagna hyreslagstiftningen

skall begränsas till medlande verksamhet,

b) att talan enligt 73 § må fullföljas till hovrätt i de fall där underrätt

enligt förslaget är sista instans samt i övrigt till högsta domstolen i enlighet

med de allmänna principer som gäller för sådan fullföljd,

2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar»;

8. de likalydande motionerna I: 892 av herr Lundberg samt II: 1152 av

fröken Ljungberg m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte antaga det vid proposition nr 91/1968 fogade förslaget

till Lag om hyresnämnder med den ändringen att 2 och 15 §§ erhåller

följande lydelse:

2 §•

Hyresnämnd består av ordförande som skall vara lagfaren och erfaren i

domarvärv, och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra stycket.

Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning

av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers

förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med

näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande---— eller 3.

Konungen får--- — även avdelning.

Ledamot skall---som ledamot.

För ledamot---även ersättare.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas.

Om part---att iakttaga.

Kan på---hinder möter.

Beslut tillställes---partens närvaro»;

9. de likalydande motionerna I: 893 av herr Lundberg samt II: 1151 av

fröken Ljungberg, i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte besluta om en sådan utformning av bestämmelserna

i hyresregleringslagen att 3—5 §§ upphäves och att hyreskontrollen i stället

sker enligt 6 § samt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 43

att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar»

;

10. de likalydande motionerna I: 894 av herr Lundberg samt II: 1155 av

fru Sundberg, i vilka motioner hemställes

»att riksdagen vid behandling av proposition nr 91 måtte besluta att lagen

av den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. skall äga fortsatt

giltighet t. o. m. den 31 december 1970»;

11. de likalydande motionerna I: 895 av lierrar Stefanson och Tistad samt

II: 1154 av herr Nyberg m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att den regionala

avvecklingen av hyresregleringen fortsätter;

att riksdagen matte besluta om en sådan utformning av bestämmelserna

för besittningsskydd att lokalhyresgäst erhåller ett lika starkt direkt besittningsskydd

som i propositionen föreslås för bostadshyresgäst;

att riksdagen måtte besluta om ovan angivna ändringar i 72 och 73 §§

nyttjanderättslagens 3 kapitel samt avslå förslaget till ändringar i rättegångsbalken;

samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext»;

12. de likalydande motionerna I: 896 av herr Werner samt 11: 1H9 av

herr Karlsson i Huddinge m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i anledning av propositionen nr 91 år 1968 måtte besluta:

att antaga de i bilaga 1. till denna motion föreslagna ändringarna i förslag

till Lag angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom; samt

att med de i bilaga 2. till denna motion föreslagna ändringarna bifalla

förslaget om förlängning av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. m.

att avslå under punkt 6. i prop. nr 91 år 1968 framställt ''Förslag till Lag

om hyresnämnder’ samt

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av ''Lagen om

nyttjanderätt till fast egendom’ 3 kap. angående hyresnämnder i enlighet

med vad i denna motion anförts och till 1968 års höstriksdag framlägga förslag

till lag om hyresnämnder».

De i hemställan omnämnda bilagorna har följande lydelse:

»Bilaga nr 1

Förslag

till ändrad lydelse av Lag angående ändring i vissa delar av lagen av den 14

juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Propositionen:

§ 45.

Bestämmelserna i 46—53 §§ ...

annat ej följer av 47 §.

Har hyresvärden och . . .

endast om han godtagit den.

§ 48.

Vid förlängning av hyresavtal är

hyresgästen skyldig att godtaga den

hyra som hyresvärden fordrar. Fordrad

hyra är att anse som oskälig, om

den väsentligt överstiger hyran för

lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet är likvärdiga.

Annat av ...

... i första och andra styckena.

Föreslagen lydelse:

§ 45.

Lika med propositionen.

Har hyresvärden och hyresgästen,

sedan hyresförhållandet varat längre

än nio månader i följd, i särskilt upprättad

handling överenskommit att

hyresrätten icke skall vara förenad

med rätt till förlängning, är överenskommelsen

gällande endast om den

godkänts av hyresnämnden.

§ 48.

Föreligger icke i fall av förändring

av hyresavtal överenskommelse mellan

hyresmarknadens partorganisationer

gäller den hyra som fastställes

av hyresnämnd i orten såvitt angår

ort med över 10 000 innevånare eller

mindre ort där Konungen så bestämmer.

Hyresnämnd har att vid fastställande

av hyra utgå från fastighetens

drifts- och självkostnader samt

att hyran med hänsyn till standard

och bostadsmiljö ej får överstiga hyresnivån

för jämförliga lägenheter

eller eljest ej är obilliga. Annat av

hyresvärden uppställt villkor skall

gälla om det ej strider mot god sed

i hyresförhållandet. Hyrestiden . ..

... och andra styckena ...

§ 69.

I varje län skall finnas en hyresnämnd.

Konungen äger ...

... verksamhetsområde för hyresnämnd.

§ 70.

Hyresnämnd har till uppgift

---i särskild lag.

§ 69.

1 varje primärkommun eller kommunblock,

varom Konungen äger att

förordna, skall finnas en hyresnämnd.

§ 70.

Hyresnämnd har till uppgift att

medla i hyrestvister samt att pröva

frågan enligt 45, 49 och 55 §§ och övriga

frågor som enligt detta kapitel

ankommer på nämnden. Nämnden

kan även vara skiljenämnd i hyrestvister.

Närmare bestämmelser om

hyresnämnd meddelas i lag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

45

Propositionen:

§ 71.

Om part ej godtar hyresnämnds

beslut i fråga som avses i 34, 36, 40,

49 eller 55 §§, äger parten . ..

. . . får ej klandras.

§ 72.

Hyrestvist, som ej enligt 70 § ankommer

. ..

. . . av domstol som nyss nämnts.

§ 73.

Talan får ej föras mot underrätts

dom . . .

... fastställelse av hyresvillkor.

§ 74.

I hyrestvist som avses i 49 eller

55 § skall...

... 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Föreslagen lydelse:

§ 71.

Om part ej godtar hyresnämnds

beslut i hyrestvist äger parten klandra

beslutet genom att väcka talan

mot andra parten inom tre veckor

från det parten erhöll del av beslutet.

Klandras icke beslutet inom denna

tid, är parts rätt till talan förlorad.

§ 72.

Hyrestvist, som ej enligt 70 § ankommer

på hyresnämnds prövning

och ej heller rör kollektivavtal, skall,

om icke Konungen bestämmer annat,

upptagas av Statens hyresråd. Klandertalan

som avses i 71 § upptages,

om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen

och i annat fall av Statens

hyresråd som nyss nämnts.

§ 73.

Part, som ej godtar hyresnämnds

dom i hyrestvist, äger att klandra beslutet

genom att väcka talan mot

andra parten inom tre veckor från

det parten erhöll del av beslutet hos

Statens hyresråd.

§ 74.

I hyrestvist som avses i detta kapitel

skall vardera parten svara för sina

kostnader.

Bilaga nr 2

Förslag

till ändrad lydelse av förslag till Lag angående ändring i lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. och om fortsatt giltighet av lagen

Ingressen — lika med propositionen.

Nuvarande lydelse:

Motionärernas förslag till lydelse:

3 §•

Hyresvärden må ...

betingade den 1 januari 1942.

3 §•

Hyresvärden må icke mottaga,

träffa avtal om eller begära högre hyra

än som motsvarar den för lägenheten

tillåtna bashyran, där ej annat

föranledes av vad nedan sägs. Såsom

bashyra anses det hyresbelopp, som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Nuvarande lydelse:

Var lägenheten då ej uthyrd ...

. .. och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. är stadgat.

4 §•

Utöver grundhyran må hyresvärden

...

... tillämpas vid prövning som i andra

stycket sägs.

Motionärernas förslag till lydelse:

enligt denna lag eller myndighets beslut

gällde för lägenheten den 31 december

1968.

(Lika med propositionen)

(Lika med lagens nuvarande lydelse

med undantag av att förekommande

årtal »den 1 januari 1942» ersätts

med »den 31 december 1968».)

4 §•

(Lika med lagens nuvarande lydelse

med undantag för att ordet

»grundhyra» ersätts med »bashyra».)

5 §—6 §, lika med propositionen.

V §•

Har hyresvärd ...

villkor i övrigt, som finnas skäliga

Framställning som i första stycket

7 §■

(Lika med lagens nuvarande lydelse.

)

Föreligger tvist om fortsatt förhyrning

...

. .. lämnat hyresgästen sådant med- nyss angivna tiden,

delande. (Lika med propositionen)

§§ 8 — 13 — 17 — 18 — 20 — lika med lagens nuvarande lydelse.

26 §.

(Lika med propositionens förslag,

dock att kursiverat stycke under

punkt 5, som börjar med orden »Har

hus eller del av hus ...

... på grund av arbetet slutligen avgjorts»

utgår.)»;

13. motionen II: 1148 av fru Holmquist m. fl., i vilken motion hemställes

»att i princip samma prövning av skäligheten i hyressättningen skall gälla

även för inackorderingsrum och möblerade lägenheter samt del (delar) i lägenhet

som gäller i den övriga hyresmarknaden och att den föreliggande

lagtexten omarbetas i motionens syfte»;

14. motionen II: 1150 av herrar Lindkvist och Kellgren, i vilken motion,

såvitt nu är i fråga, hemställes 2

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i de föreslagna lagtexterna

att hyresvärd åläggs skyldighet att hos hyresnämnd anmäla sådant avtal

som avses i 45 §, sista stycket, förslaget till hyreslag samt att hyresmarknadens

myndigheter bl. a. med ledning härav följer utveckling och vid behov

påkallar statsmakternas åtgärder samt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

3. att riksdagen beslutar sådan ändring i 35 §, första stycket, förslaget

till hyreslag, att bytesrätten utvidgas att gälla även tillbyte av egnahem»;

samt

15. motionen II: 1153 av herr Nordgren och fröken Ljungberg, i vilken

motion hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till

kompletterande ändring av 49 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom,

i enlighet med vad som i motionen framförts».

I samband med propositionen har utskottet även behandlat följande fristående

motioner, nämligen

1. de likalydande motionerna I: U3 av herr Lundberg samt II: 126 av herr

Werner, i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till

sådan ändring i hyresregleringslagen

1. att kostnader för standardhöj ande förbättringsarbeten får kompenseras

genom hyreshöjning med 15 % av den totala arbetskostnaden,

II. att ombyggnadsarbeten uppgående till minst 1/4 av taxeringsvärdet

för byggnad skall för fastigheter med grundhyra fastställd per den 1/1 1942

medföra helt ny hyressättning baserad på bruksvärde, såsom det definierats

i propositionen 141/1967, varvid utgångspunkten skulle vara hyrorna i den

allmännyttiga nyproduktionen med skälig reducering och med hänsyn till

den lägre standarden»; 2 3 4

2. de likalydande motionerna I: 281 av herr Dahlberg m. fl. samt II: 354

av herr Svenning m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam

utredning om lagstadgad bytesrätt och utvidgad reparationsskyldighet vid

en kommande översyn av nuvarande hyreslagstiftning»;

3. de likalydande motionerna I: 417 av herr Bengtson m. fl. samt II: 523

av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

1) att förslag om ny hyreslag, innehållande de skydd för hyresgästerna

som behandlats i motionens motivering, utan dröjsmål förelägges riksdagen;
2)

att den avbrutna regionala avvecklingen av hyresregleringen återupptages

sedan den nya hyreslagen trätt i kraft;

3) att frågan om ändring av lagen om hyresreglering, innebärande viss

rätt för hyresvärd att efter företagen grundlig reparation få hyran prövad av

hyresnämnd, blir föremål för Kungl. Maj:ts prövning»;

4. de likalydande motionerna 1:487 av herrar Enarsson och Lundberg

samt II: 6U av fröken Ljungberg m. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till

hyresregleringens successiva avveckling»;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

5. de likalydande motionerna I: 703 av herr Åkerlund samt II: 897 av

herr Åkerlind, i vilka motioner hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till

omedelbar avveckling av hyresregleringen för en- och tvåfamilj svillor»;

6. motionen II: 40 av herr Sjönell, i vilken motion hemställes

»att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om översyn av

möjligheterna att få till stånd snabbare avgöranden av fall av vanvård av

fastigheter»; samt

7. motionen II: 887 av herr Bengtson i Solna, i vilken motion hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till

sådan ändring i hyreslagstiftningen att vad som ovan anförts om hyressättningsnormerna

vinner beaktande».

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet, i den

mån redogörelse ej lämnas nedan, till de tryckta motionerna.

Till utskottet har inkommit skrift från styrelsen för Östermalmssektionen

inom Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm.

Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

under rubriken Inledning följande.

Den nuvarande hyreslagen, som ingår som 3 kap. i lagen den 14 juni

1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom (NJL), innehåller de

allmänna och grundläggande rättsreglerna om hyresförhållande. Vid sidan

av hyreslagen gäller lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. m. (här kallad hyresregleringslagen). I denna lag finns huvudsakligen

bestämmelser om reglering av hyrans storlek och om besittningsskydd genom

tvångsförlängning av hyresavtal. Lagen hade redan från början begränsad

giltighetstid, men denna har successivt förlängts, senast genom lagen

den 15 december 1967 (nr 886) för tiden t. o. m. den 31 december 1968.

Genom ändringar i hyresregleringslagen under senare delen av 1950-talet

har Kungl. Maj:t getts befogenhet att upphäva hyresregleringen i viss ort

samt att bestämma att regleringen i ort, där den gäller, skall avse endast

visst eller vissa slag av lägenheter. Som följd härav har hyresregleringen

avvecklats i etapper såväl regionalt som kategorimässigt. Från lagens bestämmelser

om hyreskontroll har vidare, med vissa begränsningar, undantagits

upplåtelse av lägenhet i hus för vilket utgått statligt lån eller som

förvaltas av staten, kommun eller allmännyttigt bostadsföretag.

I fråga om hyresförhållanden som inte är underkastade hyresregleringslagens

bestämmelser gäller med vissa undantag i stället lagen den 7 december

1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal (här

kallad besittningsskyddslagen). Denna lag, som är provisorisk, innehåller

s. 49 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 49

regler om besittningsskydd och bestämmande av hyresvillkoren i nytt hyresavtal.

I samband med att den successiva avvecklingen av hyresregleringen påbörjades

bemyndigades chefen för justitiedepartementet den 15 mars 1957

att tillkalla sakkunniga för att göra en översyn av hyreslagen. Huvudsyftet

med utredningsarbetet skulle enligt direktiven vara att i hyreslagen föra in

bestämmelser, vilka skulle bereda hyresgästen ett effektivt besittningsskydd

även efter hyresregleringens avveckling. De sakkunniga1, som antog

benämningen hyreslagskommittén, avgav den 15 september 1961 betänkandet

»Reviderad hyreslag» (SOU 1961: 47).

Betänkandets regler om besittningsskydd var olika utformade för olika

slag av hyresgäster. Inom bostadssektorn hade skyddet formen av en rätt

till förlängning av hyresförhållandet. Beträffande övriga lägenheter var

skyddet utformat som en rätt till ekonomisk ersättning. Hyreslagskommittén

sade sig vid sitt ställningstagande ha haft i sikte marknadslägen som

kunde betecknas som någorlunda normala. Dit hänförde kommittén även

lägen med en viss mera måttlig lägenhetsbrist. Förslaget byggde därför på

att hyresregleringen skulle behållas även efter den nya hyreslagens ikraftträdande,

i den mån förhållandena på hyresmarknaden motiverade detta.

I förslaget behandlades också en annan central fråga på hyresrättens område,

nämligen hyresgästens rätt att överlåta hyresrätten och att upplåta

lägenheten i andra hand. I övrigt innebar förslaget väsentligen en lagteknisk

översyn av bestämmelserna i hyreslagen2. Efter remiss avgavs utlåtanden

över betänkandet av ett stort antal myndigheter och organisationer (se

SOU 1966: 14 s. 75).

Genom beslut den 26 april 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

justitiedepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda hyreslagstiftningen.

I direktiven uttalades bl. a. att i fråga om såväl besittningsskyddet

som hyressättningen förutsättningar syntes föreligga att

skapa i betydande avseenden överensstämmande bestämmelser för orter

med lägenhetsbrist och orter med en i huvudsak balanserad hyresmarknad

men att det kunde bli erforderligt att i viss utsträckning ha särskilda regler

för orter med påtaglig lägenhetsbrist. Vidare anfördes att det borde övervägas

om inte lagstiftningen på hyresområdet kunde samordnas i en reviderad

permanent hyreslag.

De sakkunniga3, som antog namnet hyreslagstiftningssakkunniga, avgav

1 Justitierådet Nils Beckman, tillika ordförande, drätselordföranden Fritiof Boo, riksdagsmännen

Henning Gustafsson, Sven Persson och Yngve Holmberg, direktören Hans Wiman och

advokaten Gösta Järtelius. Sedan Gustafsson på därom gjord framställning entledigats från

uppdraget, tillkallades den 19 maj 1958 riksdagsmannen Mac Hamrin som sakkunnig i hans

ställe.

2 Ang. lydelsen av hyreslagskommitténs förslag till hyreslag, se A s. 250

3 Presidenten i försäkringsdomstolen Liss Granqvist, tillika ordförande, verkställande direktören

i Sveriges fastighetsägareförbund Claes Breitholtz, numera statsrådet Lennart Geijer samt

riksdagsmannen Henning Gustafsson och ordföranden i Hyresgästernas riksförbund Erik Svensson.

4

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr SO

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

i juni 1966 betänkandet »Ny hyreslagstiftning» (SOU 1966: 14). I betänkandet

framlades förslag till en ny allmän hyreslag. Förslaget syftade till att

ersätta hyresregleringen med en friare hyresmarknad, där i princip hyresgäst

i bostadslägenhet fick ett direkt besittningsskydd som kompletterades

med vissa hyresspärrar och där besittningsskyddet för hyresgäst i andra

lägenheter, dvs. lokaler, upprätthölls genom ersättningsregler. Hyresreglerings-

och besittningsskyddslagarna skulle enligt förslaget ersättas av bestämmelser

i den nya hyreslagen. Förslaget innefattade även i övrigt en

översyn av den nu gällande hyreslagen1. Efter remiss avgavs utlåtanden över

betänkandet av ett stort antal myndigheter och organisationer2.

Ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till ny hyreslagstiftning

remitterades till lagrådet den 17 mars 1967. Det remitterade förslaget byggde

på hyreslagstiftningssakkunnigas förslag. I vissa hänseenden avvek det

dock från de sakkunnigas förslag. Bl. a. föreslogs ytterligare spärrar mot

oskäliga hyreshöjningar samt vissa övergångsregler angående hyressättningen.

Lagrådet avgav yttrande över förslaget den 10 juli 1967. Proposition

i frågan (1967: 141) till riksdagen beslöts den 6 september 1967. Propositionen

— som i allt väsentligt stämde överens med det remitterade förslaget —

torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bihang A 3.

I prop. 1967: 141 föreslogs bl. a. att en hyresnämnd skulle inrättas för

i princip varje län för handläggning av hyrestvister samt att närmare

bestämmelser om hyresnämnd skulle meddelas i särskild lag. Förslag till

lag om hyresnämnder remitterades till lagrådet den 20 oktober 1967 och

lagrådet avgav yttrande över förslaget den 9 november samma år. Proposition

(1967: 171) till riksdagen i denna fråga beslöts den 10 november 1967.

Propositionen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som

bihang B 3.

Förslaget till ny hyreslagstifLning, som utgör en för hyresgästerna betydelsefull

fråga, förutsatte att en långtgående enighet kunde uppnås i riksdagen.

Det visade sig emellertid att den önskvärda enigheten inte kunde

uppnås. Kungl. Maj :t fann därför att tiden inte var mogen för den föreslagna

reformen. Prop. 1967: 141 — utom i vad avsåg fråga om viss förlängning

av hyresregleringen — och 1967: 171 blev på grund härav återkallade

(se skr. 1967: 174).

Grundtanken i reformen av hyreslagstiftningen var att avveckla hyresregleringen

och ersätta denna med avtalsfrihet mellan hyresvärd och hyresgäst

inom ramen för den permanenta hyreslagstiftningen. Som framgår av

vad jag nyss har anfört bör denna väg inte f. n. beträdas. Däremot bör man,

som jag förutskickade redan i samband med att propositionerna återkallades,

överväga en revision av hyreslagstiftningen inom ramen för en behållen

hyresreglering.

1 Ang. lydelsen av hyreslagsstiftningssakkunnigas förslag till ny hyreslag, se A s. 267.

2 Se A s. 29.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

51

Gällande rätt och tidigare lagförslag

Utskottet hänvisar till propositionen s. 43—51.

Departementschefen vid lagrådsremisser!

Vid lagrådsremisser anförde departementschefen i den allmänna motiveringen

följande.

Departementschefen. Den gällande lagstiftningen angående hyresförhållanden

består av dels den permanenta hyreslagen, dels hyresregleringslagen

och besittningsskyddslagen. Hyreslagen fick sitt nuvarande innehåll väsentligen

genom en lagreform år 1939. Hyresregleringslagen, som innehåller bestämmelser

om hyrespriskontroll och besittningsskydd för hyresgäst, tillkom

som en krislag i det senaste världskrigets inledningsskede, medan besittningsskyddslagen,

vilken innehåller regler om besittningsskydd i hyresförhållanden

som inte omfattas av hyresregleringslagens bestämmelser, tillkom

år 1956 i samband med att hyresregleringen började avvecklas. Både

hyresregleringslagen och besittningsskyddslagen är tidsbegränsade. Giltighetstiden

har vid upprepade tillfällen förlängts. F. n. gäller lagarna till utgången

av år 1968.

Hyreslagstiftningens innehåll har varit föremål för intensiv uppmärksamhet

under de senaste årtiondena. Intresset har därvid framför allt gällt

den synnerligen komplicerade frågan om hyresregleringens avveckling.

Emellertid har det sedan länge stått klart att denna fråga inte kan betraktas

isolerad från spörsmålet om innehållet i den permanenta hyreslagen. För

att ge belysning åt sambandet mellan frågan om hyresregleringens avveckling

och en reform av hyreslagen är en återblick på utvecklingen sedan hyreslagen

fick sin nuvarande lydelse av intresse.

Hyreslagsreformen av år 1939 grundades på ett redan i mitten på 1930- talet påbörjat lagstiftningsarbete. Förhållandena på bostadsmarknaden var

vid den tiden relativt gynnsamma från hyresgästsynpunkt. Mellankrigstidens

arbetslöshetskris bromsade alltjämt efterfrågan på bostäder. Läget på

kapitalmarknaden och då särskilt den mycket låga räntan samt arbetsmarknadsutvecklingen

skapade synnerligen fördelaktiga produktionsförutsättningar

för bostadsbyggandet. Bostadsproduktionen steg också mot slutet

av 1930-talet till en efter dåtida förhållanden mycket hög nivå. Av stor be>- tydelse i sammanhanget var också det allmännas produktionsbefrämjande

åtgärder. Under 1930-talet sänktes hyresläget inte oväsentligt i förhållande

till de allmänna levnadsomkostnaderna. Någon mera påtaglig bostadsbrist

gjorde sig inte gällande. Tvärtom torde på många orter tillgången på bo
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

städer ha varit relativt god. Hyresnivån torde alltså inte i nämnvärd grad

ha påverkats av bristbetingad efterfrågan på bostäder. Vidare började den

framväxande hyresgäströrelsen att få ett allt större inflytande på hyresmarknaden.

De erfarenheter och värderingar som var vägledande för 1939 års hyreslagsreform

måste antas ha varit präglade av de ovanligt gynnsamma förhållanden

som sålunda rådde på bostadsmarknaden. Mot bakgrunden härav

är det i och för sig inte ägnat att förvåna att 1939 års lagstiftning i

huvudsak bibehöll den fulla avtalsfrihetens princip i de för hyresförhållandet

centrala frågorna om rätt för hyresgästen att bo kvar i den förhyrda

lägenheten efter avtalstidens utgång och om hyresprissättningen.

Det var emellertid inte bara 1930-talets i huvudsak balanserade hyresmarknad

som gjorde att lagstiftaren vid den tiden avstod från att mera

aktivt ingripa reglerande på hyresmarknaden. Ett minst lika väsentligt skäl

var att man alltjämt ansåg sig beroende av det enskilda initiativet för att

kunna upprätthålla en hög och jämn bostadsproduktion. Alltför långtgående

ingrepp i avtalsfriheten kunde befaras medföra att den privata företagsamheten

drog sig undan från bostadsmarknaden med de allvarliga konsekvenser

detta kunde föra med sig.

Resultatet av 1930-talets reformarbete blev en hyreslag som åtminstone

efter då gängse betraktelsesätt kunde fungera väl på en bostadsmarknad i

balans men som var helt otillräcklig vid mera allvarliga rubbningar i jämviktsläget.

Följderna härav skulle visa sig inom så kort tid att hyreslagens

på avtalsfriheten grundade besittningsskydds, och hyressättningssystem

aldrig kom i nämnvärd praktisk tillämpning.

Som en följd av bostadsproduktionens sammanbrott under de första

krigsåren uppkom bostadsbrist. Eftersom detta kunde befaras medföra

hyreshöjningar, ansåg sig statsmakterna tvungna att införa priskontroll

på hyresmarknaden. Som ett komplement till priskontrollen fordrades ett

skydd för hyresgäst mot obilliga uppsägningar. Priskontrollen och besittningsskyddet

utgör också som nämnts det huvudsakliga innehållet i hyresregleringslagen,

som trädde i kraft den 30 juni 1942. Hyrorna låstes i princip

vid det läge som rådde vid ingången av år 1942. Lagen gav visserligen

möjlighet att beakta kostnadsökningar i fastighetsförvaltningen genom att

Kungl. Maj :t tillädes rätt att förordna om generell hyreshöjning. Inga sådana

beslut meddelades emellertid under hela 1940-talet. För nytillkommande

lägenheter krävdes i princip att myndighet skulle fastställa hyran. Denna

skulle grundas på produktionskostnaderna, dvs. självkostnadsprincipen

skulle tillämpas.

Världskrigets slut och återgången till normalare förhållanden i samhällslivet

innebar inte att också bostadsmarknaden normaliserades. Läget var

nämligen nu ett helt annat än på 1930-talet. Flera faktorer bidrog till det.

Den ökade efterfrågan på bostäder som börjat märkas redan under senare

s. 53 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

53

delen av 1930-talet stegrades alltmera. Härtill bidrog i hög grad den accelererande

inflyttningen till tätorterna. Det betydande statliga stödet för bostadsfinansieringen

förutsatte vidare att självkostnadsprincipen skulle ligga till

grund för hyressättningen. Av olika skäl kom bostadsbyggandet att under

hela 1940-talet ligga på en låg nivå.

Under sådana förhållanden var det uppenbarligen inte möjligt att återgå

till hyreslagens fria hyresprissättning. En stark priskontroll och ett effektivt

besittningsskydd behövdes fortfarande. Hyresregleringen måste därför behållas.

Efter hand ändrades emellertid situationen. Bostadsproduktionen kunde

ges större del av investeringsutrymmet och visade år från år stigande siffror.

På grund härav och som följd av den fortgående befolkningsomflyttningen

minskade i vissa delar av landet gapet mellan tillgång och efterfrågan

på bostäder. Den stegrade bostadsefterfrågan koncentrerades alltmera

till de expansiva tätorterna, i synnerhet storstadsregionerna. Samtidigt började

kritik riktas mot hyresregleringssystemet. Bl. a. gjordes gällande att det

förhållandet att enligt hyresregleringen den faktiska produktionskostnaden

lades till grund vid fastställande av hyran motverkade ett rationellt och ekonomiskt

byggande. Vidare anfördes att stelheten i hyressättningen inte tillräckligt

stimulerade till underhåll och upprustning av det äldre lägenhetsbeståndet.

År 1951 tillsattes den första i raden av statliga utredningar på hyreslagstiftningsområdet

under efterkrigstiden. Utredningen, som sedermera antog

namnet hyresregleringskommittén, fick i uppgift att dels se över hyresregleringslagen,

dels lägga fram förslag till de övergångsbestämmelser som kunde

behövas vid avvecklingen av regleringen. Utredningen avkastade relativt

blygsamma resultat. Visserligen inleddes, som en följd av utredningens förslag,

i slutet av 1950-talet en successiv, kategorimässig och regional avveckling

av hyresregleringen, men i det stora hela blev denna av mycket begränsad

räckvidd. Sålunda kom hyresregleringen att bestå för bl. a. bostadslägenheter

i praktiskt taget samtliga tätorter med någon hyresmarknad av

betydelse.

Orsakerna till detta var flera. Den viktigaste var att man ansåg att hyresregleringen

kunde avvecklas för en viss ort bara om balans mellan tillgång

och efterfrågan på lägenheter i huvudsak inträtt. Detta kan också uttryckas

så att hyreslagens bestämmelser alltjämt bedömdes helt otillräckliga på en

hyresmarknad med mera påtaglig lägenhetsbrist. Någon reform av hyresregleringslagen

kom heller inte till stånd, eftersom man allmänt hyste den

uppfattningen att lagen skulle bli helt obehövlig inom ej alltför lång tid.

En ny syn på den permanenta hyreslagens innehåll började framträda.

Den uppfattningen vann alltmera insteg att hyresgästen även på en balanserad

hyresmarknad var i behov av en rätt att få bo kvar i lägenheten efter

den ursprungligen avtalade hyrestidens utgång. Denna åsikt, som innebar

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

att regler om ett effektivt besittningsskydd borde införas i hyreslagen, blev

efter hand den förhärskande. Detta tog sig uttryck i att inte ens den mycket

begränsade avveckling av hyresregleringen som inleddes i slutet av

1950-talet ansågs kunna ske utan att hyreslagen kompletterades provisoriskt

med bestämmelser om besittningsskydd för hyresgäst. Sålunda tillkom besittningsskyddslagen.

Samtidigt inleddes ett nytt utredningsarbete med sikte

bl. a. på att i själva hyreslagen införa besittningsskydd. Utredningen, som

antog benämningen hyreslagskommittén, lade år 1961 fram förslag till reviderad

hyreslag som innefattade sådant skydd för hyresgästen. Förslaget

grundades på att den successiva avvecklingen av hyresregleringen skulle

fortgå i eu takt som bestämdes av när jämviktsläge uppstod på hyresmarknaden

för varje enskild av hyresregleringen omfattad ort.

Nu började det emellertid alltmera stå klart att en övergång från hyresregleringens

priskontroll till avtalsfrihet inte var tänkbar för stora delar av

landet inom överskådlig tid. Denna bedömning grundades framför allt på

prognoser angående dels de väntade befolkningsomflyttningarna i landet,

dels bostadskonsumenternas anspråk på ökad utrymmesstandard. Formerna

för hyrespriskontrollen kom med hänsyn härtill i blickpunkten på ett annat

sätt än tidigare. Problemet var att å ena sidan hyresregleringslagens priskontroll

hade betydande nackdelar samt att å andra sidan förutsättningar

inte förelåg i stora delar av landet att återinföra marknadsprissättning.

Lösningen på problemet antogs vara att ge den permanenta hyreslagen ett

ändrat innehåll inte bara i fråga om besittningsskyddet utan även beträffande

reglerna om hyrans bestämmande.

Ett förnyat utredningsarbete inleddes på våren 1963 med sikte på att reformera

hyreslagen. Det nya målet, sådant det tecknades i direktiven till

hyreslagsstiftningssakunniga, var att överväga möjligheterna att utforma

den permanenta hyreslagen på sådant sätt att den var tjänlig även på en hyresmarknad

med brist på lägenheter.

Den nya synen på hyreslagsfrågan kom att ligga till grund för hyreslagstiftningssakkunnigas

i huvudsak enhälliga betänkande. Utredningens förslag

till ny hyreslag innehåller, såvitt i detta sammanhang är av intresse,

inte bara regler om ett effektivt besittningsskydd för hyresgästen utan även

vissa särskilda regler för hyressättningen på en bostadsmarknad där det

finns risk för en bristbetingad hyresstegring.

Remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag gav ett entydigt utslag beträffande

frågan om avveckling av hyresregleringen. Från alla håll anfördes

att regleringen borde avvecklas. Däremot var det många som menade

att avvecklingen borde uppskjutas. Förslagets hyressättningsregler utsattes

också för kritik, särskilt från hyresrådets sida. Det sattes sålunda i fråga om

bristbetingade hyreshöjningar verkligen kunde hindras genom de föreslagna

reglerna.

Det förslag som utarbetades inom justitiedepartementet på grundval av

s. 55 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

55

hyreslagstiftningssakkunnigas betänkande och remissmaterialet kom att i

stora delar stämma överens med de sakkunnigas förslag. Departementsförslaget

grundades på att hyresregleringen skulle i princip avvecklas i hela

landet den 1 januari 1969. De för hyresmarknaden gällande lagbestämmelserna

skulle alltså i fortsättningen ha sin plats i den permanenta lagstiftningen.

I sak oförändrat förelädes förslaget riksdagen genom prop. 1967:

141.

Beträffande hyressättningsbestämmelserna vilade förslaget visserligen på

samma grund som de sakkunnigas förslag, men i fråga om bostadslägenheter

byggdes reglerna ut med spärrar som syftade till att hindra ej godtagbara

hyreshöjningar och att underlätta övergången till den friare hyressättningen.

De då föreslagna bestämmelserna beträffande bostadslägenheterna kan i

korthet beskrivas på följande sätt. Vid förhyrning av en lägenhet bestäms

hyran och andra villkor genom överenskommelse mellan hyresvärden och

hyresgästen. Om det är fråga om en ort utan påtaglig bostadsbrist, gäller

den avtalade hyran obetingat under hyrestiden. I samband med förlängning

av avtalet kan hyresvärden fordra att hyran höjs. I den situationen är hyresgästen,

om han vill bo kvar i lägenheten, skyldig att godta den hyra som

hyresvärden fordrar, men bara om hyran inte är oskälig. Vid tvist kan frågan

om hyrans skälighet underkastas myndighets prövning. Härvid blir som

regel avgörande, om den fordrade hyran väsentligt överstiger hyran för

lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Detta torde principiellt

sett innebära inte bara att jämförliga lägenheter får lika höga hyror

utan även, åtminstone på längre sikt, att hyrorna i hela lägenhetsbeståndet

anpassas till varandra efter lägenheternas varierande bruksvärden. Hyrorna

blir därigenom relativt bestämda. Den absoluta nivåns läge avgörs av marknadsläget,

dvs. förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.

På bristorter skall särskilda kompletterande regler tillämpas. Sålunda skall

den aktuella hyran prövas inte bara med hänsyn till jämförliga lägenheters

hyra utan även med beaktande av det allmänna hyresläget i orten för lägenheter

i nybyggda bostadshus. Hänsyn skall därvid självfallet tas till skiljaktigheter

beträffande lägenheternas modernitetsgrad, underhåll och skick

i övrigt m. m. Eftersom det allmänna hyresläget för lägenheter i nyproduktionen

kommer att bestämmas av sådana bostadsföretag som tillämpar självkostnadsprincipen

i hyresprissättningen, hindras härigenom oskäliga, av

bostadsbristen betingade hyreshöjningar. På bristort ges hyresgäst dessutom

rätt att få den avtalade hyrans, den s. k. förstagångshyrans skälighet prövad.

Genom särbestämmelserna för bristorter blir hyresnivån i hela lägenhetsbeståndet

i viss mån låst i ett läge som styrs av hyresnivån i nyproduktionen,

vilken nivå i sin tur bestäms av produktionskostnaderna och av — vilket är

viktigt att hålla i minnet — det statliga bostadskreditstödet.

Enligt propositionen skulle avvecklingen av hyresregleringen fördröjas

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

något för sådana orter där en mera påtaglig bostadsbrist råder. För att garantera

en smidig övergång till det nya hyressättningssystemet föreslogs nämligen

att den hyreshöjning som kan följa av att en bostadslägenhets hyra

bestäms efter hyresläget för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är

jämförliga skulle ske etappvis under en övergångstid. Om en hyra i ett visst

fall är lägre än hyran för likvärdiga lägenheter, skulle hyreshöjningen enligt

förslaget kunna delas upp på flera år, för storstadsregionerna fyra år och

för övriga bristorter två år.

Enligt min bedömning vid förslagets framläggande kunde de föreslagna

hyressättningsbestämmelserna ersätta hyresregleringslagens priskontrollregler

utan att några övergångsproblem skulle behöva uppstå. Jag grundade

denna uppfattning på att förslaget byggde på hyreslagstiftningssakkunnigas

i huvudsak enhälliga betänkande och att avvikelserna från de sakkunnigas

förslag i sak bestod i att regelsystemet tillförts såväl ytterligare spärrar

mot oskäliga hyreshöjningar som andra garantier för att övergången

till den nya ordningen skulle kunna ske smärtfritt.

En självklar förutsättning för att en reform av denna natur skulle kunna

genomföras var emellertid att förslaget vann bred anslutning i riksdagen.

Det visade sig att jag i detta avseende hade tagit miste. Den önskvärda

enigheten kunde inte uppnås. Redan på grund härav brast förutsättningarna

för förslaget. Härtill kommer att förslaget från skilda håll blev föremål

för sådana misstolkningar att oro drevs fram bland hyresgästerna om

reformens innebörd. Bl. a. härigenom skapades ett klimat som skulle ha

allvarligt försvårat systemets genomförande. Jag hade därför bara att konstatera

att tiden inte var mogen för en avveckling av hyresregleringen, varför

denna borde behållas.

Redan i samband med att propositionen angående ny hyreslagstiftning

återkallades deklarerade jag den uppfattningen att det inträffade inte

fick leda till att frågan om en reform av hyreslagstiftningen helt ställdes

på framtiden. Förslaget till ny hyreslag innehöll inte bara nya regler om

hyressättningen utan även många andra betydelsefulla reformförslag. I

första hand bör självfallet bestämmelserna om besittningsskydd nämnas,

varvid det förstärkta rättsskyddet för den som får bostadslägenhet upplåten

i anslutning till anställning bör särskilt framhållas. Vidare föreslogs regler

om lagstadgad bytesrätt, om överlåtelse i annat fall av hyresrätt, om upplåtelse

av lägenhet i andra hand och om skyldighet för hyresvärd att reparera

lägenhet. Även i övrigt hade bestämmelserna översetts och moderniserats.

Dessa reformer är av sådan betydelse att de bör genomföras utan

dröjsmål. Frågan är nu hur reformerna skall genomföras under den nya

förutsättningen att hyresregleringen tills vidare skall behållas.

Vad särskilt gäller lagförslagets hyressättningsbestämmelser hyser jag

alltjämt den principiella uppfattningen att de riktlinjer som legat till grund

för lagstiftningsarbetet på hyresområdet under senare år bör fullföljas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Som jag nyss nämnde skall emellertid en förutsättning för reformen vara

att hyresregleringen tills vidare behålls.

Med hänsyn till det anförda bör en reform av hyreslagen nu komma till

stånd. Den nya lagen bör ges ett innehåll som stämmer överens med det som

togs upp i prop. 1967: 141. Reglerna om bytesrätt, vilkas tillämpningsområde

i det tidigare förslaget var begränsat till de s. k. bristorterna, bör dock

utsträckas till att gälla hela landet. Vidare bör vid hyresregleringens bibehållande

övergångsbestämmelserna omarbetas. Vissa andra detaljändringar

bör dessutom övervägas. Jag återkommer i det följande till dessa frågor. T

ett mera betydelsefullt hänseende bör hyreslagsförslagets innehåll tas upp

till förnyat allmänt övervägande. Jag syftar på förfarandet i hyrestvister.

Denna fråga kommer i ett nytt läge med hänsyn till att hyresregleringen

tills vidare kommer att behållas.

I det läge som nu råder bör, som jag redan har antytt, bestämmelserna

om hyressättningen i förslaget till ny hyreslag inte få träda i tillämpning

i den mån hyresregleringen behålls. Frågan om en total avveckling av

hyresregleringen saknar f. n. aktualitet med hänsyn till den situation

som har uppkommit sedan propositionen i hyresfrågan framlades. Inte

heller finns det anledning att här närmare gå in på frågan om en eventuell

fortsatt successiv avveckling av regleringen. Saken får tas upp i ett senare

sammanhang. Uppenbarligen måste emellertid vid bedömandet av frågan

om hyresregleringens behållande utgångspunkten vara att den föreslagna

nya hyreslagen innehåller normer för hyressättningen, vilka är så utformade

att de i och för sig är lämpade även för en hyresmarknad med bristande

balans mellan tillgång och efterfrågan på bostadslägenheter.

Härmed är jag inne på frågan om utformningen av den fortsatta hyresregleringen.

För att anpassa denna till de nya reglerna måste vissa ändringar

göras i hyresregleringslagen, översynen av lagen bör givetvis hållas inom

snäva gränser. Sålunda följer en viktig begränsning redan av de omständigheter

som föranledde att propositionen i hyresfrågan återkallades. Någon

ändring av den allmänna hyresnivån i det äldre lägenhetsbeståndet bör f. n.

inte komma till stånd i annan mån än som följer av ökade omkostnader för

fastighetsförvaltning. Detta innebär att hyresregleringens grundnorm för

hyressättningen sådan den kommer till uttryck i 3 § hyresregleringslagen

inte bör omprövas. Vidare bör det inte komma i fråga att i dagens läge göra

någon ny utredning på hyreslagstiftningens område med åtföljande remissförfarande.

Översynen bör därför begränsas till sådana frågor som kan föreläggas

riksdagen på grundval av det föreliggande utrednings- och remissmaterialet.

Slutligen bör bara sådana spörsmål tas upp som även på relativt

kort sikt kan ge betydande fördelar. En reform av hyresregleringen bör ske

från nu angivna utgångspunkter.

Hyrespriskontrollen enligt 3 § hyresregleringslagen innebär i fråga om

nyproduktionen att hyran i princip beräknas på grundval av de faktiska

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

byggnadskostnaderna och finansieringsförhållandena. Härigenom uppnås

att hyrorna blir bestämda i enlighet med självkostnadsprincipen. En sådan

ordning har som redan antytts bedömts som nödvändig inte minst för att

garantera att det statliga bostadsstödet kommer hyresgästerna till godo. Samtidigt

har emellertid stark kritik riktats mot att mer eller mindre automatiskt

låta produktionskostnaderna för det enskilda byggnadsprojektet bestämma

hyrans storlek. Det har ansetts att förfarandet inte stimulerar tillräckligt

till att bygga rationellt och billigt. Denna olägenhet med hyresregleringen

skulle kunna undanröjas, om nyproduktionen ställdes utanför hyrespriskontrollen

och hyreslagsförslagets regler om hyressättningen blev tilllämpliga

på lägenheter i nyproduktionen. Enligt detta förslag är nämligen

inte som f. n. produktionskostnaderna i det enskilda fallet utan det allmänna

hyresläget i nyproduktionen — där de allmännyttiga bostadsföretagen är

prisledande — avgörande för hyressättningen. Det är min uppfattning

att hyreslagsförslagets hyressättningsregler bättre än hyresregleringslagens

tillgodoser kravet på rimliga hyror i det nyproducerade lägenhetsbeståndet.

Mot denna bakgrund föreslår jag att nyproduktionen i fortsättningen inte

till någon del skall vara underkastad hyresregleringen. Som följd härav bör

i hyresregleringslagen tas in en bestämmelse av innehåll att lagen inte gäller

lägenhet i hus eller del av hus som färdigställs efter den 31 december

1968.

Hyresmarknaden för lokaler skiljer sig numera väsentligt från bostadsmarknaden.

Någon påtaglig brist på lokaler kan inte sägas råda på någon

ort, inte ens i storstadsområdenas centrala delar. Därtill kommer att hyreslagsförslaget

erbjuder ett mycket starkt besittningsskydd för lokalhyresgästerna.

I samband med återkallandet av de tidigare framlagda förslagen

uttalade jag emellertid att hyresregleringens bibehållande skulle vara en

förutsättning för det fortsatta reformarbetet på hyreslagstiftningens område.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå att hyresregleringen behålls

också på detta område. Detta innebär bl. a. att det enligt hyresregleringslagen

gällande direkta besittningsskyddet bör behållas i fråga om lokaler på hyresreglerade

orter.

Hyresregleringssystemet har ofta kritiserats för att det skulle motverka

eller i varje fall inte tillräckligt främja underhåll och förbättring av det

äldre fastighetsbeståndet. Det finns ingen anledning att här närmare gå

in på frågan om orsakerna till de missförhållanden som torde kunna konstateras

på detta område. Det är tillräckligt att i detta sammanhang kunna fastslå

att det från såväl bostadspolitisk som allmänt samhällsekonomisk synpunkt

är synnerligen betydelsefullt att det äldre fastighetsbeståndet hålls i

gott skick och blir föremål för lämpliga förbättringar. Jag anser därför att

man i detta sammanhang bör genomföra sådana modifikationer i hyresregleringen

som är ägnade att främja underhåll och förbättring av äldre fastigheter

i den mån detta inte rubbar grunderna för regleringen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 59

En modifikation av nyss nämnt slag som bör övervägas består i att från

hyresregleringen tas undan hus som undergår omfattande ombyggnad. Ett

sådan undantag ligger i linje med förslaget att inte låta hyresregleringen omfatta

nyproducerade bostadslägenheter. Undantaget bör gälla inte bara när

ombyggnaden är så genomgripande att den kan jämställas med rivning och

därpå följande nybyggnad. Även i andra fall kan det vara befogat att tala

om omfattande ombyggnad. Hit bör räknas exempelvis fall när ett helt

omodernt hus förses med centralvärme och varmvatten eller när i ett hus

som har dessa bekvämligheter badrum installeras och kök moderniseras.

Underhållsarbeten, vare sig det gäller de enskilda lägenheterna eller hnset

i övrigt, bör självfallet inte anses som omfattande ombyggnad, därför att

arbetet på grund av att underhållet tidigare varit eftersatt får stor omfattning.

En eller annan enstaka förbättringsåtgärd bör heller inte få leda till

att undantaget blir tillämpligt. Jag syftar på åtgärder av typen upprustning

av kök eller utbyte av fönster och fönsterkarmar eller omläggning av golv.

Av naturliga skäl är det svårt att i lagtext entydigt fastställa vad som

bör avses med omfattande ombyggnad. Frågan huruvida en lägenhet är

underkastad hyresreglering eller ej är emellertid av så stor betydelse att

oklarhet i det avseendet om möjligt inte bör föreligga. Jag föreslår därför

att undantaget utformas som en dispensregel. Det bör åvila vederbörande

myndighet att på framställning förklara huruvida viss ombyggnad är av

sådan omfattning att hyresregleringen inte längre skall gälla. Först sedan

det genom lagakraftägande beslut blivit avgjort att hyresregleringslagen

efter ombyggnaden ej är tillämplig i fråga om hus eller del av hus, bör hyreslagens

bestämmelser bli tillämpliga. I likhet med vad som f. n. förekommer

i ärenden angående höjning av grundhyra på grund av förbättringsarbete,

bör frågan om undantagsregelns tillämplighet kunna prövas före arbetets

påbörjande. I mån av behov bör det ankomma på hyresrådet att meddela

anvisningar angående sådan förhandsprövning liksom om tillämpningen

över huvud taget av undantagsregeln.

Det finns anledning att räkna med att möjligheten att få ett hus undantaget

från hyresregleringen genom att fastighetsägaren låter utföra omfattande

ombyggnad kommer att stimulera till att äldre fastigheter förbättras.

Härigenom motverkas från fastighetsekonomisk synpunkt omotiverade rivningar.

Samtidigt uppnås den fördelen att hyran inte kommer att bestämmas

enbart på grundval av nedlagda kostnader. Genom att hyreslagsförslagets

hyressättningsregler blir tillämpliga i stället för 3 § hyresregleringslagen

kommer hyresläget i jämförliga lägenheter att utgöra riktpunkten för

hyressättningen.

Förslaget till ny hyreslag innehåller i 15 § andra stycket en regel av

innehåll att hyresvärden är skyldig att med skäliga tidsmellanrum ombesörja

tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer till följd av

att bostadslägenhet försämras genom ålder och bruk. Regeln, som är ägnad

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

att garantera ett tillfredsställande lägenhetsunderhåll i det äldre lägenhetsbeståndet,

bör få gälla även i fråga om sådana orter för vilka hyresregleringen

behålls. I själva verket har regeln sitt främsta berättigande på dessa

orter. Detta torde kräva att hyresregleringslagens bestämmelser om rätt

till ändring av grundhyra på grund av förbättringsarbeten omprövas. En

sådan omprövning är motiverad även från andra utgångspunkter.

Enligt gällande hyresregleringslag (3 § andra stycket) kan eu lägenhets

grundhyra höjas endast genom beslut av hyresnämnden efter prövning

av omständigheterna i det enskilda fallet. Eu höjning får ske om lägenhetens

värde avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete eller

om annat skäl föreligger som är av jämförlig betydelse. Som en allmän förutsättning

för grundhyreshöjning med anledning av förbättringsarbete gäller

sålunda att arbetet skall ha medfört att lägenhetens värde ökats. Eu

standardförbättring av lägenheten skall ha skett. Sådana arbeten som inte

ökar lägenhetens värde eller som är att hänföra till lägenhetens löpande underhåll

kan däremot i princip inte föranleda höjning av grundhyra, även

om arbetena varit av betydande omfattning. Är arbetena delvis att anse

som ombyggnads- eller ändringsarbete som medför höjning av lägenhetens

värde och delvis att hänföra till normalt underhåll, skall en uppdelning

ske av kostnaderna för arbetet och i princip ingen hänsyn tas till

kostnaderna för underhållsarbetet vid bestämmandet av grundhyreshöjningen.

För stegringar i de löpande omkostnaderna för fastighetsförvaltning har

viss kompensation utgått till fastighetsägarna i form av generell hyreshöjning

enligt 5 § hyresregleringslagen. Denna höjning har till viss del utgjort

gottgörelse för ökade underhållskostnader. Det ligger i sakens natur att ett

sådant system för kompensation i fråga om ökade kostnader för fastighetsunderhåll

ofta ger ett otillfredsställande resultat i det individuella fallet.

I många fall har den generella kompensationen inte varit tillräcklig för att

medge behövligt underhåll. Å andra sidan har garantier saknats för att den

medgivna hyreshöjningen verkligen har använts för underhållsarbeten.

Det hittills tillämpade systemet har medfört att fastighetsunderhållet i

många fall begränsats och inriktats i första hand på sådana för fastighetens

bestånd speciellt vitala delar, såsom exempelvis tak, fasader, värmeanläggningar

och rörsystem, medan lägenheternas inre underhåll blivit

starkt eftersatt. I åtskilliga fall har även fastighetens yttre underhåll

försummats. Det bristande underhållet av en stor del av fastighetsbeståndet

medför risk för eu avsevärd kapitalförstöring samtidigt som det skapar

otrevnad för de hyresgäster som bor i fastigheterna.

Enligt min mening är det av väsentlig betydelse att nu skapa förutsättningar

för ett ökat fastighetsunderhåll. Detta gäller såväl det yttre underhållet

som det för hyresgästerna särskilt betydelsefulla lägenhetsunderhållet.

Man torde inte kunna räkna med att de nyssnämnda bestämmelserna i

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

hyreslagsförslaget om skyldighet för hyresvärden att med skäliga tidsmellanrum

ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer

tår avsedd verkan i fråga om lägenheter som är underkastade hyreskontroll

enligt hyresregleringslagen, om inte de nödvändiga ekonomiska förutsättningarna

för ett ökat fastighetsunderhåll föreligger även för dessa lägenheter.

Emellertid är det som jag redan antytt viktigt att bestämmelserna får

sådan utformning att det ökade ekonomiska utrymmet för förbättringsarbeten

ställs till förfogande endast i den mån sådana arbeten kommer till

stånd. Det är därför ofrånkomligt att välja en lösning som tar sikte på dec

enskilda lägenheten.

Sådant underhåll som medför att en viss lägenhets värde förbättras, såsom

t. ex. mera genomgripande målning, tapetsering och andra liknande reparationer

i lägenheten eller i fastigheten, bör liksom ombyggnads- och ändringsarbeten

av standardhöj ande slag ge rätt att påkalla hyreshöjning i det

enskilda fallet. Däremot bör kostnaderna för löpande mindre reparationer

inte föranleda några individuella hyreshöjningar utan medräknas vid avvägningen

av den allmänna hyresnivån och kostnadsökningar alltså även i

fortsättningen kompenseras genom generella tillägg till grundhyran. Av nu

anförda skäl bör möjligheterna att få den för lägenheten gällande hyran

höjd med anledning av förbättringsarbeten i lägenheten eller i fastigheten

utsträckas att omiatta även underhållsarbete som ökat lägenhetens värde

och ej varit av endast ringa omfattning.

Vid hyreshöjning på grund av förbättringsarbete, varmed avses även underhållsarbete

som nyss behandlats, bör i princip höjningens storlek beräknas

så att den motsvarar skälig förräntning och amortering av den

nedlagda kostnaden. Grunderna för beräkningen bör bestämmas med hänsyn

också till syftet att främja förbättringsarbeten i bostadsbeståndet. I

den mån den nedlagda kostnaden helt eller delvis är att anse som kostnad

för sedvanligt underhåll måste emellertid hänsyn tas till att redan

grundhyran inrymmer viss kompensation för underhållskostnader. Hur

stor hänsyn som skall tas härtill måste avgöras efter omständigheterna i det

särskilda fallet. Därvid måste beaktas å ena sidan att förslaget i denna del,

som jag nyss har anfört, syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar för

ett förbättrat lägenhetsunderhåll och å andra sidan att de ökade möjligheterna

till hyreshöjning på grund av förbättringsarbete inte får medföra

en höjning av den allmänna hyresnivån. Det är enligt min mening inte behövligt

och knappast heller möjligt att närmare ange efter vilka normer

en sådan bedömning bör ske. Denna fråga får överlämnas till rättstillämpningen.

Det bör vidare ankomma på den myndighet under vars överinseende

de i första instans prövande hyresregleringsorganens verksamhet står

— en fråga som jag återkommer till i det följande— att i mån av behov

efter samråd med bostadsstyrelsen meddela anvisningar för beräkning av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

hyreshöjningens storlek i dessa fall i likhet med vad som skett i fråga om

ombyggnads- eller ändringsarbete. Man har enligt min mening anledning

förvänta sig att partsorganisationerna på hyresmarknaden kommer att medverka

till att normer utbildas som kan tjäna till vägledning för de rättstillämpande

myndigheternas prövning.

Möjligheten att höja en lägenhets hyra bör inte vara ovillkorligt begränsad

till fall då den enskilda lägenhetens värde ökats genom förbättringsarbete.

En hyreshöjning kan redan f. n. komma i fråga när annat skäl av jämförlig

betydelse föreligger. Också ett förbättringsarbete som inte kan anses

omedelbart höja den enskilda lägenhetens hyresvärde kan sålunda föranleda

en höjning av hyran, om i visst fall särskilda skäl föranleder det. Med

stöd av denna bestämmelse bör en till förhindrande av kapitalförstöring nödvändig

upprustning av viss fastighet kunna föranleda hyreshöjning för lägenheterna

i fastigheten även till den del kostnaderna hänför sig till exempelvis

fastighetens tak, fasader, rörsystem, grundförhållanden och andra för

fastighetens bestånd vitala delar fastän arbetena inte omedelbart påverkar

de enskilda lägenheternas värde. Höjningens storlek bör i den mån arbetet

är att hänföra till underhåll och inte till standardförbättring bedömas efter

samma grunder som när det gäller underhållsarbete som omedelbart ökat

en enskild lägenhets värde.

F. n. gäller att varje fråga om hyreshöjning på grund av förbättringsarbeten

skall underställas hyresnämndens prövning. Med en sådan ordning

kommer rätten att få hyreshöjning till stånd på grund av underhållsarbete

att i hög grad tynga organisationen. I dagens läge synes det ej behövligt

att ha en så sträng priskontroll på hyresmarknaden. Det bör därför vara

tillräckligt att frågan om hyreshöjning på grund av förbättringsarbeten

prövas bara i sådana fall där tvist råder om höjningen eller part av annan

anledning önskar få frågan prövad. Detta moment av avtalsfrihet bör vara

begränsat till att gälla kompensation för att lägenheten ökat i värde genom

förbättringsarbete eller annan åtgärd av därmed jämförlig betydelse. Också

i fortsättningen bör det alltså vara förbjudet att i övrigt ta emot, träffa

avtal om eller begära högre hyra än den fastställda hyran. Av 4 § första

stycket hyresregleringslagen framgår att det redan f. n. finns möjlighet

att avtala om tillägg till denna hyra i viss begränsad utsträckning, nämligen

beträffande bränslekostnader och vissa vatten- och avloppsavgifter. Bestämmelser

om rätt att träffa avtal om ersättning utöver den fastställda

hyran på grund av förbättringsarbeten in. m. bör införas som ett särskilt

moment i samma paragraf. Hyresgäst, som åtagit sig att utge sådan ersättning,

bör ges rätt att få ersättningens skälighet prövad av hyresnämnden.

Därmed torde tillräckliga garantier skapas för att missbruk inte sker av

rätten att träffa avtal om ersättning för förbättringsarbeten.

Hyresregleringen grundas f. n. på att det för varje lägenhet finns en fastställd

grundhyra. Som grundhyra anses enligt 3 § första stycket hyresreg
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 63

Ieringslagen för lägenheter i hus som färdigställts före den 1 januari 1942

det hyresbelopp som lägenheten då betingade samt för lägenheter i senare

tillkomna hus den hyra som hyresnämnden fastställer. Grundhyran påverkas

inte av att fastighetsomkostnaderna ökas. Som redan har framgått

utgår i stället efter förordnande av Kungl. Maj :t med stöd av 5 § hyresregleringslagen

procenttillägg på grundhyran, s. k. generell hyreshöjning,

som kompensation för ökade omkostnader för fastighetsförvaltning.

Sedan början av 1950-talet har årligen fastställts procenttal enligt vilka

generell hyreshöjning får tas ut. I besluten om generell hyreshöjning liar

höjningen blivit alltmera differentierad på olika lägenhetskategorier och

systemet har numera blivit synnerligen svåröverskådligt. Detta har berott

främst på att kostnadsutvecklingen inte har varit enhetlig och att man har

eftersträvat att i möjligaste mån avpassa hyreshöjningens storlek efter

det beräknade behovet och att undvika alltför stor över- eller underkompensation.

För att fastställa vilken hyreshöjning som enligt gällande beslut om generell

hyreshöjning är tillämplig på en viss lägenhet fordras nu kännedom

om ett antal faktorer såsom lägenhetens ålder, finansieringsvillkoren, hyresnämndens

beräkning av grundhyror, storleken av den i grundhyran ingående

bränslekostnaden in. m. Det torde numera vara en allmän uppfattning

att besluten om generell hyreshöjning är så svåröverskådliga att uppenbara

fördelar skulle vara att vinna om systemet kunde förenklas. Ett

särskilt skäl för att nu genomföra en förenkling är att det fastighetsbestånd

för vilket hyresregleringen gäller, om förslaget att ta undan nyproduktionen

från regleringen genomförs, i fortsättningen inte kommer att

utvidgas med nya årgångar av lägenheter.

I tidigare sammanhang har den tanken framförts att systemet med generell

hyreshöjning skulle kunna förenklas väsentligt om basen för beräkning

av generell hyreshöjning ändrades till att avse den hyra som nu gäller.

Höjningen skulle alltså i fortsättningen bestämmas på grundval av en

ny bashyra i stället för grundhyra. Bashyran skulle i princip motsvara

grundhyran och den gällande generella hyreshöjningen.

En »nollställning» av hyrorna vid den nuvarande hyresnivån skulle inte

återverka på gällande hyresavtal. I den mån hyresvärden förut haft rätt att

ta ut grundhyran jämte generell hyreshöjning, skulle han i fortsättningen

vara befogad att uppbära bashyran jämte den generella hyreshöjning som

framdeles kan komma att fastställas. Ändringen i hyresregleringslagen skulle

vara av uteslutande teknisk natur och därför inte vara ägnad att påverka

avtalsläget. Däremot skulle självfallet behov göra sig gällande att ändra

hyresavtalen så att dessa kom att innehålla den för lägenheten gällande

bashyran. En sådan åtgärd skulle dock inte behöva genomföras omedelbart

utan kunna anstå till lämpligt tillfälle.

Skulle det nuvarande hyresläget i fortsättningen få bli grundval för be
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

slut om generell hyreshöjning, uppkommer frågan om det bör finnas möjlighet

att generellt inte bara höja utan även sänka hyrorna under detta nya

basläge, om fastighetsomkostnadernas utveckling skulle föranleda det.

Förhållandena torde knappast vara sådana att detta är behövligt. Liksom

hittills bör emellertid givetvis den för visst år beslutade generella höjningen

kunna sänkas för senare år.

Jag föreslår mot bakgrunden av det anförda att den grundhyra som

gäller vid utgången av år 1968 jämte då utgående generell hyreshöjning

— innefattande såväl normal räntekompensation som i förekommande fall

tilläggskompensation — skall gälla som bashyra i fortsättningen.

Bestämmelserna i hyresregleringslagen om priskontroll äger inte tilllämpning

på upplåtelse av lägenhet i hyresvärden tillhörigt hus för vilket

utgår sådant statligt lån som är förenat med villkor om begränsning av

rätten att ta ut hyra och slutligt beviljats efter den 31 december 1956 samt

inte uppsagts till betalning. Sådant villkor gäller i huvudsak för lägenheter

i hus som ägs av enskilda personer eller företag. För dessa lägenheter utövas

i stället hyreskontroll av det lånebeviljande organet. Som en följd av

att nyproduktionen föreslås undantagen från hyresregleringen bör låneorganens

befattning med hyreskontrolien upphöra. Denna bör på hyresreglerade

orter ersättas med hyresregleringslagens bestämmelser såvitt gäller

statsbelånade hus som färdigställts före utgången av år 1968. För sådana

hus där det statliga lånet beviljats efter den 31 december 1956 bör som bashyra

gälla den hyra som enligt det lånebeviljande organets beslut högst får

tas ut jämte medgiven generell hyreshöjning. Om huset färdigställts före

utgången av år 1968 men statligt lån beviljas senare, bör det ankomma på

låneorganet att fastställa den hyra som högst fått tas ut om lånet beviljats

före utgången av år 1968.

Till den närmare utformningen av reglerna om bestämmande av bashyra

i olika fall återkommer jag i det följande.

Frågorna om besittningsskyddet enligt hyresregleringslagen och om förfarandet

för behandling av hyresregleringsärenden är av sådan natur att

de inte kan bedömas förrän ställning tagits till spörsmålet om förfarandet

i hyrestvister i allmänhet.

Det i prop. 1967: 141 upptagna förslaget till ny hyreslag innehöll bland

övergångsbestämmelserna vissa regler om begränsning under en övergångstid

av den eventuella hyreshöjning som kunde komma att utgå i samband

med avvecklingen av hyresregleringen och övergången till ett friare hyressättningssystem.

Reglerna innebar följande. Om den hyra som utgick vid

hyrestidens slut understeg hyran för lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet var likvärdiga, var hyresgästen inte skyldig att godta högre höjning

av hyran än som motsvarade skälig andel av skillnaden mellan utgående

hyra och hyran för likvärdiga lägenheter. Andelen skulle bestämmas så

att lägenhetens hyra vid övergångstidens slut var anpassad till hyran för

s. 65 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

65

likvärdiga lägenheter. Syftet med reglerna, som i det läge som nu uppkommit

inte är behövliga, var att tillförsäkra hyresgästerna en mjuk övergång

till den nya hyressättningen.

Motsvarande behov kan göra sig gällande vid en kommande avveckling

av hyresregleringen. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t får befogenhet att

i samband med beslut om att hyresregleringslagen skall upphöra att gälla

för viss eller vissa orter eller för visst eller vissa slag av lägenheter förordna

om sådan begränsning under en övergångstid av det belopp, med vilket

hyran får höjas vid förlängning av hyresavtal, att hyran vid övergångstidens

slut är anpassad till hyran för likvärdiga lägenheter. Kungl. Maj :t

bör alltså få bestämma såväl övergångstidens längd som förordnandets tilllämpningsområde.

Ett sådant förordnande bör kunna komma till användning

även vid en slutgiltig avveckling av hyresregleringen. Bestämmelserna

bör gå in som ett tredje stycke i 2 § lagen den 7 december 1956 (nr 567)

med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört.

Det centrala spörsmålet hur förfarandet i hyrestvister bör vara utformat

kommer i viss mån i ett annat läge som följd av att hyresregleringen behålls

inom en mycket betydande sektor av hyresmarknaden.

I förslagen till hyreslag och hyresnämndslag förordades sammanfattningsvis

att förfarandet i hyrestvister skulle regleras på följande sätt. I varje

län skall i princip finnas en hyresnämnd. Nämnden består av lagfaren ordförande

och två andra ledamöter. Av de senare ledamöterna skall den ene

vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre väl förtrogen

med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan

lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Nämndens primära uppgift är att medla i uppkommande hyrestvister.

Dessutom skall nämnden pröva bl. a. tvister om överlåtelse av hyresrätt,

upplåtelse av lägenhet i andra hand, besittningsskydd och hyressättning.

Som regel kan hyrestv-ist dras under domstols prövning. Tvisten skall enligt

huvudregeln tas upp av rätten för den stad som är säte för länsstyrelsen i

det län där fastigheten är belägen. Tvister om överlåtelse av hyresrätt och

upplåtelse av lägenhet i andra hand och i allmänhet även hyressättningstvister

prövas slutligt av underrätt. Tvister om besittningsskydd avgörs slutligt

av hovrätt.

Genom att hyresregleringen behålls för en betydande del av hyresmarknaden

blir belastningen på de organ som har att behandla tvister enligt den

permanenta hyreslagen mindre. Det kan därför göras gällande att skälen

för en särskild förprövning av hyrestvisterna hos hyresnämnder före den

rena domstolsprövningen har förlorat i styrka. Vad som hitintills förekommit

i detta lagstiftningsärende ger emellertid starkt stöd för att det föreslagna

förfarandet är det mest lämpliga. Detta gäller även om påfrestningarna

på organisationen i inledningsskedet vid tillämpningen av den

5 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 50

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

nya hyreslagstiftningen inte blir så stora som beräknats i prop. 1967: 141.

Att nu föra fram ett förslag till permanent förfarande i hyrestvister enligt

vilket prövningen av tvisterna uteslutande skulle tillkomma domstolarna

utan att dessa tillförs företrädare för partsintressena på hyresmarknaden

är knappast tänkbart. Alternativet att ge den första domstolsinstansen

särskild sammansättning i hyrestvister bör av skäl som utförligt har redovisats

i förslaget till ny hyreslag inte heller genomföras. Jag anser alltså

att det föreslagna förfarandet i hyrestvister alltjämt är väl ägnat att läggas

till grund för lagstiftning. Bortsett från några jämkningar av formell natur

bör därför förslaget till hyreslag även såvitt avser förfarandet ha samma

innehåll som det förslag prop. 1967: 141 innehöll. Motsvarande gäller förslaget

till lag om hyresnämnder.

Om man behåller de kommunala hyresnämnderna för tillämpning av

hyresregleringslagen skulle man med detta ställningstagande få två parallella

organisationer med nämnder som har en i huvudsak likartad sammansättning.

En sådan ordning är uppenbarligen föga rationell. Ur rent ekonomisk

synvinkel och från personalsynpunkt är olägenheterna betydande.

Mycket talar således för att en samordning sker. I själva verket underlättar

vissa av de tidigare reformförslagen angående hyresregleringen

en sådan samordning.

Jag har redan förordat att hyresregleringen skall avvecklas för all nyproduktion

och att dessutom lägenheter som undergått omfattande ombyggnad

skall kunna undantas från regleringen. Som följd härav bortfaller i

fortsättningen flertalet ärenden angående fastställande av grundhyra på

grundval av byggnadskostnaderna. Därmed föreligger inte längre något

starkt behov av att prövningsorganen har lokal anknytning till varje kommun.

De återstående ärendena angående grundhyra kommer att ofta vara

av relativt enkel beskaffenhet och kan i och för sig utan någon större olägenhet

läggas över på den statliga nämndorganisationen.

En mycket betydande grupp av ärenden hos de nuvarande kommunala

hyresnämnderna gäller ogiltigförklaring av uppsägning och tvångsförlängning

av hyresavtal, dvs. tvister om besittningsskyddet. Prövningen av dessa

ärenden är likartad den prövning som de statliga hyresnämnderna kommer

att utöva enligt hyreslagen i besittningsskyddstvister beträffande bostadslägenheter.

Något hinder föreligger knappast att föra över även dessa

uppsägningsärenden på den nya organisationen. En sådan åtgärd aktualiserar

emellertid frågan om det finns skäl att ha ett besittningsskyddssystem

för bostadslägenheter inom hyresregleringen vid sidan av hyreslagens

motsvarande bestämmelse. Besittningsskyddet för bostadshyresgäst

är enligt förslaget till hyreslag, åtminstone såvitt gäller orter med

mera påtaglig bostadsbrist, likvärdigt med hyresregleringslagens besittningsskydd.

I vissa avseenden är det t. o. in. överlägset. Detta gäller sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 \år 1068 67

skilt bostadsupplåtelser i anslutning till arbetsanställning. Härom vill jag

anföra följande. .

Beträffande lägenheter som upplåts i anslutning till arbetsanställning,

dvs. lägenheter som hyrs genom s. k. kopplade avtal,''finns f. n. ett ganska

bristfälligt besittningsskydd. Sålunda anses hyresgästen i allmänhet inte

berättigad till förlängning av hyresavtalet enligt hyresregleringslagen, om

anställningen har upphört. Motsvarande gäller enligt besittningsskyddslagen.

När det gäller de egentliga tjänstebostadsupplåtelserna, alltså bostadsupplåtelse

som utgör endast ett moment; i ett rent tjänsteavtal, föreligger

över huvud taget inte något hyresrättsligt besittningsskydd, eftersom sådana

upplåtelser faller utanför hyreslagstiftningen. Förslaget till ny hyreslag innebär

att tjänstebostadsupplåtelserna förs in under hyreslagen och att besittningsskyddet

förstärks i väsentlig grad beträffande kopplade avtal i allmänhet.

Som huvudprincip föreslås gälla att arbetstagaren/hyresgästen får

samma besittningsskydd som varje annan bostadshyresgäst, om hyresförhållandet

varat längre än tre år. Även i andra avseenden förbättras hans

rättsställning. • ;

Skulle besittningsskyddet enligt hyresregleringslagen i stället för hyreslagens

motsvarande bestämmelser gälla beträffande hyresförhållanden som

alltjämt är underkastade hyresreglering, blir följden att hyresgäster med

kopplade avtal inte skulle komma i åtnjutande av de nu antydda fördelarna.

På bristorter där besittningsskyddet är av vital betydelse för hyresgästen

skulle alltså den som fått lägenhet upplåten, dill sig i anslutning till

arbetsanställning ha ett väsentligt sämre rättsskydd §n det som i motsvarande

fall skulle gälla på en ort med god tillgång på bostadslägenheter,

En sådan ordning kan uppenbarligen inte accepteras; En lösning på problemet

är att i hyresregleringslagen införa samma besittningsskyddsbestämmelser

beträffande kopplade avtal söm i förslaget'' till ny hyreslkg.

Detta skulle emellertid innebära ett högst betydande ingrepp i förstnämnda

lag. Inte bara besittningsskyddsbestämmelserria1 skulle behöva ändras

utan dessutom skulle krävas ätt lagens giltighetsomrädé utsträcktes även

till de egentliga tjänstebostadsupplåtelserna, vilka sohf nämnts nu inte omfattas

av regleringen. En sådan lösning skulle oökså innebära att tvisterj

för vilka likartade besittningsskyddsreglér gällde, skulle''komma att avgöras,

av olika prövningsorgan och eniigt olika förfårändéregler allteftersom tvisten

rörde en lägenhet i hyresreglerad ort eller annan lägenhet. Det nu sist

diskuterade alternativet synes därför knappast kunna komma i fråga.

Av vad som anförts nu framgår att det är en fördel, om hyreslagens besittningsskyddsbestämmelser

vinner tillämpning i fråga om bostadsupplåtelser

som omfattas av hyresregleringen. Om hyreéfegleringslagens motsvarande

bestämmelser upphävs, kommer denna lagk innehåll att beträffande

bostadslägenheter väsentligen vära begränsat till hyresprisko ntrol
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

len. Denna kontroll får samordnas med hyreslagens besittningsskyddsbestämmelser.

Lämpligen synes detta kunna ske i den formen att hyresspärren

helt ersätts med priskontrollen. I sak betyder detta att hyresgästen vid förlängning

av hyresavtal inte blir skyldig att godta högre hyra än som följer av

hyresregleringslagens bestämmelser. En övergång till hyreslagens besittningsskydd

i fråga om bostadslägenheter får till följd att sådant skydd inte

kommer att gälla för lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad

(jfr 45 § första stycket 2 förslaget till ny hyreslag). I sin tur för detta med

sig att hyresregleringen inte kan behållas för sådan lägenhet. Eftersom det

i dag i princip råder avtalsfrihet för detta hyresobjekt, torde en sådan ordning

kunna godtas.

Vad jag nu har anfört visar att en organisatorisk samordning bör ske

i fråga om behandlingen av tvister enligt hyresregleringslagen och hyresIagen.

Jag föreslår att de uppgifter som i fortsättningen skulle ha vilat på de

kommunala hyresnämnderna läggs över på de statliga nämnderna och att

som en konsekvens härav besittningsskyddsbestämmelserna beträffande

bostadslägenheter i hyresregleringslagen upphävs. De kommunala nämnderna

bör dock övergångsvis finnas kvar för att behandla sådana ärenden

enligt hyresregleringslagen som är att hänföra till tiden före den nya lagstiftningens

ikraftträdande. Hyresrådet bör bestå som överinstans i hyresregleringsärenden.

Med den nu föreslagna organisatoriska samordningen löses de förut berörda

problemen angående kopplade avtal samt bytesrätt och vissa andra

överlåtelse- och upplåtelsefall. I dessa hänseenden blir den nya hyreslagen

tillämplig såväl materiellt som förfarandemässigt även beträffande lägenhetsupplåtelser

på orter som omfattas av hyresregleringen.

Sammanfattningsvis vill jag om det nu framlagda förslaget anföra följande.

Hyresregleringen behålls både i fråga om bostadslägenheter och lokaler

på de orter där den nu gäller. Detta innebär bl. a. att någon ändring i hyresnivån

där inte kommer i fråga i annan mån än som följer av de regler, som

gäller om kompensation för ökade omkostnader för fastighetsförvaltningen.

Det innebär vidare att det också i fortsättningen är förbjudet för

hyresvärden att ta emot, träffa avtal om eller begära högre hyra än den

fastställda.

De tidigare framlagda förslagen om förstärkt besittningsskydd och legal

bytesrätt för bostadshyresgäst, om förbättring av rättsskyddet för hyresgäst

som hyr tjänstebostad, om vidgad rätt för hyresgäst att överlåta hyresrätten

och att upplåta lägenheten i andra hand och om vidgad skyldighet för hyresvärd

att underhålla lägenheten genomförs för hela landet. I nu angivna

hänseenden skiljer sig det nya förslaget från det tidigare endast genom att

den legala bytesrätten utsträcks till att gälla även orter utan påtaglig bostadsbrist.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

För att anpassa hyresregleringen till dessa nya regler genomförs vissa begränsade

reformer inom hyresregleringens ram. Sålunda öppnas möjlighet

för hyresvärd och hyresgäst att, liksom f. n. gäller i fråga om ersättning för

bränsle-, vatten- och avloppskostnader, träffa avtal om ersättning för förbättringsarbeten,

inbegripet förbättrat underhåll. Om avtal inte kan träffas

om sådan ersättning, måste hyresvärden gå till hyresnämnden för att få ersättningen

godkänd. Även om hyresgästen har åtagit sig att utge ersättning

för förbättringsarbeten, har han rätt att få ersättningen prövad av hyresnämnden.

Därmed skapas garantier för att missbruk inte sker av möjligheten

att träffa avtal om ersättning för förbättringsarbeten.

För att förenkla den nuvarande omständliga och svåröverskådliga proceduren

med generella hyreshöjningar genomförs en nollställning av hyrorna

per den 31 december 1968. Den grundhyra jämte generell hyreshöjning som

då utgår blir en bashyra, som — utöver vad som motiveras av förbättrat

underhåll — inte kan höjas på andra grunder än som gäller nu.

Från hyresregleringen undantas lägenheter som färdigställts efter utgången

av år 1968. För hyrorna i dessa lägenheter kommer i stället hyreslagens

regler att gälla. Detta innebär att hyrorna inte som f. n. bestäms uteslutande

med hänsyn till de faktiska produktionskostnaderna utan anpassas till det

allmänna hyresläget i nyproduktionen. Framför allt genom att de allmännyttiga

bostadsföretagen är prisledande på detta område och genom att vid

hyresprövningen jämförelser görs med ett stort bestånd av lägenheter finns

förutsättningar att kravet på rimliga hyror i det nyproducerade lägenhetsbeståndet

skall bli bättre tillgodosett än f. n. I motsats till vad som nu är

förhållandet kommer alltså inte produktionskostnaderna i det enskilda fallet

att vara bestämmande för hyressättningen.

I konsekvens med vad som föreslås beträffande nyproduktionen öppnas

möjlighet att från hyresregleringens tillämpning undanta hus som undergår

omfattande ombyggnad. För att undvika oklarhet utformas detta undantag

som en dispensregel. Hyresnämnden skall på begäran av hyresvärd eller hyresgäst

förklara om visst ombyggnadsarbete är så omfattande att hyresregleringen

inte längre skall gälla. En sådan regel skapar möjlighet för de hyresreglerande

myndigheterna att främja underhåll och förbättring av det äldre

fastighetsbeståndet samtidigt som kontrollen över detta fastighetsbestånd i

övrigt behålls.

Från hyresregleringen undantas möblerade rum. Beträffande dessa hyresobjekt

råder redan i dag i princip avtalsfrihet.

Slutligen får Kungl. Maj:t befogenhet att i samband med beslut om att

hyresregleringslagen skall upphöra att gälla för viss eller vissa orter eller

för visst eller vissa slag av lägenheter förordna om sådan begränsning under

en övergångstid av det belopp med vilket hyran får höjas vid förlängning

av hyresavtal att hyran vid övergångstidens slut är anpassad till

hyran för likvärdiga lägenheter. Det ankommer alltså på Kungl. Maj:t

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 åt 1968

att bestämma såväl övergångstidens längd som förordnandets tillämpningsområde.

Denna övergårigsanordning motsvarar de övergångsregler som det

tidigare förslaget innehöll med den ändringen att någon övergångstid inte

fixeras i lagen. • ''

Hyresregleringslagen, söm nu gäller t. o. m. den 31 december 1968, förlängs

i den sålunda föreslagna1 utformningen med tre år, dvs. t. o. m. den 31

december 1971.

Vad gäller förfarandet i hyresmål genomförs den tidigare föreslagna organisationen

med statliga hyresnämnder. De kommunala hyresnämnderna

upphör efter en övergångstid. Arbetsbelastningen på de nya hyresnämnderna

beräknas bli i stort sett av samma omfattning som förutsatts vid ett genomförande

av det tidigare förslaget. Hyresrådet består som besvärsinstans i

fråga om ärenden enligt hyresregleringslagen. Det tillkommer också hyresrådet

att utfärda anvisningar för hyresnämnderna och fullgöra vissa administrativa

uppgifter: : 1

Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1969.

■ Speejalmptivering

Utskottet hänvisar till propositionen s, 7.0—:86.

Lagrådsbeliandlingen

Beträffande lagrådet uttalanden och departementschefens ställningstaganden

härtill hänvisas till propositionen s. 99—113.

- 1067 års riksdag

Som närmare framgår av nu förevarände proposition föreslog Kungl.

Maj :t hösten 1967 genom eu den 6 september samma år dagtecknad proposition,

nr 141, att hyresregleringen skulle avvecklas för hela landet vid utgången

av år 1968 och ätt en ny hyreslag skulle träda i kraft den 1 januari

1969. Kungl. Maj :t föreslog i anslutning härtill riksdagen att antaga lag

angående ändring i hyreslagen jämté vissa därtill hörande ändringar i lagen

om kollektivavtal och rättegångsbalken (förslagen angivna under 1), 6) och

7) i propositionen). Förslagen överensstämde såvitt avsåg kollektivavtälslagen

och rättegångsbalken helt och såvitt avsåg nyttjanderättslagen nära

med de nu framlagda1 lagförslagen. I propositionen föreslogs vidare att giltighetstiden

för hyresregleringslagen, bostadsrättskontrollagen och besittningsskyddslagen

(lagförslagen angivna under 2), 3) och 4) i propositionen)

skulle förlängas: t. o. m. den 31 december 1968 och att giltighetstiden

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

för lagen med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad

(punkt 5) skulle förlängas t. o. m. den 31 december 1989.

Genom en den 5 december 1967 dagtecknad skrivelse återkallades propositionen

såvitt avsåg de under 1), 6) och 7) angivna lagförslageh.

I anledning av skrivelsen väcktes motioner med yrkanden om helt bifall

till propositionen, respektive bifall till denna med vissa ändringar.

Utskottet behandlade propositionen och skrivelsen jämte motioner ävensom

vissa fristående motioner rörande hyreslagstiftningen i utlåtande nr 58

år 1967.

Utskottet förklarade sig inte ha något att erinra mot den gjorda återkallelsen

och hemställde att riksdagen skulle lämna sitt samtycke till den (A

i utskottets hemställan). Utskottet ansåg vidare att propositionen i vad avsåg

de lagförslag, som gällde fortsatt hyresreglering, borde bifallas och hemställde

att riksdagen skulle antaga de under 2)-—5) i propositionen angivna

lagförslagen med viss jämkning (B i utskottets hemställan). Utskottet ingick

härpå i behandling av dels de i anledning av Kungl. Maj :ts skrivelse

väckta motionerna med yrkande om bifall till propositionen, dels de i anledning

av propositionen väckta motionerna och hemställde att riksdagen

med vissa ändringar skulle antaga de i propositionen under 1), 6) och 7)

angivna lagförslagen (C—H i utskottets hemställan). Utskottet behandlade

vidare vissa fristående motioner (I, K, L och M i utskottets hemställan).

Slutligen hemställde utskottet under punkt N att vissa motioner i vad de

ej kunde anses besvarade genom vad utskottet i det föregående anfört och

hemställt icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid C—H i utskottets hemställan avgiven, med II betecknad reservation

anfördes att utskottet med den ståndpunkt det intagit beträffande återkallelsen

saknade anledning att ingå i saklig prövning av propositionen i

återkallade delar och de motioner som väckts i anledning av propositionen

och skrivelsen. I reservationen hemställdes att riksdagen skulle avslå nu

ifrågavarande motionsyrkanden.

Under hänvisning till nyssnämnda ståndpunkt avgavs reservationer (XII,

XIII och XIV) beträffande utskottets motivering i fråga om punkterna I, L

och M.

Utskottet hänvisar i övrigt till utlåtandet.

Vid ärendets avgörande i kamrarna blev resultatet att riksdagen dels biföll

utskottets hemställan under punkterna A och B samt K och N, dels biföll

den vid punkterna C—H avgivna reservationen, dels ock biföll utskottets

hemställan under punkterna I, L och M med godkännande av de motiveringar

som föreslagits i reservationerna XII, XIII och XIV (rskr. 407).

Genom en den 10 november 1967 dagtecknad proposition, nr 171, föreslog

Kungl. Maj :t riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag

om hyresnämnder.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

I anledning av propositionen väcktes tre motioner.

Propositionen återkallades genom den förut nämnda skrivelsen, nr 174.

I anledning av skrivelsen väcktes motioner, vari yrkades att riksdagen

skulle godkänna propositionen.

Utskottet behandlade propositionen och skrivelsen jämte motioner i utlåtande

nr 59 år 1967.

Utskottet förklarade sig inte ha något att erinra mot återkallelsen och

hemställde att riksdagen skulle lämna sitt samtycke till den (A i utskottets

hemställan). Det oaktat ingick utskottet i behandling av dels de i anledning

av skrivelsen väckta motionerna med yrkanden om godkännande av propositionen,

dels de i anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet

hemställde i denna del att riksdagen med avslag på vissa motioner skulle antaga

förslaget till lag om hyresnämnder (B i utskottets hemställan).

I en vid B i utskottets hemställan avgiven, med II betecknad reservation

anfördes att utskottet med den ståndpunkt det intagit beträffande återkallelsen

saknade anledning att ingå i saklig prövning av propositionen och de

motioner som väckts i anledning av denna och skrivelsen. Reservanterna

hemställde att riksdagen skulle avslå ifrågavarande motioner.

Utskottets hemställan bifölls utom så till vida att riksdagen biföll reservationen

II.

Utskottet

I propositionen framläggs förslag till ny hyreslag, vilket i huvudsak är

likalydande med det föregående år framlagda förslaget i ämnet. Samtidigt

föreslås att giltighetstiden för hyresregleringslagen förlängs till utgången

av år 1971 och att lagen ändras i vissa hänseenden. Vissa bestämmelser i den

nya hyreslagen, huvudsakligen rörande hyressättningen, skall icke tillämpas

på upplåtelser, för vilka hyresregleringslagen gäller. För handläggning

av hyrestvister tillskapas en ny organisation bestående av statliga regionala

hyresnämnder.

Hyresregleringslagen m. m.

Utskottet behandlar först vissa allmänna spörsmål, som har samband

med frågan om fortsatt hyresreglering.

I propositionen anförs att frågan om en total avveckling av hyresregleringen

f. n. saknar aktualitet, och att det inte heller finns anledning att

närmare gå in på frågan om en eventuell fortsatt successiv avveckling av

regleringen. Enligt vad departementschefen anför får saken tas upp i ett

senare sammanhang.

I motionerna I: 888 av herr Holmberg m. fl. och II: 1146 av herr Bohman

s. 73 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

73

m. fl. yrkas i huvudsak — under åberopande av de olägenheter i olika hänseenden

som hyresregleringen förmenas medföra — att hyresregleringslagen

jämte anslutande lagar skall ges förlängd giltighet endast till och med

utgången av år 1969 och att den nya hyreslagen med vissa ändringar beträffande

övergångsbestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1970.

I motionerna I: 894 av herr Lundberg och II: 1155 av fru Sundberg hemställes

att förlängningen av giltighetstiden för hyresregleringslagen i enlighet

med tidigare praxis skall omfatta två år, dvs. att förlängningen skall

gälla till utgången av år 1970.

I fyra motionspar berörs frågan om avveckling av hyresregleringen och

yrkas att riksdagen begär förslag till eller uttalar sig för en fortsatt successiv

avveckling av denna reglering. Sådana yrkanden framställs dels i de fristående

motionerna I: 417 av herr Bengtson m. fl. och II: 523 av herr Gustafsson

i Skellefteå m. fl., dels i de fristående motionerna I: 487 av herrar

Enarsson och Lundberg samt II: 614 av fröken Ljungberg m. fl., dels i motionerna

I: 887 av herr Bengtson m. fl. och II: 1147 av herr Hedlund m. fl.

och dels i motionerna I: 895 av herrar Stefanson och Tistad samt II: 1154

av herr Nyberg m. fl. I motionerna I: 703 av herr Åkerlund och II: 897 av

herr Åkerlind föreslås att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t hemställa om

omedelbar avveckling av hyresregleringen beträffande en- och tvåfamilj svillor.

Utskottet har uppfattningen att en total avveckling av hyresregleringen

under i huvudsak de former som i motsvarande ärende övervägdes vid föregående

års riksdag i och för sig fortfarande är sakligt motiverad. En förutsättning

för en dylik avveckling är dock att en förhållandevis bred politisk

enighet härom kan åstadkommas. Då förutsättningar för en sådan inte synes

föreligga, återstår endast att förlänga giltighetstiden för hyresregleringslagen.

Mot den föreslagna tiden för förlängningen, tre år, har utskottet,

mot bakgrunden av vad utskottet nedan föreslår beträffande fortsatt

successiv avveckling av regleringen, ingen erinran.

Utskottet avstyrker med hänsyn till vad nu sagts motionerna I: 888 och

II: 1146 samt I: 894 och II: 1155.

Vad gäller frågan om fortsatt successiv avveckling av regleringen vill utskottet

anföra följande.

Hyresregleringslagstiftningen tillkom för att mildra verkningarna av den

brist på bostäder och andra lägenheter som under krigsförhållandena i början

på 1940-talet uppstod på grund av en markant minskning av byggnadsproduktionen.

Det var då av såväl sociala som samhällsekonomiska skäl

angeläget att motverka en höjning av hyresnivån. Sålunda framhölls, att

en mera avsevärd hyreshöjning skulle vålla stora ekonomiska svårigheter,

särskilt som befolkningens realinkomster blivit minskade på grund av kristidsförhållandena.

Det ansågs vidare angeläget att hindra en avsevärd hyresökning

på grund av de inflatoriska förhållanden som skulle följa därav.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 196S

Regleringen har alltså en tydlig kristidskaraktär, och det är givet att den

förr eller senare måste avvecklas.

Under den tid lagstiftningen varit i kraft har läget självfallet ändrats i

många avseenden. Alltjämt råder dock på vissa orter en betydande bostadsbrist.

Särskilt gäller detta de största och mest expansiva regionerna. Å andra

sidan har en förbättrad jämvikt på bostadsmarknaden inträtt på åtskilliga

mindre och medelstora orter. Bl. a. mot bakgrund härav har sedan år

1956 pågått en successiv avveckling av hyresregleringen. Sålunda har genom

beslut vid olika tillfällen såväl en regional som kategorimässig avveckling

av hyresregleringen skett. De ändringar i hyresregleringslagen som Kungl.

Maj :t nu föreslår och som utskottet enligt vad nedan framgår tillstyrker

innebär ej oväsentliga lättnader i det nuvarande kontrollsystemet och utgör

på sitt sätt ett betydelsefullt steg mot friare förhållanden på bostadsmarknaden.

Utskottet finner det emellertid angeläget att vid sidan av dessa lättnader

den regionala och kategorimässiga avvecklingen av hyresregleringen

fortsätter. Något förhållande som kan motivera att den sedan lång tid tillbaka

pågående avvecklingen nu avbryts har enligt vad utskottet kunnat

finna inte inträffat.

Med hänsyn till vad nu sagts förordar utskottet att den successiva avvecklingen

av hyresregleringen fortsätter. Vad utskottet anfört torde böra ges

Kungl. Maj :t till känna.

Genom utskottets ställningstagande får yrkandet i motionerna I: 703 och

II: 897 anses i huvudsak tillgodosett.

Utskottet övergår nu till frågorna om ändringar i hyresregleringslagen.

Propositionsförslaget innebär att hyresregleringen behålls både i fråga

om bostadslägenheter och lokaler på de orter där regleringen nu gäller. På

sådan ort kan alltså det allmänna hyresläget inte ändras i annan mån än

som följer av hyresregleringslagens bestämmelser om kompensation för

ökade omkostnader för fastighetsförvaltningen. Det är vidare även i fortsättningen

förbjudet för hyresvärden att ta emot, träffa avtal om eller begära

högre hyra än den fastställda. För bostadslägenheter föreslås att den

nya hyreslagens besittningsskyddsregler skall gälla. För lokaler behålls besittningsskyddet

enligt hyresregleringslagen.

De föreslagna ändringarna i hyresregleringslagen innebär i övrigt i huvudsak

följande.

Möjlighet öppnas för hyresvärd och hyresgäst att träffa avtal om ersättning

för förbättringsarbeten, inbegripet förbättrat underhåll. Om avtal inte

kan träffas om sådan ersättning, måste hyresvärden gå till hyresnämnden

för att få ersättningen godkänd. Även om hyresgästen har åtagit sig att utge

ersättning för förbättringsarbeten, har han rätt att få ersättningen prövad

av hyresnämnden. Från hyresregleringen undantas lägenheter som färdigställts

efter utgången av år 1968. För hyrorna i dessa lägenheter kommer

i stället hyreslagens regler att gälla. Möjlighet öppnas att från hyresregle
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

75

ringens tillämpning undanta hus som undergår omfattande ombyggnad.

För att undvika oklarhet utformas detta undantag som en dispensregel. Hyresnämnden

skall på begäran av hyresvärd eller hyresgäst förklara om visst

ombyggnadsarbete är så omfattande att hyresregleringen inte längre skall

gälla. Från hyresregleringen undantas lägenheter, som utgör del av upplåtarens

bostad. Beträffande dessa hyresobjekt råder redan i dag i princip

avtalsfrihet. Slutligen genomförs en nollställning av hyrorna per den 31 december

1968 genom inräknande av då utgående generella tillägg. Den grundhyra

jämte generell hyreshöjning som då utgår, kallad bashyra, blir i princip

grundvalen för eventuell kommande kompensation för ökade förvaltningsomkostnader.

I motionerna I: 896 av herr Werner och II: 1149 av herr Karlsson i Huddinge

m. fl. hävdas att lagförslaget och de i propositionen anförda synpunkterna

kommer att leda till att det blir »fritt fram för hyreshöjningar». Motionärerna

yrkar därför avslag på propositionen i vad däri öppnats möjligheter

dels att höja bashyra på grund av underhållsarbete och att träffa avtal

om ersättning för sådant arbete, dels att från hyresregleringen undanta hus

som undergått omfattande ombyggnad. Motionärerna yrkar avslag på propositionen

också såvitt avser reglerna om fastställande av bashyra i vissa

fall och förslaget att hyresregleringens regler om besittningsskydd för bostäder

skall upphävas.

I motionerna I: 893 av herr Lundberg och II: 1151 av fröken Ljungberg

yrkas att 3—5 §§ hyresregleringslagen skall upphöra att gälla och att hyreskontrollen

för underlättande av dess slutliga avveckling i stället skall

ske enligt 6 §. Denna paragraf är f. n. tillämplig i huvudsak bara på bostäder,

som hyrs ut i möblerat skick. Om hyran för sådan bostad är avsevärt

högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleder,

äger hyresnämnden sätta ned hyran efter vad som anses skäligt. Prövningen

sker först om hyresgästen själv tar initiativ genom att vända sig till hyresnämnden.

I motionerna 1:889 av herr Lundberg och II: 1143 av herr Bengtson i

Solna berörs en fråga rörande övergångsbestämmelserna till ändringarna

i hyresregleringslagen. Enligt punkt 6 i dessa bestämmelser skall reglerna

om höjning av bashyra på grund av underhållsarbete och om avtal om ersättning

icke äga tillämpning på arbete som avslutats före utgången av år

1968. Motionärerna anför att de föreslagna bestämmelserna är ägnade att

leda till att volymen underhållsarbeten kommer att ligga på en låg nivå

fram till slutet av innevarande år. De anser det vara en fördel att sådana

arbeten kommer i gång snarast möjligt och hemställer mot bakgrunden

härav att nämnda punkt 6 kompletteras så att de nya reglerna blir tillämpliga

på alla arbeten som påbörjats efter den 31 maj 1968.

I motionerna I: 880 av herr Dahlberg och fru Lundblad samt II: 1135 av

herr Svenning m. fl. behandlas två frågor rörande tillämpningen av regler
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år i968

na om höjning av bashyra på grund av underhållsarbete. Motionärerna anför

att vid prövning av begäran om sådan höjning hänsyn bör tas till att

viss kompensation för ökade underhållskostnader utgått i form av generell

hyreshöjning. Vidare bör enligt motionärernas mening i de fall underhållet

eftersatts under lång tid oaktat de ekonomiska betingelserna för reparationer

varit för handen skälig hänsyn tas till denna omständighet. Fastighetsägaren

bör i sådana fall icke äga rätt till samma hyreshöjning som

om underhåll skett i normal omfattning.

Propositionsförslaget i denna del har i första hand till syfte att anpassa

hyresregleringen till bestämmelserna i den nya hyreslagen. En sådan anpassning

torde vara nödvändig. Översynen av lagen har hållits inom tämligen

snäva gränser, och de farhågor för obefogade hyreshöjningar till följd därav,

som uttryckts i motionerna I: 896 och II: 1149, synes vara överdrivna. Vad

gäller besittningsskyddet delar utskottet departementschefens uppfattning,

att det är en fördel om hyreslagens bestämmelser vinner tillämpning i fråga

om bostadsupplåtelser, som omfattas av hyresregleringen. Den övergång till

det s. k. 6 §-systemet som förordats i motionerna I: 893 och II: 1151 torde

till sina verkningar till stor del kunna jämställas med en total avveckling

av hyresregleringen. Som ovan framgår har utskottet inte ansett det lämpligt

att förorda att ett sådant steg nu tas.

De i de fristående motionerna I: 143 av herr Lundberg och II: 126 av

herr Werner framställda yrkandena, vilka gäller möjligheterna till ändrad

hyressättning efter förbättrings- och ombyggnadsarbeten, synes vara

till stor del tillgodosedda genom propositionsförslaget. Motsvarande gäller

den fristående motionen II: 887 av herr Bengtson i Solna med begäran om

översyn av hyressättningsnormerna. Även motionerna I: 417 av herr Bengtson

m. fl. och II: 523 av herr Gustafsson i Skellefteå får, såvitt avser yrkandet

angående prövning av hyra efter reparation, anses vara tillgodosedda.

Dessa motioner bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Propositionsförslaget har till syfte bl. a. att stimulera till ökat fastighetsunderhåll

genom att skapa nödvändiga ekonomiska förutsättningar för sådant.

För tillämpning av bestämmelserna om höjning av bashyra på grund

av underhållsarbeten erfordras emellertid arbeten av ej ringa omfattning,

vilka för planering och utförande kräver viss tid. I den mån förslaget når

sitt nämnda syfte synes man därför ha anledning räkna med att arbetena i

allmänhet kommer att avslutas på sådan tid att de nya reglerna blir tilllämpliga

redan med den föreslagna lydelsen av övergångsbestämmelserna.

Den utformning som dessa fått i propositionen synes också från principiell

synpunkt vara att föredra. Utskottet avstyrker således det i motionerna

I: 889 och II: 1143 framförda ändringsförslaget.

Utskottets ställningstagande till de frågor i denna del som berörts i motioner

framgår av vad utskottet anfört i det föregående. Utskottets gransk
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

77

ning i övrigt har inte givit anledning till erinran och utskottet tillstyrker

därför bifall till lagförslaget.

Vad gäller de i motionerna I: 8S0 och II: 1135 berörda tillämpningsfrågorna

vill utskottet anföra följande.

Som departementschefen anfört bör vid hyreshöjning på grund av förbättringsarbete

och underhållsarbete höjningens storlek beräknas så att

den i princip motsvarar skälig förräntning och amortering av den nedlagda

kostnaden. I den mån denna helt eller delvis är att anse som kostnad för

sedvanligt underhåll måste emellertid, som motionärerna anfört, hänsyn tas

till att bashyran, dvs. i princip grundhyran jämte medgivna generella hyreshöjningar,

inrymmer viss kompensation för underhållskostnader. Det

torde även vara departementschefens mening att sådan hänsyn skall tas.

Har fastighetsunderhållet eftersatts under lång tid bör vid prövningen även

denna omständighet kunna beaktas. I vilken utsträckning så bör ske måste

emellertid avgöras efter omständigheterna i det enskilda fallet. Härvid bör

hänsyn tas bl. a. till att förslaget syftar till att stimulera fastighetsägarna

till ökat fastighetsunderhåll. Det får förutsättas att frågan uppmärksammas

i de anvisningar för hyreshöjningens storlek på grund av underhållsarbete

som kommer att utfärdas.

Med dessa uttalanden får motionerna I: 880 och II: 1135 anses besvarade.

Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt ett par frågor som inte

berörts i motioner.

Som ovan framgår kommer lägenhet i hus som färdigställts efter utgången

av år 1968 inte att vara underkastad hyresreglering. Samtidigt öppnas

möjlighet för hyresnämnd att från regleringen undanta hus som undergått

omfattande ombyggnad, som avslutats efter utgången av nämnda år.

Det synes, bl. a. med hänsyn till nu rådande praxis för hyressättning sedan

ombyggnad skett, möjligen kunna uppstå någon tvekan om tillämpningen

av dessa regler beträffande hus som undergått så genomgripande ombyggnad

att den kan jämställas med nybyggnad. Stadgandet i 26 § sista stycket

är emellertid tillämpligt även på en ombyggnad av detta slag. Hyresregleringen

omfattar således även sådant hus intill dess hyresnämnden förordnat

att den skall upphöra att gälla. Tillbyggda och nyinredda delar faller

dock utanför regleringen utan sådant beslut.

I propositionen understryks att den förut omnämnda nollställningen av

hyrorna per den 31 december 1968 är en åtgärd av teknisk natur. Detta är

i och för sig riktigt. Samtidigt föreslås emellertid regler som syftar till att

förenkla systemet med generell hyreshöjning. Båda reformerna är angelägna.

Om förenklingssyftet skall nås, synes det emellertid vara oundvikligt

att ändringarna, i varje fall på sikt, får viss inverkan på hyresläget. Denna

konsekvens bör emellertid inte få hindra att förenklingen av systemet med

generella hyreshöjningar drivs tämligen långt. Det bör enligt utskottets me
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

ning vara möjligt att finna metoder eller kombinationer av sådana, som tillgodoser

såväl behovet av förenkling som en skälig avvägning mellan fastighetsägares

och hyresgästers intressen. Åtminstone för affärslokaler torde

även de nya normerna för fastställande av bashyra leda till resultat, som

avviker från hittills gällande regler.

Förslaget till ändring i lagen med vissa bestämmelser, som skall iakttas

sedan hyresregleringen upphört, föranleder ingen erinran.

Hyreslagen

Förslaget innebär bl. a. följande.

Bostadshyresgäst föreslås få ett direkt besittningsskydd, dvs. rätt till förlängning

av hyresavtalet, om ej någon viss i lagen angiven situation föreligger.

Besittningsskyddet skall inte kunna sättas ur spel genom obilliga hyreskrav.

Om hyresvärden fordrar höjd hyra för att gå med på förlängning

av hyresavtalet, skall den begärda hyrans skälighet kunna prövas av myndighet.

På orter med mera påtaglig bostadsbrist skall dessutom den s. k.

förstagångshyran, dvs. i princip den hyra som avtalas vid hyresgästens inflyttning

i lägenheten, kunna underkastas myndighets prövning. För lägenheter

på sådana orter skapas härigenom en spärr mot hyror som är för höga

i jämförelse med självkostnadshyrorna i nyproduktionen.

Frågan om besittningsskydd för lokalhyresgäst löses i lagförslaget på det

sättet att sådan hyresgäst tillförsäkras ett indirekt besittningsskydd, dvs.

en rätt till ersättning för förlust om hyresavtalet sägs upp utan befogad anledning.

Lagförslaget innebär en översyn även i övrigt av hyreslagens bestämmelser.

Bl. a. föreslås lagfäst bytesrätt beträffande bostadslägenheter. Bestämmelserna

om hyresvärdens skyldighet att underhålla lägenheten under hyrestiden

utökas med regler som direkt tar sikte på det löpande underhållet

av lägenheter som hyrts för att användas som bostad. Också reglerna om

överlåtelse av hyresrätt och upplåtelse av lägenhet i andra hand ändras i

viktiga hänseenden.

Utskottet behandlar i det följande de särskilda avsnitt av propositionen i

denna del, som omfattas av motionsyrkanden eller som eljest ansetts böra

särskilt behandlas av utskottet. Kungl. Maj :ts förslag och departementschefens

uttalanden föranleder härutöver inte något yttrande från utskottets

sida.

Tryggande av besittningsskyddet för bostadslägenheter genom en s. k.

hyresspärr. Som huvudregel enligt 48 § i förslaget gäller att hyresgästen vid

förlängning av hyresavtal är skyldig att godta den hyra som hyresvärden

fordrar. Om hans krav är oskäligt skall dock hyran utgå med skäligt belopp.

Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den väsentligt överstiger hyran för

lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. I bristort skall

s. 79 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

79

vid tillämpning av sistnämnda punkt bortses från lägenhet, vars hyra inte

är rimlig med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga

lägenheter i nybyggda bostadshus.

I motionerna I: 896 av herr Werner och II: 1149 av herr Karlsson i Huddinge

m. fl. föreslås att bestämmelserna ändras så att hyran vid förändring

av hyresavtal skall, såvitt avser ort med mer än 10 000 invånare eller mindre

ort som Kungl. Maj :t bestämmer, fastställas av hyresnämnd i det fall överenskommelse

inte föreligger mellan hyresmarknadens partsorganisationer.

Vid fastställandet av hyra skall nämnden utgå från fastighetens drifts- och

självkostnader samt från det förhållandet att hyran med hänsyn till standard

och bostadsmiljö ej får överstiga hyresnivån för jämförliga lägenheter

eller eljest vara obillig.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget såvitt avser

hyressättningsnormerna och föreslår således att de nämnda motionerna avslås

i denna del.

I motionen II: 1148 av fru Holmqvist m. fl. hemställs att skälighetsprövningen

av hyressättningen skall gälla även för inackorderingsrum och möblerade

lägenheter samt del (delar) i lägenhet.

Enligt propositionsförslaget omfattar besittningsskyddet inte lägenheter

som utgör del av upplåtarens bostad, dvs. bl. a. inackorderingsrum. Hänsyn

till upplåtarens personliga förhållanden anses nämligen påkalla att sådana

upplåtelser lämnas utanför optionsreglernas tillämpningsområde. Undantagets

berättigande har inte ifrågasatts från något håll, och bedömningen

måste ske med utgångspunkt från att det skall bestå. Hyresspärren enligt

propositionsförslaget har till huvudsaklig uppgift att utgöra ett komplement

till besittningsskyddet; detta skall inte kunna sättas ur spel genom obilliga

hyreskrav. Om hyresreglering i egentlig mening är däremot inte fråga. Med

hänsyn till det samband som råder mellan besittningsskyddet och hyresspärren

är det inte möjligt att införa en skälighetsprövning av det slag som

motionärerna ifrågasatt utan att rubba grunderna för förslaget. Det må f. ö.

anmärkas att enligt vad förut nämnts denna lägenhetskategori i propositionen

föreslagits undantagen från hyresregleringen utan att detta väckt

gensaga. Till sist bör här erinras om att fristående möblerade lägenheter

omfattas av besittningsskyddsreglerna och således också av bestämmelserna

om villkoren för den fortsatta förhyrningen och om prövning av förstagångshyra.

Motionärernas önskemål härvidlag är således redan tillgodosett.

Motionen II: 1148 bör med hänsyn till vad nu sagts inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Prövning av förstagångshijra (54 och 55 §§). I motionerna I: 417 av herr

Bengtson m. fl. och II: 523 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. har hemställts

att riksdagen skall begära förslag till bestämmelser rörande prövning

av förstagångshyra. Yrkandet har tillgodosetts genom framläggandet av

propositionen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Begränsning av besittningsskyddet. Om hyresvärden i fråga om bostadslägenhet

uppsäger hyresavtalet har hyresgästen rätt till förlängning utom

i vissa i 46 § närmare angivna fall, av vilka ett par behandlas närmare nedan

i anledning av motioner. Bestämmelserna i nämnda lagrum samt övriga

regler om rätt till förlängning gäller ej bl. a. om hyresförhållandet upphör

innan det varat längre än nio månader i följd.

I 45 § andra stycket stadgas att överenskommelse i särskilt upprättad

handling mellan hyresvärd och hyresgäst om att hyresrätten inte skall vara

förenad med rätt till förlängning är gällande. Har överenskommelse träffats

innan hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd, dvs. innan besittningsskydd

ännu uppstått, gäller den dock endast om den godkänts av

hyresnämnden.

I motionerna I: 862 av herr Dahlberg och fru Landberg samt II: 1117 av

herr Svenning m. fl. sägs bl. a. att det inte överensstämmer med lagstiftningens

syfte att en icke obetydlig mängd hyresavtal kan komma att undantas

från besittningsskyddsreglerna. Motionärerna befarar att de föreslagna

reglerna kan leda till missbruk. Det i motionerna framställda yrkandet innebär

att överenskommelse av ifrågavarande slag gäller endast om den tillkommit

sedan hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd och

godkänts av hyresnämnden. Samma yrkande framställs i motionerna I: 896

och II: 1149.

I motionen II: 1150 av herrar Lindkvist och Kellgren anförs att effekten

av de föreslagna reglerna är svår att bedöma. Motionärerna anser det därför

vara motiverat att i varje fall under en övergångstid föreskriva skyldighet

för hyresvärd att till vederbörande hyresnämnd anmäla avtal, varigenom

hyresgäst avstått från besittningsskydd så att hyresmarknadens myndigheter

kan följa utvecklingen och i tid påkalla statsmakternas åtgärder,

om så skulle visa sig erforderligt. Motionärerna hemställer att föreskrifter

i ämnet utfärdas.

Förslaget i propositionen bygger på tanken att utbudet av lägenheter ökar

i ej oväsentlig omfattning, om parterna kan träffa avtal om avstående från

besittningsskyddet. Lägenheter som annars skulle ha undanhållits hyresmarknaden

förväntas härigenom komma att utbjudas till förhyrning. I den

mån så blir fallet är det givetvis till stor fördel för hyresmarknaden. Å andra

sidan föreligger såsom motionärerna framhåller en viss risk för att avtalsfriheten

kan komma att missbrukas. I fråga om avtal, slutna innan hyresförhållandet

varat längre än nio månader i följd, synes emellertid erforderligt

skydd ha skapats för hyresgästen genom att krav uppställts på

hyresnämnds godkännande. För avtal ingångna efter denna period torde

— med hänsyn till den starka ställning hyresgästen intar sedan besittningsskyddet

inträtt — behovet av särskild reglering inte vara lika markerat. Utskottet

anser sig därför kunna godta propositionens förslag i ämnet.

De ifrågavarande bestämmelserna är emellertid tidigare inte prövade på

s. 81 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 81

hyresmarknaden, och det synes vara motiverat att utvecklingen på området

följs med uppmärksamhet. Beträffande sådana avtal som ingås innan hyresförhållandet

varat längre tid än nio månader finns goda förutsättningar

att få en bild av hur förhållandena kommer att utveckla sig, eftersom sådana

avtal skall godkännas av hyresnämnd. I övrigt saknas enligt förslaget

sådana förutsättningar. Utskottet finner detta vara en brist, som hör avhjälpas.

Såsom motionärerna i motionen II: 1150 anfört får det anses vara

motiverat att i varje fall under en övergångsperiod föreskriva skyldighet för

hyresvärd att till hyresnämnd anmäla avtal varigenom hyresgäst, sedan hyresförhållandet

varat längre än nio månader i följd, avstått från besittningsskydd.

Erforderliga föreskrifter härom torde kunna utfärdas i administrativ

ordning. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t

att utfärda sådana. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

den närmare omfattningen av uppgiftsskyldigheten och varaktigheten därav.

Erforderliga data beträffande de av hyresnämnderna behandlade ärendena

liksom beträffande de till nämnderna anmälda avtalen hör bearbetas

och redovisas.

Vad gäller besittningsskyddet för innehavare av bostad som upplåtits i

anslutning till arbetsanställning f46 § första stycket punkterna 7 och 8)

uttalas i propositionen att en hyresgäst, som fått lägenheten upplåten till

sig av arbetsgivaren, så långt det går bör vara tillförsäkrad ett lika starkt

besittningsskydd som andra hyresgäster. Arbetsgivaren anses emellertid i

många fall ha ett betydande intresse av att kunna upplösa hyresförhållandet

när anställningen upphört för att i stället kunna tillhandahålla lägenheten

åt någon annan. Enligt förslaget (punkt 7) omfattar besittningsskyddet

inte tre speciella kategorier av lägenheter. Dessa kategorier avser lägenheter

beträffande vilka hyresförhållandet beror av anställning som i allmän

verksamhet är förenad med bostadstvång, anställning inom lantbruket samt

anställning för skötsel och tillsyn av fastighet. Besittningsskyddet omfattar

enligt samma stadgande inte heller en allmän grupp av lägenheter beträffande

vilka det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten

för upplåtelse åt anställningens innehavare. I dessa fall har hyresgästen

inte något besittningsskydd då anställningen upphört. I övrigt har avvägningen

mellan den enskildes behov av trygghet i besittningen av hemmet

och arbetsgivarens behov av att disponera lägenheten för annan anställd i

förslaget (punkt 8) skett så att hyresgästen inte har rätt till förlängning av

hyresförhållandet om detta beror av anställning som upphört och det ej är

obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. En kompletterande

regel ges för det fall att hyresförhållandet varat längre tid. Större hänsyn

anses härvid böra tas till hyresgästens anspråk på kvarboende fastän anställningen

upphört. Regeln har den innebörden att om hyresförhållande,

som beror av anställning, varat längre än tre år hyresgästen har rätt till

förlängning av hyresförhållandet, såvida hyresvärden inte bär synnerliga

6 Bihang till riksdagens protokoll 1068. 9 samt. 3 avd. Nr 50

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

skäl för att upplösa detta. Enligt vad departementschefen anför bör presumtionen

för att hyresförhållandet skall förlängas brytas endast om hyresvärden

styrker att det skulle vara till allvarligt men för företaget om lägenheten

inte fick disponeras för annan arbetstagare. Ett sådant läge torde normalt

inte förekomma annat än på orter där hyresmarknaden har en särskild

struktur. Departementschefen nämner bl. a. med syftning på brukssamhällena

att det kan vara så att bostadsbeståndet på orten till väsentlig

del är företagsägt och att företaget måste få disponera över lägenheterna för

att över huvud taget få arbetskraft.

De nämnda stadgandena berörs i motionerna 1: 890 av herr Lundberg och

II: 1145 av herr Bengtson i Solna m. fl. Motionärerna anför till en början att

många industriföretag uppfört bostäder, i allmänhet av villatyp, för sina

disponenter och andra chefstjänstemän. Dessa bostäder behövs för att arbetsuppgifterna

inom företagen skall kunna fullgöras på rätt sätt. Motionärerna

hemställer att riksdagen skall uttala att bestämmelserna i 46 § första

stycket punkt 7 gäller industriföretagens bostäder för chefstjänstemän.

I motionerna yrkas vidare under hänvisning till förhållandena på bruksorterna

ändring i den regel i punkt 8, som gäller hyresförhållanden som

varat längre än tre år. Motionärerna föreslår att rätt till förlängning inte

skall föreligga om hyresvärden styrker sitt behov av att upplösa hyresförhållandet

för att disponera bostaden för annan arbetstagare. Till stöd härför

anförs bl. a. att det på bruksorterna är nödvändigt för företagen att få

disponera bostäder i deras ägo när hyresgästen slutar sin anställning, oavsett

hur lång tid hyresförhållandet varat.

De lägenheter som åsyftas i punkt 7 är sådana som oundgängligen behövs

för tjänstens rätta fullgörande. Det måste med andra ord för tillämpning av

stadgandet finnas ett starkt samband mellan tjänsten och lägenheten. Vederbörande

skall behöva bo i just den upplåtna lägenheten för att kunna

rätt fullgöra sina arbetsuppgifter. Tjänstens högre eller lägre status saknar

däremot i och för sig betydelse. Uteslutet är väl inte att stadgandet kan

bli tillämpligt i vissa av de fall som avses i motionerna, t. ex. om lägenheten

är särskilt inrättad för representation eller eljest särskilda omständigheter

föreligger, men att generellt ge det ett så vidsträckt tillämpningsområde som

motionärerna avsett synes inte kunna komma i fråga.

I övrigt synes de önskemål som motionärerna framfört vara i betydande

utsträckning tillgodosedda genom propositionsförslaget. Förslaget får sålunda

anses öppna möjligheter att i tillräcklig grad beakta de speciella förhållanden

som råder på bruksorter med övervägande företagsägt bostadsbestånd.

Hyresvärdens intresse att få disponera lägenheten för annan arbetstagares

räkning bör i regel komma vågskålen att väga över till hans

fördel, om hyresmarknaden har sådan struktur. Det ändringsförslag som

motionärerna framlagt har emellertid inte begränsats till någon särskild typ

av hyresmarknad och är därför enligt utskottets mening ägnat att alltför

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

mycket urholka det skydd som propositionen avser att ge hyresgästen sedan

hyresförhållandet varat längre tid. De uppsägningar som det blir fråga om

i dylika fall torde mestadels motiveras av sådana omständigheter som nämns

i motionsyrkandet, nämligen att hyresvärden behöver lägenheten för annan

anställd. Utrymmet för att låta anställd som slutat sin anställning behålla

lägenheten synes därför vid genomförande av motionsförslaget inte bli särdeles

stort.

Utskottet, som vill understryka angelägenheten av att sammankoppling

av bostad och arbetsanställning i möjligaste mån begränsas och att lagbestämmelserna

är avfattade i första hand med tanke på en balanserad hyresmarknad,

avstyrker med hänsyn till vad nu sagts motionerna, såvitt däri

yrkats ändrad lagtext. I detta sammanhang må emellertid erinras om att

lagförslaget såsom ovan påpekats öppnar möjlighet till överenskommelser

om avstående från besittningsskydd. Dylik överenskommelse skall dock, om

den träffas vid uthyrningen, godkännas av hyresnämnden. Utskottet kan

icke här närmare ingå på frågan under vilka förutsättningar dylikt godkännande

bör lämnas, men denna utväg torde i varje fall kunna bidra till

att lösa de mest påtagliga problemen.

Utskottet vill i fortsättningen ytterligare uppehålla sig något vid en fråga

om tillämpningen av den särskilda regeln för hyresförhållanden som varat

längre än tre år. Enligt departementschefens uttalanden skulle som redan

nämnts ett läge, där hyresgäst kan skiljas från lägenheten med stöd av denna

regel, normalt inte förekomma annat än på orter, där hyresmarknaden

har särskild struktur, varmed torde avses bl. a. bruksorter. Det förefaller

dock utskottet tveksamt om ett så begränsat tillämpningsområde är motiverat.

Arbetsgivaren synes sålunda även i vissa andra fall kunna ha ett berättigat

intresse av att kunna skilja hyresgästen från lägenheten då anställningen

upphör även om hyresförhållandet varat längre tid. Utskottet syftar

här bl. a. på pesonalbostäder, ibland inom inhägnat område, i direkt anslutning

till sjukhus, internatskolor, turistanläggningar, hotell och liknande

institutioner. De särskilda bestämmelserna om lägenheter, vilka oundgängligen

behövs för tjänstens rätta fullgörande, torde här i regel inte vara tilllämpliga.

Har hyresförhållandet varat kortare tid än tre år, torde vederbörande

i allmänhet likväl kunna skiljas från lägenheten då anställningen

upphör, men problemet accentueras då längre tid gått. För att upplösa hyresförhållandet

fordras då synnerliga skäl. Enligt utskottets mening bör

utrymme för tillämpning av regeln finnas i fråga om sådana personalbostäder,

även om de är belägna på orter med en differentierad hyresmarknad.

I många fall skulle det kunna vara direkt olämpligt att låta andra än

anställda bebo dylika bostäder. Liknande situationer kan tänkas förekomma

i andra sammanhang.

Bland de besittningsskyddsbrytande grunderna i 46 § upptas också det

fallet att huset skall rivas och det inte är obilligt mot hyresgästen att hyreset

Bihang till riksdagens protokoll 1968.9 samt. 3 avd. Nr 50

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

förhållandet upphör (punkt 3). Motsvarande regler föreslås beträffande

sådan större ombyggnad som hindrar hyresgästen från att bo kvar i lägenheten.

Departementschefen framhåller att den föreslagna regleringen torde

tillgodose kravet på att den från samhällssynpunkt synnerligen angelägna

sanerings- och ombyggnadsverksamheten inte hämmas av de hyresrättsliga

bestämmelserna. Samtidigt skyddas hyresgästen från att bli ställd utan

bostad med anledning av rivningen eller ombyggnadsarbetet. Departementschefen

förklarar emellertid att hyresgästens skyddsintresse inte bör leda

till att en tillämnad rivnings ändamålsenlighet och lämplighet prövas i hyresärendet.

Eu sådan prövning får helt ankomma på andra samhällsorgan.

Utskottet vill i anledning av sistnämnda uttalande anmärka att sådan

prövning som departementschefen avser f. n. sker i viss utsträckning med

stöd av 1963 års lag om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete. Enligt

tillämpningskungörelsen till denna lag erfordras igångsättningstillstånd för

rivning av flerfamiljshus inom område med stadsplan i kommun med över

30 000 invånare. Vid tillståndsgivningen beaktas även byggnadens storre

eller mindre grad av saneringsmognad. Om man bortser från att de nuvarande

hyresnämnderna kan beakta sådana omständigheter vid prövning av

uppsägning enligt hyresregleringslagen, förekommer i övrigt inte någon bedömning

av detta slag.

Utskottet bär inte något att erinra mot att rivningens ändamålsenlighet

och lämplighet i princip inte prövas i hyresärendet. Som anförts i propositionen

skall bedömningen i stället inriktas på frågan huruvida rivningen är

aktuell eller inte. Vid prövning av detta spörsmål bör emellertid även sådana

omständigheter som byggnadens ålder, underhåll och utrustning kunna tjäna

till ledning. Det kan också påpekas att den omständigheten att rivningstillstånd

utverkats inte nödvändigtvis behöver innebära att rivningen är

aktuell. Även om den nämnda prövningen leder till det resultatet, att hyresvärden

har för avsikt att riva huset, skall enligt lagförslaget hyresgästen

ha rätt till förlängning om det är obilligt mot honom att hyresrätten upphör.

Härvid får givetvis hyresvärdens och hyresgästens intressen vägas mot

varandra och hänsyn bl. a. tagas till eventuellt erbjudna andra lägenheter.

Vid denna avvägning kan givetvis styrkan av de skäl, som talar för rivning

av huset, beaktas som ett bland flera moment.

Besittningsskydd utanför bostadssektorn (56—60 §§). I propositionen

föreslås att besittningsskyddet utanför bostadssektorn upprätthålls genom

ersättningsregler samt bestämmelser som gör det möjligt för hyresgästen

att erhålla skäligt rådrum med avflyttning från den förhyrda lägenheten.

Bestämmelserna innebär bl. a. följande. Har hyresvärden uppsagt hyresavtalet

och vägrar han att förlänga hyresförhållandet är han skyldig att ersätta

hyresgästen dennes förlust på grund av hyresförhållandets upphörande.

Ersättningsskyldighet föreligger även för det fall att förlängning inte kommer

till stånd därför att hyresvärden för förlängning kräver hyra, som inte

s. 85 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

85

är skälig, eller uppställer villkor som strider mot god sed i hyresförhållanden

eller eljest är obilligt. Till ersättningsgill förlust torde enligt motiven

vara att hänföra främst flyttningskostnader, sådan värdeminskning på hyresgästens

egendom som är en direkt följ d av hyresförhållandets upplösning,

förlust av det kvarvarande värdet av vissa förbättringsarbeten som hyresgästen

bekostat och skada på grund av hinder eller intrång i den verksamhet

som hyresgästen drivit i lägenheten. I vissa situationer skall hyresvärden

enligt förslaget ha rätt att utan påföljd motsätta sig en förlängning av hyresförhållandet.

Hit hör det fallet att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i

sådan mån att det inte skäligen kan krävas att hyresvärden förlänger hyresförhållandet.

Ersättningsskyldighet föreligger vidare inte bl. a. om uppsägningen

beror på att huset skall rivas eller undergå större ombyggnad och

hyresvärden därjämte anvisar annan godtagbar lägenhet. Detsamma gäller

även eljest, där hyresvärden har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet.

När hyresgästen behöver uppskov med avflyttningen, får hyre si

nämnden medge sådant under skälig tid, dock högst ett år.

I motionerna I: 887 av herr Bengtson m. fl. och II: 1147 av herr Hedlund

m. fl. hemställes om sådan utformning av bestämmelserna att lokalhyresgäst

erhåller lika starkt besittningsskydd som i propositionen föreslås för

hyresgäster i bostadslägenheter. Till stöd för yrkandet anförs bl. a. att de

sociala följderna av en uppsägning av en lokalhyresgäst kan bil betydande.

Den ekonomiska tryggheten både för företagare och hans anställda kan stå

på spel. Utan ett direkt besittningsskydd måste lokalhyresgästen i många

fall arbeta under risk att bli uppsagd från sin lokal. Under hot om uppsägning

kan han bli tvingad att acceptera hyreshöjningar, som försämrar konkurrenskraften.

Det är uppenbart att han då blir mer tveksam till åtgärder

som syftar till att utveckla och konsolidera företaget. Vidare anförs att det

är av intresse för kreditgivarna att besittningsrätten är tryggad. Reglernä

befaras även kunna framkalla en överprisbildning, eftersom hyresgästen

under hot om uppsägning kan väntas acceptera hyreshöjningar, som inte

skulle vara genomförbara vid ett direkt besittningsskydd. De föreslagna ersättningsreglerna

kommer enligt motionärernas uppfattning inte att få.eif

tillräckligt preventiv effekt mot uppsägningar. Liknande yrkanden och tankegångar

framförs i motionerna I: 895 av herrar Stefanson och Tistad och

II: 1154 av herr Nyberg m. fl. samt i de fristående motionerna I: 417 av herr

Bengtson in. fl. och II: 523 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl.

Skälen för departementschefens val av skyddsform är i huvudsak följande.

När det gäller bostadslägenheter har besittningsskyddet till uppgift

främst att skapa trygghet för den enskilde i besittningen av hemmet. Endast

en lagstadgad rätt till förlängning av hyresförhållandet är ägnad att

skapa denna trygghet. Utanför bostadssektorn kan ett så betydande ingrepp

i avtalsfriheten som ett direkt besittningsskydd inte anses vara i lika hög

grad påkallat. Hyresförhållandet utgör här i de flesta fall led i en affärs
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 196S

mässigt driven verksamhet, och sociala skäl kan knappast åberopas till stöd

för den ena eller den andra lösningen. Utanför bostadssektorn kan vidare

hyrorna för lägenheter, som till synes är likvärdiga, ofta variera inom mycket

vida gränser. Det är därför i ett optionssystem svårt att finna godtagbara

normer för bedömningen av olika lokalers marknadsvärde. Även en marknadsmässig

anpassning av hyrorna hindras i ett sådant system genom att det

är svårt att bedöma värdet av ett hyresanbud beträffande en lägenhet som

inte är ledig.

Vad departementschefen anfört kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig

till. Utskottet vill för sin del ytterligare understryka att de ekonomiska

synpunkterna i allmänhet är helt dominerande vad gäller hyresavtal beträffande

lokaler. Sambandet mellan lokalernas storlek och beskaffenhet m. m.

och hyran är ofta inte särskilt starkt. Inte sällan föreligger stora skillnader

i hyra mellan exempelvis två närbelägna, i och för sig likvärdiga butikslokaler,

varav den ena ligger vid en huvudgata och den andra vid en sidogata;

det mer eller mindre goda affärsläget blir ofta den helt dominerande faktorn.

Ibland är hyran i högre eller lägre grad satt i relation till omsättningen

i den rörelse som drivs i lokalen. Oavsett hur hyran beräknas torde dock

som redan nämnts rent affärsmässiga avgöranden ligga till grund för parternas

ställningstaganden.

Mot bakgrunden av vad nu sagts framstår det enligt utskottets mening

som naturligt att frågan löses på det sätt som departementschefen föreslagit,

dvs. att besittningsskyddet i hyresförhållanden utanför bostadssektorn upprätthålls

genom ersättningsregler. Med de principer som avses gälla vid bestämmandet

av ersättningsbelopp får tillräckliga garantier mot obefogade

uppsägningar anses ha skapats. Utskottet vill i sammanhanget endast understryka

betydelsen av att ersättning i princip utgår för all den skada som

hyresförhållandets upplösning vållar hyresgästen. Samma grunder som gäller

vid bestämmandet av ersättning för s. k. rörelseskada med anledning av

expropriation bör härvid kunna tillämpas. Härav torde följa bl. a. att ersättning

utgår även för utebliven vinst. 1 de fall då det är tveksamt, huruvida

hyresvärden är berättigad att påfordra avflyttning utan ersättning, torde

man ha anledning att räkna med att ett ersättningsbelopp ofta kommer att

bestämmas genom eu frivillig förlikning mellan parterna.

Utskottet vill erinra om att i den av utskottet tillstyrkta propositionen

nr 19 bostadsarrendator föreslagits få ett direkt besittningsskydd av väsentligen

samma slag som nu föreslås för bostadshyresgäst medan för anläggningsarrendator

föreslagits ett indirekt besittningsskydd i form av rätt

till ersättning för förlust om arrendeavtalet sägs upp utan befogad anledning.

Med hänsyn till vad utskottet nu anfört bör motionsyrkandena inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Överlåtelse av hgresrätten. Enligt förslaget får hyresgäst överlåta hyres
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

rätt till bostad för att genom byte få bostad i annan under hyres- eller bostadsrätt

upplåten lägenhet, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen

(35 §). Tillstånd skall lämnas om hyresgästen har beaktansvärda

skäl för bytet och detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden.

Har hyresgästen erhållit lägenheten genom byte och innehaft den

mindre än tre år, får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Vissa undantag från rätten att använda lägenheten för byte föreslås.

Undantagen avser sådana fall då hyresgästen antingen saknar optionsrätt

eller i allmänhet inte är berättigad till förlängning av hyresavtalet.

Förslaget skiljer sig från det föregående år framlagda genom att bytesrätten

utsträcks till att gälla även orter utan påtaglig bostadsbrist.

I motionerna I: 281 av herr Dahlberg in. fl. och II: 354 av herr Svenning

in. fl., vilka motioner väckts före propositionens avlämnande, har yrkats

skyndsam utredning om lagstadgad bytesrätt. Yrkandet har tillgodosetts

genom propositionen.

Herrar Lindkvist och Kellgren föreslår i motionen II: 1150 att bytesrätten

skall utvidgas till att gälla även tillbyte av egna hem.

Förslaget i motionen möter enligt utskottets mening betänkligheter. Dess

lämplighet kan sålunda ifrågasättas bl. a. med hänsyn till att sådana överlåtelser

i regel sker i syfte att nedbringa köpeskillingen. Motionsförslaget

bör därför inte genomföras. Även då det gäller byte mellan hyreslägenheter

kan förekomma, att hyresgäst betingar sig särskild gottgörelse för bytet.

Om sådan överenskommelse visas föreligga, torde hyresvärden få anses

ha skälig anledning att vägra samtycke till bytet.

Lägenhetens skick in. m. De gällande bestämmelserna om bostadslägenhets

skick på tillträdesdagen stadgar att hyresvärden, om ej annat avtalats,

skall tillhandahålla lägenheten i sådant skick, att den enligt den allmänna

uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Under

hyrestiden skall lägenheten i princip hållas i samma skick som hyresgästen

ägt fordra vid tillträdet.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om hyresvärds underhållsplikt

under hyrestiden kompletteras med en regel som stadgar att hyresvärden

i fråga om bostadslägenheter är skyldig att med skäliga tidsmellanrum

ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer till

följd av lägenhetens försämring genom ålder och bruk (15 §). Regeln är

tvingande utom såvitt gäller enfamiljshus. Eftersätter hyresvärden det löpande

underhållet, har hyresgästen enligt förslaget samma rätt till i första

hand självhjälp och nedsättning i hyran som enligt gällande bestämmelser

tillkommer honom när hinder eller men uppstår i nyttjanderätten.

I de före avlämnandet av propositionen väckta motionerna I: 281 av herr

Dahlberg m. fl. och II: 354 av herr Svenning m. fl. samt I: 417 av herr Bengtson

m. fl. och II: 523 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. framställs yrkanden

om skärpta regler rörande hyresvärds reparationsskyldighet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

I motionen II: 40 av herr Sjönell, vilken motion också väckts före propositionens

avlämnande, anföres att det, framför allt i storstadsregionerna,

förekommer åtskilliga fall, där fastighetsägare helt försummar att underhålla

hyresfastigheter med påföljd att dessa förfaller och kommer i sådant

skick att de över huvud taget inte kan repareras. Myndigheternas möjligheter

att rätta till förhållandena är enligt motionärerna begränsade och ärendenas

handläggning drar ut på tiden bl. a. genom okynnesöverklaganden

från fastighetsägarnas sida. Motionärerna hemställer om översyn av möjligheterna

att få till stånd snabbare avgöranden av ärenden rörande vanvård

av fastigheter.

Motionerna I: 281 och II: 354 samt I: 417 och II: 523, vilka avser det löpande

lägenhetsunderhållet, får anses tillgodosedda genom propositionsförslaget.

Även de i motionen II: 40 upptagna spörsmålen är, även om de inte

lämpligen synas böra lösas inom hyreslagstiftningens ram, enligt utskottets

mening i hög grad värda beaktande. Utskottet ser därför med tillfredsställelse

att initiativ tagits för att få till stånd en mer tillfredsställande ordning

på hithörande område. Chefen för justitiedepartementet har sålunda avdelat

sakkunniga för att undersöka frågan om införande av någon form av vanhävdslagstiftning

när det gäller bostadsfastigheter. Härvid skall bl. a. undersökas

hur man skall förmå fastighetsägare att vidta åtgärder som hindrar

att fastigheter förfaller och förvandlas till rivningsobjekt. Den av motionären

särskilt berörda frågan om möjligheterna till snabbare handläggning

i ärenden av detta slag faller enligt vad utskottet erfarit inom ramen

för de sakkunnigas uppdrag. Det kan även nämnas att frågan uppmärksammats

i socialdepartementet med anledning av en framställning från

Stockholms stads hälsovårdsnämnd om förtur vid regeringsrättens handläggning

för mål rörande sanitära brister i bostadslägenheter. Då motionärens

önskemål om översyn redan är tillgodosett genom justitieministerns

initiativ, bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill erinra om att motioner med yrkande om skärpta bestämmelser

beträffande underhåll och skötsel av fastigheter väcktes även vid

föregående års riksdag. På hemställan av utskottet överlämnades motionerna

till Kungl. Maj:t för att närmare övervägas av de nyssnämnda sakkunniga.

Utskottet tar i detta avsnitt till behandling även upp ett par frågor som

inte berörts i motioner.

Som ovan nämnts är de föreslagna bestämmelserna om löpande underhåll

av bostadsfastigheter med visst undantag tvingande. Starka skäl talar

även för att så bör vara fallet, och utskottet har för sin del ingen erinran

häremot. I en del fall synes emellertid bestämmelserna kunna ge upphov

till en del svårigheter vid tillämpningen. Utskottet åsyftar här lägenheter

i hus, som inom en inte alltför avlägsen framtid skall rivas eller byggas om.

Dessa lägenheter är ofta i stort behov av reparation, men fastighetsägarna

s. 89 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

89

är helt naturligt inte benägna att utföra reparationer, som med hänsyn till

den korta avskrivningstiden inte är räntabla. I den mån dessa lägenheter

uppfyller hälsovårdsstadgans krav på bostäder är det i rådande läge på bostadsmarknaden

angeläget att de utnyttjas så länge som möjligt, trots att

de kan vara i behov av exempelvis tapetsering och målning. Enligt utskottets

mening kan emellertid uppställandet av alltför stränga krav på underhållsplikt

lätt leda till att sådana lägenheter får stå tomma. Ett sådant resultat

synes böra undvikas. Utformningen av bestämmelsen synes dock ge

utrymme för ett rimligt hänsynstagande till denna synpunkt genom föreskriften

att reparationer skall ske med »skäliga tidsmellanrum» och »med

anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk». Även sådana

omständigheter som att byggnaden snart skall rivas eller byggas om bör

härvid kunna beaktas. Hyresvärd bör således inte med stöd av bestämmelsen

kunna åläggas reparationsplikt som med hänsyn till byggnadens återstående

livslängd framstår som ekonomiskt oförsvarbar. Å andra sidan

motiverar hänsynen till hyresgästernas berättigade intresse av att lägenheterna

hålls i godtagbart skick en viss varsamhet i bedömningen.

Enligt hyresregleringslagen gäller att ombyggnads- eller ändringsarbete

eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse som bekostats av hyresgästen

får föranleda höjning av grundhyran endast då särskilda skäl föranleder

därtill. Syftet med bestämmelsen är att hindra att hyresgästen får betala

förbättringsarbeten såväl direkt som i form av ökad hyra. Enligt utskottets

mening bör detta syfte tillgodoses i möjligaste mån även på de orter där

hyresregleringen inte gäller. Det får ankomma på hyresnämnderna att i den

mån sådana frågor dras under deras prövning i rättstillämpningen finna

lämpliga lösningar av hithörande frågor.

Meddelande enligt 49 §. Uppsägning föreslås liksom hittills ske genom

att uppsägningshandlingen sänds med posten i rekommenderat brev under

den söktes vanliga adress, om han ej träffas i sitt vanliga hemvist. Därutöver

föreslås det åligga den uppsägande att lämna ett exemplar av uppsägningen

antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushåll som

han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret till där

anställd person. Anträffas inte hushållsmedlem eller kontorsanställd, skall

uppsägningen läggas i den söktes postlåda, om sådan finns.

Föreligger tvist om förlängning av hyresavtal eller om villkor härför skall

värden skriftligen meddela hyresgästen att denne, om han inte går med på

att flytta, har att senast tre veckor efter det han fått del av meddelandet

hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Meddelandet skall lämnas i den ordning

som gäller för uppsägning frånsett att regeln om att uppsägningen i

visst fall får läggas i hyresgästens postlåda inte gäller.

I motionen II: 1153 av herr Nordgren och fröken Ljungberg föreslås att

riksdagen begär förslag till komplettering av 49 § för det fall att hyresgästen

håller sig undan från delgivning.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Frågan måste enligt utskottets mening bedömas med utgångspunkt från

att lojala hyresgäster i största möjliga utsträckning inte bör utsättas för

risken av rättsförlust. En hyresgäst, som inte har för avsikt att hålla sig

undan men som exempelvis är bortrest för semester under den aktuella tiden,

bör inte förlora sin rätt att få tvisten hänskjuten till hyresnämnd. Införande

av någon form av s. k. surrogatdelgivning möter därför vissa betänkligheter

från rättssäkerhetssynpunkt. Det synes emellertid inte nu kunna

bedömas om de föreslagna reglerna kommer att leda till några mera betydande

olägenheter. Skulle så visa sig bli fallet kan ändring få övervägas.

I nuvarande läge är emellertid någon åtgärd från riksdagens sida inte påkallad.

Förfarandet i hyrestvister

Enligt förslaget till hyreslag, som innehåller de grundläggande bestämmelserna

i ämnet, skall en statlig hyresnämnd inrättas för i princip varje

län. Kungl. Maj :t äger dock bestämma, att annat område än län skall utgöra

verksamhetsområde för nämnd. De närmare bestämmelserna om de nya

hyresnämndernas sammansättning och om förfarandet i de ärenden som

skall förekomma inför nämnderna ges i förslaget till lag om hyresnämnder.

Enligt detta skall den nya nämnden bestå av en lagfaren ordförande och

två andra ledamöter. Av de senare skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning

av hyresfastighet och den andre väl förtrogen med bostadshyresgästers

förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet,

med näringsidkande hyresgästers förhållanden. Nämnden skall i första

hand medla i uppkommande tvister men har också tillagts en prövande

funktion. De frågor som nämnden skall pröva gäller bl. a. tillstånd till överlåtelse

av hyresrätt och upplåtelse av lägenhet i andra hand, rätt till förlängning

av hyresavtal och villkoren för sådan förlängning samt förstagångshyra.

I dessa ärenden skall nämnden avgöra tvisten, om förlikning

inte kan nås. Nämnden kan också vara skiljenämnd i hyrestvister. Part,

som är missnöjd med nämndens beslut i ärende enligt hyreslagen, får inom

viss tid klandra beslutet genom att väcka talan vid domstol. Domstolsprövningen

skall enligt denna lag i första instans ske, om Kungl. Maj :t inte bestämmer

annat, vid endast en underrätt i länet, nämligen rätten för lesidensstaden

i det län där fastigheten är belägen. Mot underrättens dom får

talan inte föras i frågan om tillstånd till överlåtelse av hyresrätt och upplåtelse

av lägenhet i andra hand eller fastställelse av hyresvillkor samt ej

heller mot hovrätts dom i fråga om bl. a. förlängning av hyresavtal.

De nya hyresnämnderna föreslås få till uppgift att pröva även ärenden

enligt hyresregleringslagen. Hyresrådet består som besvärsinstans i fråga

om sådana ärenden. Det tillkommer också hyresrådet att utfärda anvisningar

för hyresnämnderna och att fullgöra vissa administrativa uppgifter. De

kommunala hyresnämnderna upphör efter en övergångstid.

Ett flertal motionsyrkanden har framställts i fråga om förfarandet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968 91

Enligt motionerna I: 896 av herr Werner och II: 1149 av herr Karlsson i

Huddinge m. fl. bör de nuvarande hyresnämnderna bibehållas och dessa tilldelas

samma funktion som de nya nämnderna har enligt propositionsförslaget.

Statens hyresråd bör enligt motionärerna också bibehållas med samma

uppgifter som domstolarna avses få enligt propositionen. I enlighet härmed

yrkas avslag på propositionen såvitt avser förslaget till lag om hyresnämnder,

översyn av hyreslagens bestämmelser om hyresnämnder och nytt

förslag till 1968 års riksdag till lag om hyresnämnder. Motionärerna framför

också vissa förslag till detaljändringar, sammanhängande med deras

grundläggande invändningar.

I motionerna I: 891 av herr Lundberg samt II: 1144 av herr Bengtson i

Solna in. fl. hemställes att nämndernas uppgifter skall vara endast medlande

och att talan får fullföljas till hovrätt i de fall underrätt enligt propositionsförslaget

är sista instans och i övrigt till högsta domstolen.

Vidare yrkas i motionerna I: 895 av herrar Stefanson och Tistad och

II: 1154 av herr Nyberg m. fl. att hyrestvister skall i första domstolsinstans

upptas av ordinarie fastighetsforum och inte av en »länsdomstol». Härjämte

föreslås att någon inskränkning inte skall stadgas i fråga om fullföljdsrätten

till hovrätt.

Slutligen hemställes i motionerna 1:892 av herr Lundberg och II: 1152

av fröken Ljungberg m. fl. att det bör stadgas ett ovillkorligt krav på att

nämndens ordförande skall ha erfarenhet av domarvärv ävensom på att

skälen för hyresnämnds beslut alltid skall anges.

Frågan om hur förfarandet i hyrestvister skall ordnas efter den nya lagstiftningens

ikraftträdande är en central punkt i förslaget. Som bl. a. lagrådet

närmare utvecklat kan vissa skäl anföras mot att anordna ett speciellt

förfarande för avgörande av hyrestvister i den form som propositionen upptar.

Förslaget som helhet innebär emellertid enligt utskottets mening en

ordning som på ett tillfredsställande sätt uppfyller de grundläggande krav,

som bör ställas för att lagstiftningen skall uppbäras av ett allmänt förtroende.

Det tillgodoser sålunda genom de nya nämndorganisationerna önskemålen

om ett enkelt, snabbt och billigt förfarande för avgörande av den stora

mängd hyrestvister som är av mindre invecklad natur samtidigt som domstolsprövning,

då sådan erfordras, kan ske inom ramen för det allmänna

domstolsväsendet enligt vanliga processuella regler. En medverkan från hyresmarknadens

intresseorganisationers sida har också tryggats såväl på

medlingsstadiet som, i viss utsträckning, vid själva prövningen.

I princip bör nämnden som föreslås i propositionen ha länet som verksamhetsområde

med rätt för Kungl. Maj :t att förordna om annan indelning,

när det är påkallat av särskilda skäl. Sålunda kan det i vissa fall vara

lämpligt med en nämnd i residensstaden och en annan i en större stad i

samma län. Å andra sidan kan det från effektivitetssynpunkt vara nödvändigt

att i något fall låta verksamhetsområdet omfatta två län.

Beträffande nämndens sammansättning har utskottet ingen erinran mot

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

förslaget att nämnden bör bestå av en lagfaren domare samt representanter

för intresseorganisationerna. Med hänsyn till karaktären av de rättsliga

frågor som nämnden har att avgöra är det uppenbarligen av vikt att

nämnderna tillförs kvalificerade ordföranden. Utskottet delar därför i

princip den i motionerna I: 892 och II: 1152 framföra uppfattningen att

nämndens ordförande skall ha erfarenhet av domarvärv. I något enstaka

fall kan emellertid svårigheter uppkomma att besätta tjänsten med domarkompetent

person, och avsteg måste då få göras från huvudprincipen. Utskottet

vill dock understryka vikten av att i sådana undantagsfall endast

kvalificerad lagfaren person får komma i fråga.

Nämnden föreslås som ovan nämnts i första hand ha en medlande men

vid sidan härav också en prövande funktion. Prövningen skall dock vara

begränsad till vissa slag av ärenden, främst sådana som rör hyressättmng

och förlängning av hyresförhållanden. Från principiell synpunkt kan givetvis

kritik riktas mot dessa dubbla, något motstridiga funktioner för

nämnden. Tyngden i dessa invändningar synes emellertid uppvägas av de

fördelar systemet är förknippat med. Utskottet vill särskilt understryka att

systemet möjliggör att den särskilda sakkunskap i hyresfrågor som nämnden

besitter kan utnyttjas även på beslntsstadiet och att en tvist, som mte

förliks, mycket snabbt kan avgöras redan på nämndnivå. Yrkandet i motionerna

1:891 och 11:1144 om att nämndens uppgifter endast bör vara

medlande bör med hänsyn till det sagda inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I likhet med departementschefen anser utskottet att den domstolsmässiga

prövningen bör ske inom ramen för det allmänna domstolsväsendet

och beträffande de frågor som prövas vid hyresnämnd vara inriktad på en

renodlad rättslig överprövning av hyresnämndens beslut. I fråga om vilken

domstol som lämpligen bör handha prövningen framliålles i motionerna

I: 895 och II: 1154 till stöd för uppfattningen att ordinarie fastighetsforum

bör föredras framför en länsdomstol bl. a. att ett långt avstånd mellan en

parts hemort och domstolsorten kan medföra att parten inte själv kan vara

närvarande vid målens handläggning och där bevaka sin ratt och lämna

upplysningar. För fastighetsforum talar enligt motionärerna också att domstolen

i många fall måste besiktiga aktuella och jämförliga lägenheter, vilket

kan bli betungande och kostsamt om det skall ske på annan ort. Den i

propositionen föreslagna koncentreringen till ett mindre antal underrätter

medför emellertid åtskilliga fördelar av organisatorisk art och möjligheter

att skapa mer kvalificerade domstolar med efter hand mer omfattande erfarenhet

av dessa särskilda måltyper. På grund härav anser utskottet att

den i propositionen föreslagna ordningen, innebärande i princip att endast

en underrätt i varje län prövar hyrestvister, bör godtas. Motionerna I: 89o

och II: 1154 bör därför avslås i denna del.

Med hänsyn till de rättssäkerhetsgarantier som finns inbyggda i det före
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

93

slagna nya systemet anser utskottet i likhet med departementschefen att

fullföljdsrätten kan avskäras vid underrätterna beträffande hyressättningsfrågor.

Motsvarande bör gälla i fråga om tillstånd till överlåtelse av hyresrätt

och upplåtelse av lägenhet i andra hand. Besittningsskyddstvister bör

däremot kunna fullföljas till hovrätt och övriga hyrestvister till högsta domstolen.

I enlighet med detta ställningstagande bör motionerna I: 891 och

II: 1144 samt I: 895 och II: 1154 inte föranleda någon riksdagens åtgärd såvitt

gäller yrkandena om fullfölj dsrätten.

I enlighet med vad här upptagits tillstyrker utskottet propositionen i förevarande

del. I anledning härav bör motionerna I: 896 och II: 1149 såvitt de

rör yrkande om bibehållande av de nuvarande hyresnämnderna och hyresrådet

avslås.

Utskottet vill i fråga om organisationen till slut betona betydelsen av att

verksamheten följs vid nämnderna och domstolarna så att — om måltillströmningen

blir en annan än den väntade — erforderliga organisationsförändringar

kan vidtas beträffande exempelvis hyresnämndernas verksamhetsområden.

I fråga om skyldigheten att ange skälen för beslut föreskrivs i propositionen

att i hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas,

i den mån det är behövligt. Departementschefen framhåller att, med

hänsyn till betydelsen av att förfarandet vid nämnden blir snabbt och enkelt,

det är angeläget att nämnden inte betungas med någon skyldighet att

ingående motivera sina beslut. Utskottet har inte heller någon erinran mot

att i enklare fall någon motivering inte ges. I åtanke har utskottet då närmast

sådana frågor som rör exempelvis godkännande av förbehåll om avstående

av besittningsskydd eller frågor där efter en tid en enhetlig praxis

utbildat sig. I mer svårbedömbara och principiellt viktiga ärenden bör dock

besluten alltid ingående motiveras. Med detta ställningstagande bör motionernas

syfte i denna del anses vara i huvudsak tillgodosett.

Härutöver vill utskottet beröra ytterligare några frågor rörande förfarandet

inför hyresnämnd.

Fråga om förbehåll att avstå från besittningsskyddet beträffande bostadslägenhet

eller godkännande av sådant avtal som kan träffas enligt 56 § i

förslaget till den nya hyreslagen skall enligt 11 § förslaget till lag om hyresnämnd

prövas av hyresnämnd efter ansökan. Innan ansökan av hyresvärd

prövas, skall hyresgästen beredas tillfälle att yttra sig. Sker handläggningen

skriftligen, bör ansökan av nämnden översändas till hyresgästen för yttrande.

Har hyresgästen yttrat sig redan på förhand, t. ex. genom påskrift

på ansökningen, synes dock kravet på hans hörande därmed kunna anses

uppfyllt, om inte särskilda omständigheter föranleder till annat. Motsvarande

förfaringssätt förekommer enligt stadgad praxis inom bl. a. familjerätten.

Beträffande den utredning som skall ligga till grund för nämndens be
7

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 50

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

slut framhålles i propositionen att det normalt bör ankomma på parterna

själva att lägga fram utredningen och att nämnden endast i undantagsfall

bör självmant medverka härtill. Eftersom målen vid hyresnämnderna är

av dispositiv natur är det också enligt utskottets mening naturligt att parterna

själva förebringar utredningen. Så kommer också säkerligen att ske

i de fall intresseorganisationerna representerar parterna. I de fall däremot

då parter uppträder vid nämnden utan medverkan av sådana organisationer

kan det vara mera påkallat att nämnden tar initiativ för att komplettera

utredningen. Vidare är det naturligt, att nämnden beaktar utredning,

som framkommit i tidigare ärenden och som kan vara av betydelse för det

aktuella fallet. Sådan utredning bör då givetvis redovisas för parterna vid

ärendets handläggning.

Mot förslaget till lag om hyresnämnd i övrigt har utskottet ingen erinran.

Utskottet avstyrker därför bifall till yrkandet i motionerna I: 896 och II:

1149 om en översyn av denna lag och om ett nytt förslag i ämnet till 1968 års

riksdag.

Övriga lagförslag

Förslagen till ändringar i kollektivavtalslagen och rättegångsbalken föranleder

ingen erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

A. att riksdagen dels, med avslag på motionerna 1: 888

och II: 1146 samt I: 894 och II: 1155, såvitt avser ingressen

till förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. och om fortsatt giltighet

av lagen, bifaller propositionen i denna del, dels, med

avslag på förstnämnda motionspar, såvitt avser det under

2) i propositionen angivna lagförslaget samt ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna till lagen angående ändring

i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom, bifaller propositionen i denna del;

B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 893 och

II: 1151 samt I: 896 och II: 1149, såvitt avser 3 och 4 §§

hyresregleringslagen, bifaller propositionen i denna del;

C. att riksdagen med avslag på motionerna I: 893 och II:

1151, såvitt avser 5 och 6 §§ hyresregleringslagen, bifaller

propositionen i denna del;

D. att riksdagen, med avslag på motionerna I: 896 och

II: 1149, såvitt avser 7, 8 a, 13, 17, 18, 20 och 26 §§ hyresregleringslagen

samt 3 kap. 48, 69, 71 och 74 §§ lagen den

14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom

s. 95 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

95

(hyreslagen), bifaller propositionen i denna del;

E. att riksdagen med avslag på motionerna I: 889 och II:

1143, såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna till

lagen angående ändring i hyresregleringslagen m. m. och

om fortsatt giltighet av lagen, bifaller propositionen i denna

del;

F. att riksdagen i anledning av motionerna 1:417 och

11:523, 1:487 och 11:614, 1:887 och 11:1147 samt 1:895

och II: 1154 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad

utskottet anfört angående successiv avveckling av hyresregleringen;
G.

att riksdagen med avslag på motionerna 1: 862 och

II: 1117 samt I: 896 och II: 1149, såvitt avser 45 § hyreslagen,

bifaller propositionen i denna del;

H. att riksdagen i anledning av motionen II: 1150 bemyndigar

Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter rörande

skyldighet för hyresvärd att till hyresnämnd anmäla

vissa överenskommelser i enlighet med vad utskottet anfört;
I.

att riksdagen med avslag på motionerna I: 890 och

II: 1145, såvitt avser 46 § första stycket punkt 8 hyreslagen,

bifaller propositionen i denna del;

K. att riksdagen med avslag på yrkandet i motionen

II: 1148 att skälighetsprövningen av hyressättningen skall

gälla även för inackorderingsrum in. m. bifaller propositionen

i denna del;

L. att riksdagen med avslag på motionerna I: 891 och

II: 1144 samt I: 896 och II: 1149, alla såvitt avser 70 § hyreslagen,

bifaller propositionen i denna del;

M. att riksdagen med avslag på motionerna I: 895 och

II: 1154 samt I: 896 och II: 1149, alla såvitt avser 72 § hyreslagen,

bifaller propositionen i denna del;

N. att riksdagen med avslag på motionerna 1: 895 och

II: 1154, såvitt däri yrkats avslag på förslaget till lag angående

ändring i rättegångsbalken, och med avslag på

motionerna 1:888 och 11:1146, såvitt däri yrkats ändrad

tid för ikraftträdande av denna lag, antager nämnda lagförslag;
O.

att riksdagen med avslag på motionerna 1:891 och

II: 1144, I: 895 och II: 1154 samt I: 896 och II: 1149, alla

såvitt avser 73 § hyreslagen, bifaller propositionen i denna

del;

P. att riksdagen med avslag på dels motionerna 1:896

och II: 1149, såvitt däri yrkats avslag på förslaget till lag

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

om hyresnämnder, dels motionerna I: 888 och II: 1146 i hithörande

del, dels motionerna 1:892 och 11:1152 bifaller

propositionen, såvitt avser förslaget till lag om hyresnämnder;
R.

att riksdagen avslår motionerna I: 896 och II: 1149,

såvitt däri yrkats översyn av hyreslagens bestämmelser om

hyresnämnder och nytt förslag till lag angående dessa

nämnder;

S. att riksdagen med avslag på följande motioner, nämligen
a)

I: 887 och II: 1147;

b) 1:888 och II: 1146;

c) I: 895 och II: 1154 samt

d) II: 1150,

bifaller propositionen i de delar, som ej omfattas av vad

utskottet ovan hemställt; samt

T. att följande motioner, nämligen

a) I: 417 och II: 523, såvitt avser frågan om införande av

ett direkt besittningsskydd även beträffande annan lägenhet

än bostadslägenhet;

b) I: 887 och II: 1147 samt

c) I: 895 och II: 1154,

i vad de ej kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt icke föranleder någon riksdagens åtgärd;
U.

att följande motioner, nämligen

a) I: 143 och II: 126;

b) I: 281 och II: 354;

c) I: 417 och II: 523;

d) I: 703 och II: 897;

e) I: 880 och II: 1135;

f) 1:888 och II: 1146;

g) I: 890 och II: 1145;

h) 11:40;

i) II: 887 samt

k) II: 1153,

i vad de ej kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt, icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson (s), Nils-Eric Gustafsson

(ep), Lidgard (h), Ernulf (fp) och Hansson (s)*;

från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Grebäck (ep), Svenning

(s), Ekström i Iggesund (s), Bengtson i Solna (h), From (fp), Hammarberg

(s) och Hugosson (s).

* Ej närvarande vid behandlingen av den fråga som upptagits under F i utskottets hemställan.

Reservationer

Vid A i utskottets hemställan

I. av herrar Lidgard (h) och Bengtson i Solna (h), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 73 med orden »Utskottet

har» och som slutar med orden »och II: 1155» bort ha följande lydelse:

I Kungl. Maj :ts proposition nr 141 föregående år framlades förslag till

ny hyreslagstiftning och till avveckling av hyresregleringen i hfelä landet

vid utgången av år 1968. För storstadsregionerna föreslogs en övergångstid

av 4 år, eller till utgången av år 1972, och för vissa andra orter én övergångstid

av 2 år, eller till utgången av år 1970.

Angående denna proposition, vilken återkallades under pågående utskottsbehandling,

framhöll utskottet att den framstod som ett fullföljande

av det program på hyreslagstiftningens område, som statsmakterna tidigare

uttalat sig för. Lagförslaget tillgodosåg enligt utskottets mening även i väsentliga

delar de synpunkter som borde vara vägledande vid övergången till

ett friare system och borde i princip godtas.

Det förslag till ny hyreslag som nu framläggs överensstämmer i huvudsak

med det föregående år framlagda förslaget i ämnet. Däremot har förslaget

om hyresregleringens avveckling icke framförts denna gång. Enligt

vad utskottet har kunnat finna har det emellertid under det halvår, som

förflutit sedan utskottet senast hade att ta ställning i frågan, i sak icke inträffat

någon omständighet som motiverar en annan bedömning i fråga om

angelägenheten av hyresregleringens upphävande. Med bifall till motionerna

I: 888 och II: 1146 förordar utskottet därför att hyresregleringslagen

skall slutligt avvecklas. Beträffande tidpunkten för denna avveckling vill

utskottet erinra om att utgången av år 1968 i propositionen nr 141 angavs

som lämplig. Den tidsförskjutning som nu skett motiverar en omprövning av

tidpunkten och utskottet tillstyrker i detta hänseende förslaget i nämnda

motionspar att hyresregleringen skall upphöra vid utgången av år 1969. Den

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

nya hyreslagen jämte följ dlagstiftning hör däremot såsom föreslagits i propositionen

träda i kraft den 1 januari 1989. Övergångsbestämmelserna till

hyreslagen bör ha samma innehåll som 1967 års förslag i ämnet.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen — med förklaring att propositionen icke

kunnat oförändrad bifallas — i anledning av motionerna

I: 888 och II: 1146 samt I: 894 och II: 1155 dels förordnar

att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m. skall

äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1969,

dels avslår propositionen, såvitt avser det under 2) däri

angivna lagförslaget, dels beslutar att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till lagen angående ändring i

lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till

fast egendom skall ha samma lydelse som de bestämmelser

härutinnan, som fogats vid det i propositionen 1967: 141

under 1) angivna lagförslaget.

Vid B—C i utskottets hemställan

.,11, av herrar Lidgard (h) och Bengtson i Solna (h), vilka ansett

, att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 76 med orden »Propositionsförslaget

i» och slutar med orden »riksdagens åtgärd» bort ha följande

lydelse:

Propositionsförslaget i---(lika med utskottet)---omfattas

äv hyresregleringen.

De4 — — — (lika med utskottet)---genom propositionsförslaget.

Som ovan nämnts förordas i motionerna I: 893 och II: 1151 en prövning

av hyrorna enligt det s. k. 6 §-systemet; syftet skulle vara att mjukt anpassa

hyrorna så att den kommande slutliga avvecklingen av hyresregleringen

skulle underlättas. Utskottet erinrar om att hyresrådet i sitt yttrande

den 6 oktober 1966 över hyreslagstiftningssakkunnigas betänkande, efter att

hä pläderat för en 6 §-prövning, anförde följande:

Med det förordade tillvägagångssättet kommer anpassningen av hyresstrukturen

att ske under medverkan av hyresnämnderna, som har betydande

erfarenhet av bedömningar av detta slag, samt under hyresrådets kontroll.

Rådet har anledning förutsätta att organisationerna på hyresmarknaden

genom att verka för frivilliga uppgörelser mellan hyresvärdar och hyresgäster

om ny hyressättning kommer att bidra till att den föreslagna regleringen

tillämpas på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

Det finns enligt utskottets mening utöver vad ovan anförts ytterligare ett

.skäl av stor tyngd som talar för en uppmjukning av hyressättningsnormerna.

Det förhåller sig nämligen så att det på en hel del orter förekommer vad

man brukar beteckna som moderna lägenheter i det äldre fastighetsbestån
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

det (med parkettgolv och badrum), vars grundhyror ligger mellan 10 och

15 kr/m2. Trots att hyresregleringslagen innehåller en bestämmelse om att

höjning av grundhyra skall kunna ske, om hyran för en lägenhet understiger

hyran för jämförliga lägenheter, har det i praxis visat sig omöjligt att få

någon ändring till stånd. Det kan enligt utskottets uppfattning inte vara

riktigt att dessa lägenheter fortfarande skall betinga hyresbelopp, som omöjliggör

en normal fastighetsförvaltning. De föreslagna reglerna om viss ersättning

för förbättringsarbeten är för fastigheter, tillhörande denna kategori,

helt otillräckliga och kommer ej att medföra att fastigheter med speciellt

låg hyra kan lyftas ur »hyresgropen». Med hänvisning till att utskottet

förordat en avveckling av hyresregleringen fr. o. m. den 1 januari 1970

finner utskottet emellertid nu ej skäl biträda motionerna I: 893 och II: 1151.

Enahanda gäller den fristående motionen II: 887 av herr Bengtson i Solna

med begäran om översyn av hyressättningsnormerna.

Vid E i utskottets hemställan

III. av herrar Alexanderson (fp), Ernulf (fp), Lidgard (h) och Bengtson

i Solna (h), vilka ansett

a) att det avsnitt under rubriken Utskottet som börjar på s. 76 med orden

»Propositionsförslaget har» och som slutar med orden »framförda ändringsförslaget»

bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller motionerna I: 889 av herr Lundberg och II: 1143 av

herr Bengtson i Solna är det givetvis som motionärerna framhåller från

olika synpunkter önskvärt att så snart som möjligt få till stånd en upprustning

av det äldre bostadsbeståndet. De av motionärerna berörda övergångsbestämmelserna

innebär att reglerna i 3 och 4 §§ om höjning av bashyra

respektive om avtal om ersättning på grund av sådant arbete som sägs i

dessa lagrum inte äger tillämpning om arbetet avslutats före den 1 januari

1969. En dylik begränsning torde enligt utskottets mening komma att medföra

att sådana arbelen i viss utsträckning uppskjuts eller fördröjs, vilket

i sin tur kan leda till en icke önskvärd koncentration av underhålls- och

ombyggnadsarbeten till tiden för lagens ikraftträdande. Denna konsekvens

synes i huvudsak kunna elimineras om motionärernas förslag följes. I enlighet

härmed förordar utskottet att de nya bestämmelserna blir tillämpliga

också på arbeten som avslutats före 1968 års utgång under förutsättning att

de påbörjats efter den 31 maj 1968.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen — med förklaring att propositionen icke

kunnat oförändrad bifallas — i anledning av motionerna

1:889 och 11:1143, såvitt avser övergångsbestämmelserna

till lagen angående ändring i hyresregleringslagen in. in.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Tred je lagutskottets utlåtande nr 50 är 1968

och om fortsatt giltighet av lagen, måtte för sin del beträffande

punkt 6 i nämnda bestämmelser antaga följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj ris förslag)

6. Bestämmelserna i 3 § andra

stycket om höjning av bashyra på

grund av underhållsarbete och i 4 §

första och andra styckena angående

avtal om ersättning på grund av sådant

arbete äger icke tillämpning på

arbete som avslutats före utgången

av år 1968.

(Utskottets förslag)

6. Bestämmelserna i 3 § andra

stycket om höjning av bashyra på

grund av underhållsarbete och i 4 §

första och andra styckena angående

avtal om ersättning på grund av sådant

arbete äger icke tillämpning på

arbete som påbörjats före den 1 juni

1968 och avslutats före utgången av

år 1968.

Vid F i utskottets hemställan

IV. av herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson

(s), Svenning (s), Ekström i Iggesund (s), Hammarberg (s) och Hugosson

(s), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 73 med orden »Utskottet

har» och som slutar på s. 74 med orden »huvudsak tillgodosett» bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att förutsättningar för en total avveckling

av hyresregleringen f. n. icke föreligger. Giltighetstiden för hyresregleringslagen

bör således förlängas. Mot den föreslagna tiden för förlängningen, tre

år, har utskottet ingen erinran. Före utgången av denna tid måste frågan

om avveckling av regleringen tas upp till ny prövning. Mot bakgrunden härav

finns det som departementschefen anfört inte anledning att nu närmare

gå in på frågan om en fortsatt successiv avveckling.

Med hänsyn till vad nu sagts bör samtliga de i det föregående nämnda

motionerna avslås.

b) att utskottet bort hemställa

att motionerna 1:417 och 11:523, 1:887 och 11:1147

samt I: 895 och II: 1154, alla såvitt nu är i fråga, ävensom

motionerna 1:487 och 11:614 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

101

Vid G i utskottets hemställan

V. av herrar Hansson (s) och Svenning (s), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 80 med orden »Förslaget

i» och som slutar med orden »i ämnet» bort ha följande lydelse:

Såväl hyreslagstiftningskommittén som hyreslagstiftningssakkunniga har

föreslagit att som förutsättning för att avtal om avstående av besittningsskydd

skall vara giltigt skall krävas att det tillkommit sedan hyresförhållandet

varat minst den tid som fordras för att besittningsskydd skall ha

uppkommit. Som skäl för denna begränsning har anförts all lagstiftningen

om besittningsskydd förlorar mycket av sin effektivitet, om hyresvärden

genom förbehåll kan hindra att besittningsskydd uppkommer. Sedan besittningsskydd

inträtt bär hinder däremot inte ansetts möta för hyresgästen

att avstå från sin rätt. De sakkunniga har dessutom föreslagit att förbehållet

för att vara giltigt skall ha träffats inför den av dem föreslagna medlingsnämnden.

Enligt utskottets mening står det inte i överensstämmelse med den nya

lagstiftningens syfte att en inte obetydlig del av hyresmarknaden kan komma

att omfattas av avtal på vilka reglerna om besittningsskydd inte blir

tillämpliga. Enligt propositionsförslaget kan en fastighetsägare vid nyuthyrningar

uppställa som villkor att hyresgäst avstår från besittningsskydd.

Föreskriften om godkännande av hyresnämnd synes inte innebära tillräckliga

garantier mot missbruk. Även rätten att fritt avtala om avstående av

besittningsskydd sedan hyresförhållandet varat längre tid än nio månader

kan komma alt missbrukas. Hyresgäster, framför allt i de högre åldersgrupperna,

har inte alltid möjligheter att bedöma rättsverkningarna av handlingar

som föreläggs dem av hyresvärden och kan av okunnighet komma att

ingå överenskommelser av ifrågavarande slag. I andra situationer kan hyresvärden

uppställa avstående av besittningsskyddet som villkor för uppfyllande

av exempelvis hyresgästens önskemål om reparation.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till det förslag som framlagts av

hyreslagstiftningssakkunniga, innebärande att överenskommelse mellan

hyresvärd och hyresgäst att hyresrätten inte skall vara förenad med rätt till

förlängning gäller endast om den tillkommit sedan hyresförhållandet varat

längre än nio månader i följd och intagits i särskilt upprättad handling

samt godkänts av hyresnämnden.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna 1: 862 och II:

1117 samt 1:896 och II: 1149 — med förklaring att viss

ändring bör göras i det framlagda förslaget till hyreslag —

för sin del antar följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse av 45 § nämnda lag:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

(Kungl. Maj:ts förslag)

45

Bestämmelserna i------

Har hyresvärden och hyresgästen

i särskilt upprättad handling överenskommit,

att hyresrätten icke skall

vara förenad med rätt till förlängning,

är överenskommelsen gällande.

Har överenskommelsen träffats innan

hyresförhållandet varat längre

än nio månader i följd, gäller den

dock endast om den godkänts av

hyresnämnden. Om make som ej

har del i hyresrätten hade sin bostad

i lägenheten när överenskommelsen

träffades, gäller överenskommelsen

mot honom endast om han godtagit

den.

(Utskottets förslag)

§•

--av 47 §.

Överenskommelse mellan hyresvärd

och hyresgäst att hyresrätten

icke skall vara förenad med rätt till

förlängning gäller endast om den

tillkommit sedan hyresförhållandet

varat längre än nio månader i följd

och intagits i särskilt upprättad

handling samt godkänts av hyresnämnden.

Om make som ej har del

i hyresrätten hade sin bostad i lägenheten

när överenskommelsen träffades,

gäller överenskommelsen mot

honom endast om han godtagit den.

Vid H i utskottets hemställan

VI. av herrar Hansson (s) och Svenning (s), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 80 med orden »De ifrågavarande»

och som slutar med orden »och redovisas» bort ha följande lydelse:
Med

den ståndpunkt utskottet intagit saknas motiv för att införa någon

anmälningsskyldighet av det slag som föreslagits i motionen II: 1150. Denna

motion bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

b) att utskottet bort hemställa

att motionen II: 1150 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

VII. av herrar Alexanderson (fp), Ernulf (fp), Lidgard (h), Nyberg (fp)

och Bengtson i Solna (h), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 80 med orden »De ifrågavarande»

och som slutar med orden »och redovisas» bort ha följande lydelse

:

Det förslag som framställts i motionen II: 1150 får antas gälla sådana

avtal om avstående av besittningsskydd som tillkommit sedan hyresförhållandet

varat längre än nio månader. Dessa avtal är som nyss framgått gil
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

tiga utan godkännande av hyresnämnd. Vid bedömande av motionärernas

förslag om att sådana avtal skall anmälas till hyresnämnd bör beaktas att

utvecklingen på den framtida hyresmarknaden torde komma att följas med

den största uppmärksamhet av de myndigheter och organisationer, däribland

hyresgäströrelsen, som är verksamma på området. Det synes kunna

antas att tendenser till missbruk av avtalsfriheten beträffande avstående

av besittningsskyddet uppmärksammas och bringas till statsmakternas kännedom

utan att särskilda föreskrifter om anmälningsskyldighet utfärdas.

Förslaget härom i motionen II: 1150 bör därför inte genomföras.

b) att utskottet bort hemställa

att motionen II: 1150 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Vid K i utskottets hemställan

VIII. av herr Hugosson (s).

Vid L i utskottets hemställan

IX. av herrar Lidgard (h) och Bengtson i Solna (h), vilka ansett

a) att det avsnitt som börjar på s. 92 med orden »Nämnden föreslås» och

som slutar med orden »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

Nämnden föreslås--- — (lika med utskottet)---hyresförhållan
den.

Det kan riktas allvarlig kritik mot sådana motstridiga funktioner för

nämnden. Detta har också framhållits av såväl hyreslagskommittén och

hvreslagstiftningssakkunniga som lagrådet. Utskottet delar den uppfattning

som framförts i motionerna I: 891 och II: 1144 om att nämndens uppgift

endast bör vara medlande och tillstyrker dessa motioner i de delar som här

avses.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen — med förklaring att förslaget till hyreslag

icke kunnat oförändrat bifallas — med bifall till motionerna

I: 891 och II: 1144 och med avslag på motionerna I: 896

och II: 1149, alla såvitt avser 70 § hyreslagen, för sin del

bifaller propositionen i denna del med den ändringen att

orden »samt att pröva frågor enligt 49 och 55 §§ och övriga

frågor som enligt detta kapitel ankommer på nämnden»

utgår.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Vid M i utskottets hemställan

X. av herrar Alexanderson (fp), Ernulf (fp), Nyberg (fp) och From

(fp), vilka ansett

a) att det avsnitt som börjar på s. 92 med orden »I likhet» och som slutar

med orden »denna del» bort ha följande lydelse:

I likhet----(lika med utskottet)---hyresnämndens beslut. Vad

härefter gäller Kungl. Maj :ts förslag om att hyrestvister i princip skall tas

upp endast av rätten i residensstaden kan en sådan lösning medföra vissa

fördelar av organisatorisk art. Å andra sidan leder koncentreringen till att

för vissa parter avstånden blir avsevärda mellan hemorten och domstolsorten

och att part därför stundom inte själv kan närvara vid målets handläggning.

Vidare måste domstolen i många fall besiktiga aktuella och jämförliga

lägenheter, vilket kan bli betungande och kostsamt, om det skall ske

på avlägsen ort. Mot bakgrund av bl. a. dessa sistnämnda synpunkter anser

utskottet att hyresmålen bör handläggas av den domstol, där fastigheten

är belägen.

h) att utskottet bort hemställa

att riksdagen — med förklaring att förslaget till hyreslag

icke kunnat oförändrat antagas — i anledning av motionerna

I: 895 och II: 1154 och med avslag på motionerna I: 896

och II: 1149, alla såvitt avser 72 § hyreslagen, för sin del

beslutar dels att nämnda paragraf skall utgå, dels att numreringen

av de två efterföljande paragraferna skall ändras

i enlighet härmed.

Vid N i utskottets hemställan

XI. av herrar Alexanderson (fp), Ernulf (ty), Nyberg (fp) och From (fp),

vilka ansett

a) att avsnittet på s. 94 under rubriken »Övriga lagförslag» bort ha följande

lydelse:

Med den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om rätt domstol i hyrestvister

bör förslaget till ändring i rättegångsbalken avslås. Förslaget till

ändring i kollektivavtalslagen möter ingen erinran.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen — under förutsättning av bifall till reservationen

X — med bifall till motionerna I: 895 och II: 1154,

såvitt däri yrkats avslag på förslaget till lag angående ändring

i rättegångsbalken, och med avslag på motionerna I:

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

888 och II: 1146, såvitt däri yrkats ändrad tid för ikraftträdande

av denna lag, avslår propositionen i vad avser nämnda

lagförslag.

Vid O i utskottets hemställan

XII. av herrar Alexanderson (fp), Lidgard (h), Ernulf (fp), Nyberg

(fp), Bengtson i Solna (h) och From (fp), vilka ansett

a) att det avsnitt som börjar på s. 92 med orden »Med hänsyn» och som

slutar med orden »om fullföljdsrätten» bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att hyresmålen rör frågor av väsentlig betydelse för den

enskilde bör något undantag inte göras från den allmänna regeln att talan

kan fullföljas till hovrätt. För denna fullföljdsrätt talar också önskvärdheten

av att en så långt möjligt enhetlig praxis utbildar sig i dessa mål. Utskottet

tillstyrker således i fullföljdsfrågan helt bifall till motionerna 1:895 och

II: 1154 samt bifall till motionerna I: 891 och II: 1144, såvitt avser fullföljd

till hovrätt.

b) att utskottet hort hemställa

att riksdagen — med förklaring att förslaget till liyreslag

icke kunnat oförändrat antagas — i anledning av motionerna

I: 891 och II: 1144 samt I: 895 och II: 1154 och med avslag

på motionerna I: 896 och II: 1149, alla såvitt avser 73 §

hyreslagen, antager följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse av nämnda paragraf:

(Kungl. Maj:ts förslag)

73

Talan får ej föras mot underrätts

dom i fråga om tillstånd som avses i

34—36 eller 40 § eller i fråga om

fastställelse av hyresvillkor och ej

heller mot hovrätts dom i fråga om

förlängning av hyresavtal eller fastställelse

av hyresvillkor.

(Utskottets förslag)

§•

Talan får ej föras mot hovrätts

dom i fråga om tillstånd som avses

i 34—36 eller 40 § eller i fråga om

förlängning av hyresavtal eller fastställelse

av hyresvillkor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

Vid P i utskottets hemställan

XIII. av herr Bengtson i Solna (h).

Vid T i utskottets hemställan

XIV. av herrar Nils-Eric Gustafsson (ep), Ernulf (fp), Nyberg (fp) och

Grebäck (ep), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 85 med orden »Skälen

för» och som slutar på s. 86 med orden »riksdagens åtgärd» bort ha följande

lydelse:

I propositionen anförs att det finns grundläggande olikheter mellan upplåtelse

för bostadsändamål och upplåtelse för annat ändamål och att dessa

olikheter påverkar valet av skyddsform. Det måste självfallet vitsordas att

det föreligger vissa skillnader mellan sådana upplåtelser. Enligt utskottets

mening är det emellertid tveksamt om olikheterna är så stora att de motiverar

helt olika system vid utformningen av besittningsskyddet. För många

företagare — speciellt sådana som äger mindre och medelstora företag —

torde rätten till verkstadslokalen, butiken etc. vara att betrakta på i huvudsak

samma sätt som rätten till bostaden. Det indirekta besittningsskyddet

har också vissa klara nackdelar. En företagare måste sålunda räkna med

att han när som helst kan bli uppsagd från den förhyrda lokalen och detta

kan få till följd att intresset för nyttiga initiativ genom långsiktiga investeringar

och engagemang minskar. För en kreditgivare är det också av betydelse

att besittningen till lokalen är tryggad. Ett indirekt besittningsskydd

kan vidare tänkas framkalla en överprisbildning eftersom hyresgästen under

hot om uppsägning kan väntas acceptera hyreshöjningar som inte

skulle vara genomförbara vid ett direkt besittningsskydd. De föreslagna

ersättningsreglerna ger givetvis ett visst skydd mot obefogade uppsägningar.

Sådana regler blir emellertid aldrig fullt effektiva. Bl. a. kommer hyresgästen

att få bevisbördan för sina krav på ersättning. Detta kan leda till att

även krav som i och för sig är berättigade inte kan tillgodoses. De höga

rättegångskostnaderna kan också leda till att lokalhyresgästerna många

gånger tvekar inför att öppna en process angående ersättningsskyldigheten.

Besittningsskyddet och den därmed förenade ersättningsrätten kan med

hänsyn till vad sist sagts lätt bli illusoriskt.

Utskottet har på nu anförda skäl kommit till den uppfattningen att besittningsskyddet

även utanför bostadssektorn bör vara direkt. Reglerna

synes böra utformas efter mönster av dem som i propositionen föreslås för

bostäder. Den närmare utformningen synes emellertid kräva utredning och

överväganden, som inte kan ske i förevarande ärende. Utskottet föreslår i

detta läge att riksdagen nu antar propositionsförslaget men begär nytt förslag

till lagstiftning i ämnet till höstsessionen med 1968 års riksdag.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1968

107

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna 1:417 och II:

523, I: 887 och II: 1147 samt I: 895 och II: 1154 i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär förslag till 1968 års höstriksdag till

införande av ett direkt besittningsskydd även beträffande

annan lägenhet än bostadslägenhet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:286 Skrivelse till Konungen i anledning dv Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 191f2 a1 i texten