Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924

1968-11-12 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

1

Nr 67

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924

(nr 384) om återköpsrätt till fast egendom, m. m.

Genom en den 28 juni 1968 dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och

lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om

återköpsrätt till fast egendom,

2) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom,

3) lag om ändring i lagen den 28 maj 1968 (nr 346) angående ändring

i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom,

4) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 25)

om servitut,

5) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen,

6) lag om ändring i utsökningslagen,

7) lag om ändring i förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12) angående

inteckning i fast egendom,

8) lag angående ändrad lydelse av 30 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation,

9) lag angående ändrad lydelse av 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 (nr

269) om fastighetsbildning i stad,

10) lag angående ändrad lydelse av 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920

(nr 474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar

samt om rätt till elektrisk kraft m. m.,

11) lag angående ändrad lydelse av 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926

(nr 336) om sammanläggning av fastigheter å landet,

12) lag om ändrad lydelse av 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938

(nr 314),

13) lag om ändrad lydelse av 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen den 2 december

1960 (nr 679).

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att lagen om återköpsrätt skall upphöra att gälla

vid utgången av år 1968 och att återköpsrätt som då består inte får göras

gällande efter utgången av år 1973. Som en följd av återköpslagens upphävande

genomförs vissa ändringar i annan lagstiftning.

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

3

1) Förslag

till

Lag

angående upphävande av lagen den 20 juni 1924 (nr 384)

om återköpsrätt till fast egendom

Härigenom förordnas, att lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt till

fast egendom skall upphöra att gälla vid utgången av år 1968. I fråga om

återköpsrätt som då består, skall lagen fortfarande tillämpas. Återköpsrätt

får dock icke göras gällande efter utgången av år 1973.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

om nyttjanderätt till fast egendom

Härigenom förordnas, att 1 kap. 4 och 6 §§ samt 2 kap. 32 § lagen den

14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)

1 KAP.

4

Kommer av anledning, som i 3 §

första eller andra stycket avses,

nyttjanderätt att upphöra, njute

nyttj anderättshavaren skadestånd av

upplåtaren, utan så är att, enligt

vad särskilt är stadgat, rätten till

skadestånd är förverkad; var nyttj

anderätten upplåten utan vederlag,

vare dock i det fall, 3 § andra stycket

avser, upplåtaren fri från ansvarighet,

där han ej vid överlåtelse av fastigheten

underlåtit något av vad på

honom ankommit för att bereda nyttjanderättshavaren

rätt att få inteckning

för nyttjanderätten.

Underlåter den,------- — -—• -

Kommer av anledning, som i 3 §

avses, nyttjanderätt att upphöra,

njute nyttj anderättshavaren skadestånd

av upplåtaren, utan så är att,

enligt vad särskilt är stadgat, rätten

till skadestånd är förverkad; var

nyttj anderätten upplåten utan vederlag,

vare dock i det fall, 3 § andra

stycket avser, upplåtaren fri från

ansvarighet, där han ej vid överlåtelse

av fastigheten underlåtit något

av vad på honom ankommit för

att bereda nyttjanderättshavaren rätt

att få inteckning för nyttj anderätten.

--går förlorad.

6§.

Varder fastighet, vartill nyttjanderätt

upplåtits, efter klander vunnen

eller genom utövande av återköpsrätt,

som förbehållits tidigare än

nytt jander ätten upplåts, återköpt

från upplåtaren eller den, till vilken

Varder fastighet, vartill nyttjanderätt

upplåtits, efter klander frånvunnen

upplåtaren eller den, till vilken

fastigheten från honom övergått, och

kommer till följd därav nyttj anderätten

att förfalla, njute nyttj ande
-

!) Senaste lydelse av 1 kap. 4 och 6 §§ se 1924:389 samt av 2 kap. 32 § se 1943:883.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

fastigheten från honom övergått, och

kommer till följd därav nyttjanderätten

att förfalla, njute nyttjanderättshavaren,

där upplåtelsen skett

mot vederlag, skadestånd av upplåtaren,

såvida han var i god tro när

upplåtelsen skedde.

(Föreslagen lydelse)

rättshavaren, där upplåtelsen skett

mot vederlag, skadestånd av upplåtaren,

såvida han var i god tro när

upplåtelsen skedde.

2 KAP.

32 §.

Varder, innan-----— —--uppsägning ske.

Vad sålunda —---------i konkurs.

Föres, innan tid för tillträde är

inne, talan om återköp av fastigheten

enligt lagen om återköpsrått till fast

egendom, äge ock arrendatorn, där

hans rätt i händelse av återköp icke

skall bestå, frånträda avtalet; uppsäge

dock detsamma inom en månad

efter det han erhöll kunskap om

stämningen i återköpsmålet, eller vare

sin rätt därtill förlustig. Kommer

återköp till stånd, äge vad i 1 kap.

6 § sägs om skadestånd motsvarande

tillämpning. Förfaller stämningen

eller varder talan om återköp genom

laga kraft ägande beslut ogillad, må

ej därefter uppsägning ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrått som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 28 maj 1968 (nr 346)

angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

om nyttjanderätt till fast egendom

Härigenom förordnas, att 1 kap. 3 § och 3 kap. 30 § lagen den 28 maj 1968

angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 KAP.

3§.

Sker överlåtelse-----—--r

Varder fastigheten--— —---

Återköpes fastigheten enligt lagen

om återköpsrätt till fast egendom,

vare nyttjanderätten ej beståndande

mot återköparen, med mindre denne

sådant utföst eller han själv är upplåtare

eller tidigare förvärvat fastigheten

med förbehåll om nyttjanderättens

bestånd eller nyttjanderätten

jämlikt 2 kap. 28, 70, 71 eller 83 §

eller 3 kap. 29 § tidigare gällt mot

honom eller på grund av inteckning

eller inskrivning, enligt vad därom

är stadgat, nyttjanderätten skall fortfarande

gälla. Är nyttjanderätt, enligt

vad nu sagts, gällande mot återköparen

på grund av dennes utfästelse

eller till följd av att han själv är

applåtare eller tidigare förvärvat fastigheten

med förbehåll om nyttjanderättens

bestånd, vare så ansett som

hade återköpet skett med sådant förbehåll.

därom stadgas.

— nyttj anderättens bestånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968 7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 KAP.

30

Bestämmelserna i 2 kap. 32 § om

verkan av att före tillträdesdagen

fastighet utmätes, intecknad fordran

fastställes till betalning ur fastigheten,

jordägaren för sättes i konkurs

eller talan väckes om återköp av

fastigheten äger motsvarande tilllämpning

i fråga om hyra.

§•

Bestämmelserna i 2 kap. 32 § om

verkan av att före tillträdesdagen

fastighet utmätes, intecknad fordran

fastställes till betalning ur fastigheten

eller jordägaren försättes i konkurs

äger motsvarande tillämpning

i fråga om hyra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 14 juni 1907

(nr 36 s. 25) om servitut

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 14 juni 1907 om servitut* skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Vad i 1 kap. 3—6 a §§ lagen om

nyttjanderätt till fast egendom är

stadgat i fråga om nyttj anderätt skall

beträffande servitut äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas

angående verkan av överlåtelse av

fastigheten eller av dess försäljning

(Föreslagen lydelse)

3§.

Vad i 1 kap. 3—6 a §§ lagen om

nyttjanderätt till fast egendom är

stadgat i fråga om nyttjanderätt skall

beträffande servitut äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där

stadgas angående verkan av överlåtelse

av fastigheten eller av dess för
-

1 Senaste lydelse av 3 § se 1968:280.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

i den ordning utsökningslagen bestämmer

eller av återköp enligt lagen

om återköpsrätt till fast egendom

icke skall äga tillämpning å servitut,

som uppkommit vid laga skifte eller

ägostyckning eller vid avstyckning

av område som ej ingår i tomtindelning,

ej heller å servitut, som tillkommit

före den 1 januari 1876, eller

å servitut, som avses i 7 a §.

(Föreslagen lydelse)

sälj ning i den ordning utsökningslagen

bestämmer icke skall äga tilllämpning

å servitut, som uppkommit

vid laga skifte eller ägostyckning eller

vid avstyckning av område som

ej ingår i tomtindelning, ej heller å

servitut, som tillkommit före den 1

januari 1876, eller å servitut, som

avses i 7 a §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1 fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

5) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen

Härigenom förordnas, att 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

52 S.

Är fast egendom, som skall lösas

med penningar, besvärad av nyttjanderätt,

återköpsrätt eller rätt till

servitut eller till avkomst eller annan

förmån eller till elektrisk kraft,

skall ersättningen till egendomens

ägare och den gottgörelse, som må

tillkomma rättighetens innehavare,

var för sig bestämmas. Medför rättig
-

Är fast egendom, som skall lösas

med penningar, besvärad av nyttjanderätt

eller rätt till servitut eller till

avkomst eller annan förmån eller

till elektrisk kraft, skall ersättningen

till egendomens ägare och den gottgörelse,

som må tillkomma rättighetens

innehavare, var för sig bestämmas.

Medför rättighet, som nyss

Senaste lydelse av 9 kap. 52 § se 1968:209 och av 9 kap. 69 § se 1924:393.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

het, som nyss nämnts, förminskning

av den fasta egendomens värde, skall

till grund för den ägaren tillkommande

ersättningen läggas det värde

egendomen med därå vilande besvär

äger; dock att, så framt den besvärande

rättigheten ej är återköpsrätt,

den förhöjning över värdet, som jämlikt

48 § må ifrågakomma, skall bestämmas

med hänsyn till det värde

egendomen utan sådant besvär skulle

äga. Erfordras för tillämpning av

reglerna i 69 § andra stycket, att utöver

vad nu sagts särskild värdering

sker av den fasta egendomen med

eller utan viss rättighet besvärande

densamma, varde sådan i samband

med ersättningens fastställande

verkställd.

Vid uppskattning av återköpsrätts

inverkan till förminskande av fast

egendoms värde skall hänsyn tagas

jämväl till det i samband med återköpsrätten

avtalade villkoret angående

egendomens användning. Värdet

av återköpsrätten skall anses uppgå

till belopp motsvarande den sålunda

uppskattade förminskningen av

egendomens värde; och tillfälle, dår

för hö jning enligt i8 § skall äga rum,

den del av förhöjningen, som belöper

på återköpsrätt ens värde, rättighetens

innehavare.

(Föreslagen lydelse)

nämnts, förminskning av den fasta

egendomens värde, skall till grund

för den ägaren tillkommande ersättningen

läggas det värde egendomen

med därå vilande besvär äger; dock

att den förhöjning över värdet, som

jämlikt 48 § må ifrågakomma, skall

bestämmas med hänsyn till det värde

egendomen utan sådant besvär skulle

äga. Erfordras för tillämpning av

reglerna i 69 § andra stycket, att

utöver vad nu sagts särskild värdering

sker av den fasta egendomen

med eller utan viss rättighet besvärande

densamma, varde sådan i samband

med ersättningens fastställande

verkställd.

69 §.

Nedsatta ersättningsmedel----

Besväras fast egendom, som löses,

av sökt eller beviljad inteckning för

fordran, eller kan egendomen jämlikt

11 kap. 2 § jordabalken i ägarens

hand häfta för ogulden köpeskilling,

varde den för egendomen bestämda

—---— före tillträdesdagen.

Besväras fast egendom, som löses,

av sökt eller beviljad inteckning för

fordran, eller kan egendomen jämlikt

11 kap. 2 § jordabalken i ägarens

hand häfta för ogulden köpeskilling,

varde den för egendomen bestämda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ersättningen så ock, om endast en

del av fastighet löses, ersättning till

ägaren för skada och intrång å den

återstående delen av Konungens befallningshavande

fördelad i den ordning,

som för fördelning av köpeskilling

för utmätningsvis såld fast

egendom är stadgad. Är egendomen

förutom av fordran besvärad av sådan

nyttjanderätt, återköpsrätt eller

rätt till servitut eller till avkomst

eller annan förmån eller till elektrisk

kraft, varigenom egendomens värde

minskas, och åtnjuter rättigheten

sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren

berättigad att, om och

i den mån ersättningen för egendomen

understiger det värde denna

skulle äga, därest den ej varit av

rättigheten besvärad, för den del av

fordringen, som må överskjuta ersättningen

för egendomen, erhålla

betalning ur det till rättighetens innehavare

bestämda ersättningsbeloppet,

och varde gottgörelsen till denne

i motsvarande mån förminskad.

I fråga----------in

(Föreslagen lydelse)

ersättningen så ock, om endast en del

av fastighet löses, ersättning till ägaren

för skada och intrång å den återstående

delen av Konungens befallningshavande

fördelad i den ordning,

som för fördelning av köpeskilling

för utmätningsvis såld fast egendom

är stadgad. Är egendomen förutom

av fordran besvärad av sådan nyttjanderätt

eller rätt till servitut eller

till avkomst eller annan förmån eller

till elektrisk kraft, varigenom egendomens

värde minskas, och åtnjuter

rättigheten sämre rätt än fordringen,

vare fordringsägaren berättigad att,

om och i den mån ersättningen för

egendomen understiger det värde

denna skulle äga, därest den ej varit

av rättigheten besvärad, för den del

av fordringen, som må överskjuta

ersättningen för egendomen, erhålla

betalning ur det till rättighetens innehavare

bestämda ersättningsbeloppet,

och varde gottgörelsen till denne

i motsvarande mån förminskad.

[givande därtill.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

11

6) Förslag

till

Lag

om ändring i utsökningslagen

Härigenom förordnas, att 79, 82, 87, 107, 111 och 168 §§ utsökningslagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

79 §.

(Föreslagen lydelse)

Utmätes fast egendom, skall utmätningsmannen

upprätta beskrivning

däröver. I denna skola tillbehör

till fastigheten anges i den mån

det är påkallat med hänsyn till tillbehörens

värde eller av annan orsak.

Om egendomens värdering gäller vad

som föreskrives om värdering av lös

egendom. Utmätningsmannen skall

även avfordra gäldenären de handlingar,

vilka visa hans äganderätt till

fastigheten eller tjäna till upplysning

om servitut, nyttjanderätt, återköpsrätt

eller rätt till elektrisk kraft eller

till avlcomst eller annan förmån, som

skall utgå av egendomen, eller om

tillbehör till fastigheten, samt uppgift

om vilka som ha fordran eller

rättighet som bör iakttagas vid egendomens

försäljning. När anledning

förekommer, skall utmätningsmannen

även på annat sätt söka utröna

vad som hör till fastigheten. Utmätas

flera fastigheter på en gång, skola

de beskrivas och värderas var för sig.

Om fastighetsägaren---- —- •

Finnes å---------annan station.

Vad nu---------hos överexekutor.

Är egendomen----------59 § stadgas

Utmätes fast egendom, skall utmätningsmannen

upprätta beskrivning

däröver. I denna skola tillbehör

till fastigheten anges i den mån

det är påkallat med hänsyn till tillbehörens

värde eller av annan orsak.

Om egendomens värdering gäller vad

som föreskrives om värdering av lös

egendom. Utmätningsmannen skall

även avfordra gäldenären de handlingar,

vilka visa hans äganderätt till

fastigheten eller tjäna till upplysning

om servitut, nyttjanderätt eller

rätt till elektrisk kraft eller till avkomst

eller annan förmån, som skall

utgå av egendomen, eller om tillbehör

till fastigheten, samt uppgift om

vilka som ha fordran eller rättighet

som bör iakttagas vid egendomens

försäljning. När anledning förekommer,

skall utmätningsmannen även

på annat sätt söka utröna vad som

hör till fastigheten. Utmätas flera

fastigheter på en gång, skola de beskrivas

och värderas var för sig.

— om utmätningen.

1 Senaste lydelse av 79 och 168 §§ se 1967:140, av 82 och 107 §§ se 1924:388, av 87 § se 1955:

234 samt av 111 § se 1930:118.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

82 §.

Överlåter någon — --------------ägarens gäld.

Sökes å —-----------------är sagd.

Göres av---—----- — lagfarten sökes.

Har överlåtel sen----- —--

Föres enligt lagen om återköpsrätt

till fast egendom talan om återköp,

må, där egendomen utmätts, försäljning

ej ske, såvitt före auktionen

hos auktionsförrättaren företes bevis

om stämningen i återköpsmålet

och tillika styrkes, att, sedan återköp

kommit till stånd, egendomen

icke vidare skall häfta för den fordran,

som utsökes. Visas, att återköpet

fullbordats och att egendomen

därigenom befriats från fordringen,

vare frågan om egendomens försäljning

förfallen. Styrkes, att frågan om

återköp på den ågångna stämningen

förfallit, utgöre ej sedan stämningen

hinder för egendomens försäljning.

87

Är fast egendom utmätt och har

någon fordran, varför egendomen på

grund av inteckning eller enligt 11

kap. 2 § jordabalken häftar, eller ock

nyttjanderätt eller återköpsrätt till

egendomen eller rätt till servitut, till

elektrisk kraft eller till avkomst eller

annan förmån, äge sådan rättsägare,

där hans rätt kan vara beroende

av försäljning av egendomen,

mot det att han till utmätningsmannen

eller överexekutor, om ärendet

där är anhängigt, erlägger fordringsbeloppet

jämte kostnad, varför utmätningssökanden

ansvarar, göra

gällande den rätt, som tillkom denne;

dock att, där utmätning skett för

allenast del av fordran, varför egen
-

--motsvarande tillämpning.

§•

Är fast egendom utmätt och har

någon fordran, varför egendomen på

grund av inteckning eller enligt 11

kap. 2 § jordabalken häftar, eller ock

nyttjanderätt till egendomen eller

rätt till servitut, till elektrisk kraft

eller till avkomst eller annan förmån,

äge sådan rättsägare, där hans

rätt kan vara beroende av försäljning

av egendomen, mot det att han

till utmätningsmannen eller överexekutor,

om ärendet där är anhängigt,

erlägger fordringsbeloppet jämte

kostnad, varför utmätningssökanden

ansvarar, göra gällande den rätt, som

tillkom denne; dock att, där utmätning

skett för allenast del av fordran,

varför egendomen på grund av in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 196S

(Nuvarande lydelse)

domen på grund av inteckning eller

enligt 11 kap. 2 § jordabalken häftar,

utmätningssökanden för sin återstående

fordran äger företräde.

Där luftfartyg —-------

(Föreslagen lydelse)

teckning eller enligt 11 kap. 2 § jordabalken

häftar, utmätningssökanden

för sin återstående fordran äger

företräde.

--1 mom. sägs.

107 §

Sedan förhandlingen------

3:o) nyttjanderätt, återköpsrätt,

rätt till elektrisk kraft eller till avlcomst

eller annan förmån samt rätt

till servitut, som icke är av beskaffenhet

att skola oansett egendomens

försäljning äga bestånd, såframt

rättighet, som nu sagts, är intecknad

eller grundar sig å skriftlig

handling, vilken blivit av rättsägaren

till auktionsförrättaren ingiven eller

-----framställt; och

3:o) nyttjanderätt, rätt till elektrisk

kraft eller till avkomst eller annan

förmån samt rätt till servitut,

som icke är av beskaffenhet att skola

oansett egendomens försäljning äga

bestånd, såframt rättighet, som nu

sagts, är intecknad eller grundar sig

å skriftlig handling, vilken blivit av

rättsägaren till auktionsförrättaren

ingiven eller eljest är för honom tillgänglig.

eljest är för honom tillgänglig. _ _

I borgenärsförteckningen---------utmätning skett

Är egendomen ---- — ----auktionsförrättaren framställt.

in §.

Nyttjanderätt och återköpsrätt så

ock rätt till elektrisk kraft, till servitut

eller till avkomst eller annan

förmån av egendomen upptagas i

borgenärsförteckningen utan att något

värde för dem utsättes.

Nyttjanderätt så ock rätt till elektrisk

kraft, till servitut eller till avkomst

eller annan förmån av egendomen

upptagas i borgenärsförteckningen

utan att något värde för dem

utsättes.

Är bostadsrätt—-— ---• — tillkommer bostadsrättshavaren.

168 §.

Sedan laga kraft åkommit auktion

å fast egendom, samt köpeskillingen

erlagts och sammanträde enligt 142 §

hållits för köpeskillingens fördelning,

åligge det auktionsförrättaren

att därom genast göra anmälan å landet

hos domaren och i stad hos

rätten samt därvid tillika insända det

vid sammanträdet förda protokoll

jämte borgenärsförteckningen; har

Sedan laga kraft åkommit auktion

å fast egendom, samt köpeskillingen

erlagts och sammanträde enligt 142 §

hållits för köpeskillingens fördelning,

åligge det auktionsförättaren

att därom genast göra anmälan å

landet hos domaren och i stad hos

rätten samt därvid tillika insända

det vid sammanträdet förda protokoll

jämte borgenärsförteckningen;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

försäljningen skett utan förbehåll

om beståndet av intecknad nyttjanderätt,

återköpsrätt eller rätt till

servitut, till elektrisk kraft eller till

avkomst eller annan förmån av egendomen,

skall tillika uppgift därom

lämnas.

Har vid---

Säljes egendom,

(Föreslagen lydelse)

har försäljningen skett utan förbehåll

om beståndet av intecknad nyttjanderätt

eller rätt till servitut, till

elektrisk kraft eller till avkomst eller

annan förmån av egendomen,

skall tillika uppgift därom lämnas.

insända fördelningslängden.

----visar fördelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

7) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12)

angående inteckning i fast egendom

Härigenom förordnas, dels att 58 a § förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom'' skall upphöra att gälla, dels att 24 § 1

mom., 36 § 2 mom., 46 och 48 §§, 56 § 1 mom., 58 § 2 mom. samt 61 § samma

förordning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

24 §.

1 mom. Har i---------23 § sägs.

Har egendom-------— — äga tillämpning.

Köpes egendom åter enligt lagen

om återköpsrätt till fast egendom,

skall densamma, sedan rättens utslag

,„l,Sfnaste lydelse av 24 § 1 mom- 46 och 48 §§, 56 § 1 mom., 58 § 2 mom., 58 a § och 61 § se

1924:387 samt av 36 § 2 mom. se 1925:335.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

15

(Nuvarande lydelse)

vunnit laga kraft och löseskilling,

där så skall ske, blivit hos vederbörande

myndighet nedsatt, ej vidare

häfta för andra inteckningar

än dem, som påvila egendomen med

rätt framför återköpsrätten. Anteckning

därom skall, såsom i 23 § sägs,

göras i intecknings protokollet, sedan

till rätten eller domaren inkommit

anmälan, att löseskillingen nedsatts,

eller, där nedsättning ej skall ske,

rättens utslag visats hava vunnit laga

kraft.

36

2 mom. Ej heller skola i det fall,

att enligt gällande bestämmelser om

expropriation en eller flera av gemensamt

intecknade egendomar helt

eller delvis avträdas till den exproprierande

eller av honom före expropriationens

fullbordande tagas i besittning

eller ock nyttjanderätt eller

servitutsrätt till en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar

upplåtes, eller att enligt vattenlagen

eller gällande bestämmelser om ändring

eller utrivning av vattenverk

eller lagen om flottning i allmän

flottled en eller flera av gemensamt

intecknade egendomar varda helt eller

delvis avträdda eller åtgärd vidtages,

som medför skada eller intrång

å en eller flera av gemensamt

intecknade egendomar, eller att

egendom, som gemensamt med annan

häftar för inteckning, återköpes

enligt lagen om återköpsrätt till fast

egendom eller helt eller delvis avträdes

enligt lagen om rätt i vissa fall

för nyttj anderättshavare att inlösa

under nyttjanderätt upplåtet område,

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Ej heller skola i det fall,

att enligt gällande bestämmelser om

expropriation en eller flera av gemensamt

intecknade egendomar helt

eller delvis avträdas till den exproprierande

eller av honom före expropriationens

fullbordande tagas i

besittning eller ock nyttjanderätt eller

servitutsrätt till en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar

upplåtes, eller att enligt vattenlagen

eller gällande bestämmelser om ändring

eller utrivning av vattenverk eller

lagen om flottning i allmän flottled

en eller flera av gemensamt intecknade

egendomar varda helt eller

delvis avträdda eller åtgärd vidtages,

som medför skada eller intrång å en

eller flera av gemensamt intecknade

egendomar, eller att egendom, som

gemensamt med annan häftar för inteckning,

helt eller delvis avträdes

enligt lagen om rätt i vissa fall för

nyttj ander ättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område,

eller att frälseränta, som gemensamt

med annan fast egendom häftar för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

eller att frälseränta, soin gemensamt

med annan fast egendom häftar för

inteckning, varder inlöst för statsverkets

räkning eller avlöst, de övriga

egendomarna häfta för intecknat

belopp, varför betalning utfallit

vid ersättnings fördelning; skolande

jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet

enligt vad i 1

mom. andra stycket sägs.

(Föreslagen lydelse)

inteckning, varder inlöst för statsverkets

räkning eller avlöst, de övriga

egendomarna häfta för intecknat

belopp, varför betalning utfallit

vid ersättnings fördelning; skolande

jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet

enligt vad i 1

mom. andra stycket sägs.

46 §.

Är äganderätt — ---- ---—- —- — egendom stadgas.

Varder fastighet, till vilken nyttjanderätt

upplåtits, återköpt enligt

lagen om återköpsrätt till fast egendom,

vare nyttjanderätten beståndande,

om inteckning därför sökts

före den dag, då återköpsrätten förbehölls,

eller, där återköparen härledde

sitt tidigare fång från någon,

som förvärvat fastigheten under förbehåll

om nyttjanderättens bestånd,

inom den i 11 kap. 2 § jordabalken

stadgade tid efter det lagfart meddelades

å den sistnämndes fång; i annat

fall gälle vad i lagen om nyttjanderätt

till fast egendom är stadgat.

48 §.

Har någon vid överlåtelse av äganderätt

till fast egendom förbehållit

sig eller annan nyttjanderätt till

egendomen eller någon del därav, eller

skall, utan att sådant förbehåll

skett, arrende- eller hyresavtal, efter

ty särskilt är stadgat, äga bestånd

mot nye ägaren, eller är fast

egendom utmätningsvis såld med

förbehåll om beståndet av nyttjanderätt,

som ej är intecknad, eller

skall vid återköp dylik ej intecknad

Har någon vid överlåtelse av äganderätt

till fast egendom förbehållit

sig eller annan nyttjanderätt till

egendomen eller någon del därav, eller

skall, utan att sådant förbehåll

skett, arrende- eller hyresavtal, efter

ty särskilt är stadgat, äga bestånd

mot nye ägaren, eller är fast

egendom utmätningsvis såld med

förbehåll om beståndet av nyttjanderätt,

som ej är intecknad; vare

nyttjanderätten gällande mot nye

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

rätt, enligt vad därom är stadgat,

äga bestånd; vare nyttjanderätten

gällande mot nye ägaren, ändå att

denne söker lagfart å fånget, innan

inteckning för nyttj anderätten sökes.

Har vid överlåtelse eller försäljning

skett förbehåll, som nyss sagts,

eller skall återköp anses hava ägt

rum med förbehåll om nyttjanderättens

bestånd, och överlåter nye ägaren

sedan fastigheten till annan, vare

lag samma, där inteckning sökes

inom den i 11 kap. 2 § jordabalken

stadgade tid efter det lagfart meddelades

å den förres fång.

(Föreslagen lydelse)

ägaren, ändå att denne söker lagfart

å fånget, innan inteckning för nyttjanderätten

sökes.

Har vid överlåtelse eller försäljning

skett förbehåll, som nyss sagts,

och överlåter nye ägaren sedan fastigheten

till annan, vare lag samma,

där inteckning sökes inom den

i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade

tid efter det lagfart meddelades å

den förres fång.

56 §.

1 mom. Överlåtes äganderätt — — —- ---— servitut stadgas.

Varder fastighet, till vilken servitutsrätt

upplåtits, återköpt enligt lagen

om återköpsrätt till fast egendom,

vare servitutet beståndande, om

inteckning därför sökts före den dag,

då återköpsrätten förbehölls, eller,

där återköparen härledde sitt tidigare

fång från någon, som förvärvat

fastigheten under förbehåll om servitut

ets bestånd, inom den i 11 kap.

2 § jordabalken stadgade tid efter

det lagfart meddelades å den sistnämndes

fång; i annat fall gälle

vad i lagen om servitut år stadgat.

Vad i — —----—--------å servitut.

58 §.

2 mom. Har någon vid överlåtelse

av fast egendom förbehållit sig eller

annan rätt till elektrisk kraft från

egendomen, eller skall, utan att sådant

förbehåll skett, avtal om rätt

till elektrisk kraft, efter ty särskilt

är stadgat, gälla mot nye ägaren, el
-

2 m o m. Har någon vid överlåtelse

av fast egendom förbehållit sig eller

annan rätt till elektrisk kraft från

egendomen, eller skall, utan att sådant

förbehåll skett, avtal om rätt

till elektrisk kraft, efter ty särskilt

är stadgat, gälla mot nye ägaren, el
-

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 67

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ler är fast egendom utmätningsvis

såld med förbehåll om beståndet av

rätt till elektrisk kraft, som ej är intecknad,

eller skall dylik ej intecknad

rätt, enligt vad därom är stadgat,

gälla mot återköpare; då skall,

där de i 1 mom. första stycket angivna

förutsättningar för intecknings

meddelande äro för handen, rättens

innehavare i förhållande till nye ägarens

borgenärer njuta den rätt, som

enligt lag tillkommer ogulden köpeskilling.

(Föreslagen lydelse)

ler är fast egendom utmätningsvis

såld med förbehåll om beståndet av

rätt till elektrisk kraft, som ej är intecknad;

då skall, där de i 1 mom.

första stycket angivna förutsättningar

för intecknings meddelande äro

för handen, rättens innehavare i förhållande

till nye ägarens borgenärer

njuta den rätt, som enligt lag tillkommer

ogulden köpeskilling.

61

Vid rätten skall i överensstämmelse

med inteckningsprotokollet föras

bok så inrättad, att därav lätteligen

kan ses: varje egendom, däri

inteckning blivit sökt, tiden då det

skett, sökandens namn, beloppet av

fordran eller beskaffenheten av annan

rättighet, varför inteckning är

sökt, så ock, där inteckning blivit

beviljad eller avslagen, förnyad, nedsatt,

annorledes förändrad eller dödad,

eller ock ansökning om inteckning

blivit förklarad vilande eller

därefter åter hos rätten anmäld,

tiden då sådant skedde. Då enligt 58

a § 4 mom. avtal intagits i protokollet

eller enligt 15, 21, 23, 24, 26, 34,

36, 38 eller 45 § anteckning skett

därstädes, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare------ ■—----

§•

Vid rätten skall i överensstämmelse

med inteckningsprotokollet föras

bok så inrättad, att därav lätteligen

kan ses: varje egendom, däri inteckning

blivit sökt, tiden då det skett,

sökandens namn, beloppet av fordran

eller beskaffenheten av annan

rättighet, varför inteckning är sökt,

så ock, där inteckning blivit beviljad

eller avslagen, förnyad, nedsatt, annorledes

förändrad eller dödad, eller

ock ansökning om inteckning blivit

förklarad vilande eller därefter åter

hos rätten anmäld, tiden då sådant

skedde. Då enligt 15, 21, 23, 24, 26,

34, 36, 38 eller 45 § anteckning skett

i protokollet, varde ock det i boken

anmärkt.

------av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

19

8) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 30 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation

Härigenom förordnas, att 30 § lagen den 12 maj 1917 om expropriation1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

30 §.

Då fastighet — — -— —-----— — — skulle äga.

Vid uppskattning av återköpsrätts

inverkan till förminskande av fastighets

värde skall hänsyn tagas

jämväl till det i samband med återköpsrätten

avtalade villkoret angående

fastighetens användning. Värdet

av återköpsrätten skall anses

uppgå till belopp motsvarande den

sålunda uppskattade förminskningen

av fastighetens värde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

1 Senaste lydelse av 30 § se 1949:663.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

9) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269)

om fastighetsbildning i stad

Härigenom förordnas, att 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning

i stad1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

(Föreslagen lydelse)

Sammanläggning enligt---------annorledes styrkes.

Sammanläggning må--—-------- stycket sägs.

Vid tillämpning------------hans säkerhet.

Förslag till — ----—---— av sökanden.

Vad i------------11 kap. 2 § jordabalken.

Är område, som skall med annat

sammanläggas, föremål för återköpsrått,

må sammanläggning ej i

något fall äga rum utan medgivande

av återköpsrättens innehavare.

Finner ägodelningsdomaren-----—------- ägodelningsrättens

prövning.

Har ägodelningsdomaren — —----fastställas till efterrättelse.

Ägodelningsdomaren åligger —------—angående sammanläggning.

Beträffande förfarandet —• t—.—*---— — lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

1 Senaste lydelse av 3 kap. 3 § se 1947:703.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

21

10) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920 (nr 474)

med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar

samt om rätt till elektrisk kraft m. m.

Härigenom förordnas, att 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920 med vissa

bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till

elektrisk kraft m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

15 §.

Sker överlåtelse-------—--avtalets bestånd.

Säljes fastighet-----—------ rättighetens bestånd.

Äterköpes fastighet enligt lagen om

återköpsrätt till fast egendom, vare

därifrån upplåten rätt till elektrisk

kraft ej beståndande mot återköparen,

med mindre denne sådant utföst

eller han själv är upplåtare eller

tidigare förvärvat fastigheten antingen

med förbehåll om rättens bestånd

eller ock under sådana förhållanden

att rätten utan särskilt

förbehåll varit mot honom gällande.

Har rätt -— — — ----—---särskilt stadgat.

16 §.

Har rätt — — -—--^--------är förverkad.

I fråga om rätt till skadestånd,

där rätt till elektrisk kraft förfallit

i följd därav att fastighet, varifrån

den upplåtits, efter klander vunnits

eller genom utövande av återköpsrätt,

som förbehållits tidigare än

rätten till elektrisk kraft upplåts,

1 fråga om rätt till skadestånd,

där rätt till elektrisk kraft förfallit

i följd därav att fastighet, varifrån

den upplåtits, efter klander frånvunnits

upplåtaren eller den, till vilken

fastigheten från honom övergått,

skall vad i 1 kap. 6 § i lagen om nytt
-

1 Senaste lydelse av 15 och 16 §§ se 1924:394.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse)

blivit återköpt från upplåtarea eller

den, till vilken fastigheten från honom

övergått, skall vad i 1 kap. 6 §

i lagen om nyttjanderätt till fast

egendom är stadgat hava motsvarande

tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

j anderätt till fast egendom är stadgat

hava motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

11) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926 (nr 336)

om sammanläggning av fastigheter å landet

Härigenom förordnas, att 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning

av fastigheter å landet1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

8

Häftar fastighet, — -------

Samma lag---------

Fastighet, som är föremål för återköpsrätt,

må ej sammanläggas med

annan fastighet utan medgivande av

återköpsrättens innehavare. Vad sålunda

stadgats skall äga motsvarande

tillämpning, när eljest någon

har villkorlig eller ovillkorlig rätt

att återtaga äganderätten till eller

lösa fastighet, dock ej i fråga om lös
-

(Föreslagen lydelse)

§•

— — — för honom.

- av sammanläggningen.

Har någon villkorlig eller ovillkorlig

rätt att återtaga äganderätten

till eller lösa fastighet, må fastigheten

ej sammanläggas med annan

fastighet utan medgivande av

rättighetens innehavare. Vad som

nu sagts gäller dock ej i fråga om

lösningsrätt enligt lagen den 18 juni

1925 (nr 334) om rätt i vissa fall för

1 Senaste lydelse av 8 § se 1968:286 och av 14 § se 1947:701.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

23

(Nuvarande lydelse)

ningsrätt enligt lagen den 18 juni

1925 (nr 334) om rätt i vissa fall för

nyttjanderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område,

ej heller beträffande kronans eller

arrendators förköpsrätt.

(Föreslagen lydelse)

nyttjanderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område,

ej heller beträffande kronans eller

arrendators förköpsrätt.

Ej må------------

Sammanläggning må--

Vid tillämpning av vad sålunda

stadgats skall avseende icke fästas

sid inteckning för servitut eller nyttjanderätt,

såframt den intecknade

rättigheten icke rör mark som skall

ingå i sammanläggningen, eller vid

inteckning, vars dödning blivit hos

inskrivningsdomaren sökt i fastighet

varom fråga är, såframt hinder

mot dödningsåtgärden ej föreligger

därest sammanläggningen genomföres.

Vad i andra stycket 2 och 3 är

föreskrivet om att inteckningshavare

skall hava medgivit sammanläggningen

gäller icke, om denna är väsentligen

utan betydelse för hans

säkerhet. I fråga om inteckning för

återköpsrätt gäller vad i 8 § stadgas

om sådan rätt.

Förslag till---------

Vad i------------

14 §.

- avstyckningens fastställande.

-----stycket sägs.

Vid tillämpning av vad sålunda

stadgats skall avseende icke fästas

vid inteckning för servitut eller nyttjanderätt,

såframt den intecknade

rättigheten icke rör mark som skall

ingå i sammanläggningen, eller vid

inteckning, vars dödning blivit hos

inskrivningsdomaren sökt i fastighet

varom fråga är, såframt hinder

mot dödningsåtgärden ej föreligger

därest sammanläggningen genomföres.

Vad i andra stycket 2 och 3 är

föreskrivet om att inteckningshavare

skall hava medgivit sammanläggningen

gäller icke, om denna är väsentligen

utan betydelse för hans

säkerhet.

av sökanden.

--11 kap. 2 § jordabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

12) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314)

Härigenom förordnas, att 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

36

Mark inom----—- —.--—

Skall en---------- —

Är nyttjanderätt till mark, varför

lösen skall givas eller som lider skada

eller intrång, av ägaren åt annan

upplåten, eller är marken besvärad

av rätt till avkomst eller annan förmån

eller till servitut eller till elektrisk

kraft eller av återköpsrätt, och

går till följd av utmålsläggningen sådan

särskild rätt förlorad eller lider

den intrång, skall ersättning jämväl

därför givas.

Då till--•--—---— föi

(Föreslagen lydelse)

§•

— som förorsakas.

därför givas.

Är nyttjanderätt till mark, varför

lösen skall givas eller som lider

skada eller intrång, av ägaren åt

annan upplåten, eller är marken besvärad

av rätt till avkomst eller annan

förmån eller till servitut eller

till elektrisk kraft, och går till följd

av utmålsläggningen sådan särskild

rätt förlorad eller lider den intrång,

skall ersättning jämväl därför givas.

•lust ersättas.

37 §.

Lösen och --------— — —--för sig.

Lösen varde---— -— -— ---—• besvär äger.

Erfordras för —- ------- —--tillika verkställd.

Vid uppskattning av återköpsrätts

inverkan till förminskande av markens

värde skall hänsyn tagas jämväl

till det i samband med återköpsrätten

avtalade villkoret angående

fastighetens användning. Värdet av

återköpsrätten skall anses uppgå till

belopp motsvarande den sålunda

uppskattade förminskningen av

markens värde.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

Denna lag. träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

13) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen

den 2 december 1960 (nr 679)

Härigenom förordnas, att 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen den 2 december

1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse.)

38 8.

1 in o m. Mark inom —----

Skall en--------___

Är nyttjanderätt till mark, för vilken

lösen skall utgå eller som lider

skada eller intrång, av ägaren åt annan

upplåten, eller är marken besvärad

av rätt till avkomst eller annan

förmån eller till servitut eller

till elektrisk kraft eller av återköpsrätt,

och går till följd av anvisandet

av mark sådan särskild rätt förlorad

eller lider den intrång, skall

ersättning jämväl utgå därför.

Förorsakas annan —- ------

--som förorsakas.

därför givas.

Är nyttjanderätt till mark, för vilken

lösen skall utgå eller som lider

skada eller intrång, av ägaren åt

annan upplåten, eller är marken besvärad

av rätt till avkomst eller annan

förmån eller till servitut eller

till elektrisk kraft, och går till följd

av anvisandet av mark sådan särskild

rätt förlorad eller lider den

intrång, skall ersättning jämväl utgå

därför,

förlust ersättas.

39 §.

Lösen och---------— för sig.

Lösen skall-------------besvär äger.

Vid uppskattning av återköpsrätts

inverkan till förminskande av

markens värde skall hänsyn tagas

jämväl till det i samband med återköpsrätten

avtalade villkoret angåen
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

de fastighetens användning. Värdet

av återköpsrätten skall anses uppgå

till belopp motsvarande den sålunda

uppskattade förminskningen

av markens värde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

27

Inledning

I propositionen anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet K!ing,

inledningsvis följande.

Enligt lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om återköpsrätt till fast egendom

(återköpslagen) får vid försäljning av fastighet som tillhör staten eller

kommun eller som eljest är i allmän ägo förbehåll göras om rätt för säljaren

att köpa tillbaka fastigheten.

I de skilda förslag till ny jordabalk som utarbetats under senare tid har

återköpsrätten tagits med som ett särskilt rättsinstitut i balken. Äterköpsrätten

har därvid givits likartad utformning som i återköpslagen.

Under remissbehandlingen av 1960 och 1963 års jordabalksförslag sattes

av några remissinstanser i fråga om återköpsinstitutet på grund av den

obetydliga användning det fått borde införas i balken.

Vid remissen till lagrådet den 11 februari 1966 av det inom justitiedepartementet

utarbetade förslaget till ny jordabalk underströk jag, att återköpsinstitutet

i praktiken tillämpats i mycket ringa utsträckning och att

det inte kunde uteslutas att institutet i den form det hade i nämnda lag i

fortsättningen kunde komma att visa sig obehövligt. Vidare framhöll jag,

att institutet har ett visst offentligrättsligt inslag som gör det mindre

väl lämpat för reglering i en lag av jordabalkens karaktär. Jag ansåg

därför motiverat att utmönstra återköpsrätten från förslaget. I detta sammanhang

förklarade jag mig avse att senare ta upp frågan om ett eventuellt

upphävande av återköpslagen eller att, för den händelse återköpsinstitutet

ansågs böra bibehållas, framlägga förslag om behövlig omarbetning

och utbyggnad av lagen.

Spörsmålet huruvida något behov föreligger att låta återköpsinstitutet stå

kvar inom lagsystemet har sedermera utretts inom departementet. Resultatet

av utredningen har redovisats i en under sommaren 1967 färdigställd

promemoria (Stencil Ju 1967:9).

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt,

lagberedningen, vattenfallsverket, kammarkollegiet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och lantmäteristyrelsen, av länsstyrelserna i Södermanlands,

Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs och Norrbottens län samt

av Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Yttranden har dessutom avlämnats av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län från stadsfullmäktige i Göteborg, kommunalnämnden i Landvetters

kommun och överlantmätaren i länet, av länsstyrelsen i Södermanlands

län från drätselkammaren i Mariefred och överlantmätaren i länet samt av

länsstyrelsen i Norrbottens län från lantbruksnämnden och överlantmätaren

i länet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

Historik

Utskottet hänvisar till propositionen s. 28—30.

Återköpslagens innehåll

Utskottet hänvisar till propositionen s. 30—33.

Departementspromemorian

Utskottet hänvisar till propositionen s. 33—36.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 36—40.

Departementschefen

I motiveringen anför departementschefen följande.

När jord i allmän ägo skall föras över i enskild besittning sker detta vanligtvis

genom överlåtelse med äganderätt eller genom arrendeupplåtelse.

Även andra sätt för ett sådant överförande står emellertid till buds. Möjlighet

föreligger nämligen att för ändamålet begagna vissa med lagstiftningen

tämligen sent införlivade rättsliga former som intar en mellanställning

mellan de ordinära typerna av äganderättsöverlåtelse och nyttjanderättsupplåtelse.

Dessa former utgörs av återköps- och tomträttsinstituten.

Den rätt som uppkommer genom förvärv med återköpsförbehåll kan betraktas

såsom en modifierad äganderätt, medan tomträtten kan karakteriseras

såsom en förstärkt nyttjanderätt.

Av de två angivna rättsinstituten är det år 1907 införda tomträttsinstitutet

det först tillkomna. Institutet utformades från början med väsentligen

det dubbla syftet att dels bereda den enskilde tillfälle att utan kapitalinsats

få tillgång till mark för egnahemsbebyggelse under betryggande

förhållanden, dels åt samhället bevara värdestegringen på den

under tomträtt upplåtna marken. Med tiden började emellertid tomträtten

att användas också för upplåtelser som avsåg hyreshus- eller industribebyggelse.

Efter härav föranledda lagändringar utgör tomträtten numera

en nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid och för särskilt ändamål

mot årlig avgäld i pengar. Institutet bar kommit att mera allmänt

tas i bruk huvudsakligen inom en del större samhällen.

Beträffande möjligheten att vid överlåtelse av jord i allmän ägo göra

förbehåll om rätt till återköp gäller f. n. den år 1924 tillkomna återköpslagen.

Förbehåll om återköpsrätt enligt denna lag har begagnats i endast

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

29

ringa utsträckning. Det har därför under det pågående arbetet på en ny

jordabalk satts i fråga, om inte återköpslagen är obehövlig inom lagsystemet

och alltså kan upphävas.

Antalet markförsäljningar, som skett med förbehåll om rätt till återköp

och beträffande vilka inteckning beviljats till säkerhet för förbehållets

bestånd, har sedan lagens tillkomst varit lågt och på senare år utgjort i

medeltal ungefär 350 om året eller endast ca 2 % av hela antalet årliga

försäljningar av mark i allmän ägo. Försäljningarna med återköpsförbehåll

hänför sig till ett fåtal, företrädesvis mindre kommuner. Någon allmän,

över landet i dess helhet någorlunda jämnt fördelad användning av återköpsinstitutet

har alltså inte förekommit.

Frågan huruvida det även med en så obetydlig tillämpning av återköpslagen

som den rådande likväl i ett eller annat avseende föreligger ett verkligt

behov av lagen har tagits upp till övervägande i departementspromemorian.

Övervägandet har lett till den slutsatsen, att ett sådant behov ej

kan anses vara för handen. De syften som avsetts skola främjas genom

återköpsinstitutet bedöms kunna, i den mån de fortfarande har aktualitet,

bli tillgodosedda på annat sätt än genom anlitande av återköpsbestämmelser.

Den uppfattning, åt vilken det sålunda ges uttryck i promemorian delas

av det stora flertalet av remissinstanserna. För egen del vill jag anföra följande.

Av de syften man velat gynna med återköpslagen får de flesta i våra

dagar anses antingen sakna betydelse eller kunna tillgodoses på annat och

bättre sätt än genom återköpsförbehåll. Något skäl att för jordbruksnäringens

främjande behålla återköpslagen finns uppenbarligen ej längre.

I berörda avseende är lagens tillämplighet begränsad till jord i statens ägo.

Samtliga de statliga remissinstanser som omhänder har försäljning av jordbruksegendomar

hyser den åsikten att något behov av återköpsinstitutet

inte existerar. Likaledes torde man kunna bortse från återköpslagens betydelse

då det gäller syftena att bereda möjlighet att annorlunda än expropriationsvis

återförvärva överlåten fastighet, som blivit behövlig för överlåtarens

räkning, eller att medverka till lösningen av markvärdestegringsfrågan.

Veterligen har återköpsrätt som betingats av sådant syfte inte tagits

i bruk i något enda fall. Vad det senare av de två syftena beträffar bör även

uppmärksammas att det i promemorian omnämnda förslaget om ändring i

tomträttsbestämmelserna blivit upphöjt till lag i slutet av år 1967 (SFS

1967: 869). Det finns mot bakgrunden av den nya lagstiftningen anledning

att anta, att tomträttsinstitutet skall komma att få ökad tillämpning. Därmed

minskar i hög grad behovet av återköpsrätt som medel för lösning av

markvärdestegringsfrågan. I detta avseende har för övrigt återköpsrätten

inte kommit att i praktiken spela någon roll.

Det återstående av de syften som vid återköpslagens tillkomst åberopades

såsom skäl för uppfattningen att behov av ett återköpsinstitut förelåg

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

— nämligen syftet att trygga ändamålet med samhällets marköverlåtelser

— är det enda, rörande vilket en annan mening än den i promemorian

framförda mera påtagligt kommit till synes under remissförfarandet. Såvitt

angår främjandet av nämnda syfte genom uppställande av villkor angående

överlåten fastighets användning anmärks sålunda från en del håll,

att den offentliga byggnadsregleringen inte — såsom det antas i promemorian

— helt kan ersätta återköpslagen. Man har närmast haft i tankarna

sådana fall, då överlåtare av fastighet vill försäkra sig om att denna blir

bebyggd inom viss tid eller att den kommer att begagnas för speciellt ändamål

under bestämd tidrymd. Befogenheten av anmärkningen lär inte kunna

sättas i fråga. Emellertid torde — såsom det påpekas i något remissyttrande

— strävanden av antytt slag från överlåtarens sida i allmänhet kunna förverkligas

genom anlitande av andra medel än återköpsförbehåll, exempelvis

genom stipulerande av vite eventuellt med säkerhet av inteckning i fastigheten.

Även andra former för att tillgodose säljarens ifrågavarande intressen

torde kunna komma i fråga.

En särskild omständighet av betydelse för bedömande av frågan om

återköpsinstitutet bör avföras ur lagsystemet är önskemålet att antalet

rättighetstyper inom fastighetsrätten inskränks till enbart sådana som är

betingade av ett allmänt behov. Denna omständighet åberopas såväl i promemorian

som i ett par av remissyttrandena. Att något allmänt behov av

institutet inte finns synes stå utom tvivel. Det torde också kunna påstås,

att även om institutet i vissa fall otvivelaktigt kan vara till gagn vid fastighetsförsäljning,

det å andra sidan i visst avseende medför påtaglig olägenhet.

Tillvaron av återköpsrätt kan nämligen — enligt vad som under

remissförfarandet anmärkts från lantmätarhåll — ej sällan inverka försvårande

på sådan fastighetsbildning som åsyftar omreglering.

Under hänvisning till vad jag nu har anfört ansluter jag mig till uppfattningen

att återköpslagen bör utmönstras ur lagstiftningen. Såsom lämplig

tidpunkt för lagens upphävande synes kunna väljas den i promemorian

förordade eller således utgången av år 1968.

Beträffande sådan återköpsrätt som består vid sistnämnda tidpunkt lär

i åtskilliga fall rättens giltighetstid vara begränsad till endast ett eller annat

år och rätten således snart komma att upphöra. Vad angår de återstående

fallen eller således de där återköpsrätten gäller antingen under en längre

bestämd tid eller också under en obestämd tid torde dessa huvudsakligen

röra fastigheter som av staten överlåtits för jordbruksändamål. Såsom

i ett par remissyttranden framhållits är det önskvärt att efter ett upphävande

av återköpslagen dennas bestämmelser inte kommer att få tillämpning

övergångsvis under lång eller obestämd tid. Av anledning som angivits

i kammarkollegiets yttrande synes hinder inte böra möta mot att i

fråga om de återköpsrätter som kvarstår vid upphävandet av lagen fastställa

en viss slutlig tidpunkt för deras giltighet. Denna tidpunkt förefaller

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968

inte behöva förläggas senare än till fem år efter upphävandet. En övergångsbestämmelse

av antytt innehåll kommer att medföra, att återköpsinstitutet

vid utgången av år 1973 är helt och hållet avvecklat.

Lagrådsbehandlingen

Lagrådet har lämnat de dit remitterade lagförslagen utan erinran. Vissa

av lagrådet förordade formella jämkningar i förslagens övergångsbestämmelser

har vidtagits.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de framlagda lagförslagen

och får därför hemställa

att riksdagen bifaller propositionen nr 131.

Stockholm den 12 november 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep),

Erik Jansson (s), Åkesson (fp) och fru Landberg (s)*;

från andra kammaren: herrar Levin (s)*, Johansson i Torp (s), fru

Torbrink (s), herrar Grebäck (ep), Hedin (h), Tobé (fp), Sundelin (s) och

Åberg (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:340 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om förbud mot tillsats av bly i motorbensin. a1 i texten