Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924
1968-11-12 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1968:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
1
Nr 67
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924
(nr 384) om återköpsrätt till fast egendom, m. m.
Genom en den 28 juni 1968 dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och
lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) lag angående upphävande av lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om
återköpsrätt till fast egendom,
2) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom,
3) lag om ändring i lagen den 28 maj 1968 (nr 346) angående ändring
i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom,
4) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 25)
om servitut,
5) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen,
6) lag om ändring i utsökningslagen,
7) lag om ändring i förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom,
8) lag angående ändrad lydelse av 30 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
om expropriation,
9) lag angående ändrad lydelse av 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 (nr
269) om fastighetsbildning i stad,
10) lag angående ändrad lydelse av 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920
(nr 474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar
samt om rätt till elektrisk kraft m. m.,
11) lag angående ändrad lydelse av 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926
(nr 336) om sammanläggning av fastigheter å landet,
12) lag om ändrad lydelse av 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938
(nr 314),
13) lag om ändrad lydelse av 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen den 2 december
1960 (nr 679).
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 67
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att lagen om återköpsrätt skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1968 och att återköpsrätt som då består inte får göras
gällande efter utgången av år 1973. Som en följd av återköpslagens upphävande
genomförs vissa ändringar i annan lagstiftning.
Lagförslagen
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
3
1) Förslag
till
Lag
angående upphävande av lagen den 20 juni 1924 (nr 384)
om återköpsrätt till fast egendom
Härigenom förordnas, att lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt till
fast egendom skall upphöra att gälla vid utgången av år 1968. I fråga om
återköpsrätt som då består, skall lagen fortfarande tillämpas. Återköpsrätt
får dock icke göras gällande efter utgången av år 1973.
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
2) Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
om nyttjanderätt till fast egendom
Härigenom förordnas, att 1 kap. 4 och 6 §§ samt 2 kap. 32 § lagen den
14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)
1 KAP.
4
Kommer av anledning, som i 3 §
första eller andra stycket avses,
nyttjanderätt att upphöra, njute
nyttj anderättshavaren skadestånd av
upplåtaren, utan så är att, enligt
vad särskilt är stadgat, rätten till
skadestånd är förverkad; var nyttj
anderätten upplåten utan vederlag,
vare dock i det fall, 3 § andra stycket
avser, upplåtaren fri från ansvarighet,
där han ej vid överlåtelse av fastigheten
underlåtit något av vad på
honom ankommit för att bereda nyttjanderättshavaren
rätt att få inteckning
för nyttjanderätten.
Underlåter den,------- — -—• -
Kommer av anledning, som i 3 §
avses, nyttjanderätt att upphöra,
njute nyttj anderättshavaren skadestånd
av upplåtaren, utan så är att,
enligt vad särskilt är stadgat, rätten
till skadestånd är förverkad; var
nyttj anderätten upplåten utan vederlag,
vare dock i det fall, 3 § andra
stycket avser, upplåtaren fri från
ansvarighet, där han ej vid överlåtelse
av fastigheten underlåtit något
av vad på honom ankommit för
att bereda nyttjanderättshavaren rätt
att få inteckning för nyttj anderätten.
--går förlorad.
6§.
Varder fastighet, vartill nyttjanderätt
upplåtits, efter klander vunnen
eller genom utövande av återköpsrätt,
som förbehållits tidigare än
nytt jander ätten upplåts, återköpt
från upplåtaren eller den, till vilken
Varder fastighet, vartill nyttjanderätt
upplåtits, efter klander frånvunnen
upplåtaren eller den, till vilken
fastigheten från honom övergått, och
kommer till följd därav nyttj anderätten
att förfalla, njute nyttj ande
-
!) Senaste lydelse av 1 kap. 4 och 6 §§ se 1924:389 samt av 2 kap. 32 § se 1943:883.
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
fastigheten från honom övergått, och
kommer till följd därav nyttjanderätten
att förfalla, njute nyttjanderättshavaren,
där upplåtelsen skett
mot vederlag, skadestånd av upplåtaren,
såvida han var i god tro när
upplåtelsen skedde.
(Föreslagen lydelse)
rättshavaren, där upplåtelsen skett
mot vederlag, skadestånd av upplåtaren,
såvida han var i god tro när
upplåtelsen skedde.
2 KAP.
32 §.
Varder, innan-----— —--uppsägning ske.
Vad sålunda —---------i konkurs.
Föres, innan tid för tillträde är
inne, talan om återköp av fastigheten
enligt lagen om återköpsrått till fast
egendom, äge ock arrendatorn, där
hans rätt i händelse av återköp icke
skall bestå, frånträda avtalet; uppsäge
dock detsamma inom en månad
efter det han erhöll kunskap om
stämningen i återköpsmålet, eller vare
sin rätt därtill förlustig. Kommer
återköp till stånd, äge vad i 1 kap.
6 § sägs om skadestånd motsvarande
tillämpning. Förfaller stämningen
eller varder talan om återköp genom
laga kraft ägande beslut ogillad, må
ej därefter uppsägning ske.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrått som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
3) Förslag
till
Lag
om ändring i lagen den 28 maj 1968 (nr 346)
angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
om nyttjanderätt till fast egendom
Härigenom förordnas, att 1 kap. 3 § och 3 kap. 30 § lagen den 28 maj 1968
angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 KAP.
3§.
Sker överlåtelse-----—--r
Varder fastigheten--— —---
Återköpes fastigheten enligt lagen
om återköpsrätt till fast egendom,
vare nyttjanderätten ej beståndande
mot återköparen, med mindre denne
sådant utföst eller han själv är upplåtare
eller tidigare förvärvat fastigheten
med förbehåll om nyttjanderättens
bestånd eller nyttjanderätten
jämlikt 2 kap. 28, 70, 71 eller 83 §
eller 3 kap. 29 § tidigare gällt mot
honom eller på grund av inteckning
eller inskrivning, enligt vad därom
är stadgat, nyttjanderätten skall fortfarande
gälla. Är nyttjanderätt, enligt
vad nu sagts, gällande mot återköparen
på grund av dennes utfästelse
eller till följd av att han själv är
applåtare eller tidigare förvärvat fastigheten
med förbehåll om nyttjanderättens
bestånd, vare så ansett som
hade återköpet skett med sådant förbehåll.
därom stadgas.
— nyttj anderättens bestånd.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968 7
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 KAP.
30
Bestämmelserna i 2 kap. 32 § om
verkan av att före tillträdesdagen
fastighet utmätes, intecknad fordran
fastställes till betalning ur fastigheten,
jordägaren för sättes i konkurs
eller talan väckes om återköp av
fastigheten äger motsvarande tilllämpning
i fråga om hyra.
§•
Bestämmelserna i 2 kap. 32 § om
verkan av att före tillträdesdagen
fastighet utmätes, intecknad fordran
fastställes till betalning ur fastigheten
eller jordägaren försättes i konkurs
äger motsvarande tillämpning
i fråga om hyra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
4) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 14 juni 1907
(nr 36 s. 25) om servitut
Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 14 juni 1907 om servitut* skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Vad i 1 kap. 3—6 a §§ lagen om
nyttjanderätt till fast egendom är
stadgat i fråga om nyttj anderätt skall
beträffande servitut äga motsvarande
tillämpning; dock att vad där stadgas
angående verkan av överlåtelse av
fastigheten eller av dess försäljning
(Föreslagen lydelse)
3§.
Vad i 1 kap. 3—6 a §§ lagen om
nyttjanderätt till fast egendom är
stadgat i fråga om nyttjanderätt skall
beträffande servitut äga motsvarande
tillämpning; dock att vad där
stadgas angående verkan av överlåtelse
av fastigheten eller av dess för
-
1 Senaste lydelse av 3 § se 1968:280.
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
i den ordning utsökningslagen bestämmer
eller av återköp enligt lagen
om återköpsrätt till fast egendom
icke skall äga tillämpning å servitut,
som uppkommit vid laga skifte eller
ägostyckning eller vid avstyckning
av område som ej ingår i tomtindelning,
ej heller å servitut, som tillkommit
före den 1 januari 1876, eller
å servitut, som avses i 7 a §.
(Föreslagen lydelse)
sälj ning i den ordning utsökningslagen
bestämmer icke skall äga tilllämpning
å servitut, som uppkommit
vid laga skifte eller ägostyckning eller
vid avstyckning av område som
ej ingår i tomtindelning, ej heller å
servitut, som tillkommit före den 1
januari 1876, eller å servitut, som
avses i 7 a §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
1 fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
5) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen
Härigenom förordnas, att 9 kap. 52 och 69 §§ vattenlagen1 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
52 S.
Är fast egendom, som skall lösas
med penningar, besvärad av nyttjanderätt,
återköpsrätt eller rätt till
servitut eller till avkomst eller annan
förmån eller till elektrisk kraft,
skall ersättningen till egendomens
ägare och den gottgörelse, som må
tillkomma rättighetens innehavare,
var för sig bestämmas. Medför rättig
-
Är fast egendom, som skall lösas
med penningar, besvärad av nyttjanderätt
eller rätt till servitut eller till
avkomst eller annan förmån eller
till elektrisk kraft, skall ersättningen
till egendomens ägare och den gottgörelse,
som må tillkomma rättighetens
innehavare, var för sig bestämmas.
Medför rättighet, som nyss
Senaste lydelse av 9 kap. 52 § se 1968:209 och av 9 kap. 69 § se 1924:393.
9
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
het, som nyss nämnts, förminskning
av den fasta egendomens värde, skall
till grund för den ägaren tillkommande
ersättningen läggas det värde
egendomen med därå vilande besvär
äger; dock att, så framt den besvärande
rättigheten ej är återköpsrätt,
den förhöjning över värdet, som jämlikt
48 § må ifrågakomma, skall bestämmas
med hänsyn till det värde
egendomen utan sådant besvär skulle
äga. Erfordras för tillämpning av
reglerna i 69 § andra stycket, att utöver
vad nu sagts särskild värdering
sker av den fasta egendomen med
eller utan viss rättighet besvärande
densamma, varde sådan i samband
med ersättningens fastställande
verkställd.
Vid uppskattning av återköpsrätts
inverkan till förminskande av fast
egendoms värde skall hänsyn tagas
jämväl till det i samband med återköpsrätten
avtalade villkoret angående
egendomens användning. Värdet
av återköpsrätten skall anses uppgå
till belopp motsvarande den sålunda
uppskattade förminskningen av
egendomens värde; och tillfälle, dår
för hö jning enligt i8 § skall äga rum,
den del av förhöjningen, som belöper
på återköpsrätt ens värde, rättighetens
innehavare.
(Föreslagen lydelse)
nämnts, förminskning av den fasta
egendomens värde, skall till grund
för den ägaren tillkommande ersättningen
läggas det värde egendomen
med därå vilande besvär äger; dock
att den förhöjning över värdet, som
jämlikt 48 § må ifrågakomma, skall
bestämmas med hänsyn till det värde
egendomen utan sådant besvär skulle
äga. Erfordras för tillämpning av
reglerna i 69 § andra stycket, att
utöver vad nu sagts särskild värdering
sker av den fasta egendomen
med eller utan viss rättighet besvärande
densamma, varde sådan i samband
med ersättningens fastställande
verkställd.
69 §.
Nedsatta ersättningsmedel----
Besväras fast egendom, som löses,
av sökt eller beviljad inteckning för
fordran, eller kan egendomen jämlikt
11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling,
varde den för egendomen bestämda
—---— före tillträdesdagen.
Besväras fast egendom, som löses,
av sökt eller beviljad inteckning för
fordran, eller kan egendomen jämlikt
11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling,
varde den för egendomen bestämda
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
ersättningen så ock, om endast en
del av fastighet löses, ersättning till
ägaren för skada och intrång å den
återstående delen av Konungens befallningshavande
fördelad i den ordning,
som för fördelning av köpeskilling
för utmätningsvis såld fast
egendom är stadgad. Är egendomen
förutom av fordran besvärad av sådan
nyttjanderätt, återköpsrätt eller
rätt till servitut eller till avkomst
eller annan förmån eller till elektrisk
kraft, varigenom egendomens värde
minskas, och åtnjuter rättigheten
sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren
berättigad att, om och
i den mån ersättningen för egendomen
understiger det värde denna
skulle äga, därest den ej varit av
rättigheten besvärad, för den del av
fordringen, som må överskjuta ersättningen
för egendomen, erhålla
betalning ur det till rättighetens innehavare
bestämda ersättningsbeloppet,
och varde gottgörelsen till denne
i motsvarande mån förminskad.
I fråga----------in
(Föreslagen lydelse)
ersättningen så ock, om endast en del
av fastighet löses, ersättning till ägaren
för skada och intrång å den återstående
delen av Konungens befallningshavande
fördelad i den ordning,
som för fördelning av köpeskilling
för utmätningsvis såld fast egendom
är stadgad. Är egendomen förutom
av fordran besvärad av sådan nyttjanderätt
eller rätt till servitut eller
till avkomst eller annan förmån eller
till elektrisk kraft, varigenom egendomens
värde minskas, och åtnjuter
rättigheten sämre rätt än fordringen,
vare fordringsägaren berättigad att,
om och i den mån ersättningen för
egendomen understiger det värde
denna skulle äga, därest den ej varit
av rättigheten besvärad, för den del
av fordringen, som må överskjuta
ersättningen för egendomen, erhålla
betalning ur det till rättighetens innehavare
bestämda ersättningsbeloppet,
och varde gottgörelsen till denne
i motsvarande mån förminskad.
[givande därtill.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
11
6) Förslag
till
Lag
om ändring i utsökningslagen
Härigenom förordnas, att 79, 82, 87, 107, 111 och 168 §§ utsökningslagen1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
79 §.
(Föreslagen lydelse)
Utmätes fast egendom, skall utmätningsmannen
upprätta beskrivning
däröver. I denna skola tillbehör
till fastigheten anges i den mån
det är påkallat med hänsyn till tillbehörens
värde eller av annan orsak.
Om egendomens värdering gäller vad
som föreskrives om värdering av lös
egendom. Utmätningsmannen skall
även avfordra gäldenären de handlingar,
vilka visa hans äganderätt till
fastigheten eller tjäna till upplysning
om servitut, nyttjanderätt, återköpsrätt
eller rätt till elektrisk kraft eller
till avlcomst eller annan förmån, som
skall utgå av egendomen, eller om
tillbehör till fastigheten, samt uppgift
om vilka som ha fordran eller
rättighet som bör iakttagas vid egendomens
försäljning. När anledning
förekommer, skall utmätningsmannen
även på annat sätt söka utröna
vad som hör till fastigheten. Utmätas
flera fastigheter på en gång, skola
de beskrivas och värderas var för sig.
Om fastighetsägaren---- —- •
Finnes å---------annan station.
Vad nu---------hos överexekutor.
Är egendomen----------59 § stadgas
Utmätes fast egendom, skall utmätningsmannen
upprätta beskrivning
däröver. I denna skola tillbehör
till fastigheten anges i den mån
det är påkallat med hänsyn till tillbehörens
värde eller av annan orsak.
Om egendomens värdering gäller vad
som föreskrives om värdering av lös
egendom. Utmätningsmannen skall
även avfordra gäldenären de handlingar,
vilka visa hans äganderätt till
fastigheten eller tjäna till upplysning
om servitut, nyttjanderätt eller
rätt till elektrisk kraft eller till avkomst
eller annan förmån, som skall
utgå av egendomen, eller om tillbehör
till fastigheten, samt uppgift om
vilka som ha fordran eller rättighet
som bör iakttagas vid egendomens
försäljning. När anledning förekommer,
skall utmätningsmannen även
på annat sätt söka utröna vad som
hör till fastigheten. Utmätas flera
fastigheter på en gång, skola de beskrivas
och värderas var för sig.
— om utmätningen.
1 Senaste lydelse av 79 och 168 §§ se 1967:140, av 82 och 107 §§ se 1924:388, av 87 § se 1955:
234 samt av 111 § se 1930:118.
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
82 §.
Överlåter någon — --------------ägarens gäld.
Sökes å —-----------------är sagd.
Göres av---—----- — lagfarten sökes.
Har överlåtel sen----- —--
Föres enligt lagen om återköpsrätt
till fast egendom talan om återköp,
må, där egendomen utmätts, försäljning
ej ske, såvitt före auktionen
hos auktionsförrättaren företes bevis
om stämningen i återköpsmålet
och tillika styrkes, att, sedan återköp
kommit till stånd, egendomen
icke vidare skall häfta för den fordran,
som utsökes. Visas, att återköpet
fullbordats och att egendomen
därigenom befriats från fordringen,
vare frågan om egendomens försäljning
förfallen. Styrkes, att frågan om
återköp på den ågångna stämningen
förfallit, utgöre ej sedan stämningen
hinder för egendomens försäljning.
87
Är fast egendom utmätt och har
någon fordran, varför egendomen på
grund av inteckning eller enligt 11
kap. 2 § jordabalken häftar, eller ock
nyttjanderätt eller återköpsrätt till
egendomen eller rätt till servitut, till
elektrisk kraft eller till avkomst eller
annan förmån, äge sådan rättsägare,
där hans rätt kan vara beroende
av försäljning av egendomen,
mot det att han till utmätningsmannen
eller överexekutor, om ärendet
där är anhängigt, erlägger fordringsbeloppet
jämte kostnad, varför utmätningssökanden
ansvarar, göra
gällande den rätt, som tillkom denne;
dock att, där utmätning skett för
allenast del av fordran, varför egen
-
--motsvarande tillämpning.
§•
Är fast egendom utmätt och har
någon fordran, varför egendomen på
grund av inteckning eller enligt 11
kap. 2 § jordabalken häftar, eller ock
nyttjanderätt till egendomen eller
rätt till servitut, till elektrisk kraft
eller till avkomst eller annan förmån,
äge sådan rättsägare, där hans
rätt kan vara beroende av försäljning
av egendomen, mot det att han
till utmätningsmannen eller överexekutor,
om ärendet där är anhängigt,
erlägger fordringsbeloppet jämte
kostnad, varför utmätningssökanden
ansvarar, göra gällande den rätt, som
tillkom denne; dock att, där utmätning
skett för allenast del av fordran,
varför egendomen på grund av in
-
13
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 196S
(Nuvarande lydelse)
domen på grund av inteckning eller
enligt 11 kap. 2 § jordabalken häftar,
utmätningssökanden för sin återstående
fordran äger företräde.
Där luftfartyg —-------
(Föreslagen lydelse)
teckning eller enligt 11 kap. 2 § jordabalken
häftar, utmätningssökanden
för sin återstående fordran äger
företräde.
--1 mom. sägs.
107 §
Sedan förhandlingen------
3:o) nyttjanderätt, återköpsrätt,
rätt till elektrisk kraft eller till avlcomst
eller annan förmån samt rätt
till servitut, som icke är av beskaffenhet
att skola oansett egendomens
försäljning äga bestånd, såframt
rättighet, som nu sagts, är intecknad
eller grundar sig å skriftlig
handling, vilken blivit av rättsägaren
till auktionsförrättaren ingiven eller
-----framställt; och
3:o) nyttjanderätt, rätt till elektrisk
kraft eller till avkomst eller annan
förmån samt rätt till servitut,
som icke är av beskaffenhet att skola
oansett egendomens försäljning äga
bestånd, såframt rättighet, som nu
sagts, är intecknad eller grundar sig
å skriftlig handling, vilken blivit av
rättsägaren till auktionsförrättaren
ingiven eller eljest är för honom tillgänglig.
eljest är för honom tillgänglig. _ _
I borgenärsförteckningen---------utmätning skett
Är egendomen ---- — ----auktionsförrättaren framställt.
in §.
Nyttjanderätt och återköpsrätt så
ock rätt till elektrisk kraft, till servitut
eller till avkomst eller annan
förmån av egendomen upptagas i
borgenärsförteckningen utan att något
värde för dem utsättes.
Nyttjanderätt så ock rätt till elektrisk
kraft, till servitut eller till avkomst
eller annan förmån av egendomen
upptagas i borgenärsförteckningen
utan att något värde för dem
utsättes.
Är bostadsrätt—-— ---• — tillkommer bostadsrättshavaren.
168 §.
Sedan laga kraft åkommit auktion
å fast egendom, samt köpeskillingen
erlagts och sammanträde enligt 142 §
hållits för köpeskillingens fördelning,
åligge det auktionsförrättaren
att därom genast göra anmälan å landet
hos domaren och i stad hos
rätten samt därvid tillika insända det
vid sammanträdet förda protokoll
jämte borgenärsförteckningen; har
Sedan laga kraft åkommit auktion
å fast egendom, samt köpeskillingen
erlagts och sammanträde enligt 142 §
hållits för köpeskillingens fördelning,
åligge det auktionsförättaren
att därom genast göra anmälan å
landet hos domaren och i stad hos
rätten samt därvid tillika insända
det vid sammanträdet förda protokoll
jämte borgenärsförteckningen;
14
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
försäljningen skett utan förbehåll
om beståndet av intecknad nyttjanderätt,
återköpsrätt eller rätt till
servitut, till elektrisk kraft eller till
avkomst eller annan förmån av egendomen,
skall tillika uppgift därom
lämnas.
Har vid---
Säljes egendom,
(Föreslagen lydelse)
har försäljningen skett utan förbehåll
om beståndet av intecknad nyttjanderätt
eller rätt till servitut, till
elektrisk kraft eller till avkomst eller
annan förmån av egendomen,
skall tillika uppgift därom lämnas.
insända fördelningslängden.
----visar fördelningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
7) Förslag
till
Lag
om ändring i förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12)
angående inteckning i fast egendom
Härigenom förordnas, dels att 58 a § förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom'' skall upphöra att gälla, dels att 24 § 1
mom., 36 § 2 mom., 46 och 48 §§, 56 § 1 mom., 58 § 2 mom. samt 61 § samma
förordning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
24 §.
1 mom. Har i---------23 § sägs.
Har egendom-------— — äga tillämpning.
Köpes egendom åter enligt lagen
om återköpsrätt till fast egendom,
skall densamma, sedan rättens utslag
,„l,Sfnaste lydelse av 24 § 1 mom- 46 och 48 §§, 56 § 1 mom., 58 § 2 mom., 58 a § och 61 § se
1924:387 samt av 36 § 2 mom. se 1925:335.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
15
(Nuvarande lydelse)
vunnit laga kraft och löseskilling,
där så skall ske, blivit hos vederbörande
myndighet nedsatt, ej vidare
häfta för andra inteckningar
än dem, som påvila egendomen med
rätt framför återköpsrätten. Anteckning
därom skall, såsom i 23 § sägs,
göras i intecknings protokollet, sedan
till rätten eller domaren inkommit
anmälan, att löseskillingen nedsatts,
eller, där nedsättning ej skall ske,
rättens utslag visats hava vunnit laga
kraft.
36
2 mom. Ej heller skola i det fall,
att enligt gällande bestämmelser om
expropriation en eller flera av gemensamt
intecknade egendomar helt
eller delvis avträdas till den exproprierande
eller av honom före expropriationens
fullbordande tagas i besittning
eller ock nyttjanderätt eller
servitutsrätt till en eller flera av
gemensamt intecknade egendomar
upplåtes, eller att enligt vattenlagen
eller gällande bestämmelser om ändring
eller utrivning av vattenverk
eller lagen om flottning i allmän
flottled en eller flera av gemensamt
intecknade egendomar varda helt eller
delvis avträdda eller åtgärd vidtages,
som medför skada eller intrång
å en eller flera av gemensamt
intecknade egendomar, eller att
egendom, som gemensamt med annan
häftar för inteckning, återköpes
enligt lagen om återköpsrätt till fast
egendom eller helt eller delvis avträdes
enligt lagen om rätt i vissa fall
för nyttj anderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område,
(Föreslagen lydelse)
§•
2 mom. Ej heller skola i det fall,
att enligt gällande bestämmelser om
expropriation en eller flera av gemensamt
intecknade egendomar helt
eller delvis avträdas till den exproprierande
eller av honom före expropriationens
fullbordande tagas i
besittning eller ock nyttjanderätt eller
servitutsrätt till en eller flera av
gemensamt intecknade egendomar
upplåtes, eller att enligt vattenlagen
eller gällande bestämmelser om ändring
eller utrivning av vattenverk eller
lagen om flottning i allmän flottled
en eller flera av gemensamt intecknade
egendomar varda helt eller
delvis avträdda eller åtgärd vidtages,
som medför skada eller intrång å en
eller flera av gemensamt intecknade
egendomar, eller att egendom, som
gemensamt med annan häftar för inteckning,
helt eller delvis avträdes
enligt lagen om rätt i vissa fall för
nyttj ander ättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område,
eller att frälseränta, som gemensamt
med annan fast egendom häftar för
16
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
eller att frälseränta, soin gemensamt
med annan fast egendom häftar för
inteckning, varder inlöst för statsverkets
räkning eller avlöst, de övriga
egendomarna häfta för intecknat
belopp, varför betalning utfallit
vid ersättnings fördelning; skolande
jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet
enligt vad i 1
mom. andra stycket sägs.
(Föreslagen lydelse)
inteckning, varder inlöst för statsverkets
räkning eller avlöst, de övriga
egendomarna häfta för intecknat
belopp, varför betalning utfallit
vid ersättnings fördelning; skolande
jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet
enligt vad i 1
mom. andra stycket sägs.
46 §.
Är äganderätt — ---- ---—- —- — egendom stadgas.
Varder fastighet, till vilken nyttjanderätt
upplåtits, återköpt enligt
lagen om återköpsrätt till fast egendom,
vare nyttjanderätten beståndande,
om inteckning därför sökts
före den dag, då återköpsrätten förbehölls,
eller, där återköparen härledde
sitt tidigare fång från någon,
som förvärvat fastigheten under förbehåll
om nyttjanderättens bestånd,
inom den i 11 kap. 2 § jordabalken
stadgade tid efter det lagfart meddelades
å den sistnämndes fång; i annat
fall gälle vad i lagen om nyttjanderätt
till fast egendom är stadgat.
48 §.
Har någon vid överlåtelse av äganderätt
till fast egendom förbehållit
sig eller annan nyttjanderätt till
egendomen eller någon del därav, eller
skall, utan att sådant förbehåll
skett, arrende- eller hyresavtal, efter
ty särskilt är stadgat, äga bestånd
mot nye ägaren, eller är fast
egendom utmätningsvis såld med
förbehåll om beståndet av nyttjanderätt,
som ej är intecknad, eller
skall vid återköp dylik ej intecknad
Har någon vid överlåtelse av äganderätt
till fast egendom förbehållit
sig eller annan nyttjanderätt till
egendomen eller någon del därav, eller
skall, utan att sådant förbehåll
skett, arrende- eller hyresavtal, efter
ty särskilt är stadgat, äga bestånd
mot nye ägaren, eller är fast
egendom utmätningsvis såld med
förbehåll om beståndet av nyttjanderätt,
som ej är intecknad; vare
nyttjanderätten gällande mot nye
17
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
rätt, enligt vad därom är stadgat,
äga bestånd; vare nyttjanderätten
gällande mot nye ägaren, ändå att
denne söker lagfart å fånget, innan
inteckning för nyttj anderätten sökes.
Har vid överlåtelse eller försäljning
skett förbehåll, som nyss sagts,
eller skall återköp anses hava ägt
rum med förbehåll om nyttjanderättens
bestånd, och överlåter nye ägaren
sedan fastigheten till annan, vare
lag samma, där inteckning sökes
inom den i 11 kap. 2 § jordabalken
stadgade tid efter det lagfart meddelades
å den förres fång.
(Föreslagen lydelse)
ägaren, ändå att denne söker lagfart
å fånget, innan inteckning för nyttjanderätten
sökes.
Har vid överlåtelse eller försäljning
skett förbehåll, som nyss sagts,
och överlåter nye ägaren sedan fastigheten
till annan, vare lag samma,
där inteckning sökes inom den
i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade
tid efter det lagfart meddelades å
den förres fång.
56 §.
1 mom. Överlåtes äganderätt — — —- ---— servitut stadgas.
Varder fastighet, till vilken servitutsrätt
upplåtits, återköpt enligt lagen
om återköpsrätt till fast egendom,
vare servitutet beståndande, om
inteckning därför sökts före den dag,
då återköpsrätten förbehölls, eller,
där återköparen härledde sitt tidigare
fång från någon, som förvärvat
fastigheten under förbehåll om servitut
ets bestånd, inom den i 11 kap.
2 § jordabalken stadgade tid efter
det lagfart meddelades å den sistnämndes
fång; i annat fall gälle
vad i lagen om servitut år stadgat.
Vad i — —----—--------å servitut.
58 §.
2 mom. Har någon vid överlåtelse
av fast egendom förbehållit sig eller
annan rätt till elektrisk kraft från
egendomen, eller skall, utan att sådant
förbehåll skett, avtal om rätt
till elektrisk kraft, efter ty särskilt
är stadgat, gälla mot nye ägaren, el
-
2 m o m. Har någon vid överlåtelse
av fast egendom förbehållit sig eller
annan rätt till elektrisk kraft från
egendomen, eller skall, utan att sådant
förbehåll skett, avtal om rätt
till elektrisk kraft, efter ty särskilt
är stadgat, gälla mot nye ägaren, el
-
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 67
18
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
ler är fast egendom utmätningsvis
såld med förbehåll om beståndet av
rätt till elektrisk kraft, som ej är intecknad,
eller skall dylik ej intecknad
rätt, enligt vad därom är stadgat,
gälla mot återköpare; då skall,
där de i 1 mom. första stycket angivna
förutsättningar för intecknings
meddelande äro för handen, rättens
innehavare i förhållande till nye ägarens
borgenärer njuta den rätt, som
enligt lag tillkommer ogulden köpeskilling.
(Föreslagen lydelse)
ler är fast egendom utmätningsvis
såld med förbehåll om beståndet av
rätt till elektrisk kraft, som ej är intecknad;
då skall, där de i 1 mom.
första stycket angivna förutsättningar
för intecknings meddelande äro
för handen, rättens innehavare i förhållande
till nye ägarens borgenärer
njuta den rätt, som enligt lag tillkommer
ogulden köpeskilling.
61
Vid rätten skall i överensstämmelse
med inteckningsprotokollet föras
bok så inrättad, att därav lätteligen
kan ses: varje egendom, däri
inteckning blivit sökt, tiden då det
skett, sökandens namn, beloppet av
fordran eller beskaffenheten av annan
rättighet, varför inteckning är
sökt, så ock, där inteckning blivit
beviljad eller avslagen, förnyad, nedsatt,
annorledes förändrad eller dödad,
eller ock ansökning om inteckning
blivit förklarad vilande eller
därefter åter hos rätten anmäld,
tiden då sådant skedde. Då enligt 58
a § 4 mom. avtal intagits i protokollet
eller enligt 15, 21, 23, 24, 26, 34,
36, 38 eller 45 § anteckning skett
därstädes, varde ock det i boken anmärkt.
De närmare------ ■—----
§•
Vid rätten skall i överensstämmelse
med inteckningsprotokollet föras
bok så inrättad, att därav lätteligen
kan ses: varje egendom, däri inteckning
blivit sökt, tiden då det skett,
sökandens namn, beloppet av fordran
eller beskaffenheten av annan
rättighet, varför inteckning är sökt,
så ock, där inteckning blivit beviljad
eller avslagen, förnyad, nedsatt, annorledes
förändrad eller dödad, eller
ock ansökning om inteckning blivit
förklarad vilande eller därefter åter
hos rätten anmäld, tiden då sådant
skedde. Då enligt 15, 21, 23, 24, 26,
34, 36, 38 eller 45 § anteckning skett
i protokollet, varde ock det i boken
anmärkt.
------av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
19
8) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 30 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
om expropriation
Härigenom förordnas, att 30 § lagen den 12 maj 1917 om expropriation1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
30 §.
Då fastighet — — -— —-----— — — skulle äga.
Vid uppskattning av återköpsrätts
inverkan till förminskande av fastighets
värde skall hänsyn tagas
jämväl till det i samband med återköpsrätten
avtalade villkoret angående
fastighetens användning. Värdet
av återköpsrätten skall anses
uppgå till belopp motsvarande den
sålunda uppskattade förminskningen
av fastighetens värde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
1 Senaste lydelse av 30 § se 1949:663.
20
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
9) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269)
om fastighetsbildning i stad
Härigenom förordnas, att 3 kap. 3 § lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3 §•
(Föreslagen lydelse)
Sammanläggning enligt---------annorledes styrkes.
Sammanläggning må--—-------- stycket sägs.
Vid tillämpning------------hans säkerhet.
Förslag till — ----—---— av sökanden.
Vad i------------11 kap. 2 § jordabalken.
Är område, som skall med annat
sammanläggas, föremål för återköpsrått,
må sammanläggning ej i
något fall äga rum utan medgivande
av återköpsrättens innehavare.
Finner ägodelningsdomaren-----—------- ägodelningsrättens
prövning.
Har ägodelningsdomaren — —----fastställas till efterrättelse.
Ägodelningsdomaren åligger —------—angående sammanläggning.
Beträffande förfarandet —• t—.—*---— — lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
1 Senaste lydelse av 3 kap. 3 § se 1947:703.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
21
10) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920 (nr 474)
med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar
samt om rätt till elektrisk kraft m. m.
Härigenom förordnas, att 15 och 16 §§ lagen den 22 juni 1920 med vissa
bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till
elektrisk kraft m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
15 §.
Sker överlåtelse-------—--avtalets bestånd.
Säljes fastighet-----—------ rättighetens bestånd.
Äterköpes fastighet enligt lagen om
återköpsrätt till fast egendom, vare
därifrån upplåten rätt till elektrisk
kraft ej beståndande mot återköparen,
med mindre denne sådant utföst
eller han själv är upplåtare eller
tidigare förvärvat fastigheten antingen
med förbehåll om rättens bestånd
eller ock under sådana förhållanden
att rätten utan särskilt
förbehåll varit mot honom gällande.
Har rätt -— — — ----—---särskilt stadgat.
16 §.
Har rätt — — -—--^--------är förverkad.
I fråga om rätt till skadestånd,
där rätt till elektrisk kraft förfallit
i följd därav att fastighet, varifrån
den upplåtits, efter klander vunnits
eller genom utövande av återköpsrätt,
som förbehållits tidigare än
rätten till elektrisk kraft upplåts,
1 fråga om rätt till skadestånd,
där rätt till elektrisk kraft förfallit
i följd därav att fastighet, varifrån
den upplåtits, efter klander frånvunnits
upplåtaren eller den, till vilken
fastigheten från honom övergått,
skall vad i 1 kap. 6 § i lagen om nytt
-
1 Senaste lydelse av 15 och 16 §§ se 1924:394.
22
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse)
blivit återköpt från upplåtarea eller
den, till vilken fastigheten från honom
övergått, skall vad i 1 kap. 6 §
i lagen om nyttjanderätt till fast
egendom är stadgat hava motsvarande
tillämpning.
(Föreslagen lydelse)
j anderätt till fast egendom är stadgat
hava motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
11) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926 (nr 336)
om sammanläggning av fastigheter å landet
Härigenom förordnas, att 8 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning
av fastigheter å landet1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse)
8
Häftar fastighet, — -------
Samma lag---------
Fastighet, som är föremål för återköpsrätt,
må ej sammanläggas med
annan fastighet utan medgivande av
återköpsrättens innehavare. Vad sålunda
stadgats skall äga motsvarande
tillämpning, när eljest någon
har villkorlig eller ovillkorlig rätt
att återtaga äganderätten till eller
lösa fastighet, dock ej i fråga om lös
-
(Föreslagen lydelse)
§•
— — — för honom.
- av sammanläggningen.
Har någon villkorlig eller ovillkorlig
rätt att återtaga äganderätten
till eller lösa fastighet, må fastigheten
ej sammanläggas med annan
fastighet utan medgivande av
rättighetens innehavare. Vad som
nu sagts gäller dock ej i fråga om
lösningsrätt enligt lagen den 18 juni
1925 (nr 334) om rätt i vissa fall för
1 Senaste lydelse av 8 § se 1968:286 och av 14 § se 1947:701.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
23
(Nuvarande lydelse)
ningsrätt enligt lagen den 18 juni
1925 (nr 334) om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område,
ej heller beträffande kronans eller
arrendators förköpsrätt.
(Föreslagen lydelse)
nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område,
ej heller beträffande kronans eller
arrendators förköpsrätt.
Ej må------------
Sammanläggning må--
Vid tillämpning av vad sålunda
stadgats skall avseende icke fästas
sid inteckning för servitut eller nyttjanderätt,
såframt den intecknade
rättigheten icke rör mark som skall
ingå i sammanläggningen, eller vid
inteckning, vars dödning blivit hos
inskrivningsdomaren sökt i fastighet
varom fråga är, såframt hinder
mot dödningsåtgärden ej föreligger
därest sammanläggningen genomföres.
Vad i andra stycket 2 och 3 är
föreskrivet om att inteckningshavare
skall hava medgivit sammanläggningen
gäller icke, om denna är väsentligen
utan betydelse för hans
säkerhet. I fråga om inteckning för
återköpsrätt gäller vad i 8 § stadgas
om sådan rätt.
Förslag till---------
Vad i------------
14 §.
- avstyckningens fastställande.
-----stycket sägs.
Vid tillämpning av vad sålunda
stadgats skall avseende icke fästas
vid inteckning för servitut eller nyttjanderätt,
såframt den intecknade
rättigheten icke rör mark som skall
ingå i sammanläggningen, eller vid
inteckning, vars dödning blivit hos
inskrivningsdomaren sökt i fastighet
varom fråga är, såframt hinder
mot dödningsåtgärden ej föreligger
därest sammanläggningen genomföres.
Vad i andra stycket 2 och 3 är
föreskrivet om att inteckningshavare
skall hava medgivit sammanläggningen
gäller icke, om denna är väsentligen
utan betydelse för hans
säkerhet.
av sökanden.
--11 kap. 2 § jordabalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
24
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
12) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314)
Härigenom förordnas, att 36 och 37 §§ gruvlagen den 3 juni 1938 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
36
Mark inom----—- —.--—
Skall en---------- —
Är nyttjanderätt till mark, varför
lösen skall givas eller som lider skada
eller intrång, av ägaren åt annan
upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan förmån
eller till servitut eller till elektrisk
kraft eller av återköpsrätt, och
går till följd av utmålsläggningen sådan
särskild rätt förlorad eller lider
den intrång, skall ersättning jämväl
därför givas.
Då till--•--—---— föi
(Föreslagen lydelse)
§•
— som förorsakas.
därför givas.
Är nyttjanderätt till mark, varför
lösen skall givas eller som lider
skada eller intrång, av ägaren åt
annan upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan
förmån eller till servitut eller
till elektrisk kraft, och går till följd
av utmålsläggningen sådan särskild
rätt förlorad eller lider den intrång,
skall ersättning jämväl därför givas.
•lust ersättas.
37 §.
Lösen och --------— — —--för sig.
Lösen varde---— -— -— ---—• besvär äger.
Erfordras för —- ------- —--tillika verkställd.
Vid uppskattning av återköpsrätts
inverkan till förminskande av markens
värde skall hänsyn tagas jämväl
till det i samband med återköpsrätten
avtalade villkoret angående
fastighetens användning. Värdet av
återköpsrätten skall anses uppgå till
belopp motsvarande den sålunda
uppskattade förminskningen av
markens värde.
25
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
Denna lag. träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
13) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen
den 2 december 1960 (nr 679)
Härigenom förordnas, att 38 § 1 mom. och 39 § uranlagen den 2 december
1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse.)
38 8.
1 in o m. Mark inom —----
Skall en--------___
Är nyttjanderätt till mark, för vilken
lösen skall utgå eller som lider
skada eller intrång, av ägaren åt annan
upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan
förmån eller till servitut eller
till elektrisk kraft eller av återköpsrätt,
och går till följd av anvisandet
av mark sådan särskild rätt förlorad
eller lider den intrång, skall
ersättning jämväl utgå därför.
Förorsakas annan —- ------
--som förorsakas.
därför givas.
Är nyttjanderätt till mark, för vilken
lösen skall utgå eller som lider
skada eller intrång, av ägaren åt
annan upplåten, eller är marken besvärad
av rätt till avkomst eller annan
förmån eller till servitut eller
till elektrisk kraft, och går till följd
av anvisandet av mark sådan särskild
rätt förlorad eller lider den
intrång, skall ersättning jämväl utgå
därför,
förlust ersättas.
39 §.
Lösen och---------— för sig.
Lösen skall-------------besvär äger.
Vid uppskattning av återköpsrätts
inverkan till förminskande av
markens värde skall hänsyn tagas
jämväl till det i samband med återköpsrätten
avtalade villkoret angåen
-
26
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
de fastighetens användning. Värdet
av återköpsrätten skall anses uppgå
till belopp motsvarande den sålunda
uppskattade förminskningen
av markens värde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
I fråga om återköpsrätt som består vid ikraftträdandet skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
27
Inledning
I propositionen anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet K!ing,
inledningsvis följande.
Enligt lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om återköpsrätt till fast egendom
(återköpslagen) får vid försäljning av fastighet som tillhör staten eller
kommun eller som eljest är i allmän ägo förbehåll göras om rätt för säljaren
att köpa tillbaka fastigheten.
I de skilda förslag till ny jordabalk som utarbetats under senare tid har
återköpsrätten tagits med som ett särskilt rättsinstitut i balken. Äterköpsrätten
har därvid givits likartad utformning som i återköpslagen.
Under remissbehandlingen av 1960 och 1963 års jordabalksförslag sattes
av några remissinstanser i fråga om återköpsinstitutet på grund av den
obetydliga användning det fått borde införas i balken.
Vid remissen till lagrådet den 11 februari 1966 av det inom justitiedepartementet
utarbetade förslaget till ny jordabalk underströk jag, att återköpsinstitutet
i praktiken tillämpats i mycket ringa utsträckning och att
det inte kunde uteslutas att institutet i den form det hade i nämnda lag i
fortsättningen kunde komma att visa sig obehövligt. Vidare framhöll jag,
att institutet har ett visst offentligrättsligt inslag som gör det mindre
väl lämpat för reglering i en lag av jordabalkens karaktär. Jag ansåg
därför motiverat att utmönstra återköpsrätten från förslaget. I detta sammanhang
förklarade jag mig avse att senare ta upp frågan om ett eventuellt
upphävande av återköpslagen eller att, för den händelse återköpsinstitutet
ansågs böra bibehållas, framlägga förslag om behövlig omarbetning
och utbyggnad av lagen.
Spörsmålet huruvida något behov föreligger att låta återköpsinstitutet stå
kvar inom lagsystemet har sedermera utretts inom departementet. Resultatet
av utredningen har redovisats i en under sommaren 1967 färdigställd
promemoria (Stencil Ju 1967:9).
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt,
lagberedningen, vattenfallsverket, kammarkollegiet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och lantmäteristyrelsen, av länsstyrelserna i Södermanlands,
Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs och Norrbottens län samt
av Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.
Yttranden har dessutom avlämnats av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län från stadsfullmäktige i Göteborg, kommunalnämnden i Landvetters
kommun och överlantmätaren i länet, av länsstyrelsen i Södermanlands
län från drätselkammaren i Mariefred och överlantmätaren i länet samt av
länsstyrelsen i Norrbottens län från lantbruksnämnden och överlantmätaren
i länet.
28
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
Historik
Utskottet hänvisar till propositionen s. 28—30.
Återköpslagens innehåll
Utskottet hänvisar till propositionen s. 30—33.
Departementspromemorian
Utskottet hänvisar till propositionen s. 33—36.
Remissyttrandena
Utskottet hänvisar till propositionen s. 36—40.
Departementschefen
I motiveringen anför departementschefen följande.
När jord i allmän ägo skall föras över i enskild besittning sker detta vanligtvis
genom överlåtelse med äganderätt eller genom arrendeupplåtelse.
Även andra sätt för ett sådant överförande står emellertid till buds. Möjlighet
föreligger nämligen att för ändamålet begagna vissa med lagstiftningen
tämligen sent införlivade rättsliga former som intar en mellanställning
mellan de ordinära typerna av äganderättsöverlåtelse och nyttjanderättsupplåtelse.
Dessa former utgörs av återköps- och tomträttsinstituten.
Den rätt som uppkommer genom förvärv med återköpsförbehåll kan betraktas
såsom en modifierad äganderätt, medan tomträtten kan karakteriseras
såsom en förstärkt nyttjanderätt.
Av de två angivna rättsinstituten är det år 1907 införda tomträttsinstitutet
det först tillkomna. Institutet utformades från början med väsentligen
det dubbla syftet att dels bereda den enskilde tillfälle att utan kapitalinsats
få tillgång till mark för egnahemsbebyggelse under betryggande
förhållanden, dels åt samhället bevara värdestegringen på den
under tomträtt upplåtna marken. Med tiden började emellertid tomträtten
att användas också för upplåtelser som avsåg hyreshus- eller industribebyggelse.
Efter härav föranledda lagändringar utgör tomträtten numera
en nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid och för särskilt ändamål
mot årlig avgäld i pengar. Institutet bar kommit att mera allmänt
tas i bruk huvudsakligen inom en del större samhällen.
Beträffande möjligheten att vid överlåtelse av jord i allmän ägo göra
förbehåll om rätt till återköp gäller f. n. den år 1924 tillkomna återköpslagen.
Förbehåll om återköpsrätt enligt denna lag har begagnats i endast
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
29
ringa utsträckning. Det har därför under det pågående arbetet på en ny
jordabalk satts i fråga, om inte återköpslagen är obehövlig inom lagsystemet
och alltså kan upphävas.
Antalet markförsäljningar, som skett med förbehåll om rätt till återköp
och beträffande vilka inteckning beviljats till säkerhet för förbehållets
bestånd, har sedan lagens tillkomst varit lågt och på senare år utgjort i
medeltal ungefär 350 om året eller endast ca 2 % av hela antalet årliga
försäljningar av mark i allmän ägo. Försäljningarna med återköpsförbehåll
hänför sig till ett fåtal, företrädesvis mindre kommuner. Någon allmän,
över landet i dess helhet någorlunda jämnt fördelad användning av återköpsinstitutet
har alltså inte förekommit.
Frågan huruvida det även med en så obetydlig tillämpning av återköpslagen
som den rådande likväl i ett eller annat avseende föreligger ett verkligt
behov av lagen har tagits upp till övervägande i departementspromemorian.
Övervägandet har lett till den slutsatsen, att ett sådant behov ej
kan anses vara för handen. De syften som avsetts skola främjas genom
återköpsinstitutet bedöms kunna, i den mån de fortfarande har aktualitet,
bli tillgodosedda på annat sätt än genom anlitande av återköpsbestämmelser.
Den uppfattning, åt vilken det sålunda ges uttryck i promemorian delas
av det stora flertalet av remissinstanserna. För egen del vill jag anföra följande.
Av de syften man velat gynna med återköpslagen får de flesta i våra
dagar anses antingen sakna betydelse eller kunna tillgodoses på annat och
bättre sätt än genom återköpsförbehåll. Något skäl att för jordbruksnäringens
främjande behålla återköpslagen finns uppenbarligen ej längre.
I berörda avseende är lagens tillämplighet begränsad till jord i statens ägo.
Samtliga de statliga remissinstanser som omhänder har försäljning av jordbruksegendomar
hyser den åsikten att något behov av återköpsinstitutet
inte existerar. Likaledes torde man kunna bortse från återköpslagens betydelse
då det gäller syftena att bereda möjlighet att annorlunda än expropriationsvis
återförvärva överlåten fastighet, som blivit behövlig för överlåtarens
räkning, eller att medverka till lösningen av markvärdestegringsfrågan.
Veterligen har återköpsrätt som betingats av sådant syfte inte tagits
i bruk i något enda fall. Vad det senare av de två syftena beträffar bör även
uppmärksammas att det i promemorian omnämnda förslaget om ändring i
tomträttsbestämmelserna blivit upphöjt till lag i slutet av år 1967 (SFS
1967: 869). Det finns mot bakgrunden av den nya lagstiftningen anledning
att anta, att tomträttsinstitutet skall komma att få ökad tillämpning. Därmed
minskar i hög grad behovet av återköpsrätt som medel för lösning av
markvärdestegringsfrågan. I detta avseende har för övrigt återköpsrätten
inte kommit att i praktiken spela någon roll.
Det återstående av de syften som vid återköpslagens tillkomst åberopades
såsom skäl för uppfattningen att behov av ett återköpsinstitut förelåg
30
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
— nämligen syftet att trygga ändamålet med samhällets marköverlåtelser
— är det enda, rörande vilket en annan mening än den i promemorian
framförda mera påtagligt kommit till synes under remissförfarandet. Såvitt
angår främjandet av nämnda syfte genom uppställande av villkor angående
överlåten fastighets användning anmärks sålunda från en del håll,
att den offentliga byggnadsregleringen inte — såsom det antas i promemorian
— helt kan ersätta återköpslagen. Man har närmast haft i tankarna
sådana fall, då överlåtare av fastighet vill försäkra sig om att denna blir
bebyggd inom viss tid eller att den kommer att begagnas för speciellt ändamål
under bestämd tidrymd. Befogenheten av anmärkningen lär inte kunna
sättas i fråga. Emellertid torde — såsom det påpekas i något remissyttrande
— strävanden av antytt slag från överlåtarens sida i allmänhet kunna förverkligas
genom anlitande av andra medel än återköpsförbehåll, exempelvis
genom stipulerande av vite eventuellt med säkerhet av inteckning i fastigheten.
Även andra former för att tillgodose säljarens ifrågavarande intressen
torde kunna komma i fråga.
En särskild omständighet av betydelse för bedömande av frågan om
återköpsinstitutet bör avföras ur lagsystemet är önskemålet att antalet
rättighetstyper inom fastighetsrätten inskränks till enbart sådana som är
betingade av ett allmänt behov. Denna omständighet åberopas såväl i promemorian
som i ett par av remissyttrandena. Att något allmänt behov av
institutet inte finns synes stå utom tvivel. Det torde också kunna påstås,
att även om institutet i vissa fall otvivelaktigt kan vara till gagn vid fastighetsförsäljning,
det å andra sidan i visst avseende medför påtaglig olägenhet.
Tillvaron av återköpsrätt kan nämligen — enligt vad som under
remissförfarandet anmärkts från lantmätarhåll — ej sällan inverka försvårande
på sådan fastighetsbildning som åsyftar omreglering.
Under hänvisning till vad jag nu har anfört ansluter jag mig till uppfattningen
att återköpslagen bör utmönstras ur lagstiftningen. Såsom lämplig
tidpunkt för lagens upphävande synes kunna väljas den i promemorian
förordade eller således utgången av år 1968.
Beträffande sådan återköpsrätt som består vid sistnämnda tidpunkt lär
i åtskilliga fall rättens giltighetstid vara begränsad till endast ett eller annat
år och rätten således snart komma att upphöra. Vad angår de återstående
fallen eller således de där återköpsrätten gäller antingen under en längre
bestämd tid eller också under en obestämd tid torde dessa huvudsakligen
röra fastigheter som av staten överlåtits för jordbruksändamål. Såsom
i ett par remissyttranden framhållits är det önskvärt att efter ett upphävande
av återköpslagen dennas bestämmelser inte kommer att få tillämpning
övergångsvis under lång eller obestämd tid. Av anledning som angivits
i kammarkollegiets yttrande synes hinder inte böra möta mot att i
fråga om de återköpsrätter som kvarstår vid upphävandet av lagen fastställa
en viss slutlig tidpunkt för deras giltighet. Denna tidpunkt förefaller
31
Tredje lagutskottets utlåtande nr 67 år 1968
inte behöva förläggas senare än till fem år efter upphävandet. En övergångsbestämmelse
av antytt innehåll kommer att medföra, att återköpsinstitutet
vid utgången av år 1973 är helt och hållet avvecklat.
Lagrådsbehandlingen
Lagrådet har lämnat de dit remitterade lagförslagen utan erinran. Vissa
av lagrådet förordade formella jämkningar i förslagens övergångsbestämmelser
har vidtagits.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de framlagda lagförslagen
och får därför hemställa
att riksdagen bifaller propositionen nr 131.
Stockholm den 12 november 1968
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson
(s), Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep),
Erik Jansson (s), Åkesson (fp) och fru Landberg (s)*;
från andra kammaren: herrar Levin (s)*, Johansson i Torp (s), fru
Torbrink (s), herrar Grebäck (ep), Hedin (h), Tobé (fp), Sundelin (s) och
Åberg (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:340 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om förbud mot tillsats av bly i motorbensin. a1 i texten