Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den 30 juni 19^7

1968-11-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den 30 juni 19^7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

1

Nr 69

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den

30 juni 19^7 (nr 385), in. in.

Genom en den 20 september 1968 dagtecknad proposition, nr 139, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) lag om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr

385),

2) lag angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i

Stockholms län.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Kungl. Maj :t får förordna att frågor om regionplan

för kommunerna i Stockholms län skall handläggas av •—i stället

för ett regionplaneförbund — kommunalförbund mellan Stockholms stad

och Stockholms läns landstingskommun eller, om staden inträder i landstingskommunen,

av landstingskommunen.

De nya reglerna, som enligt förslaget skall ges i en särskild lag angående

handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län,

föreslås träda i kraft den 1 januari 1969. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)

Härigenom förordnas, att 128 § byggnadslagen den 30 juni 19471 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

128 §.

Har Konungen---bilda regionplaneförbund.

Beträffande sådant---äga tillämpning.

För handläggningen av frågor om

regionplan för kommunerna i Stockholms

län finnas särskilda bestämmelser.

Förslag

till

Lag

angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i

Stockholms län

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har med stöd av 127 § andra stycket byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr

385) bestämts att Stockholms län skall utgöra ett regionplaneområde, kan

Konungen förordna att frågor om regionplan för området skall handläggas

av kommunalförbund mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun

eller, om staden inträder i landstingskommunen, av landstingskommunen.

2 §•

Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av

kommunalförbundets fullmäktige eller av landstinget.

1 Senaste lydelse av 128 § se 1959:611.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

3

3 §.

Kommunalförbundet eller landstingskommunen kan tillsätta särskild regionplanenämnd.

Tillsättes ej särskild regionplanenämnd, skall i kommunalförbundet

förbundsstyrelsen eller annan nämnd som angives i förbundsordningen

eller i landstingskommunen förvaltningsutskottet eller annan

nämnd som landstinget bestämmer vara regionplanenämnd.

Ledamöter och suppleanter i särskild regionplanenämnd väljes av förbundsfullmäktige

eller landstinget till det antal förbundsfullmäktige eller

landstinget bestämmer. Antalet ledamöter får dock icke vara under fem.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande

som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas

med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val gäller särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke

proportionellt, skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna

skall inkallas till tjänstgöring.

För särskild regionplanenämnd äger i kommunalförbundet 32 §, 33 §

första stycket första punkten och andra stycket, 34—42 §§ samt 45 § andra

och tredje styckena kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) och

i landstingskommunen 43 §, 44 § första stycket första punkten och andra

stycket, 45—51 §§ samt 54 § fjärde stycket landstingslagen den 14 maj 1954

(nr 319) motsvarande tillämpning.

4 §•

Regionplan fastställes av Konungen. Har avvikande mening i fråga om

förslaget till regionplan uttalats inom styrelsen i kommunalförbundet eller

landstingskommunen, inom annan nämnd som är regionplanenämnd eller

inom fullmäktige eller landstinget eller har erinran" mot förslaget framställts

av kommun inom regionplaneområdet, kan Konungen göra den avvikelse

från förslaget som är befogad med hänsyn till den uttalade meningen.

5 §•

I fråga om kommunalförbundets kostnader för upprättande och ändring

av regionplan äger 132 § byggnadslagen motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 133 § och 149 § första stycket första punkten byggnadslagen

äger motsvarande tillämpning när kommunalförbundet eller landstinget

handlägger frågor om regionplan. Vad som sägs om förbundsfullmäktige

skall därvid avse fullmäktige i kommunalförbundet eller landstinget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Inledning

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anför i

propositionen inledningsvis följande.

Stadsfullmäktige i Stockholm och Stockholms läns landsting har var och

en för sin del beslutat att staden och landstingskommunen skall gå samman

i ett s. k. storlandsting för handhavande av vissa förvaltningsuppgifter. Som

riktpunkt för samgåendet har angetts den 1 januari 1971.

1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 69

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

Uppgifter som avses tillkomma storlandstinget är — förutom landstingskommunens

nuvarande angelägenheter och motsvarande angelägenheter

som Stockholms stad har hand om — vissa uppgifter som f. n. fullgörs av

Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL).

Härutöver avses bl. a. regionplaneringen i länet bli överförd på storlandstinget.

I framställningar till Kungl. Maj :t den 19 juni resp. den 30 augusti 1967

har stadsfullmäktige och landstingets förvaltningsutskott hemställt om sådana

åtgärder — i huvudsak ändringar i byggnadslagstiftningen — som behövs

för att handläggningen av regionplanefrågorna i avbidan på att storlandstinget

bildas kan föras över på KSL. Till grund för framställningarna

ligger en utredning av en av staden och landstingskommunen gemensamt tillsatt

kommitté, storlandstingskommittén.

Med anledning av framställningarna har inom kommunikationsdepartementet

upprättats en promemoria (Stencil K 1968: 4), med förslag till vissa

ändringar i byggnadslagstiftningen. I promemorian behandlas — förutom

den fråga som avses i framställningarna — frågan om att generellt öppna en

möjlighet att anförtro regionplaneringen åt annan huvudman än sådan som

f. n. får handha regionplanefrågor.

Yttranden över promemorian bär efter remiss avgetts av statens planverk,

statens vägverk, riksrevisionsverket, lantmäteristyrelsen, statens naturvårdsverk,

bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro,

Västmanlands samt Gävleborgs län, Svenska kommunförbundet och Svenska

landstingsförbundet.

Yttranden har dessutom avlämnats av lantmäteristyrelsen från överlantmätaren

i Stockholms län, av länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholmstraktens

regionplaneförbund, storlandstingskommittén och 40 kommuner

i länet, av länsstyrelsen i Uppsala län från länsarkitekten, överlantmätaren,

vägförvaltningen och fem kommuner i länet, av länsstyrelsen i

Södermanlands län från sju kommuner i länet, av länsstyrelsen i Malmöhus

län från Malmö stad, länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott, Sydvästra

Skånes kommunalförbund, Nordvästra Skånes kommunalförbund och

Sydöstra Skånes samarbetskommitté, av länsstyrelsen i Hallands län från

länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott, samarbetsnämnderna för

Falkenbergs, Halmstads, Kungsbacka och Varbergs kommunblock samt från

styrelsen för Södra Hallands kommunalförbund, av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län från landstingets förvaltningsutskott och Göteborgs stad, av

länsstyrelsen i Älvsborgs län från länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott

och Boråstraktens regionplaneförbund, av länsstyrelsen i Örebro län

från länsarbetsnämnden, länsbostadsnämnden, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen,

vägförvaltningen, länsarkitekten, överlantmätaren, landstingets

förvaltningsutskott och Örebro länsavdelning av Svenska kommun
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

5

förbundet, av länsstyrelsen i Västmanlands län från landstingets förvaltningsutskott

och av länsstyrelsen i Gävleborgs län från länsarkitekten, överlantmätaren

och landstingets förvaltningsutskott.

Gällande bestämmelser

Utskottet hänvisar till propositionen s. 5—9.

Regionplaneringens läge inom vissa regioner

Utskottet hänvisar till propositionen s. 9—10.

Planerna på ett storlandsting i stockholmsregionen

Utskottet hänvisar till propositionen s. 10—11.

Framställningarna från stadsfullmäktige och förvaltningsutskott

Utskottet hänvisar till propositionen s. 11—13.

Departementspromemorian

Utskottet hänvisar till propositionen s. 13—15.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 15—21.

Departementschefen

I motiveringen för lagförslagen anför departementschefen följande.

Samhällsutvecklingen har skapat ett ökat behov av fysisk översiktsplanering

och skärpt kraven på instrumenten för sådan planering. Nuvarande

regler om regionplanering är emellertid inte helt ändamålsenliga. Ett uttryck

för detta är att fastställda regionplaner finns endast i mycket begränsad omfattning

och att den inter kommunal a fysiska planeringen på flera håll i stället

sker i former som inte är lagreglerade. Det har därför sedan länge varit

ett önskemål att finna effektivare former för regionplaneringen. 1951 års

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

byggnadsutredning fick genom beslut år 1957 i uppdrag att föreslå åtgärder

för att få till stånd samordning i organisationen av regionplanearbetet

och genomföra förenklingar i själva planinstitutet (1958 års riksdagsberättelse

K: 13 s. 107). Detta arbete kom inte att slutföras. Enligt bemyndigande

av Kungl. Maj:t den 29 mars 1968 har jag den 26 april 1968 tillkallat sju

sakkunniga för översyn av byggnadslagstiftningen. I direktiven sägs att

möjligheter att uppdra regionplaneringen åt annan huvudman än ett regionplaneförbund,

dvs. förbund av primärkommuner, bör finnas.

Inom stockholmsregionen har frågan om formen för den kommunala

samverkan över huvud taget länge varit aktuell. Redan år 1947 väcktes av

1944 års kommitté för kommunal samverkan tanken på ett s. k. storlandsting

för regionen som skulle ha — utöver sedvanliga landstingsuppgifter —

uppgiften att upprätta regionplan för Storstockholm och verka för dess genomförande

(SOU 1947: 30). När riktlinjerna för den nu pågående reformen

av den kommunala indelningen fastställdes (prop. 1961: 180, KU 1962: 1,

rskr 64) anfördes att kommunindelningsfrågorna i Stockholms-, göteborgsoch

malmöregionerna fick lösas efter andra principer än som vid tillfället

slogs fast för landet i övrigt (prop. 180 s. 93). Kungl. Maj:ts planer för länens

indelning i kommuner (jfr. SFS 1964: 162) omfattar inte Stockholm.

De nu aktuella planerna på ett samgående den 1 januari 1971 mellan

Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun syftar till att lösa

flera viktiga kommunala samverkansfrågor. Ett led i planerna är att regionplaneringen

för hela regionen efter samgåendet skall handhas av landstingskommunen.

Förslag till författning för landstinget efter samgåendet har

upprättats av en statlig utredningsman. I förslaget, som remissbehandlas

f. n., förutsätts att landstingskommunen skall handha regionplaneringen.

Jag räknar med att proposition på grundval av förslaget kommer att avlåtas

till 1969 års riksdag.

Man kan förutsätta att samgåendet mellan staden och landstingskommunen

kommer att ske enligt planerna. Departementspromemorians förslag

innebär bl. a. att landstingskommunen efter samgåendet kan bli huvudman

för regionplaneringen. Bara någon enstaka remissinstans har velat motsätta

sig att regionplaneringen i stockholmsregionen skall kunna föras över till

IvSL eller, senare, den blivande landstingskommunen. En sådan ordning kan

innebära en ändamålsenlig lösning av flera av de särskilda kommunala

samverkansproblem som föreligger i stockholmsregionen och jag förordar

därför att förslaget genomförs.

Som tidigare nämnts är utgångspunkten att samgåendet mellan Stockholms

stad och landstingskommunen skall ske den 1 januari 1971. Det är

tydligt att samgåendet måste föregås av omfattande organisatoriska förberedelser.

Ett viktigt led i dessa förberedelser är att till KSL föra flera av de

uppgifter som sedermera skall ankomma på landstingskommunen och att

inom ramen för KSL bygga upp en organisation lämpad att i huvudsakligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968 7

oförändrat skick föras över till denna. Som huvudmännen för KSL och den

blivande landstingskommunen har funnit och som framhålls i departementspromemorian

torde det vara från dessa synpunkter ändamålsenligt att handläggningen

av regionplanefrågorna i stockholmsregionen snarast förs över

till KSL. Möjlighet bör alltså öppnas att göra också KSL till huvudman för

regionplanefrågor.

I departementspromemorian föreslås att också i andra regioner regionplaneringen

skall kunna handhas på landstingskommunal nivå, när det är

motiverat a\'' kommunala samverkansbehov och andra organisatoriska förhållanden

motsvarande dem som föreligger i stockholmsregionen. Förslaget

avsåg inte att föregripa den prövning från en vidare synpunkt av frågan

om huvudmannaskapet för regionplaneringen som kommer att ske i annat

sammanhang.

Under remissbehandlingen har emellertid förslaget i den här delen på

några håll uppfattats som ett principiellt ställningstagande i denna fråga.

På grund bl. a. av remissutfallet står det vidare klart att det praktiska behovet

av att genomföra förslaget är starkt begränsat. Jag är av den uppfattningen

att ett principiellt ställningstagande i frågan inte bör göras nu. För

att ingen tvekan skall behöva råda om att ett sådant kommer att anstå bör

förslaget i denna del inte genomföras.

Jag föreslår alltså att särskilda regler ges som möjliggör att anförtro

regionplaneringen i stockholmsregionen åt KSL eller, om Stockholms stad

inträder i landstingskommunen, åt denna. Det bör bero på Kungl. Maj :ts

förordnande om regionplaneringen skall anförtros KSL resp. landstingskommunen.

Frågan om landstingskommuns allmänna kompetens att för planering

och samordning vidta åtgärder som hänför sig bara till en del av landstingskommunen

utreds f. n. inom kommunalrättskommittén (1966 års riksdagsberättelse

In: 5 s. 370). För stockholmsregionens del har motsvarande fråga

behandlats av den utredningsman som lagt fram förslag till lagbestämmelser

för landstinget i Stockholms län efter samgåendet. Med hänsyn härtill

bör ifrågavarande bestämmelser — som föreslagits i departementspromemorian

och godtagits av remissinstanser med anknytning till Stockholmsregionen

— utformas så att som förutsättning för att KSL resp. landstingskommunen

skall få ha hand om regionplaneringen skall gälla att regionplaneområdet

motsvarar den blivande landstingskommunens område. Det

betyder dels att regionplaneområdet, vars omfattning bestäms av Kungl.

Maj :t, måste utsträckas till att omfatta också de kommuner i Stockholms

län som f. n. inte ingår i området, dels att den kommun som ligger utanför

länet men f. n. tillhör regionplaneområdet måste uteslutas ur detta. Som en

övergångsanordning i avvaktan på förestående länsgränsjusteringar synes

detta inte behöva innebära någon avsevärd nackdel. I den mån regionplanefrågor

berör den förstnämnda gruppen av kommuner måste frågorna lösas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

i samråd med övriga kommuner i kommunblocket, dvs. kommuner utanför

KSL. Kungl. Maj :t kan meddela föreskrift härom i samband med förordnande

för KSL att handlägga regionplanefrågor. Några lagbestämmelser i syfte

att säkerställa sådant samråd — några remissinstanser har föreslagit bestämmelser

av det slaget — torde därför inte behövas. Fortsatt samarbete

med den kommun utanför länet som f. n. hör till regionplaneområdet kan

tills vidare komma till stånd i andra former än som föreskrivs i lagstiftningen.

Tillräckliga skäl för att Kungl. Maj :t — i likhet med vad som gäller i

fråga om regionplaneförbund — utser ordförande i KSL, om förbundet fått

förordnande att ha hand om regionplaneringen, synes inte föreligga. Eftersom

för sådant förordnande måste förutsättas enighet mellan förbundsmedlemmarna

i fråga om formerna för regionplaneverksamheten, synes inte

heller behövas någon motsvarighet till föreskriften att länsstyrelsen beslutar

om förbundsordningen eller om ändring i denna om enighet inte

uppnås. Motsvarighet till dessa bestämmelser för landstingskommunen är

utesluten. Det synes inte heller finnas skäl att komplicera de nya reglerna

med särskilda föreskrifter som skulle hindra upplösning av kommunalförbundet

eller utträde av medlem.

Förslag till regionplan upprättas i regionplaneförbund av förbundsstyrelsen.

I KSL eller landstingskommunen bör förslag upprättas av eu regionplanenämnd.

Det bör föreligga valfrihet mellan att tillsätta en särskild

nämnd som regionplanenämnd eller att låta förvaltningsutskottet resp. förbundsstyrelsen

eller annan befintlig nämnd vara regionplanenämnd. För

särskilt tillsatt regionplanenämnd bör bestämmelserna om landstingskommuns

förvaltningsutskott resp. kommuns styrelse i huvudsak äga motsvarande

tillämpning.

Att förslag till regionplan skall upprättas av regionplanenämnden innebär

inte att styrelsen i KSL eller landstingskommunen skall kopplas bort från

beredningsförfarandet, om annan nämnd än styrelsen är regionplanenämnd.

Beredning av ärendet om förslag till regionplan skall alltid i sista hand ske

i styrelsen.

Befogenhet för Kungl. Maj :t att vid fastställelse av regionplaneförslag

avvika från förslaget — som f. n. föreligger bl. a. i fall då förbundsmedlem

gjort erinran mot förslaget — bör när landstingskommun eller kommunalförbund

upprättat förslag finnas också om kommun inom regionplaneområdet

gjort erinran. Att som några remissinstanser föreslagit utsträcka

denna verkan till yttrande från vissa kommuner utanför regionplaneområdet

eller från samarbetsnämnd för kommunblock i eller vid gränsen till området

skulle däremot enligt min mening föra för långt. Det intresse som

man velat tillgodose genom detta förslag torde bli tillräckligt beaktad genom

det samrådsförfarande som jag berört tidigare.

Har avvikande mening i fråga om antaget förslag till regionplan uttalats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

9

inom regionplanenämnd, bör sådan särinening liksom fallet är med särmening

som uttalats inom styrelsen i regionplaneförbund kunna föranleda avvikelse

från planförslaget. Detsamma bör gälla om särmening uttalats inom

styrelsen i KSL eller landstingskommunen, om styrelsen inte är regionplanenämnd.

I fråga om regionplanekostnaderna bör BL:s regler för regionplaneförbund

i 132 § äga motsvarande tillämpning på KSL. Någon motsvarighet till

dessa regler för landstingskommunen kommer inte i fråga. Vidare bör bestämmelserna

i 133 § BL om förfarandet i fall då regionplaneförbund underlåter

att upprätta förslag till regionplan eller till ändring i regionplan och

bestämmelserna i 149 § första stycket första punkten om talan mot beslut

om regionplan äga motsvarande tillämpning, när KSL eller landstingskommunen

har hand om regionplanefrågorna.

Jag föreslår att särbestämmelserna för handläggningen av frågor om

regionplan för kommunerna i Stockholms län utformas i enlighet med vad

jag har anfört nu. De bör träda i kraft den 1 januari 1969.

Reglerna bör inte belasta BL utan ges i en särskild lag. I BL bör endast

sägas att för handläggningen av dessa frågor finns särskilda bestämmelser.

I övrigt gäller givetvis de allmänna bestämmelserna om regionplan också

för stockholmsregionen, t. ex. BL:s bestämmelser om regionplans rättsverkningar

och detaljbestämmelserna i BS om förfarandet.

Utskottet

Utskottets granskning av de vid propositionen fogade lagförslagen har icke

givit anledning till erinran i vidare mån än att förslaget till lag om ändrad

lydelse av 128 § byggnadslagen saknar bestämmelse om ikraftträdande. Denna

lag bör liksom lagen angående handläggning av frågor om regionplan för

kommunerna i Stockholms län träda i kraft den 1 januari 1969.

Utskottet vill i likhet med departementschefen betona att tillstyrkandet

av lagförslagen inte innebär något principiellt ställningstagande till frågan

om det framtida huvudmannaskapet för regionplaneringen i övriga delar av

riket.

Utskottet hemställer

att riksdagen — med förklaring att propositionen icke

kunnat oförändrad bifallas — dels för sin del antar följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse av förslaget till

lag om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni

1947 (nr 385), dels antar det vid propositionen fogade förslaget

till lag angående handläggning av frågor om regionplan

för kommunerna i Stockholms län.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 128 § fayggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

Härigenom förordnas------nedan anges.

128 §.

Har Konungen------bilda regionplaneförbund.

Beträffande sådant------äga tillämpning.

För handläggning------särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1969.

Stockholm den 26 november 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s),

Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik

Jansson (s), Åkesson (fp) och Hansson (s);

från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Grebäck (ep), Hedin (h),

Tobé (fp), Svenning (s), Sundelin (s), fru Ekroth (s) och herr Hammarberg

(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:358 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om dels åtgärder mot oljeläckage, dels förvaringen av oljecisterner. s. 1 i texten