Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den 30 juni 19^7
1968-11-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1968:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den 30 juni 19^7
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
1
Nr 69
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad hjdelse av 128 § bgggnadslagen den
30 juni 19^7 (nr 385), in. in.
Genom en den 20 september 1968 dagtecknad proposition, nr 139, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag
till
1) lag om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr
385),
2) lag angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Kungl. Maj :t får förordna att frågor om regionplan
för kommunerna i Stockholms län skall handläggas av •—i stället
för ett regionplaneförbund — kommunalförbund mellan Stockholms stad
och Stockholms läns landstingskommun eller, om staden inträder i landstingskommunen,
av landstingskommunen.
De nya reglerna, som enligt förslaget skall ges i en särskild lag angående
handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län,
föreslås träda i kraft den 1 januari 1969. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 69
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
Lagförslagen
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)
Härigenom förordnas, att 128 § byggnadslagen den 30 juni 19471 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
128 §.
Har Konungen---bilda regionplaneförbund.
Beträffande sådant---äga tillämpning.
För handläggningen av frågor om
regionplan för kommunerna i Stockholms
län finnas särskilda bestämmelser.
Förslag
till
Lag
angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Har med stöd av 127 § andra stycket byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr
385) bestämts att Stockholms län skall utgöra ett regionplaneområde, kan
Konungen förordna att frågor om regionplan för området skall handläggas
av kommunalförbund mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun
eller, om staden inträder i landstingskommunen, av landstingskommunen.
2 §•
Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av
kommunalförbundets fullmäktige eller av landstinget.
1 Senaste lydelse av 128 § se 1959:611.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
3
3 §.
Kommunalförbundet eller landstingskommunen kan tillsätta särskild regionplanenämnd.
Tillsättes ej särskild regionplanenämnd, skall i kommunalförbundet
förbundsstyrelsen eller annan nämnd som angives i förbundsordningen
eller i landstingskommunen förvaltningsutskottet eller annan
nämnd som landstinget bestämmer vara regionplanenämnd.
Ledamöter och suppleanter i särskild regionplanenämnd väljes av förbundsfullmäktige
eller landstinget till det antal förbundsfullmäktige eller
landstinget bestämmer. Antalet ledamöter får dock icke vara under fem.
Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande
som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas
med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val gäller särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke
proportionellt, skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna
skall inkallas till tjänstgöring.
För särskild regionplanenämnd äger i kommunalförbundet 32 §, 33 §
första stycket första punkten och andra stycket, 34—42 §§ samt 45 § andra
och tredje styckena kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) och
i landstingskommunen 43 §, 44 § första stycket första punkten och andra
stycket, 45—51 §§ samt 54 § fjärde stycket landstingslagen den 14 maj 1954
(nr 319) motsvarande tillämpning.
4 §•
Regionplan fastställes av Konungen. Har avvikande mening i fråga om
förslaget till regionplan uttalats inom styrelsen i kommunalförbundet eller
landstingskommunen, inom annan nämnd som är regionplanenämnd eller
inom fullmäktige eller landstinget eller har erinran" mot förslaget framställts
av kommun inom regionplaneområdet, kan Konungen göra den avvikelse
från förslaget som är befogad med hänsyn till den uttalade meningen.
5 §•
I fråga om kommunalförbundets kostnader för upprättande och ändring
av regionplan äger 132 § byggnadslagen motsvarande tillämpning.
Bestämmelserna i 133 § och 149 § första stycket första punkten byggnadslagen
äger motsvarande tillämpning när kommunalförbundet eller landstinget
handlägger frågor om regionplan. Vad som sägs om förbundsfullmäktige
skall därvid avse fullmäktige i kommunalförbundet eller landstinget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
Inledning
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anför i
propositionen inledningsvis följande.
Stadsfullmäktige i Stockholm och Stockholms läns landsting har var och
en för sin del beslutat att staden och landstingskommunen skall gå samman
i ett s. k. storlandsting för handhavande av vissa förvaltningsuppgifter. Som
riktpunkt för samgåendet har angetts den 1 januari 1971.
1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 69
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
Uppgifter som avses tillkomma storlandstinget är — förutom landstingskommunens
nuvarande angelägenheter och motsvarande angelägenheter
som Stockholms stad har hand om — vissa uppgifter som f. n. fullgörs av
Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL).
Härutöver avses bl. a. regionplaneringen i länet bli överförd på storlandstinget.
I framställningar till Kungl. Maj :t den 19 juni resp. den 30 augusti 1967
har stadsfullmäktige och landstingets förvaltningsutskott hemställt om sådana
åtgärder — i huvudsak ändringar i byggnadslagstiftningen — som behövs
för att handläggningen av regionplanefrågorna i avbidan på att storlandstinget
bildas kan föras över på KSL. Till grund för framställningarna
ligger en utredning av en av staden och landstingskommunen gemensamt tillsatt
kommitté, storlandstingskommittén.
Med anledning av framställningarna har inom kommunikationsdepartementet
upprättats en promemoria (Stencil K 1968: 4), med förslag till vissa
ändringar i byggnadslagstiftningen. I promemorian behandlas — förutom
den fråga som avses i framställningarna — frågan om att generellt öppna en
möjlighet att anförtro regionplaneringen åt annan huvudman än sådan som
f. n. får handha regionplanefrågor.
Yttranden över promemorian bär efter remiss avgetts av statens planverk,
statens vägverk, riksrevisionsverket, lantmäteristyrelsen, statens naturvårdsverk,
bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro,
Västmanlands samt Gävleborgs län, Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet.
Yttranden har dessutom avlämnats av lantmäteristyrelsen från överlantmätaren
i Stockholms län, av länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholmstraktens
regionplaneförbund, storlandstingskommittén och 40 kommuner
i länet, av länsstyrelsen i Uppsala län från länsarkitekten, överlantmätaren,
vägförvaltningen och fem kommuner i länet, av länsstyrelsen i
Södermanlands län från sju kommuner i länet, av länsstyrelsen i Malmöhus
län från Malmö stad, länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott, Sydvästra
Skånes kommunalförbund, Nordvästra Skånes kommunalförbund och
Sydöstra Skånes samarbetskommitté, av länsstyrelsen i Hallands län från
länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott, samarbetsnämnderna för
Falkenbergs, Halmstads, Kungsbacka och Varbergs kommunblock samt från
styrelsen för Södra Hallands kommunalförbund, av länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län från landstingets förvaltningsutskott och Göteborgs stad, av
länsstyrelsen i Älvsborgs län från länsarkitekten, landstingets förvaltningsutskott
och Boråstraktens regionplaneförbund, av länsstyrelsen i Örebro län
från länsarbetsnämnden, länsbostadsnämnden, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen,
vägförvaltningen, länsarkitekten, överlantmätaren, landstingets
förvaltningsutskott och Örebro länsavdelning av Svenska kommun
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
5
förbundet, av länsstyrelsen i Västmanlands län från landstingets förvaltningsutskott
och av länsstyrelsen i Gävleborgs län från länsarkitekten, överlantmätaren
och landstingets förvaltningsutskott.
Gällande bestämmelser
Utskottet hänvisar till propositionen s. 5—9.
Regionplaneringens läge inom vissa regioner
Utskottet hänvisar till propositionen s. 9—10.
Planerna på ett storlandsting i stockholmsregionen
Utskottet hänvisar till propositionen s. 10—11.
Framställningarna från stadsfullmäktige och förvaltningsutskott
Utskottet hänvisar till propositionen s. 11—13.
Departementspromemorian
Utskottet hänvisar till propositionen s. 13—15.
Remissyttrandena
Utskottet hänvisar till propositionen s. 15—21.
Departementschefen
I motiveringen för lagförslagen anför departementschefen följande.
Samhällsutvecklingen har skapat ett ökat behov av fysisk översiktsplanering
och skärpt kraven på instrumenten för sådan planering. Nuvarande
regler om regionplanering är emellertid inte helt ändamålsenliga. Ett uttryck
för detta är att fastställda regionplaner finns endast i mycket begränsad omfattning
och att den inter kommunal a fysiska planeringen på flera håll i stället
sker i former som inte är lagreglerade. Det har därför sedan länge varit
ett önskemål att finna effektivare former för regionplaneringen. 1951 års
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
byggnadsutredning fick genom beslut år 1957 i uppdrag att föreslå åtgärder
för att få till stånd samordning i organisationen av regionplanearbetet
och genomföra förenklingar i själva planinstitutet (1958 års riksdagsberättelse
K: 13 s. 107). Detta arbete kom inte att slutföras. Enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t den 29 mars 1968 har jag den 26 april 1968 tillkallat sju
sakkunniga för översyn av byggnadslagstiftningen. I direktiven sägs att
möjligheter att uppdra regionplaneringen åt annan huvudman än ett regionplaneförbund,
dvs. förbund av primärkommuner, bör finnas.
Inom stockholmsregionen har frågan om formen för den kommunala
samverkan över huvud taget länge varit aktuell. Redan år 1947 väcktes av
1944 års kommitté för kommunal samverkan tanken på ett s. k. storlandsting
för regionen som skulle ha — utöver sedvanliga landstingsuppgifter —
uppgiften att upprätta regionplan för Storstockholm och verka för dess genomförande
(SOU 1947: 30). När riktlinjerna för den nu pågående reformen
av den kommunala indelningen fastställdes (prop. 1961: 180, KU 1962: 1,
rskr 64) anfördes att kommunindelningsfrågorna i Stockholms-, göteborgsoch
malmöregionerna fick lösas efter andra principer än som vid tillfället
slogs fast för landet i övrigt (prop. 180 s. 93). Kungl. Maj:ts planer för länens
indelning i kommuner (jfr. SFS 1964: 162) omfattar inte Stockholm.
De nu aktuella planerna på ett samgående den 1 januari 1971 mellan
Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun syftar till att lösa
flera viktiga kommunala samverkansfrågor. Ett led i planerna är att regionplaneringen
för hela regionen efter samgåendet skall handhas av landstingskommunen.
Förslag till författning för landstinget efter samgåendet har
upprättats av en statlig utredningsman. I förslaget, som remissbehandlas
f. n., förutsätts att landstingskommunen skall handha regionplaneringen.
Jag räknar med att proposition på grundval av förslaget kommer att avlåtas
till 1969 års riksdag.
Man kan förutsätta att samgåendet mellan staden och landstingskommunen
kommer att ske enligt planerna. Departementspromemorians förslag
innebär bl. a. att landstingskommunen efter samgåendet kan bli huvudman
för regionplaneringen. Bara någon enstaka remissinstans har velat motsätta
sig att regionplaneringen i stockholmsregionen skall kunna föras över till
IvSL eller, senare, den blivande landstingskommunen. En sådan ordning kan
innebära en ändamålsenlig lösning av flera av de särskilda kommunala
samverkansproblem som föreligger i stockholmsregionen och jag förordar
därför att förslaget genomförs.
Som tidigare nämnts är utgångspunkten att samgåendet mellan Stockholms
stad och landstingskommunen skall ske den 1 januari 1971. Det är
tydligt att samgåendet måste föregås av omfattande organisatoriska förberedelser.
Ett viktigt led i dessa förberedelser är att till KSL föra flera av de
uppgifter som sedermera skall ankomma på landstingskommunen och att
inom ramen för KSL bygga upp en organisation lämpad att i huvudsakligen
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968 7
oförändrat skick föras över till denna. Som huvudmännen för KSL och den
blivande landstingskommunen har funnit och som framhålls i departementspromemorian
torde det vara från dessa synpunkter ändamålsenligt att handläggningen
av regionplanefrågorna i stockholmsregionen snarast förs över
till KSL. Möjlighet bör alltså öppnas att göra också KSL till huvudman för
regionplanefrågor.
I departementspromemorian föreslås att också i andra regioner regionplaneringen
skall kunna handhas på landstingskommunal nivå, när det är
motiverat a\'' kommunala samverkansbehov och andra organisatoriska förhållanden
motsvarande dem som föreligger i stockholmsregionen. Förslaget
avsåg inte att föregripa den prövning från en vidare synpunkt av frågan
om huvudmannaskapet för regionplaneringen som kommer att ske i annat
sammanhang.
Under remissbehandlingen har emellertid förslaget i den här delen på
några håll uppfattats som ett principiellt ställningstagande i denna fråga.
På grund bl. a. av remissutfallet står det vidare klart att det praktiska behovet
av att genomföra förslaget är starkt begränsat. Jag är av den uppfattningen
att ett principiellt ställningstagande i frågan inte bör göras nu. För
att ingen tvekan skall behöva råda om att ett sådant kommer att anstå bör
förslaget i denna del inte genomföras.
Jag föreslår alltså att särskilda regler ges som möjliggör att anförtro
regionplaneringen i stockholmsregionen åt KSL eller, om Stockholms stad
inträder i landstingskommunen, åt denna. Det bör bero på Kungl. Maj :ts
förordnande om regionplaneringen skall anförtros KSL resp. landstingskommunen.
Frågan om landstingskommuns allmänna kompetens att för planering
och samordning vidta åtgärder som hänför sig bara till en del av landstingskommunen
utreds f. n. inom kommunalrättskommittén (1966 års riksdagsberättelse
In: 5 s. 370). För stockholmsregionens del har motsvarande fråga
behandlats av den utredningsman som lagt fram förslag till lagbestämmelser
för landstinget i Stockholms län efter samgåendet. Med hänsyn härtill
bör ifrågavarande bestämmelser — som föreslagits i departementspromemorian
och godtagits av remissinstanser med anknytning till Stockholmsregionen
— utformas så att som förutsättning för att KSL resp. landstingskommunen
skall få ha hand om regionplaneringen skall gälla att regionplaneområdet
motsvarar den blivande landstingskommunens område. Det
betyder dels att regionplaneområdet, vars omfattning bestäms av Kungl.
Maj :t, måste utsträckas till att omfatta också de kommuner i Stockholms
län som f. n. inte ingår i området, dels att den kommun som ligger utanför
länet men f. n. tillhör regionplaneområdet måste uteslutas ur detta. Som en
övergångsanordning i avvaktan på förestående länsgränsjusteringar synes
detta inte behöva innebära någon avsevärd nackdel. I den mån regionplanefrågor
berör den förstnämnda gruppen av kommuner måste frågorna lösas
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
i samråd med övriga kommuner i kommunblocket, dvs. kommuner utanför
KSL. Kungl. Maj :t kan meddela föreskrift härom i samband med förordnande
för KSL att handlägga regionplanefrågor. Några lagbestämmelser i syfte
att säkerställa sådant samråd — några remissinstanser har föreslagit bestämmelser
av det slaget — torde därför inte behövas. Fortsatt samarbete
med den kommun utanför länet som f. n. hör till regionplaneområdet kan
tills vidare komma till stånd i andra former än som föreskrivs i lagstiftningen.
Tillräckliga skäl för att Kungl. Maj :t — i likhet med vad som gäller i
fråga om regionplaneförbund — utser ordförande i KSL, om förbundet fått
förordnande att ha hand om regionplaneringen, synes inte föreligga. Eftersom
för sådant förordnande måste förutsättas enighet mellan förbundsmedlemmarna
i fråga om formerna för regionplaneverksamheten, synes inte
heller behövas någon motsvarighet till föreskriften att länsstyrelsen beslutar
om förbundsordningen eller om ändring i denna om enighet inte
uppnås. Motsvarighet till dessa bestämmelser för landstingskommunen är
utesluten. Det synes inte heller finnas skäl att komplicera de nya reglerna
med särskilda föreskrifter som skulle hindra upplösning av kommunalförbundet
eller utträde av medlem.
Förslag till regionplan upprättas i regionplaneförbund av förbundsstyrelsen.
I KSL eller landstingskommunen bör förslag upprättas av eu regionplanenämnd.
Det bör föreligga valfrihet mellan att tillsätta en särskild
nämnd som regionplanenämnd eller att låta förvaltningsutskottet resp. förbundsstyrelsen
eller annan befintlig nämnd vara regionplanenämnd. För
särskilt tillsatt regionplanenämnd bör bestämmelserna om landstingskommuns
förvaltningsutskott resp. kommuns styrelse i huvudsak äga motsvarande
tillämpning.
Att förslag till regionplan skall upprättas av regionplanenämnden innebär
inte att styrelsen i KSL eller landstingskommunen skall kopplas bort från
beredningsförfarandet, om annan nämnd än styrelsen är regionplanenämnd.
Beredning av ärendet om förslag till regionplan skall alltid i sista hand ske
i styrelsen.
Befogenhet för Kungl. Maj :t att vid fastställelse av regionplaneförslag
avvika från förslaget — som f. n. föreligger bl. a. i fall då förbundsmedlem
gjort erinran mot förslaget — bör när landstingskommun eller kommunalförbund
upprättat förslag finnas också om kommun inom regionplaneområdet
gjort erinran. Att som några remissinstanser föreslagit utsträcka
denna verkan till yttrande från vissa kommuner utanför regionplaneområdet
eller från samarbetsnämnd för kommunblock i eller vid gränsen till området
skulle däremot enligt min mening föra för långt. Det intresse som
man velat tillgodose genom detta förslag torde bli tillräckligt beaktad genom
det samrådsförfarande som jag berört tidigare.
Har avvikande mening i fråga om antaget förslag till regionplan uttalats
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
9
inom regionplanenämnd, bör sådan särinening liksom fallet är med särmening
som uttalats inom styrelsen i regionplaneförbund kunna föranleda avvikelse
från planförslaget. Detsamma bör gälla om särmening uttalats inom
styrelsen i KSL eller landstingskommunen, om styrelsen inte är regionplanenämnd.
I fråga om regionplanekostnaderna bör BL:s regler för regionplaneförbund
i 132 § äga motsvarande tillämpning på KSL. Någon motsvarighet till
dessa regler för landstingskommunen kommer inte i fråga. Vidare bör bestämmelserna
i 133 § BL om förfarandet i fall då regionplaneförbund underlåter
att upprätta förslag till regionplan eller till ändring i regionplan och
bestämmelserna i 149 § första stycket första punkten om talan mot beslut
om regionplan äga motsvarande tillämpning, när KSL eller landstingskommunen
har hand om regionplanefrågorna.
Jag föreslår att särbestämmelserna för handläggningen av frågor om
regionplan för kommunerna i Stockholms län utformas i enlighet med vad
jag har anfört nu. De bör träda i kraft den 1 januari 1969.
Reglerna bör inte belasta BL utan ges i en särskild lag. I BL bör endast
sägas att för handläggningen av dessa frågor finns särskilda bestämmelser.
I övrigt gäller givetvis de allmänna bestämmelserna om regionplan också
för stockholmsregionen, t. ex. BL:s bestämmelser om regionplans rättsverkningar
och detaljbestämmelserna i BS om förfarandet.
Utskottet
Utskottets granskning av de vid propositionen fogade lagförslagen har icke
givit anledning till erinran i vidare mån än att förslaget till lag om ändrad
lydelse av 128 § byggnadslagen saknar bestämmelse om ikraftträdande. Denna
lag bör liksom lagen angående handläggning av frågor om regionplan för
kommunerna i Stockholms län träda i kraft den 1 januari 1969.
Utskottet vill i likhet med departementschefen betona att tillstyrkandet
av lagförslagen inte innebär något principiellt ställningstagande till frågan
om det framtida huvudmannaskapet för regionplaneringen i övriga delar av
riket.
Utskottet hemställer
att riksdagen — med förklaring att propositionen icke
kunnat oförändrad bifallas — dels för sin del antar följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse av förslaget till
lag om ändrad lydelse av 128 § byggnadslagen den 30 juni
1947 (nr 385), dels antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag angående handläggning av frågor om regionplan
för kommunerna i Stockholms län.
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 69 år 1968
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 128 § fayggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
Härigenom förordnas------nedan anges.
128 §.
Har Konungen------bilda regionplaneförbund.
Beträffande sådant------äga tillämpning.
För handläggning------särskilda bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1969.
Stockholm den 26 november 1968
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson (s),
Svante Kristiansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik
Jansson (s), Åkesson (fp) och Hansson (s);
från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Grebäck (ep), Hedin (h),
Tobé (fp), Svenning (s), Sundelin (s), fru Ekroth (s) och herr Hammarberg
(s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:358 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om dels åtgärder mot oljeläckage, dels förvaringen av oljecisterner. s. 1 i texten