Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition nr 12b med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

1968-12-03 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:70, Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition nr 12b med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

1

Nr 70

Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr 6b8) (dieselavgaser),

dels proposition nr 160 med förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i nämnda

förordning (bensinavgaser), dels motioner angående

lagstiftning rörande miljövård m. m. i viss

del.

Genom en den 3 maj 1968 dagtecknad proposition, nr 124, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden,

anhållit om riksdagens yttrande över ett vid propositionen

fogat förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28

september 1951 (nr 648).

Kungl. Maj :t har vidare, likaledes under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden, genom en den 25 oktober

1968 dagtecknad proposition, nr 160, hemställt om riksdagens yttrande över

ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

1 mom. i nämnda förordning.

Propositionerna har hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Nr 12b

På grundval av en utredning av kommunikationsdepartementets expertgrupp

på bilavgasområdet föreslås i propositionen vissa nya bestämmelser

för att begränsa luftföroreningar genom avgaser från dieseldrivna bilar. De

nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1969.

Nr 160

I propositionen begärs riksdagens yttrande över ett förslag till ändring i

vägtrafikförordningen som gör det möjligt att införa bestämmelser för alt

minska luftföroreningarna genom avgaser från bensindrivna bilar. Avsikten

är att föreskriva att bilar av 1971 eller senare års modell skall vara utrustade

på sådant sätt att utsläppen av koloxid och kolväten begränsas och att bilar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

av tidigare årsmodeller skall ha sådan förgasarinställning m. m. att avgasernas

koloxidhalt vid tomgång inte överstiger ett visst värde. I sistnämnda

del skall bestämmelserna enligt förslaget träda i kraft den dag Kungl. Maj :t

bestämmer.

Författningsförslagen

A. Det vid propositionen nr 124- fogade förslaget om ändring i vägtrafikförordningen

har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom., 24 § 3 mom. och 65 § 1 mom. vägtrafikförordningen

den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse pa

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

i mom. Bil skall-------

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avloppsgaserna

(ljuddämpare) och,

om motorn är bensindriven, effektiv

anordning för att hindra att gaser

tränger ut från motorns vevhus (sluten

vevhusventilation);

k) stänkskydd, bestående

24

3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning,

att fordonet är i föreskrivet

skick eller behäftat med fel av allenast

ringa betydelse ur trafiksäker
1

Omtryckt 1967: 856.

(Föreslagen lydelse)

§•

med backspegel;

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avgaserna

(ljuddämpare) samt, om motorn

är bensindriven, effektiv anordning

för att hindra att gaser tränger

ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation)

eller, om motorn är

dieseldriven, dels effektiv anordning

för att hindra att tydligt färgade eller

ogenomskinliga avgaser utvecklas

annat än tillfälligt i samband med

start eller växling, dels plombering

av bränsleinsprutningspumpen;

---- hörande utrustning.

§•

3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning,

att fordonet är i föreskrivet

skick eller behäftat med fel, som

är av allenast ringa betydelse ur tra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

3

(Nuvarande lydelse)

hetssynpunkt, skall fordonet godkännas.

Avser besiktningen fordon, som

sägs i 1 mom. första och andra styckena,

skall besiktningsmannen i samband

med godkännandet förse fordonet

med märke, utvisande tiden för

nästa inställelse till kontrollbesiktning.

Motsvarande skall äga tillämpning,

då besiktningen gäller fordon,

som avses i 1 mom. tredje stycket,

och företages å tid, då skyldighet att

inställa fordonet föreligger, eller då

sådan tid gått till ända, utan att fordonet

försetts med märke.

(Föreslagen lydelse)

fiksäkerhetssynpunkt eller, om det

hänför sig till anordning för att begränsa

luftförorening från motorn,

medför allenast ringa olägenhet,

skall fordonet godkännas. Fordon

med dicseldriven motor må icke godkännas

om bränsleinsprutningspumpen

icke är plomberad på föreskrivet

sätt. Avser besiktningen fordon, som

sägs i 1 mom. första och andra styckena,

skall besiktningsmannen i

samband med godkännandet förse

fordonet med märke, utvisande tiden

för nästa inställelse till kontrollbesiktning.

Motsvarande skall äga tilllämpning,

då besiktningen gäller fordon,

som avses i 1 mom. tredje stycket,

och företages å tid, då skyldighet

att inställa fordonet föreligger,

eller då sådan tid gått till ända,

utan att fordonet försetts med mär
-

ke.

Märke, som-------åsättes fordonet.

Befinnes fordonet-------andra stycket.

Företer fordonet brister av annan

art än förut i detta moment sägs,

skall besiktningsmannen förelägga

fordonets ägare att avhjälpa anmärkta

bristfälligheter på fordonet och att

inom viss tid inställa detsamma hos

besiktningsman för kontrollbesiktning.

Har i — —

Företer fordonet brister av sådan

art att det ej kan godkännas och

meddelas ej körförbud, skall besiktningsmannen

förelägga fordonets

ägare att avhjälpa anmärkta bristfälligheter

på fordonet och att inom

viss tid inställa detsamma hos besiktningsman

för kontrollbesiktning,

motsvarande tillämpning.

65

1 mom. Brukas fordon på väg,

oaktat fordonet icke överensstämmer

med de i 2—8 §§ eller med stöd av

dessa paragrafer meddelade bestämmelser

om fordonets beskaffenhet

och utrustning, skall ägaren straffas

med dagsböter, om förseelsen innebär

åsidosättande av föreskrifterna i

3 § 6 mom., och eljest med böter,

högst femhundra kronor. Dock må

ej till straff dömas, där bristfälligheten

var av ringa betydelse eller

brukandet avsåg allenast att med anledning

av skada, som under färd

uppkommit på fordonet, föra detta

§•

1 mom. Brukas fordon på väg,

oaktat fordonet icke överensstämmer

med de i 2—8 §§ eller med stöd av

dessa paragrafer meddelade bestämmelser

om fordonets beskaffenhet

och utrustning, skall ägaren straffas

med dagsböter, om förseelsen innebär

åsidosättande av föreskrifterna i

3 § 6 inom., och eljest med böter,

högst femhundra kronor. Dock må

ej till straff dömas, där bristfälligheten

var av ringa betydelse eller

brukandet avsåg allenast att med anledning

av skada, som under färd

uppkommit på fordonet, föra detta

It Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

(Nuvarande lydelse)

till närmast belägna plats för skadans

avhjälpande och uppenbar fara

ej var förenad därmed.

Den, som-----— — —---

(Föreslagen lydelse)

till närmast belägna plats för skadans

avhjälpande och uppenbar fara

ej var förenad därmed. Till straff

må ej heller dömas, om brukandet

avsåg allenast att, sedan plombering

av bränsleins prutnings pump till dieseldriven

motor brutits, föra fordonet

kortaste lämpliga väg till plats

för erhållande av ny plombering.

med dagsböter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer kan medge undantag

från de nya bestämmelserna i 3 § 1 mom. j.

B. Det vid propositionen nr 160 fogade förslaget om ändring i 3 § 1 mom.

vägtrafikförordningen har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. vägtrafikförordningen den 28 september

19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)2

3 §•

1 mom. Bil skall---- med backspegel;

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avloppsgaserna

(ljuddämpare) och, om

motorn är bensindriven, effektiv anordning

för att hindra att gaser

tränger ut från motorns vevhus (sluten

vevhusventilation);

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avgaserna

(ljuddämpare) samt,

om motorn är bensindriven, dels

effektiv anordning för att hindra att

gaser tränger ut från motorns vevhus

(sluten vevhusventilation), dels

1 Omtryckt 1967:856.

s Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1968:124.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

anordning för att begränsa halten av

föroreningar i avgaserna eller,

om motorn är dieseldriven, dels effektiv

anordning för att hindra att

tydligt färgade eller ogenomskinliga

avgaser utvecklas annat än tillfälligt

i samband med start eller växling,

dels plombering av bränsleinsprutnings

pumpen;

k) stänkskydd, bestående----hörande utrustning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969. Bestämmelserna i 3 § 1

mom. j om anordning för att begränsa halten av föroreningar i avgaserna

från bensindriven motor tillämpas dock först från och med den dag Konungen

bestämmer, såvitt gäller fordon som vid registrerings- eller typbesiktning

betecknats som 1970 eller tidigare års modell.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer kan medge undantag

från de nya bestämmelserna i 3 § 1 mom. j.

Motioner

Utskottet har i samband med propositionerna behandlat de fristående

motionerna I: 28 av herr Werner och II: 37 av herr Hermansson in. fl. såvitt

avser det däri vid 5 upptagna yrkandet, innebärande

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställa om

förslag till lagstiftning om avgasrenare på bensin- och dieseldrivna motorfordon

fr. o. in. den 1 januari 1969.

Utskottet redovisar i det följande vissa avsnitt i propositionen nr 124

rörande avgaser från dieseldrivna bilar.

Inledning

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anför i

propositionen inledningsvis följande.

Liksom i åtskilliga andra länder bedrivs i Sverige ett intensivt arbete för

att komma tillrätta med bilavgasproblemet. Som ett led i detta arbete har

kommunikationsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete

på bilavgasområdet efter utredning i november 1967 avgett förslag till åtgärder

rörande dieselavgaser (Stencil K 1967: 8).

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av rikspolisstyrelsen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

statens trafiksäkerhetsverk, statens naturvårdsverk, socialstyrelsen, Aktiebolaget

Svensk bilprovning, Motorbranschens riksförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,

Svenska omnibusägareförbundet, Svenska Petroleum

institutet, Svenska transportarbetareförbundet och Sveriges bilindustrioch

bilgrossistförening. Socialstyrelsen har bifogat yttranden från två medlemmar

av styrelsens vetenskapliga råd samt från vissa stadsläkare och en

länsläkare. Till förste stadsläkarens i Stockholm yttrande har fogats ett

yttrande från AB Storstockholms lokaltrafik. Petroleuminstitutet bär överlämnat

en skrivelse från AB Nynäs-Petroleum angående s. k. lätta dieselbränslen.

Därjämte har i ärendet inkommit en skrivelse från Philipsons

Automobil AB med synpunkter från Daimler-Benz AG i Förbundsrepubliken

Tyskland.

För sammanhangets skull redovisar jag i det följande också sådana detaljer

i ledningsgruppens förslag som bör tas upp i närmare föreskrifter och anvisningar.

Gällande bestämmelser

Utskottet hänvisar till propositionen s. 5.

Internationellt arbete

Utskottet hänvisar till propositionen s. 6.

Ledningsgruppen

Utskottet hänvisar till propositionen s. 7—14.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 14—18.

Departementschefen

I prop. 1967: 166 med förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om

fordons beskaffenhet och utrustning m. m. redogjorde föredragande departementschefen

för pågående arbete i Sverige och utomlands för att komma till

rätta med de problem som sammanhänger med den tilltagande emissionen

av avgaser. Kommunikationsdepartementets expertgrupp, ledningsgruppen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet, har i november 1967 avgett

det förslag rörande dieselavgaser som berördes i propositionen. I april 1968

har ledningsgruppen också lagt fram förslag till bestämmelser om obligatorisk

avgasrening på bensindrivna bilar. Remissbehandlingen av det senare

förslaget är ännu inte avslutad.

Såvitt nu är känt är dieselavgaser inte direkt hälsofarliga. Däremot påverkar

de välbefinnande och trivsel i sådan grad att åtgärder måste anses

motiverade för att begränsa föroreningarna. Behovet av åtgärder mot luftföroreningar

från dieseldrivna fordon vitsordas också allmänt i remissyttrandena.

Med hänsyn till att problemen väsentligen rör tätorter omfattar gruppens

förslag -— förutom dieseldrivna bilar — traktorer och motorredskap i den

män de används inom tättbebyggt område. Jag är f. n. inte beredd att förorda

åtgärder i fråga om andra fordon än bilar. Traktorer och motorredskap utgör

en förhållandevis liten del av de dieseldrivna fordon som brukas inom

tätorterna. Dessutom försvåras möjligheterna att kontrollera sådana fordon

av att de i stor utsträckning inte omfattas av vägtrafikförordningens bestämmelser

om registrering och besiktning. Resultatet av motorredskapsutredningens

arbete kan ge anledning att ompröva frågan.

Ledningsgruppen har funnit att den partikulära emissionen från dieselmotorer

— avgasröken — utgör det största problemet. Gruppens förslag

syftar därför i första hand till en begränsning av rökemissionen. Med utgångspunkt

i en inom ECB antagen rekommendation föreslås en bestämmelse

som innebär att dieseldriven bil skall vara utrustad så, att motorn

inte utvecklar tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser annat än momentant

i samband med start eller växling. De gränser för röktätheten som

bör godtas anges av gruppen till 3,5 s. k. Boschenheter eller 45 s. k. Hartridgeenheter

vid typ- och registreringsbesiktning samt 4,5 Boschenheter eller

60 Hartridgeenheter vid kontrollbesiktning och flygande inspektion. När

det gäller bussar för minst 30 passagerare bör gränsvärdena sänkas med en

enhet vid mätning enligt Boschmetoden och med 15 enheter vid mätning

med Hartridgemätare. Den strängare bedömningen motiveras med att bussarna

ofta används som kollektiva trafikmedel i tätorter.

För en säker bedömning av röktätheten krävs enligt gruppen mätning

inte bara vid det varvtal som f. n. anges i de anvisningar för mätning av

röktäthet som utfärdats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Proven bör

företas var som helst inom området 50—100 procent av det maximala varvtalet

vid full belastning av motorn. Vidare kan det för att värdena skall

hållas vid fastställd nivå bli nödvändigt med föreskrifter om särskilda anordningar.

Detta gäller bl. a. regulator för begränsning av den insprutade

bränslemängden och beskaffenheten av den s. k. köldstartanordningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

Enligt ledningsgruppen förekommer det ofta att bränsleinsprutningspumpen

till dieselmotor avsiktligt ställs om i syfte att få ut högre effekt av motorn.

Gruppen anser att detta bör stävjas därför att omställningen leder till

kraftigare rökutveckling. Det bör ske genom sådana bestämmelser om pumpens

konstruktion att omställning försvåras och genom föreskrifter om

plombering av pumpen.

Ledningsgruppen förordar, att en grundläggande bestämmelse om dieselmotors

beskaffenhet tas upp i 3 § YTF och att trafiksäkerhetsverket får

behörighet att meddela närmare föreskrifter i detaljfrågor.

De föreslagna åtgärderna är enligt min mening i allt väsentligt väl avvägda.

På en punkt är jag emellertid av annan mening än ledningsgruppen.

En föreskrift om bränsleinsprutningspumpens konstruktion, som innebär

att den inte kan ställas om utan svårighet, skulle kunna motverka en i och

för sig önskvärd utveckling mot bättre tekniska konstruktioner. Enligt min

uppfattning bör, åtminstone till dess närmare erfarenheter vunnits, effektiva

bestämmelser om plombering vara en tillräcklig åtgärd för att hindra

omställning av insprutningspump till större bränslemängd.

Jag föreslår att 3 § 1 mom. j VTF kompletteras med en generell bestämmelse

som anger att, om motorn är dieseldriven, bil skall vara försedd med

effektiv anordning för att hindra att tydligt färgade eller ogenomskinliga

avgaser utvecklas annat än tillfälligt i samband med start eller växling och

att bränsleinsprutningspumpen skall vara plomberad.

Gränserna för den röktäthet som inte får överskridas för att bil skall

kunna godkännas vid typ- och registreringsbesiktning bör i vart fall tills

vidare bestämmas av Kungl. Maj :t. De gränsvärden ledningsgruppen förordat

bör läggas till grund för bestämmelserna. De högre värden som enligt

gruppen bör kunna godtas vid flygande inspektion och kontrollbesiktning

bör, som jag återkommer till senare, anges i anvisningar av trafiksäkerhetsverket.

Det bör ankomma på trafiksäkerhetsverket att närmare ange metoderna

för mätning av röktätheten. Jag utgår från att verket så långt det är tekniskt

och praktiskt möjligt föreskriver sådan mätning som ger den säkraste bedömningen

av röktätheten. Om särskilda föreskrifter, exempelvis om insprutningsregulator

eller köldstartanordning, befinns nödvändiga för att

de fastställda gränserna inte skall överskridas, bör trafiksäkerhetsverket

meddela också sådana föreskrifter.

Vissa grundläggande bestämmelser om plombering av bränsleinsprutningspump

bör meddelas av Kungl. Maj :t, medan trafiksäkerhetsverket

bör meddela de närmare föreskrifterna. Verket bör utöva viss kontroll

över att plombering sker på föreskrivet sätt. Det kan ske genom att var

och en som vill utföra plombering och visar sig ha den utrustning som be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

9

hövs bl. a. för en riktig inställning av pumpen skall använda en särskild

beteckning som trafiksäkerhetsverket fastställer. Sådan beteckning

bör finnas på plomben för att plomberingen skall gälla och bör kunna

återkallas om plombering inte utförs på föreskrivet sätt. Detta system tillgodoser

önskemålet att trafikföretag med egen verkstad självt skall kunna

utföra plombering.

En bestämmelse i 3 § 1 mom. j VTF i enlighet med mitt förslag leder till

att kontroll av att de nya kraven uppfylls skall ske vid registrerings- och typbesiktning

av nya fordon. Vid sådan besiktning skall nämligen enligt nu

gällande bestämmelser undersökas, om fordonet är i föreskrivet skick. Som

gruppen förutsatt bör motsvarande kontroll ske också vid kontrollbesiktning.

En bestämmelse härom har sin plats i 55 § vägtrafikkungörelsen den

7 december 1951 (nr 743). Bestämmelsen bör utformas så, att kontrollen

omfattar samtliga anordningar för begränsning av luftföroreningar från

motorn, och således avse också de tidigare meddelade föreskrifterna om sluten

vevhusventilation på bensindrivna bilar.

Enligt 24 § 3 mom. VTF skall fordon godkännas vid kontrollbesiktning,

om det är behäftat med fel som är av endast ringa betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.

På motsvarande sätt bör fel på de anordningar som

krävs för att begränsa föroreningar genom avgaser inte föranleda att fordonet

underkänns, om felet medför endast ringa olägenhet. Första stycket

i 24 § 3 mom. bör ändras i enlighet härmed. Det bör föreskrivas uttryckligen

att godkännande inte får meddelas, om bränsleinsprutningspumpen

inte är plomberad på föreskrivet sätt. Ändringarna föranleder en

redaktionell jämkning i fjärde stycket samma mom. I anvisningar till ledning

för besiktningsmännen som trafiksäkerhetsverket meddelar anges hur

olika fel bör bedömas. Det torde få ankomma på verket att, med utgångspunkt

i de gränsvärden som ledningsgruppen funnit böra gälla för godtagbar

röktäthet vid kontrollbesiktning, göra de tillägg till anvisningarna

som behövs för en enhetlig bedömning.

Bestämmelserna om flygande inspektion är avfattade så att de automatiskt

ger behörighet att undersöka om ett fordon fyller de krav som ställs

upp genom de nya bestämmelserna. De avvikelser i fråga om röktäthet som

enligt vad jag nyss sagt bör godtas vid kontrollbesiktning bör vid flygande

inspektion på motsvarande sätt naturligen föranleda endast påpekande

eller erinran från förrättningsmannen. Också detta bör lämpligen framgå

av anvisningar som trafiksäkerhetsverket meddelar.

De nya bestämmelser om dieselfordons beskaffenhet och utrustning som

jag förordat kommer att omfattas av straffbestämmelserna i 65 § VTF.

Där undantas från straffsanktion det fall att bristfälligheten är av ringa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

betydelse. Frågan om straffrihet bör bedömas efter de riktlinjer som

gäller, när det skall avgöras vid besiktning om ett fel är att anse som ringa.

Ett tillägg till 65 § är enligt min mening motiverat med hänsyn till att

reparation eller översyn av bränsleinsprutningspump kan utföras av någon

som inte har rätt att plombera pumpen. Det bör inte vara straffbart att,

sedan plombering av bränsleinsprutningspump brutits, föra fordonet kortaste

lämpliga väg till plats där föreskriven kontroll och plombering kan

ske.

De nya bestämmelserna i VTF bör träda i kraft den 1 juli 1969. Från

samma tidpunkt bör de bestämmelser som skall meddelas av Kungl. Maj :t

gälla. De röktäthetsvärden som jag förordat ansluter sig till de anvisningar

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som redan tillämpas utom såtillvida

att en strängare bedömning skall gälla i fråga om vissa bussar. Vid remissbehandlingen

av ledningsgruppens förslag har i ett yttrande framhållits

att vissa äldre bussar inte kan ändras så att de nya kraven uppfylls

utan att motoreffekten påverkas i sådan grad att trafiksäkerheten

eftersätts. Med hänsyn härtill och till att det även i andra hänseenden

kan visa sig motiverat bör Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t

bestämmer kunna medge undantag från de nya bestämmelserna. Avsikten

är att trafiksäkerhetsverket skall pröva sådana frågor.

Om trafiksäkerhetsverket med stöd av sin behörighet enligt vad jag

förut anfört finner sig böra föreskriva en anordning som förutsätter konstruktionsändring,

bör det ankomma på verket att med rimligt hänsynstagande

till berörda enskilda intressenter fastställa den respittid som behövs.

Som ledningsgruppen förutsatt torde ombyggnad av äldre fordon inte

böra komma i fråga.

Genom bestämmelser i 27 § 6 mom. VTF har i flera fall gjorts undantag

från utrustningsbestämmelserna för utländska fordon som brukas tillfälligt

i Sverige med stöd av turistvagnslicens. Trafiksäkerhetsverket bör

lämpligen bedöma vilka undantag från de nya bestämmelserna som påkallas

för sådana fordon.

Ledningsgruppen har, med instämmande av trafiksäkerhetsverket, ansett

att en förstärkning av trafiksäkerhetsverkets och polisens resurser

behövs för kontrollen av dieselfordon. Kontrollen får ses närmast som

en uppgift för trafiksäkerhetsverket och omfattningen av polisens medverkan

i samband med flygande inspektion torde få bero av den tillgång på

personal som redan finns. Om en förstärkning visar sig påkallad för trafiksäkerhetsverkets

del, torde jag få återkomma härtill i senare sammanhang.

När det gäller de nya undersökningarna vid kontrollbesiktning har

Aktiebolaget Svensk bilprovning anfört att de kompletteringar som behövs

kan ske för en relativt måttlig kostnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

I fråga om övriga åtgärder som ledningsgruppen har övervägt men inte

förordat liar jag inte funnit anledning att frångå ledningsgruppens bedömning-

_

Utskottet lämnar härefter en redogörelse för vissa avsnitt i propositionen

nr 160 rörande avgaser från bensindrivna bilar.

Inledning

Departementschefen anför i propositionen inledningsvis följande.

Kommunikationsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete

på bilavgasområdet lämnade i november 1967 förslag till åtgärder rörande

dieselavgaser (Stencil K 1967: 8). På grundval härav har i prop. 1968:

124 föreslagits vissa nya bestämmelser för att begränsa luftföroreningar genom

avgaser från dieseldrivna bilar. Propositionen har ännu inte behandlats

av riksdagen. Ledningsgruppens fortsatta arbete har lett till att gruppen

i april 1968 kunnat lägga fram förslag till åtgärder rörande avgaser från

bensindrivna bilar (Stencil Iv 1968: 2).

Efter remiss har yttranden över sistnämnda förslag avgetts av rikspolisstyrelsen,

socialstyrelsen, giftnämnden, arbetarskyddsstyrelsen, statens institut

för folkhälsan, arbetsmedicinska institutet, statens vägverk, statens

trafiksäkerhetsverk, statens planverk, statens trafiksäkerhetsråd, riksrevisionsverket,

kontrollstyrelsen, statens provningsanstalt, statens naturvårdsverk,

kommerskollegium, länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och

Bohus län, vägkostnadsutredningen, bilskatteutredningen, Stockholms och

Göteborgs städer, Landsorganisationen i Sverige (LO), Motorbranschens

riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Svenska Petroleum institutet,

Svenska teknologföreningen, AB Svensk bilprovning, Sveriges bilindustri-

och bilgrossistförening, Sveriges trafikbilägares riksorganisation och

Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Socialstyrelsen bär bifogat yttranden

från en ledamot av styrelsens vetenskapliga råd, länsläkaren i Kronobergs

län, förste stadsläkarna i Stockholm och Göteborg samt stadsläkarna

i Norrköping, Hälsingborg och Landskrona. Till kommerskollegiets yttrande

har fogats yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Malmö, Göteborg,

Borås, Karlstad, Örebro och Luleå samt från sprängämnesinspektionen. Länsstyrelsen

i Stockholms län har överlämnat bl. a. ett yttrande från länsläkaren

i Stockholms län.

För sammanhangets skull redovisar jag i det följande också vissa delar

av ledningsgruppens förslag som bör tas upp i närmare föreskrifter och anvisningar

som meddelas av Kungl. Maj :t eller central myndighet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

Gällande bestämmelser

Utskottet hänvisar till propositionen s. 4—6.

Prop. 1968:124

Utskottet hänvisar till propositionen s. 6—8.

Internationellt arbete

Utskottet hänvisar till propositionen s. 8—10.

Ledningsgruppen

Utskottet hänvisar till propositionen s. 11—24.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 24—32.

Departementschefen

Under de senaste åren har vi blivit allt mer medvetna om den fortgående

förstörelsen av den yttre miljön. Luftföroreningarna är ett allvarligt problem

i det moderna samhället. Avgaserna från trafiken är mycket besvärande

särskilt i de större tätorterna. Vi har i dag större förutsättningar —

såväl tekniska som ekonomiska — än någonsin tidigare att hejda miljöförstörelsen

och i viss utsträckning återställa redan förstörd miljö. I ett mer

långsiktigt perspektiv kan nya tekniska metoder komma till användning,

som möjliggör en radikal förbättring av vår miljö. Det är framför allt genom

en fortsatt satsning på forskning och utvecklingsarbete, som detta mål

kan nås. De reformer på trafikområdet som nu kommer i fråga bygger givetvis

på nuvarande tekniska förhållanden och den utveckling som nu kan

överblickas. I en framtid kan emellertid utvecklingen av bl. a. nya drivmedel

och helt nya motortyper medföra kraftigt minskade föroreningsutsläpp.

Det land som först vidtog lagstiftningsåtgärder för att begränsa luftföroreningarna

genom bilavgaser var USA, där förhållandena främst i Kalifor
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

13

ni en sedan länge varit särskilt besvärande. Inom FN:s ekonomiska kommission

för Europa (ECE) förbereds rekommendationer till regeringarna

som avses bli mönster för lagstiftningen. I Förbundsrepubliken Tyskland

har vissa regler nyligen införts och ytterligare bestämmelser beslutats.

Lagstiftningsåtgärder på området förutsätter givetvis att tekniskt underlag

för önskvärda åtgärder har skapats genom utvecklingsarbete. Även om

resultatet av sådant arbete i stor utsträckning kan utnyttjas internationellt

och leda till samordnad lagstiftning, bär det med hänsyn till de skiftande

förhållandena i skilda delar av världen visat sig nödvändigt att i olika länder

bedriva arbetet från delvis olika utgångspunkter och med delvis olika

målsättning. I Sverige har regeringen tagit initiativet till ett särskilt utvecklingsarbete

på bilavgasområdet. Arbetet leds av en expertgrupp, kommunikationsdepartementets

ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet,

och bedrivs dels i ett laboratorium i Studsvik, dels genom mätningar

och prov på olika håll i landet.

Detta arbete har nu såvitt gäller bensindrivna bilar förts så långt att ledningsgruppen

kunnat lägga fram konkreta förslag till åtgärder.

Som framhållits i prop. 1967: 166 bör åtgärder som leder till en förbättring

av förhållandena på området och som kan genomföras till rimlig kostnad

och utan nämnvärda olägenheter vidtas även om det inte finns tillräckligt

omfattande underlag för ett bestämt påstående att åtgärden är nödvändig

från hälsovårdssynpunkt.

Vad som framför allt motiverar åtgärder av det slag som ledningsgruppens

nu aktuella förslag avser är, som framhållits bl. a. under remissbehandlingen,

risken för menliga verkningar på hälsan särskilt på längre sikt och till

följd av kombinationer av effekter från olika ämnen i bilavgaserna och andra

luftföroreningar.

Ledningsgruppens förslag till åtgärder på nya bilar bygger på det

inom ECE utarbetade provningsförfarandet. Detta är utformat med hänsyn

till de europeiska trafikförhållandena och kan väntas komma att ligga till

grund för kommande reglering i andra europeiska länder. På vissa andra

punkter skiljer sig emellertid ledningsgruppens förslag från de bestämmelser

som håller på att ta form inom ECE och som tidigast blir antagna i en

rekommendation till regeringarna under år 1969. Detta har föranlett kritik

mot förslaget under remissbehandlingen. Ledningsgruppens förslag innebär

att bilar skall vara så konstruerade att utsläppen av koloxid och kolväten

vid ECE-prov inte överstiger vissa gränsvärden. Dessa gränsvärden — 45

g/km för koloxid och 2,2 g/km för kolväten (enligt alternativ 1) — skall

vara oberoende av motorstorleken och utgöra maximivärden som inte får

överskridas av något fordon. De bestämmelser som föreslagits inom ECE

föreskriver gränsvärden som varierar med bilens vikt — och därmed i regel

motorstorleken — på ett sätt som gynnar bilar med större motorer. De är

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

i fråga om produktionskontrollen medelvärden som får överskridas av vissa

bilar i den mån andra bilar underskrider värdena.

Enligt min mening bör bestämmelser om begränsning av föroreningshalten

i avgaserna från nya bilar utformas så att de ger en påtaglig effekt. Det

föreliggande ECE-förslaget till bestämmelser skulle genomsnittligt inte medföra

större minskning av koloxidutsläppet än som f. n. kan nås genom en

noggrann justering av förgasarens tomgångsinställning och av tändningsutrustningen,

dvs. en minskning som i stort sett uppgår till 20 %. Utsläppet

av kolväten skulle bli oförändrat eller kunna öka något i jämförelse med

nuvarande förhållanden. De av ledningsgruppen föreslagna bestämmelserna

innebär däremot enligt alternativ 1 att bilarna skall vara utrustade på sådant

sätt att en minskning av koloxid- och kolväteutsläppen med ungefär

40 % kan påräknas. Självfallet är — som också många remissinstanser

framhållit — en samordning av bestämmelserna inom Europa önskvärd från

flera synpunkter. Med hänsyn till vikten av att åtgärder mot luftföroreningar

blir effektiva finner jag emellertid för min del att bestämmelser enligt det

inom ECE utarbetade förslaget inte är tillräckliga.

En betydande fördel med ledningsgruppens förslag framför ECE-förslaget,

enligt vilket gränsvärdena skall vara differentierade med hänsyn till

bilens vikt, är att ledningsgruppens förslag, som förutsätter ett av motorstorleken

oberoende gränsvärde, är ägnat att styra utvecklingen mot motorkonstruktioner

som trots ökad cylindervolym tillgodoser luftvårdens krav.

ECE-förslaget liksom de bestämmelser som beslutats i Förbundsrepubliken

Tyskland har inte denna effekt. Helt allmänt talar för ledningsgruppens förslag

att, som gruppen framhållit, det uträttade transportarbetet i stort sett

är oberoende av motorns storlek när det gäller personbilar.

En konstruktion av gränsvärdet som ett maximivärde har från kontrollsynpunkt

stora fördelar framför en konstruktion av gränsvärdet som ett

medelvärde.

Jag finner alltså att de avvikelser som ledningsgruppens förslag företer

i förhållande till de regler som övervägs inom ECE i och för sig kan godtas.

Den fråga som enligt min mening är den från europeisk samarbetssynpunkt

viktigaste är frågan om vilken provningsmetod som skall ligga till grund för

bestämmelserna och på den punkten överensstämmer, som jag redan sagt,

ledningsgruppens förslag med ECE-förslaget.

Vad beträffar de tekniska förutsättningarna att genomföra ledningsgruppens

förslag har under remissbehandlingen inte gjorts gällande att det generellt

skulle möta hinder av teknisk art att genomföra förslaget. Den invändning

som riktats mot förslaget i denna del avser uteslutande kraven i fråga

om de större bilarna. Jag har inhämtat från ledningsgruppen att undersökningar

i Studsvik gett vid handen att de större bilarna — fordon som har en

tjänstevikt av 1 450 kg eller mera — har svårigheter att hålla sig inom den

av gruppen föreslagna gränsen för koloxidutsläppet även om de är utrusta
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

de med särskilt system för att begränsa föroreningarna i avgaserna. Detta

beror enligt ledningsgruppen på att motorer i större bilar vid ECE-prov —

i motsats till vad som är fallet vid USA-prov — inte hinner bli helt uppvärmda

under den tid provet varar. I uppvärmt tillstånd ger sådana bilar däremot

låga koloxidutsläpp. Såvitt avser kolväteutsläppet föreligger enligt ledningsgruppen

inga svårigheter för större bilar att uppfylla kraven enligt ledningsgruppens

förslag. Av de under åren 1963—1966 nyregistrerade personbilarna

utgjorde ifrågavarande bilkategori ca 2,5 %.

De nu behandlade svårigheterna är inte av den arten att de berättigar till

slutsatsen att ledningsgruppens förslag beträffande nya bilar inte skulle

vara genomförbart. Svårigheterna berör en förhållandevis liten grupp bilar

och kan bemästras genom lämpligt utformade dispensregler. De torde dessutom

vara av övergående art, eftersom man har anledning räkna med att

bestämmelserna skall leda till att produktionen inriktas på motorer som ger

från luftvårdssynpunkt gynnsammare värden än f. n.

Naturvårdsverket har i sitt remissyttrande anfört att högre krav bör kunna

ställas på nya bilar än ledningsgruppen föreslagit som alternativ 1. Bestämmelser

enligt ledningsgruppens alternativ 2 bör enligt verket införas

redan fr. o. m. 1970 års bilmodeller. Självfallet skulle det vara önskvärt att

kunna vidta åtgärder som ger både snabbare och större effekt än ledningsgruppen

förutsatt. Det är emellertid angeläget att en förhållandevis genomgripande

reform av det slag som det här är fråga om genomförs med en inte

alltför knappt tillmätt övergångstid. De nya amerikanska reglerna är av olika

skäl svåra att jämföra med de av ledningsgruppen föreslagna men kommer

all vara strängare än bestämmelserna enligt ledningsgruppens alternativ 1.

Situationen i Sverige och USA är emellertid väsentligt olika bl. a. i fråga om

klimatförhållandena. Det ter sig därför rimligt att vi inte från början inför

bestämmelser som motsvarar dem som först efter lång tid och successiva

skärpningar skall gälla i USA.

Den av ledningsgruppen uppskattade kostnaden för att kraven enligt alternativ

1 skall kunna uppfyllas är i och för sig inte högre än vad som är

rimligt för att minska de olägenheter bilavgaserna ger upphov till. Att märka

är emellertid att ledningsgruppens kalkyler bygger på den förutsättningen

att bilfabrikanterna tar ut hela kostnaden genom höjning av priset på

bilarna. Såsom naturvårdsverket påpekat är det emellertid inte givet att så

kommer alt bli fallet. Erfarenheter från USA tyder inte på detta. En svensk

bilfabrikant erbjuder f. ö. redan nu utan prisförhöjning bilar som är försedda

med system för att begränsa föroreningshalten i avgaserna. Vid bedömningen

av de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande åtgärder

måste också beaktas att dessa på längre sikt såväl för den enskilde som för

samhället allmänt leder till minskade kostnader med anledning av luftföroreningar.

Jag förordar alltså att ledningsgruppens förslag genomförs. Det bör ske

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

genom att 3 § 1 mom. j VTF kompletteras med en allmän bestämmelse om

att bil med bensindriven motor skall vara försedd med anordning för att

begränsa halten av föroreningar i avgaserna. Närmare föreskrifter bör inte

meddelas i VTF. Det ankommer då enligt 2 § andra stycket VTF på Kungl.

Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att meddela sådana föreskrifter.

De grundläggande föreskrifterna om de krav som skall ställas på

anordning för att begränsa halten av föroreningar i avgaserna bör enligt

min mening i fråga om bensindrivna bilar — liksom i fråga om dieseldrivna

fordon —- meddelas av Kungl. Maj :t. Under förutsättning att den föreslagna

ändringen i VTF kommer till stånd avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att

beträffande nya bilar föreskriva de gränsvärden för koloxid- och kolväteutsläpp

som ledningsgruppen förordat som alternativ 1.

Av vad jag redan anfört framgår att jag anser att de krav som bör ställas

på nya bilar bör sättas i kraft utan dröjsmål. Med hänsyn till att biltillverkarna

behöver viss tid för att anpassa produktionen till nya bestämmelser

kan det dock inte komma i fråga att tillämpa de nya kraven på tidigare årsmodeller

än vad ledningsgruppen bär föreslagit. Jag anser alltså att ändringen

i 3 § 1 mom. j VTF — liksom de närmare föreskrifterna i anslutning härtill

— bör tillämpas i fråga om fordon som vid registrerings- eller typbesiktning

betecknas som 1971 eller senare års modell.

Såsom ledningsgruppen föreslagit bör fordon av viss storlek generellt kunna

undantas från de nya bestämmelserna. I det föregående har nämnts att

vissa bilar på grund av sin motorkonstruktion inte kommer att kunna uppfylla

de uppställda kraven helt. Med hänsyn härtill och då det även i andra

hänseenden kan visa sig vara motiverat bör Kungl. Maj :t eller myndighet

som Kungl. Maj :t bestämmer kunna medge undantag från de nya bestämmelserna.

Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t att i fråga om de minsta och

de största bilarna medge sådana undantag att tillämpningsområdet för de

nya reglerna i stort sett blir detsamma som ledningsgruppen föreslagit.

Ledningsgruppens förslag om en successiv skärpning av kraven på nya

bensindrivna bilar kan jag f. n. inte ta slutlig ställning till. Jag vill emellertid

i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att skärpningar snart

kommer till stånd. Den av mig föreslagna nya bestämmelsen i VTF rörande

bensinbilar är avfattad så att den ger Kungl. Maj :t möjlighet att, när tillräckligt

underlag för skärpningar föreligger, meddela föreskrifter härom.

I fråga om bilar av 1970 och tidigare års modell — äldre bilar —

innebär ledningsgruppens förslag att avgasernas koloxidhalt vid tomgång

skall begränsas så att den inte överskrider 4,5 volymprocent. Som ledningsgruppen

visat kan ett sådant krav i de allra flesta fallen tillgodoses genom

en finjustering av förgasarens tomgångsinställning och av tändningsutrustningen

på bilarna. Bestämmelser av i allt väsentligt samma innebörd har nyligen

införts i Förbundsrepubliken Tyskland i fråga om bilar som tas i bruk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968 17

den 1 januari 1969 eller senare. Också inom ECE har sådana bestämmelser

föreslagits.

Någon annan åtgärd än en finjustering av förgasarens tomgångsinställning

och av tändningsutrustningen för att minska avgasproblemen hos äldre

bilar torde f. n. inte vara praktiskt genomförbar. Sådan justering kan, som

framgår av ledningsgruppens utredning, i allmänhet inte anses vara nämnvärt

betungande för bilägaren. Denne torde i de flesta fallen göra vissa bränsleekonomiska

vinster. Genom att vidta åtgärder av det här slaget på äldre

bilar vinner man på relativt kort tid en inte oväsentlig förbättring från luftvårdssynpunkt.

I den mån åtgärden inte kan vidtas på visst fordon av tekniska

skäl bör dispens kunna medges. Jag förordar därför att även ledningsgruppens

nu ifrågavarande förslag — som vid remissbehandlingen fått ett i

stort sett positivt mottagande — genomförs.

I sitt remissyttrande över ledningsgruppens förslag har AB Svensk bilprovning

pekat på svårigheter att vid kontroll av koloxidhalten vid tomgång

enkelt och snabbt få fram tillförlitliga mätvärden. Bolaget har gjort vissa

ytterligare undersökningar men enligt vad jag erfarit är de påtalade problemen

ännu inte fullständigt lösta. Ledningsgruppen avser att i samarbete

med bolaget fortsätta utredningsarbetet. Det saknas emellertid anledning

anta annat än att de föreliggande praktiska svårigheterna skall kunna bemästras

och att ett enkelt kontrollsystem som samtidigt ger tillräckligt noggranna

resultat skall kunna utarbetas. Jag avser att noga följa utredningsarbetet

och räknar med att detta slutförs utan dröjsmål. De föreslagna bestämmelserna

rörande äldre bilar bör genomföras så snart detta skett.

Som ledningsgruppen föreslagit bör bestämmelserna rörande koloxidutsläppet

vid tomgång i princip avse alla bensindrivna bilar av 1970 eller tidigare

års modell. Undantag bör dock kunna medges för de minsta och de

största fordonen så att tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna blir

i stort sett detsamma som ledningsgruppen föreslagit.

Den i det föregående förordade allmänna bestämmelsen i 3 § 1 mom. j

VTF om anordning för att begränsa halten av föroreningar i avgaserna från

bensindrivna bilar kan tjäna som underlag också för kravet att förgasare och

tändningsutrustning på äldre bilar skall vara fin justerade. Bestämmelsen

bör, med hänsyn till vad jag anfört, såvitt avser bilar av 1970 eller tidigare års

modell träda i kraft vid tidpunkt som Ivungl. Maj :t bestämmer. De närmare

föreskrifter som behövs för dessa fordon ankommer det på Kungl. Maj :t

eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att meddela. Kungl. Maj :t bör

dock meddela de grundläggande föreskrifterna om de krav som nu ifrågavarande

bilar skall uppfylla. Det tidigare för bilar av 1971 eller senare års

modell preciserade behovet av undantag från de nya bestämmelserna föreligger

också, såsom nyss angetts, i fråga om bilar av 1970 eller tidigare års

modell. Undantagsbestämmelsen bör därför utformas så att den omfattar

båda kategorierna.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

Kontrollen av efterlevnaden av de föreslagna reglerna om begränsning

av föroreningarna i avgaser från bensindrivna bilar kommer i fråga om

nya fordon att ske vid registrerings- eller typbesiktning.

Även kontrollbesiktning bör omfatta en kontroll av att de föreslagna kraven

är uppfyllda. Den i prop. 1968: 124 förutsatta ändringen av 55 § VTK

tillgodoser detta önskemål också i fråga om avgaser från bensindrivna bilar.

I samma proposition har föreslagits vissa ändringar i 24 § 3 mom. VTF.

Detta förslag är så utformat att någon ytterligare ändring med anledning

av bestämmelser rörande avgaser från bensindrivna bilar inte behövs. Någon

ändring av VTF för att möjliggöra avgaskontroll vid flygande inspektion

behövs inte.

De krav som skall ställas på anordning för att begränsa halten av föroreningar

i avgaserna är, såsom jag förut nämnt, avsedda att framgå av bestämmelser

som meddelas av Kungl. Maj :t. Såvitt avser bilar av 1971 eller

senare års modell har ledningsgruppen anfört att det av praktiska skäl till

en början kan bli nödvändigt att vid kontrollbesiktning och flygande inspektion

tillämpa andra normer än vid registrerings- eller typbesiktning. Ledningsgruppen

har emellertid i anslutning härtill förklarat att frågan om metoderna

för avgaskontroll av bilar med system för att begränsa föroreningshalten

i avgaserna skall utredas ytterligare. Jag anser mig därför inte i detta

sammanhang böra ta ställning till de krav som bör ställas på bilar av 1971

eller senare års modell vid kontrollbesiktning och flygande inspektion. Så

snart tillräckligt underlag för ett ställningstagande föreligger, avser jag att

föreslå Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter som behövs. Det ankommer

på myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att meddela närmare anvisningar

rörande kontroll av avgasutsläpp vid kontrollbesiktning och flygande inspektion.

De undantag från de nya bestämmelserna i 3 § 1 mom. j VTF som är påkallade

för utländska bensindrivna bilar med turistvagnslicens bör meddelas

med stöd av den i det föregående förordade undantagsbestämmelsen.

De nya bestämmelserna om bensindrivna bilars bekaffenhet och utrustning

som jag förordat kommer att omfattas av straffbestämmelserna i 65 §

VTF. Bristfällighet som är av ringa betydelse är straffri enligt dessa bestämmelser.

Beträffande bristfällighet hos anordning för att begränsa halten

av föroreningar i avgaserna från dieseldrivna bilar har i prop. 1968:124 anförts

att frågan om straffrihet bör bedömas efter de riktlinjer som gäller, när

det skall avgöras vid besiktning om ett fel är att anse som ringa. Samma bedömningsgrund

bör tillämpas i fråga om bristfällighet hos motsvarande anordning

på bensindrivna bilar.

I prop. 1967: 166 anförde föredragande departementschefen att det låg

nära till hands att införa en generell bestämmelse om förbud mot tom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

19

gångskörning. I sammanhanget hänvisades till den bestämmelse som

meddelats för Stockholms stad med stöd av hälsovårdsstadgan och till en

uppgift att liknande bestämmelser övervägdes också i vissa andra städer.

Det framhölls vidare att en generell bestämmelse skulle kunna ge vissa fördelar

också i andra hänseenden. Ett förbud utformat så att förare inte tilläts

lämna sin bil med motorn gående kunde antas i någon mån minska antalet

bilstölder och förebygga vissa barnolyckor. Det framhölls emellertid att frågan

måste utredas ytterligare.

I och för sig framstår det som tämligen självklart att föraren inte bör

lämna motorfordon vars motor är i gång. Som framhållits under remissbehandlingen

av ledningsgruppens förslag skulle det emellertid med en regel

av denna innebörd troligen bli betydande tolknings- och bevisproblem vid

tillämpningen. En regel av samma innebörd som det förbud mot tomgångskörning

under längre tid än tre minuter som gäller i Stockholm skulle ha

vissa fördelar bl. a. från dessa synpunkter. Från en generell sådan regel

skulle det emellertid bli nödvändigt att göra åtskilliga undantag. Härtill kommer

att behovet av en sådan regel och behovet av undantag därifrån varierar

lokalt. Såvitt hittills föreliggande material utvisar gäller allmänt att

tomgångskörning av uppställda bilar som orsak till luftföroreningarna spelar

en förhållandevis liten roll i större delen av landet. Vad jag nu har sagt

talar för att man i vart fall tills vidare bör avstå från särskild reglering av

tomgångskörning i VTF och att frågan således liksom hittills får regleras

genom föreskrifter i lokala hälsovårdsordningar.

Ledningsgruppen har också föreslagit att åtgärder vidtas för att begränsa

blyhalten i bensin och har därvid som tänkbara metoder angett beslut

i administrativ ordning om en successiv sänkning av den högsta tillåtna

blyhalten samt införande av en särskild avgift på blyet i bensinen.

Frågan om sänkning av den högsta tillåtna blyhalten i motorbränsle prövas

f. n. av giftnämnden, som med stöd av giftförordningen den 14 december

1962 (nr 702) kan föreskriva en lägre blyhalt som villkor för att motorbränsle

som är försatt med bly inte skall betecknas som hälsofarlig vara.

De föreslagna bestämmelserna beträffande bilar av 1971 eller senare års

modell medför, enligt vad ledningsgruppen uppgivit och trafiksäkerhetsverket

vitsordat, ett visst behov av kompletterande utrustning och

personalförstärkning på trafiksäkerhetsverkets typbesiktningsstation.

Jag avser att ta upp denna fråga i senare sammanhang.

I anledning av propositionen nr 160 har till utskottet inkommit en skrift

från Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening. Föreningen hemställer

sammanfattningsvis att utskottet uttalar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 70 år 1968

att de svenska tillämpningsföreskrifterna till de föreslagna ändringarna

i vägtrafikförordningen utformas så att största möjliga hänsyn tas till det

arbete på bilavgasområdet som bedrivs inom FN:s europakommission; samt

att anvisningar för dispensgivningen utformas så att biltillverkarna medges

längre tidsfrist än som föreslagits för införande av avgasbegränsande utrustning

för modeller, för vilka sådan utrustning i dag ej finns utvecklade.

Utskottet

I propositionerna framläggs förslag till ändringar i vägtrafikförordningen

som syftar till att åstadkomma begränsning av luftföroreningar genom avgaser

från diesel- och bensindrivna bilar.

I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 28 av herr Werner och

11:37 av herr Hermansson in. fl. hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall begära förslag till lagstiftning om avgasrenare på bensinoch

dieseldrivna motorfordon fr. o. m. den 1 januari 1969.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot författningsförslagen.

Motionerna får i allt väsentligt anses ha tillgodosetts genom propositionerna.

Utskottet får på grund av det anförda hemställa

A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anmäler att

riksdagen icke funnit anledning till erinran mot propositionerna

nr 124 och 160; samt

B. att motionerna I: 28 och II: 37, såvitt avser det däri

vid 5 upptagna yrkandet, icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 december 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson (s), Ebbe Ohlsson (h), NilsEric

Gustafsson (ep), Åkesson (fp) och fru Landberg (s);

från andra kammaren: herrar Levin (s), Nyberg (fp), Grebäck (ep),

Tobé (fp), Svenning (s), fröken Anderson i Lerum (s), fru Ekroth (s) och

herr Krönmark (h).

KUNGL. BOKTR. STHLM 1968 680032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i visst fall avstå arv som till fallit allmänna a a1 i texten