Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. in. jämte motioner i ämnet.

1968-12-04 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. in. jämte motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

1

Nr 71

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. in.

jämte motioner i ämnet.

Genom en den 31 oktober 1968 dagtecknad proposition, nr 161, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och

lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat

förslag till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt m. m. upphör att gälla vid utgången av år 1968. I propositionen

föreslås en ny lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

Lagen innebär bl. a. att förskott på avgift för upplåtelse av bostadsrätt inte

får uppbäras utan att ekonomisk plan över bostadsrättsföreningens verksamhet

upprättats och mottagits av länsstyrelsen samt betryggande säkerhet

ställts hos länsstyrelsen för fullgörande av den skyldighet att återbära uppburet

förskott som kan uppkomma.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget bär följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

Förslag

till

Lag

om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning som anges i lagen den

25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar, får förskott på avgift

eller annat vederlag för upplåtelse av bostadsrätt ej uppbäras utan tillstånd

enligt denna lag.

Har förskott uppburits utan tillstånd, skall förskottet genast återbäras.

2 §.

Tillstånd som avses i 1 § lämnas av länsstyrelsen i det län där föreningens

styrelse har sitt säte. Tillstånd skall lämnas, om ekonomisk plan som avses

i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar mottagits av länsstyrelse och betryggande

säkerhet ställts hos länsstyrelsen för fullgörande av skyldighet att

återbära förskott.

Närmare föreskrifter om säkerhet meddelas av Konungen eller av myndighet,

som Konungen bestämmer.

3 §•

Förening, som ej är bostadsrättsförening, eller aktiebolag får ej upplåta

andelsrätt, varmed följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra lägenhet

som är avsedd att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad.

Träffas i strid mot vad som sagts nu vid upplåtelse av lägenhet förbehåll

om förvärv av sådan andelsrätt, är förbehållet ej gällande mot den till

vilken lägenheten upplåtits.

4 §•

Den som bryter mot 1 § första stycket eller upplåter andelsrätt i strid mot

3 § dömes till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1. Har bostadsrättsförening före nämnda dag sökt eller erhållit tillstånd

enligt 4 § andra stycket lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m. att uppbära förskott å avgift eller

annat vederlag för upplåtelse av bostadsrätt, gäller äldre lag i fråga om förskott

till föreningen. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, statens

hyresråd får dock meddela särskilda bestämmelser om handläggningen

av ärenden som på grund av vad som sagts nu skall handläggas enligt äldre

lag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

2. Bestämmelsen i 3 § utgör ej hinder för förening eller aktiebolag, som

före lagens ikraftträdande ägt upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att

för begränsad tid besitta eller hyra lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörigt

hus, att upplåta andelsrätt avseende lägenhet i huset.

I annat fall än som avses i första stycket äger förening eller bolag, som

före lagens ikraftträdande drivit verksamhet "i vilken ingår upplåtelse av

andelsrätt som avses i 3 §, efter tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet.

Har föreningen eller bolaget ingivit ansökan härom före ikraftträdandet,

får verksamheten fortsättas i avvaktan på beslutet.

Motionsyrkanden

Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna I: 1029 av herr Lundberg och 11:1303 av

herr Bengtson i Solna in. fl., i vilka motioner hemställes

»att riksdagen måtte med anledning av proposition 161 antaga följande

Förslag

till

Lag

om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning som anges i lagen den 25

april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar, får förskott på avgift eller

annat vederlag för upplåtelse av bostadsrätt ej uppbäras utan tillstånd enligt

denna lag.

Har förskott uppburits utan tillstånd, skall förskottet genast återbäras.

2 §.

Tillstand som avses i 1 § lämnas av länsstyrelsen i det län där föreningens

styrelse bär sitt säte. Tillstånd skall lämnas, om ekonomisk plan som avses

i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar mottagits av länsstyrelse och betryggande

säkerhet ställts hos länsstyrelsen för fullgörande av skyldighet att

återbära förskott.

Närmare föreskrifter om säkerhet meddelas av Konungen eller av myndighet,

som Konungen bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

3 §.

Den som bryter mot 1 § första stycket dömes till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1. Har bostadsrättsförening före nämnda dag sökt eller erhållit tillstånd

enligt 4 § andra stycket lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt in. in. att uppbära förskott å avgift eller

annat vederlag för upplåtelse av bostadsrätt, gäller äldre lag i fråga om förskott

till föreningen. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, statens

hyresråd får dock meddela särskilda bestämmelser om handläggningen

av ärenden som på grund av vad som sagts nu skall handläggas enligt äldre

lag»; samt

B. motionen II: 1304 av herrar Lindkvist och Lundberg, i vilken motion

hemställes

»att riksdagen måtte besluta att Lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt förlänges — i första hand

till den 31 december 1970 — till de delar som gäller kontroll av överlåtelsevärden».

Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

inledningsvis följande.

Med bostadsrättsförening avses ekonomisk förening som har till ändamål

att i föreningens hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter

under nyttjanderätt för obegränsad tid. Den rätt inom föreningen, som

på grund av sådan upplåtelse tillkommer medlem, kallas bostadsrätt. De

grundläggande bestämmelserna för bostadsrättsföreningar och deras verksamhet

ges i lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar

(den s. k. bostadsrättslagen).

Vid sidan om bostadsrättslagen gäller lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (den s. k. kontrollagen).

Lagen tillkom som komplement till lagen den 19 juni 1942 (nr

429) om hyresreglering m. m. (den s. k. hyresregleringslagen) och är avsedd

att förhindra att hyresregleringen kringgås. Kontrollagen är också direkt

knuten till hyresregleringslagen på det sättet att lagen är tillämplig bara

i orter där hyresregleringslagen gäller. I anslutning till den avveckling av

hyresregleringen, som skett sedan år 1956, har kontrollagen således upphört

att gälla i ett betydande antal orter i landet. Lagen gällde ursprungligen

t. o. m. den 30 september 1943 men giltighetstiden har successivt förlängts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

5

Genom lag den 15 december 1967 (nr 887) har giltighetstiden för lagen senast

förlängts t. o. m. den 31 december 1968.

Med hänsyn till de stora förändringar som efter bostadsrättslagens tillkomst

skett på det område som regleras i lagen bemyndigades chefen för

justitiedepartementet den 12 januari 1962 att tillkalla sakkunniga1 för att

göra en översyn av bostadsrättslagstiftningen. Vid utredningen skulle enligt

direktiven bl. a. uppmärksamhet ägnas åt frågan hur erforderlig trygghet

skall skapas för bostadsrättshavarna och hur dessas förhållande inbördes

och till föreningen lämpligen bör regleras. Vidare borde utredningen överväga,

i vilken utsträckning kontroll från det allmännas sida är erforderlig

beträffande särskilt bostadsrättsföreningarnas tillkomst och hur kontrollen

över huvud lämpligen bör anordnas. I direktiven betonades också att rättsreglerna

bör förebygga uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar

och möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet. De sakkunniga,

som antog benämningen bostadsrättskommittén, avgav den 20 oktober

1967 promemoria med förslag till åtgärder som kan vara erforderliga

om kontrollagen upphör att gälla (Stencil Ju 1967:13). Förslaget är avsett

att träda i kraft i samband med en slutlig avveckling av hyresregleringslagen.

I promemorian behandlas tre huvudfrågor, nämligen kontrollen av upplåtelse

av bostadsrätt och den till detta spörsmål anknutna frågan om uppbärande

av förskott på avgift för bostadsrätt, kontrollen av överlåtelse av bostadsrätt

och frågan om förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

Kommittén föreslår nya regler för kontroll av rätten att uppbära

förskott på avgift samt förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

Någon i lag reglerad kontroll av upplåtelse av bostadsrätt i övrigt

eller av överlåtelse av bostadsrätt finner kommittén inte behövlig vid sidan

om bestämmelserna i bostadsrättslagen. Förslaget är utformat som ändringar

i bostadsrättslagen.

Kommitténs förslag är, såvitt rör regleringen av rätten att uppbära förskott

på avgift för bostadsrätt, inte enhälligt. Ledamöterna Leo och Svenning

har i avgiven reservation förklarat sig inte kunna biträda kommitténs

uttalande i denna fråga och har framlagt eget förslag.

Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av Svea hovrätt,

hovrätten för Nedre Norrland, kommerskollegium, bostadsstyrelsen, statens

hyresråd, statens personalbostadsdelegation, överståthållarämbetet (ÖÄ),

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och

1 Hovrättspresidenten Maths Heuman, tillika ordförande, numera verkställande direktören

i Svenska riksbyggen Gösta Blomqvist, numera statsrådet Lennart Geijer, verkställande

direktören i Svenska byggnadsentreprenörföreningen Sten Källenius, direktören i

HSB:s riksförbund Gunnar Leo och numera lagmannen Folke Nyquist. Sedan Heuman

entledigats från uppdraget tillkallades den 29 juni 1964 regeringsrådet Hans-Fredrik Ringdén

som sakkunnig och tillika ordförande. Geijer entledigades från sitt uppdrag den 19

december 1966 och samma dag förordnades riksdagsledamoten Eric Svenning till ny sakkunnig.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 71

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

Bohus, Värmlands och Norrbottens län, Svenska stadsförbundet, Svenska

kommunförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga

bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas riksförbund, Hyresgästernas sparkasse-

och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), Svenska riksbyggen,

Byggnadsfirman Anders Diös AB, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, Näringslivets byggnadsdelegation, AB

Bostadsgaranti, Sveriges kommunalekonomiska förening, Stockholms bostadsföreningars

centralförening ek.för., Stockholms Kooperativa bostadsförening

ek.för., Samarbetsdelegationen för främjande av bostadsanskaffning

åt statsanställda i Stockholm, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges advokatsamfund,

Svenska bankföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska

bostadskreditkassan, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska

byggnadsingenjörers riksförbund. Yttrande har även inkommit från HSB:s

Bostadsrättsförening Östberga.

Av kommerskollegium har överlämnats yttranden av ett antal handelskammare.

Vidare har yttranden överlämnats, av ÖÄ från stadskollegiet i

Stockholm, av länsstyrelsen i Stockholms län från drätselkamrarna i Norrtälje,

Solna och Södertälje, av länsstyrelsen i Uppsala län från drätselkammaren

i Uppsala, av länsstyrelsen i Kalmar län från drätselkammaren i Kalmar,

av länsstyrelsen i Malmöhus län från drätselkammaren i Malmö, av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län från stadsfullmäktige i Göteborg,

av länsstyrelsen i Värmlands län från drätselkammaren i Karlstad samt av

länsstyrelsen i Norrbottens län från drätselkamrarna i Luleå och Kiruna.

SACO har överlämnat yttrande från Sveriges Juristförbund. Vid åtskilliga

av nu angivna yttranden har fogats yttranden från olika nämnder och

tj änstemän.

Kommitténs förslag och remissyttrandena

Kontroll av upplåtelse av bostadsrätt. Uppbärande av förskott

på avgift för bostadsrätt

Gällande rätt m. m.

Utskottet hänvisar till propositionen s. 6—9.

Kommittén

Utskottet hänvisar till propositionen s. 9—14.

Reservanterna

Utskottet hänvisar till propositionen s. 14—16.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

7

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 16—29.

Kontroll av överlåtelse av bostadsrätt

Gällande rätt m. in.

Utskottet hänvisar till propositionen s. 29—30.

Tidigare reformkrav

Utskottet hänvisar till propositionen s. 30—31.

Kommittén

Utskottet hänvisar till propositionen s. 31—33.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 33—36.

Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt

Gällande rätt m. m.

Utskottet hänvisar till propositionen s. 36—37.

Kommittén

Utskottet hänvisar till propositionen s. 37—38.

Remissyttrandena

Utskottet hänvisar till propositionen s. 38—41.

Departementschefen

Inledning. Den år 1930 tillkomna bostadsrättslagen innehåller regler som

syftar till att hindra att sådana bostadsrättsföreningar bildas som saknar

förutsättningar att driva en framgångsrik verksamhet. Härigenom bereds

allmänheten skydd mot osunda bostadsföretag. Huvudinnehållet i de nämnda

reglerna är följande. Innan bostadsrätt upplåts och tillträdesbelopp uppbärs,

skall en ekonomisk plan för föreningens verksamhet ha upprättats och

mottagits av länsstyrelsen. Härigenom blir den bostadssökande i tillfälle att

pröva förutsättningarna för företagets ekonomiska verksamhet och bilda sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

en uppfattning om de utgifter han tar på sig. För att ytterligare tillvarata

den bostadssökandes intresse föreskrivs att två trovärdiga män skall intyga

att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder.

Under 1930-talet torde bestämmelserna om bostadsrätt ha fungerat väl.

Krisförhållandena under andra världskriget medförde emellertid vissa ändringar

i förhållandena. Byggnadsproduktionen avstannade nästan helt i början

av 1940-talet. Risken för ett efterfrågeövertryck på bostadsmarknaden

var uppenbar. När produktionen åter kom i gång, var det ekonomiska läget

alltjämt osäkert. Byggnadslcostnaderna steg successivt och största delen av

bostadsbyggandet finansierades med statligt stöd.

För att hindra oberättigade höjningar av boendekostnaden infördes år

1942 hyresregleringen. Huvudvikten vid regleringen lades vid förhållandena

på hyresområdet. Hyresregleringslagen avsåg i första hand att reglera

hyrans storlek samt att ge besittningsskydd åt hyresgästen genom tvångsförlängning

av hyresavtal. Som ett komplement till hyresregleringen tillkom

den s. k. kontrollagen. Genom denna lag, som alltjämt gäller, utövas

kontroll av grundavgifter och övriga avgifter vid upplåtelse av bostadsrätt

samt av priset vid överlåtelse av sådan rätt. Vidare förbjuds förening, som

inte är bostadsrättsförening, eller aktiebolag att utan tillstånd upplåta andelsrätt

varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet. Hyresregleringen

och bostadsrättskontrollen handhas av kommunala hyresnämnder. Dessas

beslut kan överklagas hos statens hyresråd, som utgör den centrala myndigheten

på området.

Med början under senare delen av 1950-talet har en viss avveckling av hyresregleringen

genomförts i etapper såväl regionalt som kategorimässigt. I

motsvarande mån har avveckling också skett av bostadsrättskontrollen. För

de orter där bostadsrättskontrollen inte är upphävd gäller kontrollagen till

utgången av år 1968.

Under innevarande år har en genomgripande reform genomförts på hyresrättens

område. Genom ändringar i hyreslagen, vilka träder i kraft den

1 januari 1969, införs bl. a. förstärkt besittningsskydd och lagstadgad bytesrätt

för bostadshyresgäst. Vad beträffar hyressättningen införs hyresspärrar

som syftar till att skydda hyresgästen mot bristbetingade hyreshöjningar.

Samtidigt har emellertid hyresregleringen förlängts t. o. m. den 31 december

1971 i orter där regleringen nu gäller. På sådan ort kan alltså det allmänna

hyresläget inte ändras i annan mån än som följer av hyresregleringslagens

bestämmelser om kompensation för ökade omkostnader för fastighetsförvaltningen.

Det är vidare förbjudet för hyresvärden att ta emot,

träffa avtal om eller begära högre hyra än den fastställda. Ett betydelsefullt

undantag från hyresregleringen gäller beträffande lägenheter som färdigställts

efter utgången av år 1968. För hyrorna i dessa lägenheter skall hyreslagens

bestämmelser gälla. Vad angår förfarandet i hyresmål övertar statliga,

regionala hyresnämnder de nuvarande kommunala nämndernas ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

9

betsuppgifter. Som besvärsinstans i fråga om ärenden enligt hyresregleringslagen

bibehålls hyresrådet.

Reformen på hyresområdet aktualiserar frågan om bostadsrättskontrollen.

Bostadsrättskommittén har i en promemoria behandlat de åtgärder som

anses nödvändiga vid ett upphävande av bostadsrättskontrollen. Förslaget

är avgivet under förutsättning alt hyresregleringen avvecklas vid samma

tillfälle. Promemorian behandlar tre huvudfrågor, nämligen kontrollen av

upplåtelse av bostadsrätt, kontrollen av överlåtelse av sådan rätt och frågan

om förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt. I anslutning

till reglerna för upplåtelse av bostadsrätt tar kommittén också upp frågan

om uppbärande av förskott på avgift för bostadsrätt. Kommittén föreslår

att kontrollen av bostadsrättsöverlåtelse upphävs. För de övriga frågorna

föreslås särskild lagstiftning som inordnas i den nuvarande bostadsrättslagen.

Kommitténs utgångspunkter för förslaget och de olika frågornas lösning

godtas av det stora flertalet remissinstanser. Från några håll görs dock

gällande att bostadsrättskontrollen bör upphävas genast och utan samband

med förhållandena på hyresområdet. Starkt skiljaktiga åsikter framförs

om kommitténs förslag till lösning av frågan om bostadsrättsförenings rätt

att uppbära förskott.

Flera skäl talar enligt min uppfattning för att ta upp frågan huruvida

bostadsrättskontrollen nu kan avvecklas. Som nämnts innebär reformen av

hyreslagstiftningen att hyresregleringen inte kommer att omfatta sådana

hus som färdigställs efter utgången av år 1968. I anslutning till detta ställningstagande

uppkommer frågan om någon kostnadskontroll behövs i fråga

om upplåtelse av bostadsrätt. Behovet av offentlig kontroll kan sättas i fråga

även när det gäller överlåtelse av bostadsrätt. I det sammanhanget bör

observeras att föreningarna har möjlighet att i sina stadgar införa bestämmelser

om begränsning av vederlaget vid överlåtelse av bostadsrätt. Stadgebestämmelser

med sådant innehåll förekommer i fråga om flertalet bostadsrättsföreningar.

Vidare har den överlåtelsekontroll, som förekommit beträffande

småhus vilka finansierats med statligt stöd, avskaffats med utgången

av år 1967.

Under hänvisning till det anförda anser jag att en avveckling av bostadsrättskontrollen

nu bör övervägas. De frågor som därvid behöver närmare

behandlas är upplåtelsekontrollen, kontrollen av överlåtelse av bostadsrätt

och förbudet mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

Upplåtelsekontrollen. Bostadsrätt får enligt 11 § bostadsrättslagen inte

upplåtas förrän ekonomisk plan för föreningens verksamhet upprättats av

föreningens styrelse och mottagits av länsstyrelsen. Upplåtelse får ske bara

åt den som i viss närmare angiven ordning tecknat sig för bostadsrätt. Den

ekonomiska planen skall vara försedd med intyg av två trovärdiga män att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

den vilar på tillförlitliga grunder. Den ene av intygsgivarna skall i särskild

ordning ha förklarats behörig att utfärda sådant intyg. Planen kan upprättas

som kalkyl. Länsstyrelsens granskning av planen inskränker sig till

en formell kontroll av att behövliga handlingar uppfyller de i lagen föreskrivna

villkoren.

Kontrollagens bestämmelser har i väsentlig grad modifierat bostadsrättslagens

system för upplåtelse av bostadsrätt. I 2 § kontrollagen anges att

hyresnämnd måste ha godkänt den ekonomiska planen, innan den får tas

emot av länsstyrelsen. Nämndens prövning, för vilken närmare regler finns

i 3 §, avser framför allt kontroll av att de avgifter som tas upp i den ekonomiska

planen inte är för höga med hänsyn till den kontroll av bostadskostnaderna

som sker genom hyresregleringen. Hyresnämndens prövning

tar däremot inte direkt sikte på den ekonomiska planens hållbarhet och

frågan huruvida avgifterna är tillräckliga för att företaget skall gå ihop.

Den egentliga prövningen av planens vederhäftighet åligger intygsgivarna.

För hyresnämndens granskning av den ekonomiska planen anses det inte

vara tillräckligt att planen utgör en kalkyl utan planen måste göras upp på

grundval av de verkliga kostnaderna sedan dessa blivit kända och den slutliga

finansieringen ordnats. Detta leder till att planen inte kan ges in till

länsstyrelsen förrän långt efter det att huset blivit färdigt och lägenheterna

tagits i anspåk av bostadsrättshavarna. Därmed fördröjs också upplåtandet

av bostadsrätt. För att undanröja olägenheten av detta har i 4 § andra

stycket kontrollagen öppnats möjlighet för förening att efter hyresnämn

dens medgivande ta upp förskott på avgift eller annat vederlag för bostadsrätt.

Kommittén föreslår nu att hyresnämndens kontroll av den ekonomiska

planen skall upphöra. Den ekonomiska planen skulle på så sätt åter kunna

grundas på en kalkyl och få den karaktär som avses i bostadsrättslagen. Härigenom

skulle bostadsrätt kunna upplåtas på ett betydligt tidigare stadium

än som nu kan ske.

Remissinstanserna framhåller genomgående den stora betydelsen för såväl

föreningen som bostadsrättshavaren av att bostadsrätt kan upplåtas på

ett så tidigt stadium som möjligt av föreningens verksamhet. En klar remissmajoritet

godtar kommitténs förslag och anser att någon kontroll över upplåtelse

av bostadsrätt utöver bostadsrättslagen inte är behövlig. Bara ett par

remissinstanser är kritiska mot kommittéförslaget. De menar att den särskilda

avgiftskontroll som hyresnämnden verkställer enligt kontrollagen

inte kan undvaras. Samma skydd mot otillbörligt höga kostnader bör finnas

för bostadsrättslägenheter som för hyreslägenheter. Risk föreligger annars

för bl. a. att bostadsproducenterna finner det mera fördelaktigt att bygga

bostadsrättshus än att bygga hyreshus.

För egen del ser jag på saken på följande sätt. Som redan nämnts ansluter

sig reglerna i 2 och 3 §§ kontrollagen nära till de bestämmelser som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968 11

enligt hyresregleringslagen gäller beträffande kontrollen av hyrornas storlek.

Främst avsågs med upplåtelsekontrollen att hindra att en hyresvärd

söker undvika hyresregleringen genom att bilda en bostadsrättsförening

och därefter upplåta bostadsrätt till lägenheterna. Såvitt avser nyproduktionen

är emellertid situationen numera sådan att det knappast finns någon

möjlighet för bostadsproducenten att erhålla bättre ekonomiskt utbyte genom

att upplåta bostadsrätt i stället för att hyra ut lägenheterna. Jag vill

också framhålla att de allmännyttiga och bostadskooperativa företag som

tillämpar självkostnadsprincipen i sin verksamhet svarar för den alldeles

övervägande delen av bostadsproduktionen avseende flerfamiljshus och att

någon förskjutning mot ökat privatfinansierat byggande inte är att vänta.

Genom reglerna i den nya hyreslagen har hyresgästen erhållit ett bättre

utbyggt besittningsskydd. Möjligheten för en hyresvärd att ombilda ett

äldre hyreshus till bostadsrättsförening i syfte att kunna ta ut högre kostnader

har därmed minskats och det finns därför inte någon anledning att

befara att en sådan ombildning kommer att ske i någon nämnvärd omfattning.

Något behov av att behålla föreskrifterna i kontrollagen av denna

anledning kan därför inte anses föreligga. På grund av vad nu har sagts

anser jag mig kunna godta kommitténs förslag att hyresnämndsprövning av

den ekonomiska planen enligt 2 § kontrollagen skall upphöra att gälla.

Fördelen med att den ekonomiska planen åter kan upprättas i form av en

kalkyl och att därmed definitiv bostadsrättsupplåtelse kan ske tidigare än

som nu är möjligt på hyre sregler ade orter gäller främst bostadsrättsföreningar

som bildas av personer som själva skall bo i föreningens hus. Föreningar

som bildas på detta sätt förekommer dock numera bara i mycket

liten utsträckning. Det helt övervägande antalet bostadsrättsföreningar bildas

av enskilda eller sammanslutningar som är verksamma för att tillhandahålla

bostäder och andra lägenheter i stora företag av kooperativ natur. Under

de inledande skedena sköts dessa föreningar utan någon i varje fall

direkt kontroll eller tillsyn av dem som skall ha lägenheter i föreningens

hus.

Kommittén utgår från att detta förfaringssätt kommer att tillämpas också

i framtiden. Ett praktiskt handhavande av föreningens angelägenheter under

den tid föreningshuset uppförs är enligt kommittén svårt att förena med

ett system enligt vilket de bostadssökande blir bostadsrättshavare och därmed

också medlemmar i föreningen under detta tidiga skede av föreningens

verksamhet. Möjligheten att träffa förhandsavtal om bostadsrätt och ta upp

förskott på avgifter för bostadsrätt innan sådan rätt upplåts bör därför

finnas kvar även efter det att kontrollagen upphört. En sådan ordning kräver

emellertid enligt kommittén vissa särskilda bestämmelser.

Kommitténs åsikt delas av så gott som samtliga remissinstanser. Ingen

har uttalat att det rådande förfaringssättet med ett i förhållande till föreningen

fristående organ som uppför föreningens hus och själv handhar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

föreningens angelägenheter under byggnadsskedet bör upphöra. Remissinstanserna

framhåller också genomgående betydelsen för föreningen av att på

detta stadium få ingå förhandsavtal och uppbära förskott. Bara några remissinstanser

anser att särskilda bestämmelser inte är påkallade.

Enligt bestämmelserna i bostadsrättslagen ikläder sig en bostadssökande

inte några förpliktelser förrän han tecknar sig på teckningslista. Detta förutsattes

vid lagens tillkomst kunna ske i samband med inflyttning i lägenheten.

Enligt tidigare motivuttalanden (prop. 1945: 371 s. 31 och 47) anses

det inte tillåtet enligt bostadsrättslagen att ingå förhandsavtal om bostadsrätt

och uppbära förskott på blivande grundavgift. I kontrollagen infördes

ett uttryckligt förbud mot uppbärande av förskott. Samtidigt öppnades möjlighet

för hyresnämnd att ge tillstånd till att förskott uppbärs.

Förfarandet att ingå förhandsavtal och betala förskott lång tid innan bostadsrätt

upplåts har under senare tid tillämpats i allt större utsträckning.

Någon anledning att nu bryta denna utveckling föreligger enligt min mening

inte. Som kommittén och åtskilliga remissinstanser framhållit ges på detta

sätt möjlighet till ett rationellt byggande. För byggnadsföretagets finansiering

är det även av stor betydelse att kunna ta upp förskott på bostadsrättsavgifterna.

Möjligheten att uppbära förskott utan att den bostadssökande

behöver bli medlem bör därför behållas och utsträckas att gälla hela landet.

Regeln bör dock utformas som ett uttryckligt förbud mot att uppbära förskott,

om inte vissa särskilda i lagen angivna villkor uppfylls.

När det gäller den närmare utformningen av de villkor som bör gälla för

uppbärande av förskott föreligger skilda förslag. Enligt kommitténs mening

bör som första villkor föreskrivas att förskott inte får tas upp förrän

ekonomisk plan för föreningens verksamhet upprättats och mottagits av

länsstyrelsen. För skottsgivaren bör emellertid även beredas skydd mot att

inbetalt kapital går förlorat och dessutom erhålla vissa garantier beträffande

anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för föreningens hus.

Kommittén föreslår därför att förening får uppbära förskott endast om den

av företag, som godkänts av Kungl. Maj :t, fått utfästelse att företaget gentemot

föreningen svarar för att anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren

för föreningens hus inte är oskäliga. Två reservanter förordar en

annan lösning. Enligt deras mening uppnås tillräcklig kostnadskontroll genom

anknytning till villkoren för den statliga bostadslånegivningen. Reservanternas

förslag innebär i huvudsak följande. För statsbelånade projekt

bör godtas den prövning som görs av det lånebevilj ande organet som tillräcklig

kontroll av att projektet har vederhäftiga produktionsförutsättningar.

För övriga projekt bör en motsvarande prövning anordnas och utövas

av intygsgivare. Därutöver bör särskild säkerhet ställas för att förskott

inte går förlorat.

Kommitténs förslag har vid remissbehandlingen fått ett blandat mottagande.

Kritik riktas mot systemet med tillståndsgivning av Kungl. Maj:t.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968 13

Flera remissinstanser ifrågasätter också behovet av en offentlig kostnadskontroll.

Kommittémajoritetens förslag innebär att en relativt långtgående kostnadskontroll

läggs på byggnadsproduktionen inom bostadsrättssektorn. I

den mån kontrollen är avsedd att tillämpas även på en balanserad bostadsmarknad

saknar den motsvarighet på hyressektorn. Kontrollen, som blir

lillämplig bara när förskott på grundavgift betalas innan bostadsrätt upplåts,

är avsedd att garantera att anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren

för föreningens hus inte är oskäliga. Skyddet för förskottsgivaren

är alltså inte begränsat bara till att ge säkerhet för att denne inte går miste

om förskottet utan är avsett att garantera att en bostadsrätt blir upplåten

utan att förskottsgivaren belastas med oskäliga kostnader. Någol motsvarande

skydd ges inte för den som direkt tecknar sig för en bostadsrätt. Detta

gäller fastän de formella förutsättningarna för att upplåta bostadsrätt enligt

kommittémajoritetens förslag är desamma som för att uppbära förskott.

Enligt min mening innebär den föreslagna lösningen otvivelaktigt ett

djupgående ingrepp i bostadsrättslagens bestämmelser om upplåtelse av bostadsrätt.

Detta talar självfallet mot att genomföra förslaget när en genomgripande

översyn av lagstiftningen på området är förestående. Remissutfallet

stämmer också till försiktighet. Enligt min mening bör man mot bakgrunden

härav inrikta sig på en provisorisk lösning. Denna bör anknyta

så nära som möjligt till redan gällande bestämmelser för upplåtelse av bostadsrätt

och inte föregripa en kommande revision av dessa.

Det är väsentligt att osunda bostadsrättsföreningar inte uppkommer och

att bostadsrättshavarna skyddas mot opåräknade avgifter. I detta hänseende

bör enligt min mening den ekonomiska planen tillmätas en stor betydelse.

Dennas vederhäftighet skall kontrolleras av intygsgivare. Planen skall innehålla

uppgift om alla betydelsefulla förhållanden för föreningens verksamhet.

Med ledning av planen och intyget om dess vederhäftighet kan alltså

den bostadssökande bedöma föreningens förhållanden. Om man som villkor

för rätt att uppbära förskott uppställer att ekonomisk plan skall ha upprättats

och mottagits av länsstyrelsen, ställs förskottsgivaren inte i sämre

belägenhet än den som avser att teckna sig för bostadsrätt. Härtill kommer

att ett avtal om förskott inte innebär att förskottsgivaren under alla förhållanden

är bunden att teckna bostadsrätt.

Mot bakgrunden av det anförda har jag kommit till den uppfattningen

att förskott bör kunna uppbäras bara om ekonomisk plan upprättats och

mottagits av länsstyrelsen men att någon kostnadskontroll vid sidan av vad

som ligger i detta inte f. n. bör komma i fråga. Skyddet i övrigt för förskottsgivaren

bör i stället inriktas på att ge garanti för att förskottsbeloppet

inte går förlorat. En sådan lösning innebär visserligen att förskottsgivaren

i vissa fall kan gå miste om bostadsrätt, nämligen när grundavgiften

blir så hög att han varken vill eller är skyldig att teckna bostadsrätt. I en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

sådan situation får det emellertid anses tillräckligt att han förutom den garanterade

rätten att återfå förskottet är tryggad i besittningen av den lägenhet

han redan kan ha flyttat in i. Trygghet i detta senare avseende

vinns genom att hyreslagens bestämmelser blir tillämpliga på rättsförhållandet.

Skadeståndsrätt torde också föreligga.

En skyldighet för bostadsrättsförening att återlämna uppburna förskott

kan uppkomma, om föreningen inte erbjuder rimliga villkor när teckning

av bostadsrätt skall ske. Det kan även tänkas att det planerade byggnadsföretaget

inte kommer till utförande eller att förskotten är högre än de slutliga

avgifterna. Garantin bör enligt min mening omfatta varje förhållande som

kan orsaka att förskott går förlorat.

När det i övrigt gäller de krav som bör ställas på säkerhetens beskaffenhet

liksom beträffande förvaltning och disposition av säkerheten bör Kungl.

Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t bestämmer få befogenhet att meddela

närmare föreskrifter. Här bör bara tilläggas att ett så enkelt förfarande

som möjligt bör eftersträvas. Det torde kunna övervägas att — liksom skett

beträffande den statliga bostadslångivningen — helt befria vissa företag från

att ställa säkerhet.

För att säkerställa att de nu föreslagna villkoren för uttagande av förskott

efterlevs bör tillstånd till uppbärande av förskott inhämtas i varje särskilt

fall. Tillståndsprövningen torde kunna begränsas till kontroll av att

ekonomisk plan för föreningen är upprättad och mottagen av länsstyrelsen

samt att föreskriven godtagbar säkerhet finns. Vid valet av tillståndsmyndighet

har olika förslag lagts fram. Flera har anslutit sig till reservanternas mening

att tillståndsgivningen bör omhänterhas av hyresnämnd. Andra anser

att denna uppgift bör tillkomma länsstyrelse. Enligt redan gällande bestämmelser

skall den ekonomiska planen inges till länsstyrelse och formellt

granskas av denna myndighet. Också förfarandet vid meddelande av tillstånd

att uppbära förskott blir av formell natur. Med hänsyn härtill föreslår

jag, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att länsstyrelsen

anförtros även uppgiften att handha förskottsprövningen. Det som

nu föreslås leder till att bestämmelserna i bostadslånekungörelsen om ställande

av säkerhet för förskott kan upphävas.

I promemorian föreslås viss tid inom vilken anspråk på grund av garantiutfästelse

måste göras gällande. Med den uppläggning som jag föreslår

kommer saken i ett annat läge. Den garanti som föreningen har att ställa

kan tas i anspråk bara i sådant fall då någon bostadsrättsupplåtelse inte

kommer till stånd. En säkerhet som ställts hos länsstyrelsen bör kunna

återlämnas till föreningen, när denna visar antingen att den bostadsrätt

som förskottet avser blivit upplåten eller att förskottet betalats tillbaka.

Om tvist råder mellan parterna angående bostadsrätten, har föreningen

alltid möjlighet att bringa frågan om rätten att ta säkerheten i anspråk till

ett avgörande antingen genom att väcka talan mot förskottsgivaren med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

15

yrkande om åläggande för denne att teckna bostadsrätt eller genom att återbetala

förskottet. Någon särskild frist för väckande av talan synes därför

inte vara behövlig.

Kontrollen av överlåtelse av bostadsrätt. Bostadsrättshavares överlåtelse

av bostadsrätt mot vederlag är på ort där kontrollagen äger tillämpning i allmänhet

gällande bara om överlåtelsen godkänns av hyresnämnden. Denna får

inte godkänna överlåtelsen, om ersättning skall utgå med högre belopp än

som svarar mot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna tillgångar

utom när bostadsrätten av särskild anledning har högre värde. Syftet med

denna prövning är framför allt att en bostadsrättshavare inte skall kunna

utnyttja bostadsbristen till att ta ut ett överpris som inte kunnat erhållas

under normala förhållanden på hyresmarknaden.

I orter där kontrollagen inte gäller har bostadsrättshavaren däremot i

princip full frihet att vid överlåtelse ta ut vilket pris som helst för bostadsrätten.

Genom särskild bestämmelse i föreningens stadgar kan dock denna

rätt vara inskränkt.

Den offentliga överlåtelsekontroll som hyresnämnden utövar har i olika

sammanhang varit föremål för kritik. Vid upprepade tillfällen har motioner

väckts i riksdagen om dess avskaffande. Kritiken har i huvudsak gällt att

bostadsrättshavare genom kontrollbestämmelsen inte medges något egentligt

skydd mot förändringar av penningvärdet. En fri prisbildning borde därför

tillåtas. Även likheten mellan bostadsrättsinnehavarens och egnahemsägarens

besittnings- och äganderättsförhållanden har ansetts tala för detta.

Kommittén menar nu att den offentliga överlåtelsekontrollen inte längre

behövs. Kommittén beaktar härvid väsentligen att det stora flertalet bostadsrättslägenheter

finns i hus där föreningen tillämpar sådana normer för bestämmande

av bostadsrättens överlåtelsevärde som inte medger att knapphetsbetingade

ersättningar tas ut samt att svårigheterna alltid måste bli

stora att ange en riktig norm för bestämmandet av en bostadsrätts värde.

Beträffande föreningar som tillåter att ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse

bestäms fritt torde man enligt kommittén få godta viss höjning av ersättningarna

med hänsyn till den friare bedömning av hyressättningen som

den nya hyreslagen grundar sig på. Kommittén bedömer dock att höjningen

av ersättningarna i sådana fall blir ganska begränsad.

En nästan enhällig remissopinion har godtagit kommitténs förslag. Även

jag ansluter mig till detta. Jag vill tillfoga att överlåtelsekontrollen för statligt

finansierade egnahem upphörde vid utgången av år 1967. Jag föreslår

sålunda att den offentliga överlåtelsekontrollen skall upphöra.

Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt. Enligt 1 § bostadsrättslagen

är lagen tillämplig på ekonomisk förening som har till ändamål

att i föreningens hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 11 år 1968

lägenheter under nyttjanderätt för obegränsad tid. I paragrafen förbjuds

annan än bostadsrättsförening att driva verksamhet med ändamål som motsvarar

det nu nämnda.

Utmärkande för en bostadsrättsförening är att lägenhetsupplåtelsen sker

för obegränsad tid. Bostadsrättslagen hindrar däremot i princip inte förening

från att upplåta andelar med rätt till lägenhet för begränsad tid. För

att hindra att föreningar med sådan verksamhet, s. k. bostadsföreningar, bildas

i syfte att kringgå kontrollen av de ekonomiska planerna för bostadsrättsförening

och därmed också priskontrollen på hyresmarknaden föreskrivs

i 11 § kontrollagen förbud för förening som inte är bostadsrättsförening

att upplåta andelsrätt, varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Förbudet omfattar också aktiebolag med sådan verksamhet. Hyresnämnden

har dock möjlighet att meddela undantag från förbudsbestämmelsen.

Enligt kommitténs mening finns inget verkligt behov på bostadsmarknaden

av bostadsförening eller aktiebolag som upplåter andelar med rätt till

bostadslägenhet för begränsad tid. Företag av detta slag är inte heller underkastade

någon kontroll motsvarande den som gäller för bostadsrättsföreningar

trots att upplåtelserna av lägenheterna regelmässigt förenas med

skyldighet att i någon form sätta in kapital i verksamheten. Dessa insatser

kan vara så stora att de för flertalet bostadssökande utgör en avsevärd del av

deras ekonomiska tillgångar. Många gånger torde den bostadssökande också

vara okunnig om skillnaden mellan de olika företagsformerna. Kommittén

föreslår därför att i samband med att kontrollagen upphör förbud meddelas

för förening eller aktiebolag att upplåta andelsrätt varmed följer rätt

att för begränsad tid besitta eller hyra lägenhet som är avsedd att helt

eller till inte oväsentlig del användas som bostad.

Kommitténs förslag godtas av det stora flertalet av remissinstanserna.

För egen del vill jag anföra följande. Vad kommittén föreslår innebär

en skärpning av kontrollagens regler genom att förbudsbestämmelsen föreslås

gälla för hela riket och att möjligheten till dispens slopas. De skäl som

kommittén anfört förtjänar emellertid enligt min mening beaktande. Bostadsrättsformen

torde som regel bäst tillgodose lägenhetsinnehavarnas intressen

vid samägande av bostadshus. Förslagets genomförande torde också

medföra en önskvärd enhetlighet på bostadsmarknaden när det gäller de

olika formerna för bostadsupplåtelse. Härtill kommer att bostadsupplåtelse

i aktiebolags eller bostadsföreningars form finns i mycket liten omfattning.

Även om kontrollagen hämmat förekomsten av dessa har på marknaden

inte uttalats något större behov av sådana upplåtelseformer. För att undvika

övergångsproblem bör kommitténs förslag genomföras utan avvaktan

på den slutliga översynen av bostadsrättslagen. Jag delar kommitténs uppfattning

att bestämmelsen bör begränsas till upplåtelser av bostadslägenheter.

Något hinder för upplåtelser för bestämd tid i bostadsförenings eller

aktiebolags form beträffande andra lägenheter, avsedda för t. ex. olika slag

av serviceanläggningar, föreligger således inte. Som kommittén uttalar bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

17

inte heller nu tas upp till övervägande frågan om särskilda regler för handelsbolags

eller kommanditbolags verksamhet i nu aktuella avseenden eller

beträffande överlåtelser av ideella andelar.

Liksom skedde vid införandet av bostadsrättslagen och kontrollagen föreslår

kommittén att redan bildade bostadsföreningar eller aktiebolag skall

få fortsätta sin verksamhet under förutsättning att andelsrätt med rätt till

bostadslägenhet upplåtits redan före den föreslagna bestämmelsens ikraftträdande

i hus som då tillhörde företaget. Välkända kooperativa företag

som har annan form för sin verksamhet än bostadsrättsformen föreslås

dessulom kunna erhålla tillstånd av Kungl. Maj:t att fortsätta sin verksamhet

i fråga om hus, som företaget anskaffar efter den nya lagens ikraftträdande.

Har sådan ansökan ingetts före bestämmelsens ikraftträdande bör

enligt kommittén föreningen eller bolaget få fortsätta sin verksamhet i avvaktan

på Kungl. Maj :ts beslut.

Kommitténs förslag har som regel inte mött någon erinran under remissbehandlingen.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs uppfattning

att förening eller aktiebolag som före lagens ikraftträdande upplåtit andelsrätt,

varmed följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet

skall kunna fortsätta sin verksamhet. Också det undantag i kommitténs

förslag till övergångsbestämmelser som avser äldre välskötta kooperativa

företag med en mera omfattande verksamhet bör godtas. Tillståndsgivningen

bör emellertid tillkomma samma myndighet som handlägger ärendena om

uppbärande av förskott, dvs. länsstyrelse.

Lagstiftningens form. Kommittén föreslår att behövliga bestämmelser tas

upp i bostadsrättslagen. Enligt min mening är detta inte lämpligt med hänsyn

till att lösningarna är av mer eller mindre provisorisk karaktär i avvaktan

på att bostadsrättslagstiftningen överses. De lagbestämmelser som behövs

för att bostadsrättskontrollen skall kunna avvecklas bör tas upp i en

särskild lag vid sidan av bostadsrättslagen.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet utarbetats

förslag till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

Specialmotivering

Utskottet hänvisar till propositionen s. 51—54.

Lagrådsbelianålingen

Lagrådet har vid 1 § uttalat att utgångspunkten vid utformande av reglerna

i paragrafen bör vara att 17 § bostadsrättslagen innehåller förbud mot

förhandsavtal och därmed mot uppbärande av förskott. Reglerna bör därför

enligt lagrådets mening ej innehålla förbud mot att uppta förskott utan in
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

skrankas till ett medgivande till upptagande av förskott under förutsättning

av tillstånd enligt förevarande lag. Som en konsekvens härav har lagrådet

föreslagit att straffbestämmelsen i 4 § såvitt bestämmelsen hänför sig till

1 § första stycket utgår.

Departementschefen har inte ansett sig kunna biträda lagrådets förslag

till utformning av 1 och 4 §§. I övrigt har lagrådets förslag i huvudsak beaktats

vid den slutliga utformningen av lagförslaget.

Utskottet hänvisar i övrigt till propositionen s. 60—64.

Motionerna

I motionerna I: 1029 av herr Lundberg och II: 1303 av herr Bengtson i

Solna m. fl. anförs bl. a. att man icke kan acceptera den skärpning av bostadsrättslagens

hittillsvarande bestämmelser om upplåtelse av annan andelsrätt

än bostadsrätt, som föreslås i propositionen. Det är enligt motionärernas

mening oriktigt att en förbudsbestämmelse med så principiellt långtgående

verkan skall inskrivas i lagen. Ingen tvekan lär råda om att bostadsrätt

är en fullgod form av samägande, men det kan ifrågasättas om förbud

för andra former av samgående skall införas. Motionärerna anför att förbudsbestämmelsen

kommer att gälla bl. a. kombinationer av bostads- och

servicelägenheter (familjehotell) och andra former av samägande i ekonomisk

förening. Bestämmelsen bör enligt motionärernas mening utgå av sakliga

skäl, men de framhåller också att formuleringen i propositionen synes

vara oklar, då departementschefen framhåller att förbud icke skall gälla

handelsbolag (kommanditbolag) eller s. k. ideell andel och att tillstånd bör

kunna ges för »välskötta äldre kooperativa företag som har annan form för

verksamheten än bostadsrättsformen».

I motionen II: 1304 av herrar Lindkvist och Lundberg anförs bl. a. att

motionärerna i allt väsentligt delar de invändningar mot överlåtelsekontrollens

avskaffande som framförts i de remissvar som avgetts av hovrätten för

nedre Norrland, SABO, stadskollegiet i Stockholm, länsstyrelsen i Norrbottens

län och drätselkammaren i Kiruna. Lagförslaget förutsätter, uttalar

motionärerna, dels fria överlåtelser till gällande marknadspriser för bostadsrättslägenheter

utanför den reguljära bostadskooperationen, dels att föreningar,

vars stadgar innehåller normer för fastställande av överlåtelsevärden,

även i fortsättningen har rätt att utöva sådan kontroll. Därmed erhåller

man två olika system på samma begränsade bostadsmarknad. Det

förefaller motionärerna uppenbart att en sådan ordning kommer att befrämja

en »grå marknad». De anser det vara orealistiskt att tro, att nu gällande

överlåtelsebestämmelser inom t. ex. bostadskooperativa föreningar i

längden kan upprätthållas utan myndigheternas stöd i form av lagstiftning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

19

Motionärerna anför vidare att en annan uppenbar nackdel med kontrolllagens

slopande är de risker för ett kategoriboende som förslaget kan medföra.

Genom en marknadsbetingad prissättning vid överlåtelser av bostadsrättslägenheter,

kommer mera centralt belägna bostäder att gå upp kraftigt

i pris. Dessa attraktiva bostäder är starkt efterfrågade. På de påtagliga bristorter,

där försäljning av bostadsrätter förekommit exekutivt, bär köpesumman

överstigit normalvärdet många gånger om. Upphävs nu gällande kontrollag

kommer en mera ekonomiskt välbärgad grupp att bo i centralt belägna

bostadsrättslägenheter eftersom överlåtelsevärdena kommer att ligga

på eu nivå, som det stora flertalet löntagare icke har råd med. En avveckling

av kontrollagen bör därför enligt motionärernas mening anpassas till

ett system, som är jämförbart med avvecklingen av hyresregleringslagen.

Det saknas, anför man, anledning att bryta ut överlåtelsevärdena för bostadsrättslägenheter

ur det mönster som varit vägledande för bostadspolitiken

i stort. Någon övertygande motivering härför anses inte ha presenterats.

I stället borde det ha varit angeläget att utforma lagstiftningen så, att den

blir så enhetlig som möjligt. Den prövning av förstagångshyrorna, som enligt

den nya hyreslagen sker i hyresnämnderna, kan, uttalar motionärerna, tilllämpas

även vid fastställande av skäliga överlåtelsevärden på bostadsrättslägenheter.

I den mån en ny utredning ger anledning till ändrade försäljningsvärden

vid överlåtelse av bostadsrättslägenheter bör ett förslag enligt motionärerna

lämpligen bygga på någon form av indexberäkning. Man bör då även ta hänsyn

till den värdeminskning som hus och lägenheter undergår genom förslitning

och åldrande. Frågan om ändrade överlåtelsevärden anses rymma

många problem och synpunkter av såväl kortsiktig som mera långsiktig

karaktär som inte beaktats tillräckligt i det föreliggande materialet.

Utskottet

Lagen om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m., den

s. k. kontrollagen, är ett komplement till hyresregleringslagen för denna sektor

av bostadsmarknaden och innefattar även vissa bestämmelser, som är

avsedda att förhindra att hyresregleringen kringgås. Enligt bestämmelserna

i kontrollagen skall bostadsrättsförening, som har hus på hyresreglerad ort,

låta hyresnämnden granska och godkänna en ekonomisk plan för föreningens

verksamhet. Planen skall därefter — enligt föreskrift i bostadsrättslagen

— inges till länsstyrelsen. Innan planen mottagits av länsstyrelsen får

bostadsrätt inte upplåtas. Syftet med hyresnämndens prövning är framför

allt en kontroll av att de avgifter till föreningen, vilka planen skall innehålla

uppgift om, inte är för höga med hänsyn till den priskontroll som genom

hyresregleringslagen upprätthålls beträffande hyreslägenheter. Enligt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

bestämmelse i kontrollagen är vidare frivillig överlåtelse av bostadsrätt mot

vederlag gällande bara om den godkänns av hyresnämnden. Det är även vid

straffansvar förbjudet att motta, träffa förbehåll om eller begära ersättning

utöver det avtal som underställs hyresnämnden eller ta emot högre ersättning

än hyresnämnden godkänt. Hyresnämnden får inte godkänna överlåtelse

om ersättning skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens

andel i föreningens behållna tillgångar, utom när bostadsrätten

av särskild anledning har högre värde. Övervärde som betingas av brist

på lägenheter får inte tas ut. Kontrollagen uppställer slutligen förbud för

förening, som inte är bostadsrättsförening, eller aktiebolag att utan hyresnämndens

tillstånd upplåta andelsrätt, varmed följer rätt att besitta eller

hyra lägenhet.

Kontrollagen gäller bara på hyresreglerade orter. Giltighetstiden utgår

den 31 december 1968.

I propositionen föreslås en ny lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt,

in. m. Enligt förslaget får — innan bostadsrätt i laga ordning upplåtits

— förskott på avgift för upplåtelse av bostadsrätt inte uppbäras utan att ekonomisk

plan över bostadsrättsföreningens verksamhet upprättats och mottagits

av länsstyrelsen samt betryggande säkerhet ställts hos länsstyrelsen för

fullgörande av den skyldighet att återbära uppburet förskott som kan uppkomma.

Lagförslaget innehåller vidare förbud för förening, som inte är

bostadsrättsförening, eller aktiebolag att upplåta andelsrätt, varmed följer

rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet.

I motionen II: 1304 av herrar Lindkvist och Lundberg hemställes att giltighetstiden

för kontrollagen i vad lagen gäller kontroll av överlåtelsevärden

skall förlängas, i första hand till den 31 december 1970. Enligt motionärernas

mening bör en avveckling av kontrollagen ske efter samma riktlinjer

som ansetts böra gälla för avvecklingen av hyresregleringen.

I motionerna I: 1029 av herr Lundberg och II: 1303 av herr Bengtson i

Solna m. fl. hemställes att de bestämmelser i förslaget, som gäller förbud

mot upplåtelse av andelsrätt, skall utgå.

Frågan om slopande av överlåtelsekontrollen har övervägts vid flera tillfällen.

Såsom skäl för en avveckling har anförts bl. a. att en sådan inte medför

att de som redan fått bostadsrätt upplåten behöver frukta någon höjning

av avgifterna eller obefogade uppsägningar. Häri ligger en viktig skillnad

i jämförelse med de förhållanden som skulle kunna uppstå på hyresmarknaden

om all hyreskontroll upphörde. Behovet av kontroll från det

allmännas sida har vidare bedömts vara mindre än i fråga om hyreslägenheter

med hänsyn till att flertalet bostadsrättslägenheter ägs av föreningar

som tillämpar vissa normer för bestämmande av ersättning vid överlåtelse.

Slopandet av överlåtelsekontrollen för statligt finansierade egnahem har

också ansetts utgöra en anledning att inte upprätthålla någon priskontroll

från det allmännas sida. Slutligen har svårigheten att bestämma värdet på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968 21

en bostadsrätt och att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna åberopats.

Som närmare framgår av propositionen har en nästan enhällig remissopinion

godtagit förslaget att slopa överlåtelsekontrollen. Även utskottet

godtar att den offentliga överlåtelsekontrollen skall upphöra. Motionen

II: 1304 avstyrkes därför.

Departementschefen har till stöd för förslaget att förbud meddelas för

förening eller aktiebolag att upplåta andelsrätt varmed följer rätt att för

begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet anfört att bostadsrättsformen

som regel bäst tillgodoser lägenhetsinnehavarnas intressen vid samägande

av bostadshus. Förslagets genomförande anses också medföra en

önskvärd enhetlighet på bostadsmarknaden när det gäller de olika formerna

för bostadsupplåtelse. Något större behov av bostadsupplåtelse i aktiebolags

eller bostadsföreningars form har inte heller uttalats. Utskottet ansluter sig

till departementschefens bedömning och tillstyrker propositionen i denna

del. Motionerna I: 1029 och II: 1303 avstyrkes således.

Propositionen föranleder i övrigt inte något uttalande från utskottets

sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på följande motioner, nämligen
a)

I: 1029 och II: 1303; samt

b) II: 1304,

bifaller propositionen nr 161.

Stockholm den 4 december 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson (s)*, Ebbe Ohlsson (h), NilsEric

Gustafsson (ep)*, Åkesson (fp) och fru Landberg (s)*;

från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s), herrar

Grebäck (ep), Tobé (fp), Svenning (s), fröken Anderson i Lerum (s), fru

Ekroth (s) och herr Krönmark (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 71 år 1968

Reservation

av herrar Ebbe Ohlsson (h) och Krönmark (h), vilka ansett

a) att det avsnitt under rubriken Utskottet, som börjar med orden »Departementschefen

har» och som slutar med orden »avstyrkes således», bort

ha följande lydelse:

Som framgår av det föregående finns redan i kontrollagen ett förbud mot

upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt. Propositionen innebär en

skärpning av kontrollagens regler genom att förbudsbestämmelsen föreslås

gälla för hela riket och att möjligheten till dispens slopas. Den föreslagna

bestämmelsen har principiellt långtgående verkan. Enligt utskottets mening

har tillräckliga skäl för införande av en dylik bestämmelse inte anförts. Det

slutliga ställningstagandet till frågan bör anstå i avbidan på att den pågående

översynen av bostadsrättslagen slutförs. Med hänsyn härtill bör förbudsbestämmelsen

och därtill hörande straffstadgande m. in. utgå ur förslaget

och motionerna I: 1029 och II: 1303 således bifallas.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen med avslag på motionen II: 1304 — med

förklaring att propositionen nr 161 icke kunnat oförändrad

bifallas — och med bifall till motionerna I: 1029 och II:

1303 för sin del antar det vid propositionen fogade lagförslaget

med de ändringar däri att dels 3 § och punkt 2 i

övergångsbestämmelserna utgår, dels 4 § erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj. ts förslag)

(Utskottets förslag)

4 §.

Den som bryter mot 1 § första

stycket eller upplåter andelsrätt i

strid mot 3 § dömes till böter.

3 §.

Den som bryter mot 1 § första

stycket dömes till böter.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:409 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. jämte• motioner i ämnet a1 i texten