Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den kommunala förköpsrätten till fastighet. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 699 i första kammaren av herrar Yngve Nilsson och Ebbe Ohlsson samt nr 893 i andra kammaren av herr Nilsson i Bästekille och fru Heurlin.

1968-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1968:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den kommunala förköpsrätten till fastighet. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 699 i första kammaren av herrar Yngve Nilsson och Ebbe Ohlsson samt nr 893 i andra kammaren av herr Nilsson i Bästekille och fru Heurlin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den kommunala

förköpsrätten till fastighet.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade

motioner, nr 699 i första kammaren av herrar Yngve Nilsson och Ebbe Ohlsson

samt nr 893 i andra kammaren av herr Nilsson i Bästekille och fru Heurlin.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

”att riksdagen för sin del måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i Förköpslagen den 8 december 1967 (nr 868).

Härigenom förordnas att 4, 5 och 7 §§ Förköpslagen den 8 december 1967 skall

erhålla ändrade lydelser på sätt nedan angives.

4 §

Har ägare av fast egendom skriftligen erbjudit den kommun där egendomen är

belägen att till bestämt pris och på i övrigt angivna villkor förvärva egendomen och

vill kommunen antaga erbjudandet, åligger det kommunen att underrätta säljaren

om detta inom 30 dagar. Om detta ej skett eller om kommunen avvisat erbjudandet,

får förköp med anledning av försäljning av egendomen, som äger rum inom två år

efter erbjudandet, ske endast om priset är lägre eller villkoren för försäljningen tillsammantagna

är avsevärt ogynnsammare för ägaren än de som gällde för erbjudandet

till kommunen.

Har kommun förklarat sig avstå från att utöva förköpsrätt i fråga om en tillämnad

försäljning inom dess område, får förköp ej ske med anledning av försäljningen.

5 §

Förköpsrätten innebär att kommunen får förvärva den egendom köpet avser från

säljaren på de villkor som avtalats mellan denne och köparen. Kommunens förvärv

kallas förköp.

Säljaren är skyldig att på anmodan av kommunen upplysa om de bestämmelser

som gäller för försäljningen och som icke framgår av köpehandlingen. Bestämmelse

som kommunen varken ägde eller bort äga kännedom om när förköpsrätten utövades

får göras gällande mot kommunen endast om särskilda skäl föreligger.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Villkor som avtalats mellan säljaren och köparen får jämkas, om det är oundgängligt

med hänsyn till arten av köparens åtagande gentemot säljaren. Kommunen skall

ersätta säljaren för dennes förlust på grund av jämkningen.

Väcker kommunen ej talan om jämkning inom 30 dagar från det förköpet fullbordades,

är rätten till talan förlorad. Om kommunen när förköpet utövades ej

ägde kännedom om den bestämmelse som föranleder jämkningen räknas tiden dock

från den dag då det blev avgjort att bestämmelsen får göras gällande mot kommunen.

7 §

Förköpsrätten utövas genom att kommun inom tid som anges i andra stycket underrättar

säljare och köpare om beslut att utöva förköpsrätt samt anmäler detta

beslut till inskrivningsdomaren med företeende av bevis om underrättelserna. Avser

beslutet fastighet inom annan kommuns område, gäller vad som sagts om underrättelse

till säljare och köpare också den andra kommunen. Beslutet skall antecknas i

fastighetsboken för varje fastighet som ingår i försäljningen.

Förköpsrätten skall utövas sist på den inskrivningsdag som infaller närmast efter

30 dagar från det lagfart söktes på köparens förvärv eller, om förvärvstillstånd

fordras enligt jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) eller lagen den 30 maj

1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag, från det tillstånd söktes. Om säljaren eller köparen, med

överlämnande av styrkt avskrift av köpehandlingen, innan lagfart eller tillstånd

sökts, anmäler försäljningen till den eller de kommuner där den fasta egendomen är

belägen, räknas tiden i stället från det kommunen mottog sådan anmälan. Var avskrift

av köpehandlingen ej bifogad ansökan eller anmälan, räknas tiden först från

det kommunen mottog sådan handling.

Utövas förköpsrätten ej inom föreskriven tid, är förköpsrätten förlorad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969, dock att äldre bestämmelser fortfarande

skall gälla för försäljning som fullbordats före 1 januari 1969.”

Här må anmärkas att den föreslagna lydelsen endast så till vida avviker från gällande

lagtext att de i paragraferna angivna tidsfristerna om tre månader begränsats

till trettio dagar.

Gällande rätt m. m.

Enligt 1 § lagen den 8 december 1967 om kommunal förköpsrätt har kommun

förköpsrätt enligt lagens bestämmelser vid försäljning omfattande sådan fast egendom

som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller

därmed sammanhängande anordning. Förköpsrätt får enligt 2 § utövas, om egendom

av detta slag helt eller delvis är belägen inom kommunens eget område eller inom

det kommunblock som kommunen eller dess huvuddel tillhör. Om egendomen helt

eller delvis är belägen i annan kommun, får förköpsrätt utövas endast om denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

3

kommun samtycker till förköpet. I vissa fall som anges i 3 § får förköpsrätt inte

utövas, t. ex. om försäljningen avser fastighet med en areal som understiger 3 000 m2

och ett taxeringsvärde som är lägre än 200 000 kronor eller om staten är säljare eller

köpare eller om försäljningen äger rum mellan nära släktingar. I 4 § ges bestämmelser

om hembud av följande innehåll. Har ägare av fast egendom skriftligen erbjudit

den kommun där egendomen är belägen att till bestämt pris och på i övrigt

angivna villkor förvärva egendomen och vill kommunen antaga erbjudandet, åligger

det kommunen att underrätta säljaren om detta inom tre månader. Om detta ej

skett eller om kommunen avvisat erbjudandet, får förköp i princip inte utövas vid

försäljning inom två år till samma eller högre pris. Har kommun förklarat sig avstå

från att utöva förköpsrätt i fråga om en tillämnad försäljning inom dess område, får

förköp ej heller ske.

Förköpsrätten innebär enligt 5 § att kommunen får förvärva den egendom köpet

avser från säljaren på de villkor som avtalats mellan denne och köparen. Dessa får

jämkas, om det är oundgängligt med hänsyn till arten av köparens åtagande gentemot

säljaren. Väcker kommunen ej talan om jämkning inom tre månader från det

förköpet fullbordades, är rätten till talan förlorad. Om kommunen när förköpet utövades

ej ägde kännedom om den bestämmelse som föranleder jämkningen räknas

tiden dock från den dag då det blev avgjort att bestämmelsen får göras gällande

mot kommunen.

Lös egendom som ingår i förköpet skall enligt 6 § under vissa omständigheter

undantagas från detta. Väcker ej köparen eller kommunen talan om undantagande

inom tre månader från det förköpet fullbordades, är rätten till talan förlorad.

Förköpsrätten utövas enligt 7 § genom att kommun underrättar säljare och köpare

om beslut att utöva förköpsrätt samt anmäler detta beslut till inskrivningsdomaren

med företeende av bevis om underrättelserna. Förköpsrätten skall utövas sist på den

inskrivningsdag som infaller närmast efter tre månader från det lagfart söktes på

köparens förvärv eller, om förvärvstillstånd fordras enligt jordförvärvslagen eller

1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m., från

det tillstånd söktes. Om säljaren eller köparen på visst sätt, innan lagfart eller tillstånd

sökts, anmäler försäljningen till den eller de kommuner där den fasta egendomen

är belägen, räknas tiden i stället från det kommunen mottog sådan anmälan.

Utövas förköpsrätten ej inom föreskriven tid, är förköpsrätten förlorad.

Kommun som utövat förköpsrätt är enligt 9 § skyldig att hos Kungl. Maj:t söka

tillstånd till förköpet om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten. Enligt 10 §

är förköp inom kommunens eget område fullbordat, när kommunens beslut om förköp

vunnit laga kraft samt tillstånd till förköpet givits eller tiden för bestridande av

förköpsrätten utgått utan att bestridande anmälts.

Om skyldighet för inskrivningsdomare, lantbruksnämnd och länsstyrelse att vid

ansökan om lagfart eller förvärvstillstånd underrätta den eller de kommuner, där

den fasta egendomen är belägen, stadgas i förköpskungörelsen den 8 december 1967.

Vid remissen till lagrådet av förslaget till förköpslag anförde föredragande depar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

tementschefen, statsrådet Kling, rörande de tidsfrister inom vilka förköpsrätten skall

utövas (7 §) respektive ställning tas till ett avgivet hembud (4 §) följande.

Beträffande längden av den frist som bör stå kommun till buds för ett avgörande

i förköpsfrågan har kommittén framhållit att köp av fast egendom ofta föregås av

tekniska och ekonomiska utredningar av kvalificerad art. Ett kommunalt förvärv

måste vidare behandlas i flera kommunala instanser med fullmäktige som beslutande

organ. Även om formerna för kommunala beslut i markförvärvsärenden skulle komma

att förenklas kan fristen enligt kommitténs mening knappast bestämmas till kortare

tid än tre månader. Av hänsyn till fastighetsägarens och köparens intressen samt

till omsättningen på fastighetsmarknaden borde fristen inte heller göras längre.

Några remissinstanser har ansett det otillfredsställande att frågan om ett köpeavtal

skall bestå kan komma att hållas svävande under så lång tid som tre månader. Från

kommunalt håll har emellertid ifrågasatts om en frist på tre månader erbjuder tillräckligt

rådrum för kommunerna. Särskilt i de fall då kommunerna måste finansiera

markförvärvet genom att ta upp underställningspliktiga lån skulle det kunna uppstå

avsevärda svårigheter att iakttaga den föreslagna tidsfristen.

Vid bestämmande av tidsfristen för kommunen att utöva förköpsrätten måste —

som kommittén funnit — en avvägning göras mellan kommunens behov av att få

tillräckligt rådrum för sitt ställningstagande i förköpsfrågan och enskildas intressen av

att försäljningen inte hålls svävande alltför länge. Enligt min mening är en tidsfrist

om tre månader i och för sig i kortaste laget för kommunerna. Det bör emellertid

vara möjligt för kommunen att hålla en hög beredskap och att därigenom nedbringa

den behövliga tiden för sitt ställningstagande i förköpsfrågan. Om fristen görs längre

än kommittén tänkt sig, kan det befaras att olägenheterna blir stora för fastighetsmarknaden.

Jag är därför inte beredd att förorda en längre frist än tre månader

(prop. 1967:90 s. 137).

Den tidsfrist inom vilken kommun skall ta ställning till ett avgivet hembud böi

överensstämma med den tidsfrist som kommunen har att iaktta när förköpsrätt

skall utövas efter anmälan eller ansökan enligt 7 § andra stycket. Den av kommittén

föreslagna tremånadersfristen har därför tagits upp i paragrafen (prop. s. 129).

Vad departementschefen härutinnan anfört föranledde inte något riksdagens

yttrande.

Motionerna

1 motionerna framhålles att kommunen enligt förköpslagen skall ge till känna sin

avsikt att tillämpa förköp senast tre månader efter köpets fullbordan. Den långa tid

som härigenom kan förflyta mellan en köpares förvärv av fastighet och tills han får

vetskap om huruvida förköp kommer att tillämpas eller inte kan enligt motionärerna

många gånger medföra stora svårigheter för köparen. För att undvika dylika

olägenheter synes det motionärerna angeläget att minska den tid inom vilken kommunen

skall avlämna besked. Då kommunen i de flesta fall har en utarbetad plan

över den framtida bebyggelsen torde det enligt motionärerna i de flesta fall vara

relativt enkelt att avgöra om förköpsrätten bör utnyttjas eller inte.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Utskottet

I lagen om kommunal förköpsrätt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1968, föreskrives

att kommuns förköpsrätt enligt lagens bestämmelser skall utövas sist på den

inskrivningsdag som infaller närmast efter tre månader från det fånget anmälts till

kommunen eller lagfart söktes på köparens förvärv eller, om förvärvstillstånd fordras

enligt jordförvärvslagen eller 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva

fast egendom m. m., från det tillstånd söktes. Den tidsfrist, inom vilken kommunen

skall ta ställning till ett avgivet hembud från ägare av fast egendom utgör

också tre månader. Samma frist — räknat från det förköpet fullbordades — gäller

även för kommun som önskar väcka talan om jämkning av de villkor som träffats

mellan säljare och köpare av fastigheten i fråga.

I motionerna framhålles att den långa tid som kan förflyta från förvärvet till dess

köparen får besked huruvida förköpsrätten skall utövas många gånger medför stora

olägenheter för köparen. Mot bakgrunden härav hemställer motionärerna att nyss

angivna tidsfrister måtte begränsas till 30 dagar.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen var frågan om längden av berörda

tidsfrister föremål för prövning i samband med tillkomsten av förköpslagen.

Av uttalanden under förarbetena framgår att tremånadersfristen valdes efter en avvägning

mellan å ena sidan kommunens behov att få tillräckligt rådrum för sitt

ställningstagande till förköpsfrågan och å andra sidan enskildas intressen av att försäljningen

inte hålles svävande alltför länge. Förslag liknande dem som framställts

i motionerna avvisades av statsmakterna. Några erfarenheter av lagens verkningar

som kan föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida har uppenbarligen

inte vunnits under den korta tid som lagen varit i kraft. Motiv för en lagändring

i enlighet med motionärernas förslag föreligger därför ej.

Utskottet får således hemställa

att motionerna 1:699 och 11:893 icke föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp)*, Göran Karlsson (s), Svante

Kristiansson (s), Knut Johansson (s)*, Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Nils

Nilsson (ep) och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp (s), Nyberg (fp), fru Torbrink

(s), herrar Svenning (s), Sundelin (s), From (fp), Josef son i Arrie (ep) och

Adolfsson (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Ebbe Ohlsson (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.