Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot ocker vid försträckning.

1968-02-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:1, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot ocker vid försträckning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1968

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot ocker vid försträckning.

I en till allmänna beredningsutskottet hänvisad motion, 11:46, av herrar

Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora hemställes att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam och allsidig utredning

av den s. k. grå kreditmarknaden i syfte att genom effektiva åtgärder

mot ocker vid försträckning åstadkomma en sanering på området samt att

för riksdagen framlägges de förslag som utredningen föranleder.

Motionärerna erinrar om att tidigare förslag om utredning angående

åtgärder mot ocker trots tillstyrkanden av ett flertal remissinstanser avslagits

av riksdagen med motivering att en utredning inte skulle leda till

effektiva åtgärder.

I motionerna framföres vidare synpunkter rörande den ökande omfattningen

av ockerverksamheten och rörande svårigheterna att uppdaga ockerbrott.

Vidare anför motionärerna att ett ekonomiskt nödläge orsakat av

sjukdom eller andra svårigheter i regel är anledningen till att låntagare

godtar ockerräntor samt att många tragedier i form av splittrade hem och

alkoholism har följt med ocker.

Eftersom ingenting tyder på att straffbestämmelserna för ocker skulle

ha någon förebyggande effekt, anser motionärerna att kraftåtgärder krävs

för att sanera den s. k. grå kreditmarknaden samt vidare att en utredning

bör tillsättas.

Motionärerna anger inte riktlinjer för en sådan utredning men nämner

att det behövs viss kontroll över all yrkesmässig utlåning, till vilken utlåning

via annonser i tidningarna bör räknas, och vidare att skärpta straff

kan vara lämpliga.

Slutligen anser motionärerna att de svårigheter för en noggrann granskning

av ockerverksamheten som tidigare åberopats inte kan utgöra något

hinder för att tillsätta en utredning utan att en sådan nu torde vara i än

högre grad motiverad.

Utskottet

Den i motionen upptagna frågan om utredning angående åtgärder mot

ockerverksamheten har behandlats av utskottet med anledning av vid 1962,

1963 och 1967 års riksdagar väckta motioner (utlåtandena nr 40/1962,

nr 5/1963 och nr 5/1967). Utskottet upptog i sitt utlåtande nr 40/1962, vilket

avgavs efter en ganska omfattande remissbehandling, bl. a. vissa förslag till

åtgärder, vilka delvis återfinns i den nu föreliggande motionen. Utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1968

fann således att ett system med tillståndstvång, kontroll och uppgiftsskyldighet

m. m. inte torde bli ett verkningsfullt medel i kampen emot ocker men

att det för såväl de lojala långivarna som för berörda myndigheter skulle

medföra administrativt krångel. Icke heller fann sig utskottet kunna biträda

förslag om en omprövning av de straffrättsliga bestämmelserna om ocker,

vilka nyligen hade prövats i samband med förslaget till brottsbalk. Däremot

fann utskottet sannolikt att bättre resurser för polis och åklagare

skulle kunna få effekt när det gäller att förebygga sådana brott och att

bemästra de vid denna brottstyp särskilt påtagliga svårigheterna att frambringa

tillräcklig bevisning. Av yttrandena framgick att myndigheterna

uppmärksammat spörsmålet, och utskottet ansåg sig kunna förutsätta att

en förstärkning av polisens och åklagarmaktens resurser lcomme att fullföljas,

varför någon särskild utredning i ämnet icke syntes påkallad.

Utskottet föreslog att motionen icke skulle föranleda någon åtgärd. Riksdagen

godkände förslaget,

Vid behandlingen av 1963 och 1967 års motioner fann utskottet ej skäl för

ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida, varför motionerna avstyrktes.

Vid riksdagens ställningstagande 1967 erinrades om den skärpning

av straffet för grovt ocker som införts i brottsbalken och trätt i kraft

den 1 januari 1965.

Då ingenting inträffat sedan 1967 som ger riksdagen anledning att ändra

sin mening får utskottet hemställa,

att motion 11:46 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 februari 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Hedlund

(s)*, Eric Gustaf Peterson (fp)*, fru Hultell (h), herr Kilsmo (fp),

fru Landberg (s)*, fru Diesen (h), herrar Nyquist (s)*, Ove Karlsson (s)

och fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Svensson i Kungälv (s), Dickson (h)*, Haglund (s), Wikner

(s), Nordgren (h), Johansson i Växjö (ep)*, From (fp)* och fru

Fr senkel (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 68

814100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.