Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om tillgodoseende av jämlikhetsoch grundtrygghetsprincipen vid utformningen av socialpolitiken m. m.

1968-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:11, Utlåtande i anledning av motioner om tillgodoseende av jämlikhetsoch grundtrygghetsprincipen vid utformningen av socialpolitiken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av motioner om tillgodoseende av jämlikhets- och

grundtrygghetsprincipen vid utformningen av socialpolitiken

m. m.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:727

av herr Bengtson m. fl. och 11:931 av herr Hedlund m. fl. hemställes att riksdagen

hos Kungl. Maj:t anhåller att en skyndsam utredning verkställes beträffande förutsättningarna

för att ge reformpolitiken en sådan allmän inriktning att kraven på

jämlikhet och grundtrygghet tillgodoses.

Motionärerna anför att betydande minoriteter får ingen eller blott ringa del av

de förmaner som ställs till förfogande av allmänna medel via socialförsäkringarna

och att inkomstutvecklingen har varit mycket ojämn. Låginkomstproblemet har förvärrats

av den allmänna utvecklingen inom skatte- och avgiftspolitiken, som medfört

att låginkomstgrupperna fått påtaga sig en relativt sett ökande andel av samhällsutgifterna.

Som en följd av strukturförändringarna inom näringsliv och arbetsmarknad

har uppstått en stor grupp av friställda och arbetslösa, vars sociala och ekonomiska

problem inte tillnärmelsevis fått en godtagbar lösning. Även den sociala reformpolitiken

har i betydande omfattning befäst inkomstklyftorna. Pensions- och

sjukförmånerna har inkomstgraderats. Bostads- och familjepolitiken har fortfarande

inslag som starkt missgynnar betydande minoriteter bland barnfamiljerna. Härigenom

har uppstått en eftersatt grupp av vård- och hjälpbehövande av skilda kategorier.

I reformpolitiken bör enligt motionärernas uppfattning beaktas jämlikhets- och

grundtrygghetsprincipen. Denna målsättning kan inte uppnås utan en samordning

av reformerna inom ett flertal lagstiftningsområden. En av de främsta anledningarna

till snedvridningen inom den sociala reformverksamheten torde ha varit

frånvaron av överblick och koordination rörande de åtgärder som sammantagna

konstituerar slutprodukten av reformpolitiken. Därjämte måste låginkomstgruppernas

problem beaktas i långt större utsträckning än vad som hittills varit fallet.

Jämlikhets- och grundtrygghetsprincipen måste även beaktas vid utformningen

av skattelagstiftningen, socialförsäkringarna, familjepolitiken, vård- och rehabiliteringsverksamheten

på olika områden, studiesociala åtgärder m. m.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning för att tillgodose kraven på jämlikhet och

grundtrygghet vid utformningen av socialpolitiken.

Motionärerna framhåller att inkomstklyftan befästs av den sociala reformpolitiken,

att därigenom låginkomstproblemet förvärrats samt att detta måste beaktas i större

utsträckning än vad som hittills skett.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

För att kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem tillkallades låginkomstutredningen

i december 1965. I direktiven till utredningen uttalades bl. a. att

behovet av ett bättre kunskapsmaterial om låginkomstgrupperna gör sig starkt gällande

vid utformningen av skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiken samt att

ökad kännedom om låginkomstgruppernas geografiska och yrkesmässiga fördelning

bör kunna ge allt bättre förutsättningar att bedriva denna politik. Utredningen

skulle genom undersökningar belysa orsakerna till att vissa grupper inte fått den

andel i den allmänna standardstegringen som framstår som rättvis. Man förväntade

att de vunna utredningsresultaten skulle komma att ge underlag för fortsatt reformarbete

och eventuellt ytterligare specialundersökningar. Utredningen har igångsatt

en serie undersökningar för att kartlägga befolkningens fördelning med avseende på

inkomster, utbildning, sjuklighet m. m. och avser att under detta år lämna ett delbetänkande

där vissa statistiska översikter kommer att redovisas.

Motionärerna har även påpekat att strukturförändringar inom näringsliv och

arbetsmarknad orsakat stor arbetslöshet med olösta sociala och ekonomiska problem.

Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen) tillkallades i

mars 1966 för att undersöka och föreslå de former för kontant stöd vid arbetslöshet

som kunde befinnas lämpliga med hänsyn till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder

och låginkomst- och glesbygdsgruppernas särskilda förhållanden. I tilläggsdirektiv

i april 1967 uppdrogs åt utredningen att med förtur utforma och framlägga

förslag till stödformer för äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter

på arbetsmarknaden. Härmed avsågs i första hand sådana som blivit arbetslösa

till följd av strukturomvandlingen i form av driftsförändringar och företagsnedläggningar.

Utredningen avgav i september 1967 ett delbetänkande (SOU 1967:

62) i denna fråga. Med anledning av betänkandet har proposition angående särskilt

stöd åt äldre arbetslösa m. m. förelagts riksdagen (1968:29).

Vidare anföres i motionerna att familjepolitiken fortfarande har inslag som starkt

missgynnar betydande minoriteter bland barnfamiljerna.

Familjepolitiska kommittén, som tillsattes år 1965, har till huvuduppgift att pröva

den inbördes sammansättningen och avvägningen för samhällets totala stöd till barnfamiljerna

och skall därvid beakta det direkta samband som råder mellan stödet

till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. Vidare skall utredningen sträva

efter större överskådlighet i författningsregleringen på området och söka sammanföra

bestämmelserna efter deras inbördes samhörighet.

Kommittén avgav i oktober 1967 sitt första betänkande Barnbidrag och familjetillägg

(SOU 1967:52) i vilket behandlas frågan om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljernas

konsumtionsutgifter för barnen. Betänkandet innefattar dessutom en

omprövning av familjebostadsbidragen. Enligt vad som nyligen upplysts av socialdepartementet

kommer proposition att föreläggas årets riksdag om bostadsstöd till

barnfamiljerna.

Slutligen påpekas i motionerna att frånvaron av överblick och koordination rörande

de åtgärder som bildar slutprodukten av reformpolitiken främst föranlett att

den sociala reformverksamheten snedvridits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

För att företa en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen tillkallades i

december 1967 en utredning, som förutsättningslöst skall undersöka möjligheterna

att sammanföra de tre sociala vårdlagarna, nykterhetsvårdslagen, socialhjälpslagen

och barnavårdslagen. Utredningen skall även undersöka möjligheterna till samordning

emellan den öppna sjukvården bedriven av landstingen och de allmänna

försäkringskassornas verksamhet.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att principen om jämlikhet och grundtrygghet

bör vara vägledande för den samhälleliga reformverksamheten. Så har

emellertid sedan länge varit fallet. Genom socialpolitiken har skett stora förbättringar

för många människor som tidigare levt under knappa förhållanden. Genom skattepolitiken

har dessutom skett viss inkomstutjämning mellan högre och lägre inkomsttagare.

Enligt utskottets mening bör den fortsatta utvecklingen följa samma principer.

Härvid bör de obligatoriska socialförsäkringarna, som är uppbyggda med ett

grundskydd och en tilläggsdel och som avser att ersätta ett inkomstbortfall vid sjukdom,

arbetsoförmåga och hög ålder, vidmakthållas med den uppbyggnad som de för

närvarande har. Socialförsäkringarnas tilläggsdel utgår enligt försäkringsmässiga

grunder och belastar således inte statsbudgeten.

De av motionärerna upptagna problemen berör en mängd olika områden och

bör enligt utskottets mening vid det fortsatta reformarbetet behandlas med utgångspunkt

i samma grundläggande värderingar som hittills skett.

Utskottet finner sålunda ej skäl föreligga att tillsätta någon särskild utredning med

så vittomfattande uppgifter som motionärerna föreslagit utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:727 och 11:931 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),

Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp),

Ernst Olsson (ep), fru Diesen (h), herrar Nyquist (s)*, Ove Karlsson (s) och

fröken Stenberg (h)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa (ep)*, fru

Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s)*, Lundmark (s)*, Wikner (s), Larsson

i Borrby (ep), Andersson i Örebro (fp), Nilsson i Agnäs (h)*, Hansson i Piteå (s)*

och Thylén (h).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Kilsmo (fp), Ernst

Olsson (ep), Skoglösa (ep), Larsson i Borrby (ep) och Andersson i Örebro (fp),

vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som börjar med orden ”Utskottet

finner” samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”Trots den från skilda håll uttalade anslutningen till principerna om jämlikhet och

grundtrygghet har klyftan mellan olika grupper i samhället under senare år inte

minskat utan snarare vidgats. Höginkomstgrupperna har fått det allt bättre medan

låginkomstgruppernas situation varit i stort sett oförändrad eller endast sakta förbättrats.

Enligt utskottets mening har den allmänna utvecklingen inom skatte- och

avgiftspolitiken medfört — särskilt med beaktande av kommunalskattens effekt — att

låginkomstgrupperna fått påtaga sig en relativt sett ökande andel av samhällsutgifterna.

Utskottet finner därutöver att den förda socialpolitiken i betydande omfattning

befäst inkomstklyftorna. Vidare har den omfattande strukturomvandlingen i samhället

i stor omfattning drabbat de ekonomiskt sämst ställda.

Enligt utskottets mening bör jämlikhets- och grundtrygghetsprincipen i avsevärt

ökad omfattning beaktas inom reformpolitiken. Utskottet finner sålunda skäl att

tillstyrka det i motionerna framförda kravet på en utredning om förutsättningarna

härför och hemställer

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna 1:727

och 11:931 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en skyndsam

utredning verkställes beträffande förutsättningarna för att ge reformpolitiken

en sådan allmän inriktning att kraven på jämlikhet

och grundtrygghet tillgodoses.”

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.