Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående den psgkiska folkhälsan.

1968-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:17, Utlåtande i anledning av motioner angående den psgkiska folkhälsan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av motioner angående den psgkiska folkhälsan.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 294 av herr Dahlén m. fl och II: 377 av herr Wedén m. fl. hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

a) utredning angående formerna för tvärvetenskaplig forskning om förebyggande

psykisk hälsovård, social missanpassning, sociala behandlingsmetoder

in. in.,

b) utredning rörande vissa personalfrågor inom vårdområdena, i första

band rekrytering av läkare till psykiatrin, fortbildning av socionomer, kompletteringsutbildning

av yngre samhällsvetare samt utbildning av psykoterapeuter

och observationsklasslärare,

c) direktiv till den aviserade utredningen om reformering av sociallagstiftningen

att beakta vad i motionerna anförts om behovet av kommunal

basorganisation för behandling av sociala och mentala störningar,

d) förslag till en fast organisation för familjerådgivning och utredning

om förbättrad föräldrautbildning, avsedd att bereda barnen en god psykisk

uppväxtmilj ö.

I motionerna riktas uppmärksamheten på de allvarliga hälsorisker som

hör samman med sociala misslyckanden, missanpassning och mentala störningar.

Enligt motionärernas mening är det nödvändigt att en högre prioritet

ges åt de vårdområden där samhället söker möta skilda former av social

och mental missanpassning och att insatserna i högre grad samordnas från

en gemensam grundsyn. De vårdområden som främst åsyftas är mentalsjukvård,

socialvård, barna- och ungdomsvård, nykterhets- och narkomanvård

och kriminalvård, vilka kan betraktas som ett sammanhängande och

i jämförelse med kroppssjukvården eftersatt vårdområde.

Motionärerna upptar i olika avsnitt frågor om förebyggande och öppen

vård, forskning, personalbrist och lekmännens roll.

Beträffande de förebyggande åtgärderna framhävs föräldrautbildning och

familjerådgivning samt betonas den öppna vårdens betydelse och fördelar.

I fråga om forskning anför motionärerna, att behovet av forskning om

beteenderubbningar, om miljöfaktorer som påverkar det mentala hälsotillståndet

samt om socialvårdande behandlings- och rehabiliteringsmeto1

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

der endast har tillgodosetts i ringa omfattning. BI. a. saknas så gott som

helt en forskning i psykoterapeutiska frågor.

Motionärerna uttalar vidare att bristen på utbildad personal är genomgående

inom den sociala och mentala vården och behandlar särskilt utbildning

och rekrytering i fråga om personalgruppernas psykiatrer, socionomer

och psykologer. Även behovet av utbildning för observationsklasslärare

berörs.

Motionärerna framlägger en kortfattad plan för rådgivnings-, behandlings-

och serviceorganisation för människor med sociala och mentala svårigheter

i enlighet med de utgångspunkter som angivits i motionerna. Basorganisationen

bör förankras i en väl utvecklad samverkan mellan landstingskommuner

och primärkommuner med differentiering efter vårdbehovens

art.

Motionärerna betonar behovet av ökad information rörande sociala faktorer

av betydelse för den mentala anpassningen i samhället.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 377.

Yttranden har inhämtats från socialstyrelsen, varjämte Svenska landstingsförbundet

och Svenska föreningen för psykisk hälsovård beretts tillfälle

yttra sig. Vidare har Föreningen Kommunal- och landstingsanställda

familjerådgivare inkommit med en skrift.

Socialstyrelsen framhåller, att förebyggande vård, hl. a. psykisk hälsovård,

inom den psykiatriska sektorn är väl så viktig som psykiatrisk sjukhusvård

och gäller alla grader av nervösa rubbningar och stressreaktioner.

Styrelsen har ägnat dessa frågor en allt intensivare uppmärksamhet och

även föreslagit åtgärder i syfte att ernå förbättrade utgångspunkter för en

effektiv satsning inom den öppna sektorn. Bristande personella resurser,

framför allt på läkarsidan, har dock bidragit till att begränsa möjligheterna,

samtidigt som kraven på hjälp av förebyggande art inom den psykiska sektorn

alltmer ökat.

Styrelsen finner det önskvärt att cn samordning sker av de olika problem

som motionärerna dragit fram. Detta skulle då kunna göras genom en utredning

av den typ som föreslagits, varvid både forsknings- och organisatoriska

synpunkter bör bli företrädda. Huruvida frågorna bör anförtros en

särskild av Kungl. Maj :t tillsatt utredning eller om de kan beredas och samordnas

på annat plan anser sig styrelsen icke böra ta ställning till. Styrelsen

vill dock peka på möjligheten att inom socialstyrelsens ämbetsområde

numera kunna bevaka frågor om sociala problem, nykterhets- och narkomanivård,

familjerådgivning samt psykiatriska frågor i allmänhet.

Inom socialstyrelsen pågår en utredning om den öppna vårdens utformning,

varvid även den psykiska hälsovården behandlas, bl. a. inom ramen

för en samordnad och delvis integrerad sjukvård och socialvård.

Svenska landstingsförbundets styrelse uttalar bl. a., att behovet av ökade

insatser för förebyggande och öppen psykisk vård blivit alltmer uttalat. Såväl

i familjelivet som i arbetslivet och i andra sammanhang uppträder svårigheter,

som i ökad utsträckning påkallar hjälp från psykiatrer, psykolo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968 3

ger och olika socialarbetare. Lika viktigt som att skapa vårdresurser för

behandling av psykiskt sjuka är enligt styrelsens mening att vidta åtgärder

till förebyggande av psykisk sjukdom. De mentalhygieniska frågeställningarna

synes göra det nödvändigt för psykiatrin att i ännu högre grad inleda

samarbete med skilda verksamhetsområden inom forskning och arbetsliv.

Forskningens och undervisningens betydelse för den förebyggande psykiska

hälsovården kan enligt styrelsens mening icke överskattas. Åtgärder

har också vidtagits för att utveckla och samordna forskningsinsatserna på

området, bl. a. genom inrättande av forskningsläkartjänster vid undervisningssjukhusen.

Det nu aktuella förslaget beträffande läkares grundutbildning

och vidareutbildning torde ge psykiatrin en ännu mer framträdande

plats i undervisningen. Detta torde innebära, att det psykiatriska verksamhetsfältet

kommer att få ökad attraktionskraft.

Enligt styrelsens mening föreligger goda möjligheter att vidareutveckla

det samarbete, som redan inletts mellan befintliga forskningscentra för

psykiatri, psykologi, sociologi etc.

Styrelsen vitsordar behovet av utredning rörande personal- och utbildningsfrågor

inom de olika områden som omfattas av motionerna, men framhåller

att en hel del av de aktualiserade områdena redan är föremål för utredning

och planering genom statens och huvudmännens på sjukvårds- och

socialvårdssidan försorg. Styrelsen erinrar även om att socialdepartementets

sjukvårdsdelegation verkställt en omfattande undersökning som syftar

till att skaffa aktuella informationer om sjukvårdsresurserna och den

planerade utbyggnaden.

Sammanslagningen av förutvarande socialstyrelsen och medicinalstyrelsen

kan väntas leda till en konsekvent integrering av de sociala och medicinska

inslagen av vård- och behandlingsmetoder m. m. till båtnad även för den

psykiska hälsovården.

Styrelsen framhåller vidare, att sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch

rationaliseringsinstitut, SPRI, har till ändamål att främja och samordna

planeringsverksamheten inom hälso- och sjukvården samt socialvården, bl. a.

genom utformande av behovs- och resursprognoser i fråga om personal och

utbildning samt samplanering och samorganisation av de sociala och medicinska

områdena.

Avslutningsvis anför styrelsen:

De frågor rörande personalsituationen som motionärerna berört inrymmer

svåra avvägningsproblem. En diskussion av dessa problem måste innefatta

inte endast frågan om vad som är önskvärt utan också frågan om vad

som kan åstadkommas. Styrelsen kan i vissa delar instämma i motionärernas

iörslag men vill samtidigt som sin mening framhålla, att de utredningar

som man velat aktualisera måste ses i sammanhang med sjukvårdens och

socialvårdens totala personal-, utbildnings- och utbyggnadsplanering.

Styrelsen hänvisar även till yttrande som avgivits över motioner angående

den psykiska hälsovården och vari styrelsen uttalar tveksamhet inför

tanken på en central uppbyggnad av speciella, mera omfattande resurser

för psykisk hälsovård.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Svenska föreningen för psgkisk hälsovård understryker angelägenheten

av att en statlig utredning snarast kommer till stånd för att belysa problematiken

inom det mentalhygieniska området.

Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare anför

bl. a.:

I motionerna berörs ett flertal frågor som ligger i linje med familjerådgivningens

arbete. Nödvändigheten av och nyttan med förebyggande arbete

inom den psykiska hälsovården understryks i motionerna och just denna

aspekt betonades även mycket starkt när försöksverksamheten med familjerådgivning

startade. Att nå människor med samlevnads- och familjekonflikter

på ett så tidigt stadium som möjligt innan svårigheter fixerats ger

ett helt annat utgångsläge för att ett behandlingsarbete skall bli framgångsrikt.

Om det fanns möjlighet att ge stöd och förståelse i störda familjerelationer

i ett större antal fall än som nu är möjligt med den begränsade omfattning

som familjerådgivningen har i vårt land skulle detta säkert också

bidraga till mildrande av andra faktorer som en relationskonflikt medför,

ex.vis barn-, alkohol- och arbetsproblem.----

Det framstår i detta läge som en synnerligen vital fråga att familjerådgivningen

ges en fast organisation med en central tillsynsmyndighet som kan

påta sig flera av de arbetsuppgifter som nu handhas av vår förening, ex.vis

studiedagar, upplysningsverksamhet, prövning av kompetensbestämmelser

etc.

Föreningen stöder varmt förslaget om utredning om organisation för

familjerådgivning i framtiden och om utredning rörande fortbildning av personal

inom vårdyrkena med för föreningens del intresset koncentrerat på

socionomernas vidareutbildning.

Utskottet

I motionerna berörs frågor om forskning rörande psykisk hälsovård m. m.,

om rekrytering och utbildning av personal inom vårdområdena, om en

kommunal basorganisation för behandling av sociala och mentala störningar

samt om familjerådgivning och föräldrautbildning.

I vad avser motionärernas yrkande om utredning angående formerna för

tvärvetenskaplig forskning om psykisk hälsovård vill utskottet erinra om

att en fråga om inrättande av ett fristående forskningsinstitut behandlades

av utskottet år 1966 (utlåtande 49/1966) i anledning av motioner om åtgärder

mot psykiska störningstillstånd. I likhet med flertalet hörda remissinstanser

fann utskottet sig inte kunna biträda tanken på ett sådant institut.

Utskottet framhöll att en allsidigt orienterad forskning på hithörande områden

redan var organiserad vid universitet och högskolor samt att forskningsresurserna

inte borde splittras genom en utbrytning ur denna organisation.

Utskottet avstyrkte motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

Frågan behandlades även vid 1967 års riksdag sedan motioner väckts om

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

utredning angående inrättande av ett statens institut för den psykiska folkhälsan.

Utskottet tillstyrkte utredning, men motionerna avslogs av riksdagen.

Till årets riksdag har framlagts motioner med yrkande om utredning av

frågan hur statens åtaganden för en effektivare psykisk hälsovård lämpligen

bör utformas (se utskottets utlåtande nr 21/1968).

Motionärerna har vidare framställt utredningsyrkande om formerna för

forskning om social missanpassning och sociala behandlingsmetoder in. m.

Utskottet vill härtill framhålla, att en arbetsgrupp inom forskningsberedningen

nyligen avgivit en promemoria med aspekter på den socialpolitiska

forskningen rörande olika särgrupper. Arbetsgruppen behandlar bl. a. frågor

om målsättningen för samhällets åtgärder, socialmetodik, vårdåtgärdernas

effekt och samordning av forskningen. Promemorian skall utgöra underlag

för vidare diskussion och överväganden.

Utskottet har förra året i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 25/1967

angående ungdomsvården understrukit, att behovet av behandlingsforskning

är trängande men ansett sig kunna förutsätta att frågan utan något

riksdagens initiativ bringas till en lösning.

Frågan om rekrytering av läkare till psykiatrin har behandlats i ett av

socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet nyligen avgivet förslag rörande

läkares grundutbildning och vidareutbildning. Det har därvid bl. a.

framhållits, att vidareutbildningens intressen bör beaktas när man tar ställning

till konstruktionen av läkartjänster och vid prioritering av krav på

sådana tjänster; delta anges vara av utomordentlig betydelse, eftersom man

genom utbildningstjänsterna kan påverka rekryteringen till olika verksamhetsfält

och långsiktigt styra hälso- och sjukvårdsutvecklingen. I förslaget

återges beräkningar rörande framtida behov av och tillgång på läkare

inom det psykiatriska vårdområdet. Ett uppsatt mål om 1 600 specialister

i psykiatri anses kunna uppnås under första hälften av 1980-talet, och totalt

beräknas vid denna tid 2 300—2 400 läkare komma att arbeta inom detta

vårdområde.

Fortbildningen av socionomer sammanhänger med frågan om forskningsresurser

och högre vetenskapliga tjänster vid socialhögskolorna. Som utskottet

anfört i sitt utlåtande nr 56/1967 har samarbetsnämnden för socialhögskolorna

förra hösten avgivit förslag angående principbeslut om inrättande

av till socialhögskolorna knutna professurer inom bl. a. ämnena socialpolitik,

psykologi med socialvårdsmetodik samt sociologi. Ärendet ligger

under prövning hos Kungl. Maj:t.

Förslag rörande utbildningen av kliniska psykologer väntas inom kort

komma att framläggas från universitetskanslersämbetet inom ramen för

dess förslag rörande fasta studiegångar. Vid Kungl. Maj :ts behandling av

ärendet angående läkares grundutbildning och vidareutbildning torde även

frågan om utbildning i psykoterapi komma att beaktas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

Läroplan för specialklasslärare trädde i kraft den 1 juli 1967. Utbildningen

är i stora delar gemensam för lärare vid observationsklasser och

vid andra specialklasser och ger därför en samlad behörighet, vilket särskilt

med tanke på de mindre kommunernas behov framstår som eftersträvansvärt.

Emellertid ger läroplanen möjlighet till fördjupning inom valfria avsnitt,

och vidare utarbetas inom skolöverstyrelsen studiematerial för en

kortare fortbildning för bl. a. lärare vid observationsklasser.

I direktiven för den nyligen tillsatta utredningen om allmän översyn av

den sociala vårdlagstiftningen behandlas frågan om den kommunala socialvårdens

nämndorganisation särskilt mot bakgrund av strävandena att inom

socialvården tillämpa familj evårdsprincipen. Utredningen bör undersöka

möjligheter för kommunerna att låta en enda nämnd få ansvaret för hela

den kommunala socialvården. Vidare bör prövas om särskilda distriktsorgan

kan skapas med uppgift att inom sitt geografiska område avgöra ärenden

som avser vård och behandling eller annan åtgärd beträffande enskild

person.

I direktiven uppmärksammas även möjligheterna att få till stånd samarbete

i mera fast organiserade former mellan familjerådgivningen och andra

samhällsorgan. När det gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten

bör utredningen särskilt beakta familjerådgivningen.

Utskottet vill härutöver erinra om att statsutskottet i utlåtande (nr 5 år

1968 under punkten 22) avstyrkt i motioner framställda yrkanden om utredning

och förslag om en plan för utbyggnad av föräldrautbildningen, om

utredning rörande familjerådgivningens framtida organisation och om inrättande

av en permanent statsbidragsberättigad familjerådgivning med utvidgad

verksamhet.

Utskottet finner, att stora delar av de frågor motionärerna behandlar

nyligen utretts och är föremål för vidare prövning eller studeras i pågående

utredningar. Motionärernas önskemål bör därmed få anses vara i väsentliga

delar tillgodosedda. Utskottet finner sig ej böra tillstyrka motionsyrkandena

utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 294 och II: 377 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Hedlund

(s)*, Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Helge Karlsson

(s), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst

Olsson (ep) och Ove Karlsson (s);

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968 7

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv (s), Wikner (s)*,

Nilsson i Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep), Hansson i Piteå (s), Hugosson

(s), Thylén (h)*, fru Fraenkel (fp)* och herr Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Kilsmo (fp),

Ernst Olsson (ep), Hamrin i Kalmar (fp), Johansson i Växjö (ep), fru

Frsenkel (fp) och herr Josefson i Arrie (ep), vilka ansett

att utskottets utlåtande fr. o. in. det avsnitt som börjar med orden »Frågan

om rekrytering av läkare» samt utskottets hemställan bort erhålla följande

lydelse:

Motionärerna har framställt yrkanden om utredningar beträffande olika

utbildningsproblem rörande vissa personalkategorier inom den sociala och

mentala människovärden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

bristen på utbildad personal är genomgående inom denna del av vårdsektorn.

Nya vägar måste prövas för att lösa problemen inom de personalgrupper

där bristen är särskilt markant.

Frågan om rekrytering av läkare till psykiatrin har behandlats i ett av

socialstyrelsen och universitetskanslersäinbetet nyligen avgivet förslag rörande

läkares grundutbildning och vidareutbildning. Det har därvid bl. a.

framhållits, att vidareutbildningens intressen bör beaktas när man tar ställning

till konstruktionen av läkartjänster och vid prioritering av krav på

sådana tjänster. Detta är av utomordentlig betydelse, eftersom man genom

utbildningstjänsterna kan påverka rekryteringen till olika verksamhetsfält

och långsiktigt styra hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Utskottet

förutsätter att vidareutbildningen ordnas så att den av socialstyrelsen och

kanslersämbetet beräknade tillströmningen av 1 600 specialister eller sammanlagt

2 300—2 400 läkare inom psykiatrin till början av 1980-talet verkligen

kommer till stånd.

Förslag rörande utbildning av kliniska psykologer väntas inom kort komma

att framläggas från universitetskanslersäinbetet inom ramen för dess

förslag rörande fasta studiegångar. Frågan om den högre utbildningen av

psykologer torde dock inte beröras i detta förslag. Den nuvarande licentiatutbildningen,

som är behörighetskrav för innehav av psykologtjänst,

syftar i första hand till att förbereda vetenskapligt arbete och undervisning

vid universiteten. Genom sin ensidigt teoretiska inriktning utgör denna

utbildning en mindre lämplig grund för yrkesverksamhet som psykolog.

För närvarande examineras årligen endast ca 30 licentiater i psykologi och

pedagogik, medan samtidigt ca 50 tjänster för psykologer med licentiatexamen

inrättas varje år. Det är väsentligt att vidareutbildningen av psykolo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968

ger får en sådan utformning och omfattning att tillgången bättre motsvarar

behovet av psykologer med full behörighet. Utskottet vill därför understryka

vikten av att frågorna rörande psykologutbildningen snarast bringas till en

lösning.

Till helt nyligen bar utbildning i psykoterapi endast givits vid ett par

privata utbildningsanstalter. Nu bar terapiutbildning av varierande omfattning

och karaktär startats inom den psykiska barna- och ungdomsvården

och inom mentalsjukvården. Emellertid har bl. a. från medicinalstyrelsen

framhållits att denna utbildning är helt otillräcklig och att en väl planerad

samordning och en kraftig utbyggnad är oundgängligen nödvändig och bör

ske snabbt. En sådan terapiutbildning bör stå öppen och ordnas gemensamt

för såväl psykologer och läkare som socialarbetare.

Den starka tillströmningen av studerande till de samhällsvetenskapliga

fakulteterna under senare år har givit anledning till oro när det gäller sysselsättningen

för samhällsvetare. Samtidigt råder en allvarlig brist på socialt

utbildad personal. Utskottet delar motionärernas uppfattning att möjligheterna

att erbjuda yngre samhällsvetare en kompletterande utbildning

i sociala och psykologiska ämnen bör bli föremål för utredning.

Utbildningen för observationsklasslärare och andra specialklasslärare är

i stora delar gemensam. Emellertid torde observationsklasslärarnas uppgifter

väsentligt skilja sig från undervisningen av barn med lägre intelligens,

barn med hörsel- eller synhandikapp eller barn med läs- och skrivsvårigheter.

Från expertis inom barnavården har också starka krav framförts om att

den särskilda utbildningen av observationsklasslärare skulle utvidgas. Utskottet

finner det befogat att frågan om en utvidgning av denna utbildning

prövas.

Någon ordnad praktisk vidareutbildning för socionomer existerar inte.

Behovet av sådan utbildning visas bl. a. av det förhållandevis låga antalet

socionomer som önskar anställningar inom den kommunala socialvården.

Den nuvarande grundutbildningen och de existerande befordringsmöjligheterna

för socionomer med social inriktning torde inte befordra ett intresse

för den direkta människovärden hos denna personalgrupp. Utskottet finner

det väsentligt att formerna för en ordnad vidareutbildning för socionomer

snarast utreds. Frågan om denna fortbildning sammanhänger i viss mån

med frågan om lärarresurserna och forskningsresurserna vid socialhögskolan.

Ett förslag angående principbeslut om inrättande av till socialliögskolornu

knutna professurer inom bl. a. ämnena socialpolitik, psykologi med socialvårdsmetodik

samt sociologi befinner sig för närvarande under prövning

hos Kungl. Maj :t. Detta förslag rör i och för sig närmast frågan om

utvidgning av den sociala forskningen och forskarutbildningen på socialhögskolorna.

För en kommande plan för vidareutbildning av socionomerna

kan utbyggnad av socialhögskolornas resurser ha en väsentlig betydelse.

I motionen framförs synpunkter på de principer som bör ligga till grund

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 17 år 1968 9

för den kommunala och landstingskommunal grundorganisationen för rådgivning,

behandling och annan service åt människor med sociala och mentala

svårigheter. Organisationen bör vara enhetlig och gemensam för så

stora grupper som möjligt, tonvikten bör ligga på öppen vård och behandlingen

bör syfta till att klienten skall leva kvar i sin normala familje- och

arbetsmiljö, verksamheten bör så långt som möjligt bygga på frivillighet

och bör organiseras med hänsyn till att beteenderubbningar och sociala avvikelser

ofta är en form av gruppbeteende. Utskottet delar dessa synpunkter

och finner att de bör beaktas vid den nu inledda översynen av den sociala

vårdlagstiftningen.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 294 och II: 377 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

dels hemställa om utredning rörande vissa personalfrågor

inom vårdområdena, i första hand fortbildning av socionomer,

kompletteringsutbildning av yngre samhällsvetare samt

utbildning av psykoterapeuter och observationsklasslärare,

dels ock hemställa att motionerna jämte utskottets utlåtande

över desamma i vad avser principerna för den kommunala

och landstingskommunala basorganisationen för behandling

av sociala och mentala störningar överlämnas till socialutredningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.