Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande brottsligheten.
1968-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:19, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande brottsligheten.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968
1
Nr 19
Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande
brottsligheten.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:374 av
herr Nyberg hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anlialla om att en parlamentarisk kommitté, kompletterad med erforderlig
expertis, måtte tillsättas för att dels göra en allsidig utredning angående
orsakerna till den ökande brottsligheten och dels utarbeta och framlägga
de förslag till åtgärder, som utredningen kan föranleda.
Motionären anför, att brottsligheten har visat en påtaglig ökning. I statsverkspropositionen,
bil. 4, meddelas bl. a. att antalet brottsbalks- (strafflags-)
brott som kommit till polisens kännedom ökat från 259 176 år 1957 till
410 904 år 1966. Samtidigt har uppklarningsprocenten minskat. Under de
tio första månaderna 1967 ökade antalet brottsbalksbrott med 6,6 % jämfört
med motsvarande period 1966.
Kampen mot brottsligheten framstår därför — anför motionären — som
ett av de största samhällsproblemen. Erfarenheten har visat, att hittills vidtagna
åtgärder inte varit tillräckliga.
Motionären framhåller, att ökningen av brottsligheten — som också är
ett allt svårare problem i flera andra länder — beror på en rad olika faktorer
och att forskningen har en mycket stor uppgift att fylla för att man
skall kunna angripa brottslighetens orsaker och avgöra vilka behandlingsmetoder
som är effektivast.
I motionen erinras om att ett flertal kommittéer tillsatts för att utreda
vissa sidor av problemen. Vad man saknar — anför motionären — är emellertid
en brett lagd utredning angående hela problemkomplexet. Det finns
väsentliga uppgifter som ej berörs av pågående utredningar. Mer detaljerade
uppgifter bör inhämtas från andra länder beträffande där vidtagna åtgärder,
och det bör undersökas i vilken mån de kan tillämpas även i vårt land. Frågan
om profylaktiska åtgärder bör bli grundligare penetrerad, likaså den
dåliga filmens och litteraturens inverkan, massmediernas roll och den verkan
bristen på disciplin kan ha när det gäller kriminalitet och asocialitet. Solidariteten
med ordningsmakten måste stärkas. Motionären anför, att en utredning
med sådana vittomfattande uppgifter skulle bli ett värdefullt komplement
till redan arbetande utredningar och i varje fall på längre sikt
skulle kunna få viktiga samordnande uppgifter. Den skulle emellertid inte
tå verka fördröjande på delreformer och punktvis insatta åtgärder.
B Uran g till riksdagens protokoll 1968. 11 sand. Nr 19
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968
Eventuellt skulle någon nu arbetande kommitté, t. ex. samarbetsorganet
för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, kunna få vidgade direktiv och ges
erforderlig parlamentarisk anknytning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från kriminalvårdsstyrelsen,
som bl. a. anför, att man tills vidare torde vara nödsakad att räkna med
en viss fortgående ökning av brottsligheten i Sverige. Det är nödvändigt att
söka utreda orsakerna till denna utveckling, och man måste vidta lämpliga
åtgärder för att hejda och om möjligt nedbringa brottsligheten.
Styrelsen erinrar om att den kriminologiska forskningen har utvecklats
under senare år. En professur i allmän kriminologi har tillkommit vid
Stockholms universitet, och åtskilliga värdefulla avhandlingar på kriminologins
område har framlagts. Sedan riksdagen år 1967 uttalat sig för att
en plan för den kriminologiska forskningen utarbetas så snart som möjligt
har i statsverkspropositionen för år 1968 som ett led i en utbyggnad av den
kriminologiska forskningen upptagits ett reservationsanslag på kriminalvårdens
stat av 300 000 kronor.
På lagstiftningens område har brottsbalken, som trädde i kraft 1965,
ännu inte prövats tillräckligt länge för att man skall kunna avgöra, om några
väsentliga ändringar i den grundläggande lagstiftningen nu bör vidtas i brottsförebyggande
syfte.
Vad angår polisiära åtgärder, som syftar till förebyggande av brott, erinrar
styrelsen om den fortgående upprustningen av polisväsendet.
Kriminalvården har under de senaste åren fått ökade resurser såväl på anstalts-
som frivårdssidan. Även i 1968 års statsverksproposition avspeglas
denna positiva inställning från statsmakternas sida, även om i och för sig
välmotiverade krav inte ansetts kunna tillgodoses.
Det tilltagande narkotikamissbruket, som i många fall har nära samband
med brottslighet, är föremål för samhällsåtgärder i olika avseenden.
Styrelsen ställer sig mycket tveksam till förslaget att vid sidan av de i
motionen nämnda kommittéerna tillsätta en så bred, tidsödande och kostsam
utredning som den som föreslås i motionen. Det förefaller styrelsen lämpligare
att tills vidare satsa de tillgängliga ekonomiska resurserna på praktiska
åtgärder, som är motiverade av redan vunnen erfarenhet eller som
grundas på den fortsatta kriminologiska forskningen och resultaten av pågående
utredningar.
Utskottet
Mot bakgrunden bl. a. av statistiska uppgifter, som belyser en stigande
frekvens av olika typer av brott, föreslår motionären att en parlamentarisk
kommitté skall tillsättas för att utreda orsakerna till den ökande brottsligheten
och framlägga förslag till åtgärder.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968 3
Enligt utskottets mening är det främst en uppgift för forskningen att undersöka
de faktorer som medverkar till uppkomsten av brottslighet och att
därigenom ge underlag för samhällets åtgärder. Utskottet vill erinra om att
1967 års riksdag uttalat sig för att en plan för den kriminologiska forskningen
utarbetas så snart som möjligt. Årets riksdag har i enlighet med förslag i
statsverkspropositionen som ett led i en utbyggnad av denna forskning anvisat
ett anslag av 300 000 kronor till Kriminologisk forskning.
Som motionären framhållit utreder vidare ett flertal kommittéer — t. ex.
sainarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, kommittén för
anstaltsbehandling inom kriminalvården, alkoholpolitiska utredningen och
narkomanvårdskommittén — olika frågor som har samband med problemen
kring uppkomsten och motverkandet av brottslighet. I likhet med kriminalvårdsstyrelsen
ställer sig utskottet mycket tveksamt till förslaget att tillsätta
en övergripande utredning. Utskottet delar styrelsens uppfattning att
resurser främst bör satsas på åtgärder som kan grundas på redan vunnen
erfarenhet, på den fortsatta forskningen och på resultaten av pågående utredningar.
Utskottet finner sig således inte böra tillstyrka motionsyrkandet utan
hemställer,
att motionen II: 374 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 19 mars 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande :
från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Eric
Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson
(s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), fru
Landberg (s)* och herr Ove Karlsson (s);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv (s)*, Dickson (h),
Lundmark (s)*, Haglund (s)*, Rimås (fp), Larsson i Borrby (ep)*, Nilsson
i Bästekille (h), Hugosson (s) och Josefson i Arrie (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Kilsmo (fp), Hamrin i Kalmar (fp),
Dickson (h) och Rim ds (fp).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.