Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande brottsligheten.

1968-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:19, Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande brottsligheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot den ökande

brottsligheten.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:374 av

herr Nyberg hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anlialla om att en parlamentarisk kommitté, kompletterad med erforderlig

expertis, måtte tillsättas för att dels göra en allsidig utredning angående

orsakerna till den ökande brottsligheten och dels utarbeta och framlägga

de förslag till åtgärder, som utredningen kan föranleda.

Motionären anför, att brottsligheten har visat en påtaglig ökning. I statsverkspropositionen,

bil. 4, meddelas bl. a. att antalet brottsbalks- (strafflags-)

brott som kommit till polisens kännedom ökat från 259 176 år 1957 till

410 904 år 1966. Samtidigt har uppklarningsprocenten minskat. Under de

tio första månaderna 1967 ökade antalet brottsbalksbrott med 6,6 % jämfört

med motsvarande period 1966.

Kampen mot brottsligheten framstår därför — anför motionären — som

ett av de största samhällsproblemen. Erfarenheten har visat, att hittills vidtagna

åtgärder inte varit tillräckliga.

Motionären framhåller, att ökningen av brottsligheten — som också är

ett allt svårare problem i flera andra länder — beror på en rad olika faktorer

och att forskningen har en mycket stor uppgift att fylla för att man

skall kunna angripa brottslighetens orsaker och avgöra vilka behandlingsmetoder

som är effektivast.

I motionen erinras om att ett flertal kommittéer tillsatts för att utreda

vissa sidor av problemen. Vad man saknar — anför motionären — är emellertid

en brett lagd utredning angående hela problemkomplexet. Det finns

väsentliga uppgifter som ej berörs av pågående utredningar. Mer detaljerade

uppgifter bör inhämtas från andra länder beträffande där vidtagna åtgärder,

och det bör undersökas i vilken mån de kan tillämpas även i vårt land. Frågan

om profylaktiska åtgärder bör bli grundligare penetrerad, likaså den

dåliga filmens och litteraturens inverkan, massmediernas roll och den verkan

bristen på disciplin kan ha när det gäller kriminalitet och asocialitet. Solidariteten

med ordningsmakten måste stärkas. Motionären anför, att en utredning

med sådana vittomfattande uppgifter skulle bli ett värdefullt komplement

till redan arbetande utredningar och i varje fall på längre sikt

skulle kunna få viktiga samordnande uppgifter. Den skulle emellertid inte

tå verka fördröjande på delreformer och punktvis insatta åtgärder.

B Uran g till riksdagens protokoll 1968. 11 sand. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968

Eventuellt skulle någon nu arbetande kommitté, t. ex. samarbetsorganet

för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, kunna få vidgade direktiv och ges

erforderlig parlamentarisk anknytning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från kriminalvårdsstyrelsen,

som bl. a. anför, att man tills vidare torde vara nödsakad att räkna med

en viss fortgående ökning av brottsligheten i Sverige. Det är nödvändigt att

söka utreda orsakerna till denna utveckling, och man måste vidta lämpliga

åtgärder för att hejda och om möjligt nedbringa brottsligheten.

Styrelsen erinrar om att den kriminologiska forskningen har utvecklats

under senare år. En professur i allmän kriminologi har tillkommit vid

Stockholms universitet, och åtskilliga värdefulla avhandlingar på kriminologins

område har framlagts. Sedan riksdagen år 1967 uttalat sig för att

en plan för den kriminologiska forskningen utarbetas så snart som möjligt

har i statsverkspropositionen för år 1968 som ett led i en utbyggnad av den

kriminologiska forskningen upptagits ett reservationsanslag på kriminalvårdens

stat av 300 000 kronor.

På lagstiftningens område har brottsbalken, som trädde i kraft 1965,

ännu inte prövats tillräckligt länge för att man skall kunna avgöra, om några

väsentliga ändringar i den grundläggande lagstiftningen nu bör vidtas i brottsförebyggande

syfte.

Vad angår polisiära åtgärder, som syftar till förebyggande av brott, erinrar

styrelsen om den fortgående upprustningen av polisväsendet.

Kriminalvården har under de senaste åren fått ökade resurser såväl på anstalts-

som frivårdssidan. Även i 1968 års statsverksproposition avspeglas

denna positiva inställning från statsmakternas sida, även om i och för sig

välmotiverade krav inte ansetts kunna tillgodoses.

Det tilltagande narkotikamissbruket, som i många fall har nära samband

med brottslighet, är föremål för samhällsåtgärder i olika avseenden.

Styrelsen ställer sig mycket tveksam till förslaget att vid sidan av de i

motionen nämnda kommittéerna tillsätta en så bred, tidsödande och kostsam

utredning som den som föreslås i motionen. Det förefaller styrelsen lämpligare

att tills vidare satsa de tillgängliga ekonomiska resurserna på praktiska

åtgärder, som är motiverade av redan vunnen erfarenhet eller som

grundas på den fortsatta kriminologiska forskningen och resultaten av pågående

utredningar.

Utskottet

Mot bakgrunden bl. a. av statistiska uppgifter, som belyser en stigande

frekvens av olika typer av brott, föreslår motionären att en parlamentarisk

kommitté skall tillsättas för att utreda orsakerna till den ökande brottsligheten

och framlägga förslag till åtgärder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1968 3

Enligt utskottets mening är det främst en uppgift för forskningen att undersöka

de faktorer som medverkar till uppkomsten av brottslighet och att

därigenom ge underlag för samhällets åtgärder. Utskottet vill erinra om att

1967 års riksdag uttalat sig för att en plan för den kriminologiska forskningen

utarbetas så snart som möjligt. Årets riksdag har i enlighet med förslag i

statsverkspropositionen som ett led i en utbyggnad av denna forskning anvisat

ett anslag av 300 000 kronor till Kriminologisk forskning.

Som motionären framhållit utreder vidare ett flertal kommittéer — t. ex.

sainarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, kommittén för

anstaltsbehandling inom kriminalvården, alkoholpolitiska utredningen och

narkomanvårdskommittén — olika frågor som har samband med problemen

kring uppkomsten och motverkandet av brottslighet. I likhet med kriminalvårdsstyrelsen

ställer sig utskottet mycket tveksamt till förslaget att tillsätta

en övergripande utredning. Utskottet delar styrelsens uppfattning att

resurser främst bör satsas på åtgärder som kan grundas på redan vunnen

erfarenhet, på den fortsatta forskningen och på resultaten av pågående utredningar.

Utskottet finner sig således inte böra tillstyrka motionsyrkandet utan

hemställer,

att motionen II: 374 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Eric

Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson

(s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), fru

Landberg (s)* och herr Ove Karlsson (s);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv (s)*, Dickson (h),

Lundmark (s)*, Haglund (s)*, Rimås (fp), Larsson i Borrby (ep)*, Nilsson

i Bästekille (h), Hugosson (s) och Josefson i Arrie (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Kilsmo (fp), Hamrin i Kalmar (fp),

Dickson (h) och Rim ds (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.