Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att åtgärder vidtas för förstärkning av pressoch informationstjänsten för de statliga organ där så vid prövning befinnes synnerligen angeläget i avvaktan på nu påbörjat utredningsarbete.

1968-02-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:2, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att åtgärder vidtas för förstärkning av pressoch informationstjänsten för de statliga organ där så vid prövning befinnes synnerligen angeläget i avvaktan på nu påbörjat utredningsarbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av motioner angående centraler för information

till medborgare, angående informationen om de

sociala förmånerna samt om förstärkning av de statliga

organens press- och informationstjänst.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

1) de likalydande motionerna I: 29 av herr Bengtson och II: 45 av herrar

Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora, vari hemställes, att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om att inrättande av informationscentraler

i enlighet med vad i motionerna anföres blir föremål

för överväganden;

2) de likalydande motionerna I: 90 av fru Elvg Olsson m. fl. och II: 129

av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér, vari hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om översyn av informationen angående

de sociala förmånerna varvid särskilt bör beaktas de familjepolitiska

frågorna; samt

3) de likalydande motionerna 1:300 av herr Palm m. fl. och 11:375 av

fröken Olsson m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om att åtgärder vidtas för förstärkning av press- och

informationstjänsten för de statliga organ där så vid prövning befinnes

synnerligen angeläget i avvaktan på nu påbörjat utredningsarbete.

I motionsparet 1:29 och 11:45 framhålles, att samhället ställer stora

krav på medborgarnas kännedom om de bestämmelser som reglerar samhällslivet

och att det är av största betydelse att den enskilde är medveten om

de skyldigheter och rättigheter som han har gentemot de samhälleliga organen.

Trots att samhället på olika sätt söker ge medborgarna de kunskaper

och den information som erfordras torde det enligt motionärerna kunna

konstateras, att den samhälleliga informationen totalt sett är otillräcklig.

Särskilt synes detta gälla upplysningar om lagstiftningens innehåll.

Motionärerna anför, att en väg för att vidga den samhälleliga informationen,

företrädesvis den som ankommer på staten, är att i varje län inrätta

en informationscentral som bör dels bedriva en utåtriktad verksamhet

i form av annonsering etc., dels besvara allmänhetens förfrågningar.

Det kan också erfordras att filialer till informationscentralen upprättas i de

större länen.

I motionsparet 1:90 och 11:129 anföres bl. a., att reformpolitiken har

lett till att de bestämmelser, som den enskilde har att sätta sig in i, har

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 sand. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

vuxit i antal och blivit alltmer komplicerade. De tätt återkommande ändringarna

har ytterligare bidragit till att den enskilde vet alltför litet om

socialförsäkringarna och andra sociala förmåner. Det finns exempel på att

förmåner gått förlorade på grund av bristande information.

Motionärerna uttalar, att en utökning av de sociala nämndernas resurser

är nödvändig, men även om denna kommer till stånd kvarstår kravet på en

omfattande information till allmänheten i hithörande frågor. Problemet

har accentuerats genom den ökade invandringen. Informationen bör omfatta

inte blott de ekonomiska förmånerna utan även på vilka grunder

sociala nämnder kan ingripa och vidtaga åtgärder.

Motionärerna erinrar om att tidigare motionskrav om utredning av den

sociala informationsverksamheten har tillstyrkts av bl. a. riksförsäkringsverket,

statskontoret och 1961 års sjukförsäkringsutredning och att en utredning

om samhällsinformationen har tillsatts. Vidare framhåller motionärerna,

att familjepolitiska kommittén i sitt betänkande »Barnbidrag

och familjetillägg» påvisat att informationen angående familjebostadsbidragen

fungerar otillfredsställande.

Det uttalas i motionerna att ett helt socialpolitiskt system till väsentliga

delar kan bli funktionsodugligt genom bristande information. Det finns anledning

att utredningen om samhällsinformationen särskilt överväger informationen

angående de sociala förmånerna, varvid speciellt bör beaktas

informationen angående familj epolitiken.

I de likalydande motionerna I: 300 och II: 375 framhålles, att vissa myndigheter

och verk helt saknar bl. a. en pressinformation för att sköta kontakter

utåt, hjälpa till att förklara faktiska förhållanden och klara ut missförstånd.

Den statliga myndighet som nu har den mest omfattande informationsavdelningen

har sexton anställda, medan vissa andra ämbetsverk och

myndigheter inte har någon person avdelad för kontakt med pressen eller

allmänheten. Bland dessa är kriminalvårdsstyrelsen, som därför har mycket

svårt att tillrättalägga »missinformation» och missuppfattningar i press

och bland allmänheten. Den diskussion som förts om aktuella förhållanden

har också visat att man är i starkt behov av att denna fråga löses. Detsamma

gäller också en del andra verk och myndigheter. Enligt motionärernas mening

borde dessa frågor kunna lösas genom samverkan och i vissa fall överflyttning

av informationspersonal mellan likartade samhälleliga institutioner

i avvaktan på det nu pågående utredningsarbetet.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 45, II: 129 och I: 300.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

Utskottet

I motionerna framförs förslag syftande till en förstärkning eller breddning

av den samhälleliga informationsverksamheten. Därvid berörs frågor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 3

om inrättande av informationscentraler i varje län (I: 29—II: 45), om översyn

av informationen angående de sociala förmånerna, särskilt i vad avser

de familjepolitiska frågorna (I: 90—11: 129) samt om åtgärder för att förstärka

press- och informationstjänsten — i avvaktan på resultatet av nu pågående

utredningsarbete — vid de statliga organ där behovet är särskilt framträdande

(I: 300—11: 375).

Olika frågor om samhällsinformationen har behandlats senast av 1967

års riksdag. I utlåtande nr 2/1967 erinrade allmänna beredningsutskottet

om att en utredning om en förbättrad samhällsinformation förbereddes inom

justitiedepartementet. Utredningen bär sedermera tillsatts och har enligt

sina direktiv bl. a. att pröva behovet av en vidgad information om samhällets

verksamhet och att närmare behandla olika vägar för att effektivisera informationen.

En viktig fråga är därvid huruvida särskilda organ bör finnas

för verksamheten. Utredningen skall vidare se över de informationsorgan

som redan finns hos de enskilda myndigheterna — med undantag av de

affärsdrivande verken, statens upplysningsbyrå och statsdepartementen —

och undersöka i vad mån en samordning av myndigheternas informationsverksamhet

kan vara till fördel.

De frågor som berörs i motionsparen I: 29 och 11: 45 samt I: 90 och II: 129

ligger inom det område som skall behandlas av utredningen. Utskottet finner

således ej skäl att tillstyrka de i dessa motioner framförda yrkandena.

I de likalydande motionerna I: 300 och II: 375 har anförts, att man genom

samverkan och i vissa fall överflyttning av informationspersonal mellan

likartade samhälleliga institutioner borde kunna lösa frågor om en förstärkt

press- och informationstjänst hos vissa statliga organ. En ingående

bedömning av den lämpliga fördelningen och organisationen av myndigheternas

resurser för informationstjänst torde komma att verkställas av

informationsutredningen. Enligt utskottets mening bör åtgärder i det av

motionärerna angivna syftet kunna vidtagas — om så anses erforderligt —

redan på grundval av mer preliminära resultat från utredningen. Någon åtgärd

från riksdagens sida synes emellertid inte påkallad, och utskottet

t inner således inte skäl att tillstyrka det sist behandlade motionsyrkandet.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1: 29 och II: 45, de likalydande

motionerna I: 90 och II: 129 samt de likalydande motionerna

I: 300 och II: 375 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 är 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s)*, Oscar Carlsson (s), Helge

Karlsson (s), Karl Pettersson (s), frn Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst

Olsson (ep)*, fru Diesen (h), herr Ove Karlsson (s), fru Nilsson (ep) och

herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglosa

(ep)*, fru Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s), Lundmark (s),

Haglund (s)*, Rimås (fp)*, Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i

Bästekille (h), Andersson i Örebro (fp) och Nilsson i Agnäs (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHU4 68

814116

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.