Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående nyttiggörande av bushållsoch industriavfall.

1968-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:20, Utlåtande i anledning av motion om utredning angående nyttiggörande av bushållsoch industriavfall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1968

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående nyttiggörande

av bushålls- och industriavfall.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:934 av

herr Jansson in. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om snabbutredning och förslag till åtgärder för

att av hushålls- och industriellt avfall framställa gödningsmedel och byggnadsmaterial.

Motionärerna framhåller att ett viktigt led i ett handlingsprogram för

systematiska förebyggande åtgärder mot miljöförstöring är hur man skall

komma till rätta med den ständigt ökande mängden av avfall från hushåll

och industrier. Problemet är detsamma i fråga om hushållsavfall och industriavfall

som i fråga om rötslammet från reningsverken. Förbränning och

s. k. täcktippning är ingen rationell lösning att bli av med avfallsprodukterna.

Dessa improduktiva processer drar ständigt större kostnader och skapar i

sin tur nya väldiga problem genom grundvattenförstöring, luftföroreningar

etc. Ännu för ett decennium sedan betraktades det på många håll som orealistiskt

att rötslammet från reningsverken kunde förvandlas till gödsel och

jordförbättringsmedel. Trots allt motstånd har detta nu börjat accepteras.

I motionen anföres vidare: Utvecklingen beträffande hushålls- och industriavfallet

befinner sig ännu på destruktionsstadiet. I stället bör man finna

former för en nyttig användning av avfallet och betrakta det som en tillgång.

Därmed skulle man lösa en del problem som över huvud taget inte

blivit berörda hittills, t. ex. nerskräpningen utefter vägarna och i fritidsområdena

samt svårigheterna att bli av med skrymmande hushålls- och trädgårdsavfall

för småstugeägare och villaägare.

Två nya processer för avfallets omvandling till nyttiga produkter tilldrar

sig enligt motionärerna nu internationell uppmärksamhet, dels den engelska

s. k. Lawdenprocessen för tillverkning av gödningsämnen av hushållsavfall,

dels en japansk metod att omvandla hushållsavfall och annat avfall till betongliknande

byggnadssten och transformera sophämtningen från ett kostnadskrävande

permanent bekymmer till en vinstgivande ny industri för

många städer.

Slutligen anför motionärerna, att den höga industrialiseringsgraden likBihang

till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1968

som den relativt höga materiella standarden gör att mängden av såväl industriellt

avfall som hushållsavfall blir mycket betydande. De vetenskapliga

rön som står till buds måste därför utnyttjas dels för alt förhindra ökad

nedsmutsning av naturen, dels för att utnyttja avfallet till producerande

av produkter som kan bli nyttiga för samhället. En statlig snabbutredning

bör komma till stånd i denna fråga, då endast härigenom erforderliga ekonomiska,

vetenskapliga och personella resurser kan ställas till förfogande.

Över motionen har inhämtats yttrande från lantbruksstyrelsen och institutet

för byggnadsforskning.

Lantbruksstyrelsen har anfört:

Styrelsen vill erinra om att fältförsök med rötslam ingår i den av lantbrukshögskolan

bedrivna forsknings- och försöksverksamheten. Innan dessa

undersökningar slutförts kan närmare kalkyler rörande denna produkts användbarhet

i jordbruket icke göras. Om jordbruket skall kunna uppträda

som förbrukare av sådan vara, blir beroende på den effekt slammet har på

skördeavkastning och skördeprodukternas kvalitet samt priset på varan.

Eu betydande faktor i sammanhanget är transportkostnaderna för rötslammet.

Liknande undersökningar måste genomföras av varje gödsel- eller jordför

bä tf ringsprodukt härrörande från avfall. Då det gäller vissa industriavfall

kan negativa effekter befaras uppstå. Först efter ingående undersökningar,

både biologiska och ekonomiska, kan bedömas om produkten kan

användas. Försök med målning av hushållsavfall har tidigare gjorts inom

stockholmsområdet i Vallentuna.

Åtgärder i fråga om berörda avfall sprodukter kan knappast komma i i råga

utan tidskrävande fortsatt inhemsk forskning och försöksverksamhet, vars

omfattning och effektivitet naturligtvis blir beroende av i vilken utsträckning

ekonomiska resurser kan ställas till förfogande. Givetvis bör även utländska

erfarenheter härvid utvärderas.

Lantbruksstyrelsen anser ur allmän samhällssynpunkt angeläget att eu

intensifierad forskning rörande problemen med hushålls-, industri- och

reningsverksavfallet kommer till stånd.

Institutet för byggnadsforskning har anfört:

Alla kända metoder att rena avfall innebär att det användes som råvara

för nya biologiska eller industriella processer. Avfallet inordnas i ett cykliskt

förlopp — avfall — råvara — konsumtionsvara — avfall — råvara osv. Den

självklara förebilden är det biologiska kretsloppet i naturen. Den äldsta

formen av avfallsförädling, komposteringen, utgör ett led i detta kretslopp.

Det biologiska kretsloppet arbetar emellertid endast med organiska material

med ensartad kemisk sammansättning, och organismer från kretsloppets

olika delar förekommer överallt på landytan. Samhällets avfall innehåller

däremot material av många olika slag, och under uppsamling och transporter

blandas dessa ytterligare. För vissa slag av avfall finns endast ett fåtal

avnämare inom landet, men även övriga avfallsslag transporteras ofta långa

sträckor på grund av det sätt avfallshanteringen är organiserad. Här föreligger

alltså stora sorterings- och transportproblem. För att lösa dem fordras

ett omfattande och långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt är

det nödvändigt att finna metoder, som snabbt kan tillämpas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1968 3

Det finns för närvarande väl kändr. metoder att kompostera hushållsavfall.

Av särskilt intresse är den metod, som har utvecklats av avdelningen

för växtnäringslära vid Iantbrukshögskolan och som innebär att råslam och

sopor blandas och komposteras. Papper och glas kan utan nackdel blandas

in i komposten, medan plåt och vissa former av plast måste frånskiljas. Produkten

kan användas som jordförbättringsmedel och ger inga hygieniska

problem. De alstrade mängderna färdig kompost skulle för närvarande uppgå

till mindre än 400 kg torrsubstans per person och år.

Man kan ifrågasätta, om det är lämpligt att koncentrera avfallsbehandlingen

till ett fåtal stora anläggningar, så som nu tycks ske i växande omfattning.

Eftersom en stor del av komposten synes kunna bli använd inom

de områden avfallet alstras förefaller långa transporter till och från förädlingsanläggningarna

bereda onödiga kostnader. Detta är ett exempel på frågeställningar,

som borde bli föremål för ett långsiktigt utvecklingsarbete.

För närvarande pågår forskning inom vissa områden. Utöver det refererade

arbetet vid Iantbrukshögskolan kan nämnas de studier av hushållsavloppsvatten

och soptransporter, som utförts inom institutet. Institutet avser

att fortsätta dessa studier. Byggnadsstyrelsen överväger att i ett sammanhang

studera de många olika typer av avfall, som alstras av de statliga

verksamheterna. Kommunala och enskilda sophämtningsföretag och avloppsverk

studerar givetvis kontinuerligt transporternas och reningsprocessernas

olika delar. I förarbetet till styrelsen för teknisk utveckling, miljövårdsnämnden

och det statliga utvecklingsbolaget förutsätts utvecklingsarbete

inom detta område få hög prioritet i de nämnda institutionerna.

Institutet delar motionärernas uppfattning att avfallet måste betraktas

som en tillgång, som skall exploateras. Det finns metoder att förädla avfall

till jordförbättringsmedel, och de kan omedelbart tillämpas men kan förbättras

avsevärt. Att använda avfall till utfyllnader är olämpligt på grund av

att de förruttnelseprocesser, som kommer att pågå under lång tid, förorenar

grundvattnet och orsakar sättningar och gasutveckling i massorna. Slagg

från sopförbränning bär tidigare använts för tillverkning av byggnadsmaterial,

s. k. slaggplattor, men de användes inte längre eftersom materialet är

kemiskt instabilt och sväller när det blir fuktigt. Med hänsyn till växande

krav på precision, stabilitet och homogenitet hos byggnadsmaterialen synes

huvuddelen av avfallet inte kunna användas för byggnadsändamål. Vissa delar

skulle kunna användas, t. ex. tomglas för glasull, skrot för byggnadsplåt,

men endast om avfallet kan levereras utan föroreningar och har lämplig

kemisk sammansättning. I så fall är det inte nödvändigt att använda det

just till byggnadsmaterial.

Det är emellertid angeläget att både avfallsproblemet som helhet och de

olika delproblem, som antytts ovan, blir föremål för en mer omfattande

forskning, än som hittills kunnat genomföras. Institutet avser alt fortsätta

sina studier inom de områden, som har anknytning till byggnadsprojektering

och fysisk samhällsplanering. Ansvaret för samordning och översiktlig planering

bör läggas på miljövårdsnämnden och naturvårdsverket, som bör ges

härför erforderliga resurser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1968

Utskottet

I motionen hemställs om utredning och förslag till åtgärder för att nyttiggöra

hushålls- och industriavfall.

Utskottet behandlade vid 1963 års riksdag motioner om utredning rörande

en rationell användning av avfallsämnen och angående användning av rötslam

som gödsel- och jordförbättringsmedel (utlåtande nr 37 år 1963). Utskottet

fann inte sannolikt att ett tillsättande av sådana utredningar, som

föreslagits i motionerna, skulle i någon väsentlig grad föra frågorna framåt.

Utskottet underströk dock vikten av att frågorna uppmärksammades och

att möjligheterna att stödja forsknings- och utvecklingsarbetet på området

beaktades samt föreslog riksdagen att giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört. Riksdagen godkände utskottets förslag.

Även vid 1965 års riksdag behandlade utskottet motioner om nyttiggörande

av avfallsprodukter och om utredning rörande en rationell användning

av avfallsämnen (utlåtande nr 53 år 1965). Utskottet ansåg sig inte

böra biträda motionärernas förslag om särskilda utredningar men uttalade

att en för den vidare utvecklingen betydelsefull uppgift var att klarlägga

forskningens omfattning och behov samt att sådan kartläggning pågick inom

naturresursutredningen. Utskottet hemställde att motionerna jämte utskottets

utlåtande överlämnades till naturresursutredningen. Riksdagen godkände

utskottets förslag.

Naturresursutredningen har i sina betänkanden Miljövårdsforskning I—II

(SOU 1967:43 och 44) upptagit även frågor om avfall och anfört (del I,

s. 143) att ytterligare undersökningar är behövliga rörande möjligheterna

att överföra och tillämpa utomlands vunna resultat om lämpligaste tekniska

behandling och olika metoder för nedbrytning och kompostering. Rörande

industrins fasta avfall framhålles att forskningen har viktiga uppgifter

i fråga om nya destrueringsmetoder liksom beträffande möjligheterna att på

ekonomiskt sätt utvinna ytterligare produkter av avfallet.

Såsom lantbruksstyrelsen anfört pågår vid lantbrukshögskolan vissa försök

och undersökningar att nyttiggöra rötslam som gödsel- eller jordförbättringsprodukt.

Liknande tidskrävande försök måste göras om andra gödningsmedel

som härrör från avfallsprodukter skall kunna användas.

Även institutet för byggnadsforskning framhåller att forskning och studier

pågår i dessa frågor, bl. a. inom institutet. Undersökningar skall fortsätta

inom de områden som har anknytning till byggnadsprojektering och fysisk

samhällsplanering. Institutet anser att ansvaret för samordning och översiktlig

planering bör tillkomma naturvårdsverket, som bör ges erforderliga

resurser.

Utskottet finner att de i motionen upptagna frågorna redan uppmärksammats

av vederbörande myndigheter och organ samt att något ytterligare

ej torde vinnas genom tillsättande av en sådan idredning som motionärerna

begärt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1968 5

Utskottet får därför hemställa,

att motionen II: 934 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Eric

Gustaf Peterson (fp), Axe! Kristiansson (ep), Yngve Persson (s)*, Karl

Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Ernst Olsson (ep), Torsten Hansson

(s), fru Diesen (h)*, herrar Ove Karlsson (s) och Blom (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg (s),

herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h), Haglund (s), Rimås (fp), Larsson

i Borrby (ep)*, Nilsson i Bästekille (h), fru Ekroth (s), herrar Johansson

i Växjö (ep)*, Hansson i Piteå (s) och Hugosson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.