Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående den psykiska hälsovården.

1968-03-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:21, Utlåtande i anledning av motioner angående den psykiska hälsovården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motioner angående den psykiska hälsovården.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

I: 205 av herr Sörenson m. fl. och II: 263 av herr Svensson i Kungälv m. fl.

hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning

av hur statens åtaganden för en effektivare psykisk hälsovård lämpligen

bör utformas.

I motionerna återges avsnitt av remissyttranden som 1966 och 1967 avgivits

av medicinalstyrelsen, universitetskanslersämbetet, arbetsmedicinska

institutet, Ericastiftelsen och S:t Lukasstiftelsen i anledning av tidigare

motioner om åtgärder mot psykiska störningstillstånd respektive inrättande

av ett statligt institut för den psykiska folkhälsan (allmänna beredningsutskottets

utlåtanden 1966:49 och 1967:49). Motionärerna anför, att dessa

yttranden ger uttryck för att samhällets åtgärder för psykisk hälsovård f. n.

är av mycket begränsad omfattning — dels synes målsättningen oklar, dels

saknas effektiv ekonomisk satsning och planering — och vidare att snara

åtgärder för att hjälpa människan i det moderna samhället till ett hälsosammare

psykiskt liv är av högsta angelägenhetsgrad.

Motionärerna uttalar, att allt större enighet tycks råda om behovet av en

ökad, kraftfull samhällelig satsning. Av stor betydelse är härvid organisationsformen.

Motionärerna återger tre i debatten framförda förslag, nämligen
1.

Den nya socialstyrelsen ges möjligheter till en effektiv verksamhet

för den psykiska hälsovården.

2. Statens institut för folkhälsan ges möjligheter till ett effektivt arbete

för också den psykiska folkhälsan.

3. Ett särskilt organ, statens institut för den psykiska folkhälsan, inrättas.

Motionärerna understryker vikten av att staten ställer effektiva resurser

till förfogande och anför vidare, att samhället har till uppgift att söka

skapa sådana förhållanden att människan får de bästa förutsättningar att

leva väl. Lika väsentligt som ekonomiskt goda villkor är en psykiskt stödjande,

»riktig» samhällsmiljö. De problem som härmed aktualiseras berör

— anför motionärerna — en mångfald områden i det moderna samhället.

Kunskaperna om samspelet mellan de skilda ekonomiska, tekniska och

mänskliga faktorerna är ännu outvecklade. Följden blir att åtgärderna blir

osäkra eller helt uteblir. Forskning är därför en ofrånkomlig uppgift. Bellihang

till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

greppet psykisk hälsa eller mentalhygien behöver klargöras och aktualiseras

med åtgärder på bredden som följd. En snabb hjälp åt människor i

ett tidigt stadium av psykisk störning är av högsta angelägenhetsgrad. En

kraftig samhällssatsning på åtgärder för att stärka den psykiska folkhälsan

ger enligt motionärerna på lång sikt utan tvekan en nationalekonomisk

vinst genom ökad hälsa, lägre vårdkostnader och effektivare arbetsprestationer.

Härtill kommer den humanitära faktorn. En utredning är erforderlig

för att lägga nödvändig grund för ett riktigt ställningstagande bl. a. i

frågan om organisationsform.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 205.

Yttrande har inhämtats från socialstyrelsen, varjämte Svenska landstingsförbundet

och Svenska föreningen för psykisk hälsovård beretts tillfälle

yttra sig.

Socialstyrelsen erinrar om uttalanden i dåvarande medicinalstyrelsens

yttranden över motioner i liknande frågor 1980 och 1967 och anför

Socialstyrelsen anser det synnerligen angeläget att effektiva verksamhetsformer

tillskapas för att möta problemen om psykiska störningar redan när

de debuterar och om möjligt avhjälpa eller lindra dem innan sjukhusvård

behöver tillgripas. Frågan gäller — som motionärerna även anfört — hur

samhället bäst skall organisera denna öppna hälsovårdsform. I sitt utlåtande

över 1967 års motion lutade medicinalstyrelsen närmast åt den uppfattningen

att frågor om den psykiska folkhälsan sknlle handläggas inom medicinalstyrelsen,

där nödig medicinsk och annan expertis fanns att tillgå,

samt att styrelsen sedan några år tillbaka bedrev en tämligen omfattande

hälsovårdsupplysning genom en inom styrelsen tillsatt delegation, där även

en psykiatriskt skolad läkare ingår.

Socialstyrelsen vill, innan formerna för hälsovårdsupplysning m. in.

erhållit en fastare utformning inom det nya ämbetsverket, icke f. n. uttala

sig för någon av de tre av motionärerna angivna utvägarna för en effektivare

statlig psykisk hälsovård men vill ej motsätta sig att frågan utreds.

Styrelsen finner det önskvärt, att de problem som behandlas i motionerna

I: 205 och II: 263 i händelse av utredning samordnas med vissa andra frågor

om psykisk hälsovård.

Huruvida frågorna bör anförtros en särskild av Kungl. Maj :t tillsatt utredning

eller om de kan beredas och samordnas på annat plan anser sig

styrelsen inte böra ta ställning till. Styrelsen pekar på möjligheten att inom

socialstyrelsens ämbetsområde numera bevaka frågor om sociala problem,

nykterhets- och narkomanivård, familjerådgivning samt psykiatriska frågor

i allmänhet, och framhåller även att inom styrelsen pågår en utredning

om den öppna vårdens utformning, varvid även den psykiska hälsovården

behandlas, bl. a. inom ramen för en samordnad och delvis integrerad sjukvård

och socialvård.

Landstingsförbundets styrelse anför bl. a. att det för förbundsstyrelsen

som företrädare för sjukvårdshuvudmännen, som får ta på sig vårdinsatser

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1968 3

för olika fall av psykisk insufficiens, givetvis måste framstå som alldeles

särskilt önskvärt att resurserna för förebyggande mental hälsovård kan

utbyggas. Emellertid torde de resurser i fråga om olika personalkategorier

som finns tillgängliga eller som under de närmaste åren beräknas kunna

tillföras det psykiatriska vårdområdet, i första hand få tas i anspråk för

en upprustning av den öppna och slutna vården vid lasaretten för psykiatrisk

vård. Utsikterna till att jämsides härmed kunna i mera avsevärd mån avdela

resurser för en på den psykiska folkhälsan mera generellt inriktad

verksamhet måste tyvärr bedömas som mindre gynnsamma.

Sett mot denna bakgrund måste styrelsen ställa sig tveksam till en central

uppbyggnad av speciella mera omfattande resurser för psykisk hälsovård.

För att uppnå önskvärd effekt med ett centralt organ krävs också

betydande resurser för att föra ut verksamheten på fältplanet, något som

styrelsen bedömer som svårgenomförbart om ens möjligt inom överskådlig

tid.

Svenska föreningen för psykisk hälsovård anför bl. a. följande.

Föreningen kan på basis av en lång erfarenhet av praktiska insatser på

skilda mentalhygieniska fält betyga att behovet av en central samordnande

instans inom detta mångfacetterade arbetsområde är utomordentligt stort.

Samhällets omvårdnad av det psykiska välbefinnandet står inte på något

sätt i proportion till de stora och välplanerade insatser som numera anses

självklart motiverade när det gäller den fysiska hälsan.

Ett statligt institut med samordnande och initiativtagande uppgifter inom

det stora och varierade fältet av tvärvetenskaplig mentalhygienisk forskning,

utbildning och upplysning borde vara ett verksamt instrument i den psykiska

folkhälsans tjänst.

Föreningen vill sålunda starkt understryka angelägenheten av att en statlig

utredning snarast kommer till stånd.

Utskottet

I motionerna framhålles vikten av att staten ställer effektiva resurser

till förfogande för den psykiska hälsovården och hemställes om utredning

av frågan hur statens åtaganden lämpligen bör utformas.

Utskottet behandlade 1966 (utlåtande nr 49) i anledning av motioner

om åtgärder mot psykiska störningstillstånd bl. a. en fråga om inrättande av

ett fristående forskningsinstitut för hithörande frågor. I likhet med flertalet

remissinstanser fann sig utskottet inte kunna biträda denna tanke utan

avstyrkte motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

År 1967 (utlåtande nr 49) tillstyrkte utskottet motionsyrkande om utredning

rörande inrättande av ett statens institut för den psykiska folkhälsan.

Motionerna avslogs emellertid av riksdagen.

I de nu förevarande motionerna återges olika förslag rörande den organisatoriska

formen för en ökad samhällelig satsning på den psykiska hälso
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

vården, nämligen att verksamheten antingen förlägges till socialstyrelsen

eller statens institut för folkhälsan eller att ett särskilt institut av den art

som föreslogs i fjolårets motioner inrättas.

Behovet av en förstärkt organisation och vidgade resurser på förevarande

område har kommit till klart uttryck i remissyttrandena. Socialstyrelsen

har framhållit att det är synnerligen angeläget att effektiva verksamhetsformer

tillskapas för att möta psykiska störningar redan när de debuterar

och att om möjligt avhjälpa eller lindra dessa innan sjukhusvård behöver

tillgripas, och Landstingsförbundets styrelse har uttalat, att det måste framstå

som alldeles särskilt önskvärt att resurserna för förebyggande mental

hälsovård kan utbyggas.

Möjligheterna till en förstärkning av den psykiska hälsovården avhänger

till stor del av personalsituationen. Den ökande tillgången på sjukvårdspersonal

av olika kategorier har i stor utsträckning tagits i anspråk för den

slutna vårdens expansion. I det nyligen framlagda förslaget rörande läkares

grundutbildning och vidareutbildning har emellertid ökat utrymme beretts

för psykiatri och psykologi, och genom styrning av vidareutbildningen avses

bl. a. tillgången på psykiatriskt specialistutbildadc läkare komma att öka

väsentligt. Ett genomförande av förslaget kommer att skapa betydligt förbättrade

förutsättningar för en nyorientering av den psykiska hälsovården.

Socialstyrelsen har upplyst, att man ägnat frågan om förebyggande vård

en allt intensivare uppmärksamhet och även föreslagit åtgärder för effektivare

insatser. Inom styrelsen pågår genom olika expertgrupper utredning

om den öppna vårdens utformning, varvid bl. a. behandlas frågor om skilda

former för mottagning i öppen vård för människor med psykiska störningar.

Utredningen väntas redovisa sina förslag under maj månad detta år. Det

är i denna situation oriktigt att splittra krafterna på ytterligare utredningar.

Utskottet finner sig därför inte kunna tillstyrka motionerna men vill förorda

att socialstyrelsens möjligheter att följa frågorna väl tillgodoses.

Utskottet vill för egen del framhålla följande. För att motverka de psykiska

störningar som kommer till synes bland människor i familjerna, i

arbetslivet och inte minst bland barn och ungdom fordras inte blott ett ökat

antal vårdplatser vid psykiatriska kliniker eller ett ökat antal läkare. Av

avgörande betydelse är att ett nytt synsätt vinner insteg, som utan särskillnad

jämställer psykisk och fysisk hälsovård. Hjälpen åt den psykiskt sjuke

måste bli lika lätt tillgänglig som för den somatiskt sjuke. Det måste vara

till fördel för vården att de tidigare åtskilda vårdinstitutionerna numera

har kommit under samma huvudmannaskap. Den integration av social omsorg

och medicinsk behandling som fått ett uttryck i den nya socialstyrelsen

bör också ge möjligheter till nya former för psykisk hälsovård, främst inom

den öppna vården. Dagsjukhus, akutmottagningar, omhändertagande av

narkomaner, tillgång till psykisk vård i anslutning till utbildningsanstalter

och arbetsplatser bör fördomsfritt kunna prövas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1968

5

Utskottet är väl medvetet om att en sådan utbyggnad av den psykiska

hälsovården i takt med ett ökat behov kan betyda att en prioritering av ekonomiska

resurser och utbildningsmöjligheter för sådant ändamål måste ske.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 205 och II: 263 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 26 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Gustaf

Peterson (fp), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsnio (fp),

Ernst Olsson (ep), Wååg (s), fru Diesen (h) och herr Nyquist (s);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv (s), Dickson (h),

Wikner (s), Nilsson i Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep), Hansson i

Piteå (s), Hugosson (s), fru Frfenkel (fp) och herr Josefson i Arrie (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:174 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om förhandlingar med Norge för att förhindra vattenföroreningar i norra Bohuslän. s. 1 i texten