Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående vattenvården i mälarområdet.

1968-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:31, Utlåtande i anledning av motioner angående vattenvården i mälarområdet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av motioner angående vattenvården i mälarområdet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:449

av herr Åkerlund m. fl. och 11:553 av fru Kristensson m. fl. hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning angående vattensituationen

i Mälaren samt att det uppdrages åt denna att framlägga förslag rörande den

framtida vattenvården inom detta område.

Motionärerna framhåller att olika krav på nyttjande av vattentillgångar står i

motsatsställning till varandra. Mot den industriella vattenförbrukningen och utnyttjandet

av sjöar och vattendrag som recipient för utsläpp från olika källor står behovet

av färskvatten för hushallens konsumtion samt rekreationsintressen. En noggrann

avvägning är nödvändig mellan olika intressen. De nuvarande vattenvårdsförbunden,

som är frivilliga sammanslutningar mellan i huvudsak kommuner och industrier med

uppgift att genom vattenundersökningar klarlägga föroreningssituationen, följa utvecklingen

i vattendragen samt lämna medlemmarna fortlöpande orientering om

vattendragens tillstånd och aktuella vattenvårdsfrågor, saknar kompetens att påverka

bebyggelseutvecklingen och industrilokaliseringen. Lokala särintressen kan ytterligare

inskränka möjligheterna att föra en aktiv vattenvårdspolitik.

Det finns därför enligt motionärerna behov av samordning och planering inom

vattenvårdens område och av en institutionell ram härför. Inom mälarregionen framstår

behovet särskilt starkt. Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt och ett viktigt

rekreationsområde. En förutsättning för vattenförsörjningen är att Mälarens

vattenkvalitet kan hållas på tillfredsställande nivå genom att utsläpp från starkt förorenande

industrier och samhällen begränsas. En sedan flera år pågående undersökning

av Mälarens vatten pekar på en fortgående ökning av vattensystemets innehåll

av näringsämnen och ökning av produktionen av organisk substans. Om försämringen

av Mälarens vatten får fortsätta, kan mälarregionen få allvarliga problem med sin

vattenförsörjning.

För att svårigheterna att angripa denna problematik inom överskådlig tid skall

kunna överbryggas bör reglerande lagstiftningsåtgärder kunna bli aktuella. En samlad

utredning bör komma till stånd för att lägga upp en plan rörande de åtgärder

som bör vidtas för att förhindra en fortsatt försämring av Mälarens vatten och för

att åstadkomma en successiv rening av sjön.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II :553.

Utskottet har inhämtat yttranden från statens naturvårdsverk och 1964 års naturBihang

till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

resursutredning och har berett Kommittén för Mälarens vattenvård tillfälle att

yttra sig.

Naturvårdsverket anför bl. a.:

Vid sidan av anslag till inom Mälarundersökningen bedriven vattenforskning i

mälarområdet har staten ekonomiskt bidragit till planeringsverksamhet på vattenvårdsområdet

för regionen inom Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns

regionala frågor, KSL, samt inom Kommittén för Mälarens vattenvård, Mälarkommittén.

KSL sysslar med planeringen i östra Mälaren och angränsande saltsjöavsnitt

medan Mälarkommitténs verksamhetsområde utgöres av västra Mälaren. — Kommittén

samarbetar förutom med naturvårdsverket med berörda länsstyrelser, Mälarundersökningen

och vattenvårdsförbunden inom nederbördsområdet.

Inom KSL:s va-utskott pågår ett omfattande planeringsarbete för en storlösning

av stockholmsagglomerationens avloppsfråga. Arbetet består i rekognosceringar för

avloppstunnlar, utförande av vattenundersökningar m. m. Huvudalternativet för

lokalisering av avloppsutsläppet är landsortsområdet där en mycket omfattande kustvattenundersökning

nyligen påbörjats. KSL har räknat med en total planeringsinsats

på 7—8 miljoner kronor.

Enligt naturvårdsverkets uppfattning saknas mot bakgrund av vad ovan anförts

anledning att tillskapa ytterligare speciella utredningsorgan för Mälarens vattenvård.

Naturresursutredningen framhåller, att vattenförhållandena i mälaromradet blivit

ingående behandlade i utredningens betänkande (SOU 1967:43). Stora anslag för

innevarande budgetår har dessutom beviljats den så kallade Mälarundersökningen.

Information rörande vattenförhållandena i mälarområdet erhålles även från det ytvattenkemiska

stationsnät, för vilket utredningen beviljat anslag.

Vid en eventuell utredning om vattensituationen i mälarområdet kan det material,

som nu med naturresursutredningens stöd insamlas, bilda grundval för en bedömning

av den biologiska och fysikalisk-kemiska utvecklingen.

Kommittén för Mälarens vattenvård delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten

av att särskild uppmärksamhet ägnas vattenvården i mälarområdet. Kommittén

anser emellertid att behov inte föreligger att nu organisera en särskild utredning

i frågan, då den i motionerna påkallade organisationen redan förverkligats.

Vidare anför kommittén:

Grundläggande fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar bedrivs sedan

1964 av den s. k. Mälarundersökningen. Huvuddelen av verksamheten är förlagd till

limnologiska institutionen vid Uppsala universitet. Undersökningen sorterar t. v. under

statens naturvetenskapliga forskningsråds naturresurskommitté och bedrives praktiskt

taget helt med statsmedel.

Mälarkommittén är ett samarbetsorgan på vattenvårdens område för länsstyrelserna

i mälarregionen. Kommittén består av länsingenjörerna och länsläkarna i AB,

C, D, T och U län. För AB län är representationen något utökad. God kontakt har

därigenom vunnits med i stockholmsregionen verksamma regionala organ. Mälarkommittén

ser som sin uppgift bl. a.

att verka för god vattenvård inom regionen,

att genom inventeringar, beräkningar, sammanställningar m. m. skaffa underlag

för arbetet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

att i samverkan med andra intressenter framlägga förslag till vattenvårdsplan,

att genom iakttagelser, information, rådgivning m. m. medverka till att vattenvården

fullföljes på ändamålsenligt sätt.

Mälarkommitténs arbete sker i samråd med bl. a. statens naturvårdsverk och Mälarundersökningen.

Kommittén avstyrker motionerna.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning angående vattensituationen i Mälaren och

om förslag rörande den framtida vattenvården inom detta område.

Som framgår av remissyttrandena bedrivs för närvarande omfattande utredningar

i syfte att skapa underlag för vattenvården i Mälaren.

Grundläggande fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar bedrivs sedan

1964 av den s. k. Mälarundersökningen, vars verksamhet främst är förlagd till limnologiska

institutionen vid Uppsala universitet.

Mälarkommittén är ett samarbetsorgan på vattenvårdens område för länsstyrelserna

i mälarregionen som med inriktning främst på sjöns västra delar har till uppgift

att verka för god vattenvård inom regionen, att genom inventeringar, beräkningar,

sammanställningar m. m. skaffa underlag för arbetet, att i samverkan med

andra intressenter framlägga förslag till vattenvårdsplan och att genom iakttagelser,

information, rådgivning m. m. medverka till att vattenvården fullföljes på ändamålsenligt

sätt.

Planering av vattenvården inom sjöns östra delar och angränsande saltsjöavsnitt

bedrivs inom Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor,

KSL.

Motionärerna framhåller behovet av samordning och en institutionell ram för åtgärder

och uttalar att vattenvårdsförbunden inte alltid visat sig i stånd att fungera

som en samordnande och avvägande myndighet. Utskottet vill i denna fråga erinra

om att förra årets riksdag behandlat motionsyrkanden om bildande av vattenvårdsförbund

och om organisationen av dessa. Tredje lagutskottet (utlåtande nr 32 år

1967) framhöll att avsaknaden av lagstiftning i fråga om vattenvårdsförbund bidragit

till en icke helt effektiv verksamhet och ansåg det vara angeläget att frågan om

lagstiftning rörande vattenvårdsförbund närmare övervägdes. Utskottet uttalade att

det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att snarast möjligt föranstalta om utredning

på området samt hemställde att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört. Riksdagen godkände utlåtandet.

Allmänna beredningsutskottet vill för egen del understryka vikten av att effektiva

åtgärder vidtas mot den fortgående föroreningen av Mälaren, som är landets största

dricksvattentäkt. Då samverkande organ för utredning och planering av vattenvården

inom sjöområdet redan är verksamma finner utskottet dock ej skäl tillstyrka motionsyrkandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:449 och 11:553 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Helge Karlsson

(s), Karl Pettersson (s)* fru Hultell (h)*, herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep),

fru Diesen (h), herrar Erik Svensson (s)*, Ove Karlsson (s), Wirtén (fp) och Johan

Olsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg (s), herrar

Svensson i Kungälv (s)*, Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby

(ep), Nilsson i Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep), From (fp), Hugosson (s)

och Thylén (h)*.

* = Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.