Utlåtande i anledning av motioner om inrättande'' av en trafikteknisk försöksanstalt.
1968-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1968:34, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande'' av en trafikteknisk försöksanstalt.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1968
1
Nr 34
Utlåtande i anledning av motioner om inrättande'' av en trafikteknisk försöksanstalt.
I de Iikalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:51
av herr Nyman m. fl. och 11:79 av herr Gustafsson i Borås m. fl. hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag beträffande
inrättandet av en trafikteknisk försöksanstalt.
Motionärerna återger siffror rörande investeringar i vägar och fordon, driftkostnader
och skadeersättningar och i fråga om dödsolyckor och personskador i vägtrafiken.
Motionärerna finner mot denna bakgrund självfallet att ett tillförlitligt informationsunderlag
bör krävas för beslut och åtgärder som rör trafiken, fordonen,
vägarna och förarna. Enligt motionärernas mening tillgodoses för närvarande ej
detta krav i tillfredsställande omfattning. För att ”vägtrafikindustrin” skall få ett
bättre beslutsunderlag erfordras en trafikteknisk försöksanstalt — jämförbar med
t. ex. flygtekniska försöksanstalten, statens skeppsprovnmgsanstalt m. fl. liknande institutioner
— där alla som har behov av informationer beträffande grundläggande
och tillämpade fakta rörande förare, fordon och väg kan genomföra erforderliga
försök.
En försöksanstalt borde enligt motionärerna ha direkt intresse för de flesta institutioner
och organisationer som arbetar med problem i förbindelse med vägtrafiken.
Anstalten skulle spela stor roll för att effektivisera typbesiktningen av fordon och vid
utarbetandet av grundläggande normer för säkerhetstekniska regler och skulle ge
bättre möjligheter till faktainsamling beträffande t. ex. olika vägbeläggningars egenskaper,
principer för vägbelysning och vägmarkering, reaktionstider, bländning m. m.
Den skulle också tillåta krasch- och stressförsök.
Vidare framhålles att kontinuerliga försök i kontrollerad miljö fordras som underlag
för konsumentupplysning.
För att kunna genomföra sina uppgifter måste anstalten vara helt fristående från
enskilda och och speciella intressen. Den bör dock mot ersättning kunna utföra uppdrag
för myndigheter, organisationer och forskningsinstitut m. fl.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen 11:79.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens trafiksäkerhetsverk,
statens vägverk, statens väginstitut och statens trafiksäkerhetsråd,
Samtliga remissinstanser erinrar om det uppdrag som lämnats 1964 års transportforskningsutredriing,
vilken bl. a. har ätt överväga frågan om inrättande av ett speciellt
transportforskningsinstitut och inom kort väntas slutföra sitt arbete.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 34
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1968
Trafiksäkerhetsverket anför härutöver bl. a. följande.
Enligt beslut av 1964 års riksdag infördes från och med den 1 januari 1965 en
effektivare typbesiktning av fordon. Arbetsuppgifterna har från och med den 1 januari
1968 övertagits av statens trafiksäkerhetsverk.
Typbesiktningen bedrives i huvudsak i härför särskilt inrättade lokaler i Solberga
i Stockholm. Lokalerna har utrustats med modern prov- och mätutrustning. Utrustningen
kompletteras efter hand.
Alla undersökningar av fordonen kan icke ske i besiktningshallen utan några måste
göras i samband med praktiska körprov. I viss utsträckning bär Skarpnäcks flygplats
kunnat disponeras för ändamålet, men åtskilliga prov kan inte göras ens där, och för
dessa är verket hänvisat att utnyttja de allmänna vägarna främst motorvägar. Dessa
förhållanden är inte tillfredsställande.
Verket har därför undersökt möjligheterna att få en särskild provbana för de praktiska
proven med fordonen. Stockholms stad planerar att anlägga en motorbana för
bl. a. tävlingsändamål vid Arlanda. Verket har en representant i den arbetsgrupp
som staden tillsatt för denna uppgift, och man prövar därvid möjligheterna att ge
anläggningen en sådan utformning och utrustning att den skall kunna passa jämväl
typbesiktningsverksamhetens behov och för visst utvecklingsarbete. Under förutsättning
att detta projekt kommer till utförande kan verkets nuvarande behov anses
bli tillgodosedda.
På ett flertal andra i motionerna berörda områden saknas för närvarande erforderliga
resurser för angelägna undersökningar, varför behov av en anläggning av
den typ motionärerna föreslår kan anses föreligga.
Vägverket biträder i och för sig de av motionärerna framförda synpunkterna på
behovet av en trafikteknisk försöksanstalt.
Väginstitutet anför bl. a., att institutet sedan länge har funnit det nödvändigt att
ha tillgång till en provbana för fältförsök. Försök har ofta fått bedrivas på stort avstånd
från institutet och utan tillgång till verkstad m. m., vilket fördyrat och försvårat
försöken.
Väginstitutet utreder f. n. hur en provbana bör utformas och har tillfrågat ett
stort antal statliga myndigheter och enskilda organisationer om behovet av provbana.
Av svaren framgår att behovet är så stort, att enbart de statliga myndigheterna
skulle kunna helt utnyttja en sådan bana.
Institutet befarar betydande risker för att en försöksanstalt av den art motionärerna
föreslår kommer att forska inom områden, som redan åvilar befintliga organ,
varigenom dubbelarbete och kompetensområdestvister kan bli följden. Väginstitutet
anser därför att den föreslagna anstalten inte bör inrättas.
Med hänsyn till att väginstitutet på grund av sin omfattande forskningsverksamhet
har större behov av en provbana än andra institutioner, synes institutet böra svara
för en sådan banas administration och drift, alldeles särskilt som inom institutet
finnes erforderlig expertis härför. Alternativt kan provbanans administration och
drift omhänderhas av en särskild organisation, som endast skulle ha servicefunktion.
All forskning skulle utföras av de institutioner, som har behov av en provbana för
sina forskningsuppgifter.
Trafiksäkerhetsrådet ansluter sig till motionärernas mening i den del den uttrycker
önskemål om gynnsammare betingelser för trafiksäkerhetsforskningen.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1968 3
Utskottet
Motionärerna anhåller om utredning och förslag om inrättande av en trafikteknisk
försöksanstalt, där alla som har behov av informationer beträffande grundläggande
och tillämpade fakta om fordon, väg och förare kan genomföra erforderliga
försök.
Utskottet har inhämtat, att 1964 års transportforskningsutredning, som enligt sina
direktiv bl. a. haft att överväga ändamålsenligheten av att sammanföra olika grenar
av transportforskningen till ett speciellt institut, har behandlat de frågor motionärerna
tagit upp. Utredningens betänkande beräknas inom kort föreligga i tryck. Motionärernas
önskemål får således anses vara tillgodosedda.
Utskottet hemställer därför,
att de likalydande motionerna 1:51 och 11:79 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 april 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD J. SKOGLÖSA
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Axel Kristiansson
(ep)*, Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep),
fru Landberg (s)*, fru Diesen (h), herr Sörenson (fp)* och fröken Stenberg (h)*;
från andra kammaren: herr Skoglösa (ep)*, fru Jäderberg (s)*, herrar Lundmark
(s)*, Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s), Nilsson i Bästekille (h), Nilsson
i Agnäs (h)*, From (fp), Hugosson (s) och Josefson i Arrie (ep)*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.