Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående en omvärdering av kvinnans roll i samhället.

1968-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:4, Utlåtande i anledning av motioner angående en omvärdering av kvinnans roll i samhället.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr l år 1968

3

Nr 4

Utlåtande i anledning av motioner angående en omvärdering av

kvinnans roll i samhället.

I de hkalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1. 33 av herr Werner och 11: M av herr Hermansson in. fl. hemställes med

hänvisning till vad som anförts i motionerna 1:4 och It: 7, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda samhälleliga åtgärder

— inte minst på upplysningens område — för att medverka till en omvärdering

av kvinnans roll i vårt land och ett övervinnande av fördomar och förlegade

föreställningar, som tillhör eu förgången tid.

I motionerna I: 4 och II: 7 anföres bl. a.: Kvinnans likställighet bestäms

av hennes inlemmande i produktionen. Jämställdheten mellan kvinnor och

män på en ny och friare grundval kan helt förverkligas endast i samband

med en grundläggande förändring av samhällets organisation. Samhället

måste i dag sätta in mycket större resurser på att bryta den djupt konservativa

inställningen i dessa frågor, vilken medverkar till att kvinnornas engagemang

inte bara i förvärvslivet utan också i det politiska och kulturella

livet är så begränsat.

Motionärerna anser att kvinnornas tveksamhet alt gå ut i förvärvslivet

bär samhälleliga orsaker, eftersom samhället fungerar undermåligt och detta

får en rad negativa konsekvenser, främst för kvinnorna. Man måste också

till dessa orsaker till tveksamheten inför att gå ut i förvärvslivet lägga det

faktum att kvinnan är bunden till hem och familj och därför inte kan

reflektera på arbete som kan erbjudas på annan ort än hemorten.

Vidare anför motionärerna: För att kvinnan till fullo skall kunna begagna

sm rätt till förvärvsarbete fordras förutom möjligheten till barntillsyn

också en väl utbyggd samhällelig service på andra områden. Det fordras

eu bättre boendeservice och nyare och djärvare grepp i hela familjepolitiken.

Det gäller också att så snabbt som möjligt åstadkomma förändringar i attityden

och mentaliteten hos både män och kvinnor när det gäller den verkliga

rätten för kvinnorna till förvärvsarbete och möjligheten att kunna ta

ett sådant. Här skulle massmedia av olika slag kunna spela eu betydande

roll. Men det har visat sig, att de pålitligaste bevararna av gamla förlegade

normer och föreställningar är radio och TV i förbund med veckopressen.

Även här måste samhället använda sitt inflytande så att inriktningen hos

massmedia kommer att hjälpa till att skapa en förändrad attityd till hela

problemet om rätten till arbete också för kvinnorna, rätten till samma arbete

som männen och på samma villkor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1968

Utskottet

Utskottet behandlade vid 1966 års riksdag motioner med yrkanden bl. a.

om förslag till samhälleliga åtgärder för att avskaffa rådande könsrollsmönster.

Härvid uttalade utskottet (utlåtande nr 47/1966): »Enligt utskottets

mening kan det icke bestridas att föreställningar om speciella könsroller

ännu gör sig gällande i samhället och utskottet finner i likhet med

motionärerna angeläget att sådana rester av ett traditionellt synsätt uppmärksammas

och motverkas. Dess bättre kan det konstateras att en utveckling

pågår på skilda områden som innebär att uppfattningen om likställighet

mellan män och kvinnor i allt större utsträckning får bli vägledande för

utformningen av olika samhällsåtgärder. Inte minst gäller detta på de i detta

sammanhang betydelsefullaste områdena, undervisningsväsendet, arbetslivet

och socialpolitiken. Av yttrandena av arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen

och läroboksnämnden framgår att ämbetsverken var på sitt område

målmedvetet strävar att i sin verksamhet eliminera de gamla konsrollsmönstren.

Även inom det socialpolitiska arbetet beaktas, som utskottet i

andra sammanhang framhållit, numera principen om likställighet mellan

män och kvinnor.»

Utskottet fann inte tillräckliga skäl föreligga för att tillsatta den i motionerna

föreslagna utredningen men underströk vikten av att utvecklingen på

detta område skedde så snabbt som möjligt.

Även vid 1967 års riksdag behandlade utskottet en motion angående könsroller

med yrkande om nordisk samordning av könsrollsforskning och utredande

verksamhet på området (utlåtande nr 30/1967). Motionen avstyrktes

av utskottet och avslogs av riksdagen.

I årets motioner begärs statliga åtgärder, exemplifierade endast i form av

upplysning, för att medverka till en omvärdering av kvinnans roll i samhället.

Sådan upplysning bedrivs sedan åtskillig tid tillbaka av samtliga politiska

partier vilka bl. a. genom att publicera ett stort antal skrifter i berörda

frågor verkat i opinionsskapande syfte. Vidare har under hösten 1967

av Arbetsmarknadens kvinnonämnd utgivits »Kvinnan i Sverige» med underrubriken

Några fakta om utvecklingen och dagens situation nar det galler

kvinnorna i samhället och på arbetsmarknaden. Denna skrift innehåller

förutom annat en ganska omfattande förteckning över litteratur i ainnet utgiven

under de senaste fem åren. Härutöver sysslar flera frivilliga, icke politiska

sammanslutningar med sådan upplysning som motionärerna asyftar.

Utskottet anser att mycket omfattande upplysning bedrivs i den åsyftade

frågan av ett flertal olika organ, varför någon ytterligare upplysning genom

statliga åtgärder inte fordras. Några andra särskilda åtgärder torde ej heller

påkallas från samhällets sida utöver dem som redan förekommer inom arbetsmarknads-,

familje- och bostadspolitiken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr fr år 1968

Utskottet hemställer på grund härav,

att motionerna I: 33 och II: 47 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s)*, Oscar Carlsson (s), Helge

Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst

Olsson (ep)*, fru Diesen (h), herr Ove Karlsson (s), fru Nilsson (ep) och

herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa

(ep)*, fru Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s), Lundmark (s),

Haglund (s)*, Rimås (fp)*, Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i

Bästekille (h), Nordgren (h) och fru Fnenkel (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6800J4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.