Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om en för riksdag och regering gemensam utredningscentral.

1968-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1968:40, Utlåtande i anledning av motion om en för riksdag och regering gemensam utredningscentral.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1968

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av motion om en för riksdag och regering gemensam

utredningscentral.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:941 av herr Lundberg

hemställes, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag

till en för riksdagen och regeringen gemensam utredningscentral, utrustad med tekniska

och andra hjälpmedel samt en väl utbildad personal, som kan ersätta det nuvarande

utrednings- och remissförfarandet, vilket snarast bör avskaffas, då det icke

fyller sin uppgift i ett föränderlighetens samhälle där tillgång till fakta och snabba

beslut är erforderliga.

Motionären anför bl. a. att Sverige har ett omfattande och tungt utredningsväsende,

som arbetar i kostsamma och föråldrade former. Nödvändiga reformer fördröjs

ofta i åratal genom att utredaruppdragen ges till ämbets-, tjänste- eller lekmän,

som vid sidan av dem skall sköta en mångfald andra uppgifter.

Motionären uttalar, att en utredning, som skall fylla en rimlig uppgift i dagens samhälle,

snabbt och riktigt måste leverera fakta som kan ligga till grund för politisk bedömning

och beslut. Med tanke på den tekniska utvecklingen och att Sverige har

ganska god statistik borde man enligt motionären kunna gå över till ett utredningsinstitut,

som med anlitande av data- och elektroteknik m. fl. hjälpmedel och erforderlig,

skolad personal snabbt och effektivt skulle kunna leverera de uppgifter som

regering och riksdag behöver för att bedöma frågor och fatta beslut.

Motionären understryker, att en utredning skall ge fakta och inte politiska ställningstaganden

och åsikter. Uppdragsgivaren skall ge klara anvisningar vilka fakta

han önskar få, och ”utredningsinstitutet” skall ha personal och teknisk utrustning

som med omdöme, saklighet och snabbhet kan leverera det material som är beställt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Yttrande över motionen har inhämtats från statskontoret, som anför:

De utredningar som bedrivs inom det statliga kommittéväsendet är av mycket

varierande art, ett förhållande som avspeglas i sammansättningen av kommittéerna.

Dessa kan i stort sett sägas bestå av tre huvudkategorier ledamöter: politiker, intresserepresentanter

och sakkunniga. Den senare gruppen utgörs främst av specialister

på det sakområde som utredningen avser. Om det uppstår behov av viss sakkunskap,

som inte finns representerad i kommittén, är det vidare möjligt att tillkalla särskilda

experter för att delta i utredningsarbetet. Av de kategorier av personer som deltar i

kommittéutredningarna berörs endast sakkunniga och experter av förslaget att bilda

ett utredningsinstitut.

Nu angivna personer hämtas företrädesvis från berörda myndigheter inom statsförvaltningen.

Om motionen avser att skapa ett organ med specialister på sakom
Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1968

råden, som redan är företrädda inom statsförvaltningen, vill statskontoret avvisa

denna tanke.

Motionärens förslag kan emellertid också syfta till att skapa en permanent organisation

för en typ av personal som kan kallas utredningsteknisk expertis. Därmed

skulle avses personal som är förtrogen med utredningsarbetets metodik och teknik.

Insikter i hur projekt leds, planeras och organiseras, hur faktainsamling bedrivs etc

är en av förutsättningarna för att utredningsarbetet skall kunna genomföras effektivt

och utan sådan tidsutdräkt som motionären kritiserar.

Beträffande denna typ av specialister kan visserligen sägas att det förekommer utredningar

som har så stor omfattning eller inrymmer så komplicerade samordningsfrågor

att det skulle kunna befrämja effektiviteten i arbetet att ha tillgång till särskild

projektadministrativ expertis. Kommittéväsendets projektverksamhet är emellertid

i detta avseende inte artskild från det utredningsarbete som bedrivs inom ett flertal

centrala statliga myndigheter t. ex. affärsverken, riksrevisionsverket och statskontoret.

Statskontoret anser därför att kommittéväsendets relativt begränsade behov

också av denna typ av personal kan tillgodoses inom ramen för de resurser som

finns inom statsförvaltningen.

Sammanfattningsvis uttalar statskontoret uppfattningen att några fördelar inte

torde stå att vinna för statsverkets del genom att sammanföra utredningsexpertis i ett

utredningsinstitut av det slag som föreslås i motionen. Vid denna bedömning har

statskontoret inte tagit ställning till det behov av utredningsresurser som kan föreligga

för riksdagens del.

Statskontoret framhåller emellertid, att förbättringar i nuvarande ordning sannolikt

kan vinnas genom noggrann projektplanering, uppföljning och kostnadsredovisning.

Bättre projektplaner bör vidare göra det möjligt att effektivare samordna

de närmare 300 projekt som bedrivs inom kommittéväsendets ram för att undvika

dubbelarbete och anpassa utredningsinsatserna med hänsyn till arbetsläget hos olika

utredningar.

I frågan om användning av ADB-tekniken inom utredningsväsendet hänvisar

statskontoret till vad som anförts i dess utlåtande 16.3.1966 med anledning av motioner

angående utnyttjande av ADB-tekniken i riksdagsarbetet (bankoutskottets utlåtande

nr 52/1966). Därutöver framhåller statskontoret att allteftersom informationssystem

med användning av ADB tas i bruk pa olika hall inom den statliga förvaltningen

det självfallet kommer att bli möjligt att ställa i sadana system lagrad information

till förfogande för användare utanför resp. system, t. ex. inom utredningsväsendet.

Snabb tillgång till sådan information kan dock erhållas endast med utnyttjande

av befintliga program.

Önskas data bearbetade och presenterade på annat sätt än den ordinarie verksamheten

fordrar, kommer även i framtida system — som bygger på nu känd teknologi

— betydande insatser i form av system- och programmeringsarbete att krävas av

kvalificerad personal som har ingående kunskaper om resp. systems uppbyggnad och

arbetssätt. Från denna utgångspunkt synes motionärens förslag att knyta programmeringspersonal

till ett centralt utredningsorgan inte vara ändamålsenligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1968

3

Utskottet

I motionen hemställes om förslag till en för riksdagen och regeringen gemensam utredningscentral

med goda personella och tekniska resurser, avsedd att ersätta det nuvarande

utredningsväsendet och remissförfarandet.

Frågor om en rationalisering av kommittéväsendet har aktualiserats vid skilda tillfällen

under en följd av år och har bl. a. behandlats av allmänna beredningsutskottet

åren 1954, 1955 och 1959 (utlåtandena nr 6/1954, 5/1955 och 1/1959) och

år 1964 av statsutskottet, som i sitt utlåtande nr 159/1964 fann syftet med de i motioner

framförda yrkandena om översyn av kommittéväsendet i allt väsentligt tillgodosett

genom redan vidtagna eller väntade åtgärder. Härvid åberopades bl. a. ett av

författningsutredningen framlagt förslag om inrättande av ett centralt regeringskansli.

Statsutskottet förutsatte, att frågan om rationalisering och samordning av

kommittéernas arbete följdes med uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida. I enlighet

med utskottets hemställan gav riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t till känna

vad utskottet anfört.

Fortsatta överväganden rörande bl. a. det av författningsutredningen förordade

regeringskansliet ankommer numera på grundlagberedningen.

Åren 1964 och 1966 har väckts motioner om utredning rörande utnyttjande av

ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Motionerna har behandlats av bankoutskottet (utr

låtandena nr 22/1964 och 52/1966). I sistnämnda utlåtande anslöt sig utskottet till

ett av statskontoret framfört förslag om en begränsad utredning av hur riksdagen

lämpligen skall bevaka sina intressen när det gäller att tillvarataga de förbättrade

informationsmöjligheter som ADB-tekniken erbjuder. I detta sammanhang borde

riksdagen klarlägga sitt informationsbehov och särskilt söka utröna i vilken utsträckning

statistiska centralbyråns dataarkiv kunde vara till nytta för riksdagen. — I enlighet

med bankoutskottets hemställan har sådant utredningsuppdrag lämnats åt riksdagens

förvaltningskontor. Arbetet bedrivs genom en arbetsgrupp i nära samråd med

statistiska centralbyrån och statskontoret.

Som statskontoret anfört i remissyttrande över de nu föreliggande motionerna

kommer det, allteftersom informationssystem med användning av ADB tas i bruk på

olika håll inom den statliga förvaltningen, att bli möjligt att ställa i sådana system

lagrad information till förfogande t. ex. för utredningsväsendet.

Som framgår av det nu anförda uppmärksammas redan inom det statliga området

frågan om utnyttjande av moderna tekniska hjälpmedel för utvinnande och bearbetning

av information.

I vad avser frågan om sammanförande av personella resurser — specialister på sakområden

eller utredningsteknisk expertis — till ett utredningsinstitut ansluter sig

allmänna beredningsutskottet till statskontorets uppfattning att några fördelar inte

torde stå att vinna för statsverkets del.

Utskottet anser sig kunna förutsätta, att de av statskontoret framförda synpunkterna

på behovet på projektplanering, uppföljning och samordning inom utrednings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1968

väsendet — vilka delvis sammanfaller med de synpunkter riksdagen 1964 på statsutskottets

hemställan givit Kungl. Maj :t till känna — fortlöpande blir beaktade.

Mot bakgrund av vad ovan anförts finner sig utskottet ej böra tillstyrka bifall till

motionsyrkandet. Utskottet hemställer därför,

att motionen 11:941 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Hedlund (s),

Eric Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s)*, fru Hultell (h),

herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), fru Diesen (h), herr Ove Karlsson (s) och

fru Nilsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s)*, fru Jäderberg (s)*,

herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv (s), Wikner (s), Nilsson i Bästekille

(h), Nilsson i Agnäs (h) och fru Frsenkel (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.